Hur stor är laglotten?

2020-04-29 i Laglott
FRÅGA |Varit på bouppteckning idag och jag och min broror är särkullbarn. Jag kommer ta ut min laglott nu och min bror kommer att vänta. Tillgångar är ca 2 miljoner, vad blir min del?
Dostan Sulaiman |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar frågan som att det bara är du och din bror som är den avlidnes bröstarvingar (dvs. barn).Laglotten är hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ärvdabalk). Arvslotten är den andel av kvarlåtenskapen som tillkommer en arvinge. Din arvslott är 1 miljon (dvs. hälften av 2 miljoner) och din brors arvslott är också 1 miljon. Din laglott blir då 500 000 kr (dvs. hälften av 1 miljon).Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Med vänliga hälsningar,

Bröstarvingars möjlighet att få ut sin laglott

2020-04-20 i Laglott
FRÅGA |Hej,Jag är änka och har två barn. Bröstarvingar. Ett av barnen har jag bättre kontakt med och vill därför ge en större summa pengar till detta barn samt låta upprätta ett gåvobrev och ge min bostadsrätt till detta barn.Om det inte finns mer pengar på mitt konto än att det räcker till en begravning då jag dör. Kan mitt andra barn då på något sätt kräva att få halva lägenheten även om jag specifikt skrivit på gåvobrevet att den inte skall vara ett förtida arv.Eller få del av penningsumman jag gett mitt barn?Tacksam för svar.
Claudio van der Touw |Hej! Tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du vill veta vad du har för möjligheter att ge ditt ena barn en större del av dina tillgångar än vad du ger det andra. Vad säger lagen? Till att börja med bör vi utgå från det förhållandet att det rör sig om din egendom och att du som huvudregel har rätt att göra vad du vill med den. Du får alltså som utgångspunkt skänka bort den, sälja den osv. När det gäller gåvor till bröstarvingar och gåvor i syfte att gynna en bröstarvinge över en annan aktiveras dock speciella regler i ärvdabalken (ÄB). Huvudregeln enligt 2:1 ÄB är att bröstarvingar ärver lika stor del vardera. Detta är dock en rättighet som kan inskränkas något. Det kan dock bara göras till en viss gräns. Enligt 7:1 ÄB utgör hälften av bröstarvingens normala arvslott en s.k laglott. Laglotten kan inte testamenteras bort och är en nästan helt ogenomtränglig rättighet. Laglotten skyddas även från den typ av gåva som du lyfter fram i din fråga. Enligt 7:4 ÄB kan en gåva som arvlåtaren (du) gå åter om gåvans syfte var att kränka bröstarvingens laglott. Detta innebär att om du ger bostadsrätten till ditt ena barn och detta innebär att det andra barnets rätt till laglott kränks, kan det barnet ha rätt till att få ut en summa ur bostadsrättens värde som utgör hans eller hennes laglott. Vid gåva till barn är huvudregeln enligt 6:1 ÄB att gåvan räknas som ett förskott på arv och således innebär att barnet som får gåvan ska räkna bort gåvans värde från det som han eller hon ärver när föräldern dör. Det är emellertid möjligt att i gåvobrevet skriva in att gåvan inte utgör förskott på arv. Denna möjlighet påverkar dock inte något av barnens möjligheter att få ut sin laglott som beskrivet ovan. Sammanfattning Utgångspunkten är som sagt att du får göra vad du vill med din egen egendom. Dina barn har dock båda rätt till att få ut en laglott. Laglotten utgör hälften av arvslotten. Detta betyder att du kan ge det ena barnet upp till 75% av din egendom utan att detta inkräktar på den andres laglott. Om du ger honom eller henne mer än så kan det andra barnet vidta åtgärder för att få de 25% som han eller hon har rätt till. Du kan alltså genom gåva eller testamente göra så att ditt ena barn får större delen av din egendom (75%). Men inte göra så att barnet får all din egendom eftersom det andra barnet då kan utnyttja reglerna om laglott för att skydda sin rätt. Jag hoppas att du med detta fått svar på din fråga! Om du skulle ha några ytterligare funderingar är du varmt välkommen att återkomma med dessa. Med vänlig hälsning,

Hur beräknas laglotten? Påverkar testamente laglotten?

2020-04-17 i Laglott
FRÅGA |Hej har en fråga / önskar en förklaring angående en Boupptäckning/Laglott.Vad gäller ?En man gifter sig får ett barn (A) skiljer sig och gifter om sig får två barn till (B)+(C) skiljer sig igen.Mannen avlider som ogift.Vad gäller för laglotten ? vad är det minsta eller så att säga det man kan kräva enligt lag som barn till mannen.Påverkar ett Testamente detta ?Och om han hade varit fortvarande gift med fru nr.2, vad gäller då ?Vore tacksam för svar.
Jenny Viberg |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag att utgå från ärvdabalken (ÄB).Den som är bröstarvinge har rätt till sin laglottMannens barn är hans bröstarvingar (2 kap. 1 § ÄB). En bröstarvinge har alltid rätt till sin laglott (7 kap. 1 § ÄB). Laglotten är halva arvslotten.Arvslotten räknas ut genom att dela upp egendomen som mannen lämnar efter sig mellan de tre bröstarvingarna.Exempel: Om mannen avlider och har egendom till ett värde av 900 000 kronor och han har tre bröstarvingar är arvslotten 300 000 kronor (900 000/3= 300 000). Laglotten är sedan halva arvslotten, 150 000 kronor (300 000/2=150 000). Bröstarvingarna har alltså rätt till egendom värt 150 000 kronor.En bröstarvinges rätt till laglotten påverkas inte av ett testamenteEn bröstarvinge har rätt till sin laglott även om det skulle finnas ett testamente. Om det finns ett testamente och det omfattar den del av arvet som är en bröstarvinges laglott kan bröstarvinge kräva jämkning av testamentet (7 kap. 3 § ÄB). Värt att nämna är att en bröstarvinge måste kräva jämkning inom sex månader efter att ha tagit del av testamentet (7 kap. 3 § tredje stycket ÄB). Efter sex månader har bröstarvingen inte rätt till jämkning av testamentet längre.Särkullbarnet A ärver före mannens fruOm mannen är gift vid sin död ärver hans fru honom (3 kap. 1 § ÄB). Men eftersom mannen har ett barn sen innan (A som räknas som särkullbarn) ärver A före mannens fru (3 kap. 1 § ÄB). A har alltså rätt till sin del av arvet direkt efter att mannen har avlidit. A kan dock avstå från arvet med hänsyn till mannens fru och vänta med att ta ut sin del av arvet till att hon avlider. De andra bröstarvingarna (B och C) har inget val utan är tvungna att vänta på sin del av arvet till dess att deras mamma avlider.Dock finns en garantiregel för efterlevande make!Trots testamente eller särkullbarn har en efterlevande make alltid rätt att så långt arvet räcker få behålla egendom till ett värde av fyra gånger av det i socialförsäkringsbalken stadgade prisbasbeloppet (3 kap. 1 § andra stycket ÄB). År 2020 är prisbasbeloppet 47 300 kronor. En efterlevande make är alltså år 2020 alltid garanterad 189 200 kronor (47 300 x4 = 189 200). Detta är en garantiregel för att en efterlevande make inte ska stå helt blottad om dennes make avlider.Hoppas att du har fått svar på din fråga!Om du har fler funderingar är du varmt välkommen att ställa fler frågor här på Lawline eller boka tid med en av Lawline duktiga jurister.Vänligen,

Laglott och testamente

2020-04-05 i Laglott
FRÅGA |Jag och min systerson kommer att ärva mina föräldrar då min syster gick bort för 15 år sedan. Vi har inte haft kontakt på 5 år. Han vill inte ha kontakt med oss och vi vet inte varför. Jag tycker det är fel att hans ska ärva 50 % bara så där. Jag har hört att om mina föräldrar testamenterar mina 50 % så den dagen de går bort, så får han och jag dela på de resterande 50 % men han måste ansöka för att få ut sin del, stämmer det? Kan man göra på något annat sätt? Med vänlig hälsning, Sara
Emma Liberg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga så att du undrar hur ni kan göra så att systersonen får en så liten del av arvet som möjligt. Regler om arv hittas i ärvdabalken.Om barnbarns rätt till arvBröstarvingar har alltid rätt till arv då de har rätt till sin laglott. I första hand är bröstarvingar den avlidnes barn. Om den avlidnes barn inte längre är i livet ärver istället detta barns avkomlingar i sin avlidna förälders ställe. Detta innebär att när din syster gick bort trädde sonen in i hennes ställe. Om inget testamente skrivs är regeln att bröstarvingar delar lika på arvet.Det går inte att göra systersonen arvslös men det går att till viss del begränsa hur mycket arv han har rätt till genom att skriva ett testamente. Jag tänkte här först skriva utfallet om testamente inte skrivs och sedan hur utfallet kan bli om testamente upprättas.Inget testamenteOm dina föräldrar väljer att inte skriva ett testamente så kommer du och systersonen att dela lika på arvet (2 kap 1 § ärvdabalken) då får ni 50 % var (arvslotten).TestamenteVäljer dina föräldrar att skriva ett testamente så kan dom undanta en del av arvet från systersonen. Han kommer alltid att ha rätt till sin laglott och den kan inte testamenteras bort (7 kap 1 § ärvdabalken). Laglotten är halva arvslotten. I systersonens fall blir det 25 % av arvet och resterande 75 % av arvet kan föräldrarna testamentera bort hur dom vill (med begränsningen att din laglott på 25 % inte heller får testamenteras bort). Dina föräldrar kan alltså testamentera på så sätt att systersonen endast har rätt till 25 % av arvet.För att systersonen ska kunna få ut sin laglott behöver han begära jämkning av testamentet (7 kap 3 § ärvdabalken). Begära av jämkning ska framföras inom sex månader från det att systersonen blivit delgiven testamentet. Jämkningen sker antingen genom att han riktar sitt anspråk direkt till testamentstagaren eller genom att väcka talan in domstol. Om han inte begär jämkning inom jämkningsfristen förlorar han sit rätt att få ut laglotten.SammanfattningsvisDina föräldrar kan testamentera 75 % till dig. De kan också testamentera 50 % till dig och sedan får ni dela lika på resterande 50 % (då blir det fortfarande så att systersonen får 25 % som motsvarar hans laglott och du får 75 %). Föräldrarna måste dock vara tydliga i testamentet med att de endast vill att systersonen ska få sin laglott(!) och inte sin arvslott.Du har också rätt i att han sedan måste ansöka om att få ut sin del. Han har 6 månader på sig från att han fått testamentet.Frågan om man kan göra på något annat vis så är svaret nej. Det minsta systersonen kan få är 25 %. Hoppas du fått svar på din fråga!

Hur fungerar reglerna om laglott?

2020-04-29 i Laglott
FRÅGA |Hej! Min fars fru har avlidit och det finns ett särkullbarn på hennes sida och vi är två på min fars sida. Det har skrivits ett testamente där det står att all den avlidnes kvarlåtenskap ska tillfalla den överlevande. Samt att efter bådas bortgång ska all respektive kvarlåtenskap fördelas enligt lag mellan den avlidnes legala arvingar. Bröstarvinge ska därvid äga rätt att göra arvsavstående till förmån för egen bröstarvinge.Vad innebär detta i fördelningen av arvet? Tacksam hjälp!Med vänlig hälsning,
Fredrik Holmström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Svaren på dina frågor finns i ärvdabalken. Enligt 3 kapitlet 1 § ärvdabalken ska kvarlåtenskapen tillfalla den efterlevande maken, om arvlåtaren var gift. Efterlämnar arvlåtaren någon bröstarvinge som inte är den efterlevande makens bröstarvinge, gäller dock att makens rätt till kvarlåtenskapen omfattar en sådan arvinges arvslott endast om arvingen har avstått från sin rätt. Vad betyder då detta? Vad din far och dennes maka avsett att göra med testamentet verkar, enligt vad jag kan utläsa, vara att avvika från ärvdabalkens regler om laglott. Laglotten regleras i 7 kapitlet 1 § ärvdabalken, och där sägs att hälften av den arvslott, som enligt lag tillkommer bröstarvinge, utgör hans laglott. Eftersom du och din bror, samt din fars makas barn, är bröstarvingar åt respektive förälder enligt 2 kapitlet 1 § ärvdabalken, så blir denna reglering tillämplig på er. Lalglott innebär helt kort att en arvlåtare inte kan testamentera bort en del av den egendom som utan testamente hade tillfallit en bröstarvinge. I ett exempelfall där en far med ett barn har testamenterat bort all egendom, har barnet ändock rätt till hälften av den egendom som fadern testamenterat bort. Vad innebär då detta för er? För det första så har din far och dennes maka testamenterat bort all egendom att tillfalla den efterlevande maken. Eftersom reglerna om laglott "väger tyngre" än vad testamentet gör så innebär detta att testamentet i denna del inte är helt regelrätt. Din fars makas särkullbarn har nämligen rätt till hälften av makans kvarlåtenskap, eftersom laglotten omfattar hälften av arvslotten. Alltså har makan haft rätt att testamentera bort hälften av sin egendom, men inte andra halvan. Här måste dock poängteras att bröstarvingen måste jämka testamentet inom sex månader efter att denne tagit del av testamentet genom delgivning (regler om detta finns här), annars förlorar bröstarvingen sin rätt och testamentet är giltigt (enligt 7 kap. 3 § ärvdabalken). Praktiskt sett så gäller alltså följande: Makarnas egendom kommer delas mellan dem beroende på deras ekonomiska förhållanden vid makans död. Om de inbördes inte har något äktenskapsförord så kommer egendomen hälftendelas. Härefter kommer makans del av egendomen till hälften tillfalla er far, och till hälften makans särkullbarn (förutsatt att denne väljer att jämka testamentet, annars tillfaller all egendom er far). Den egendom som er far erhåller kommer han ha med full äganderätt, alltså kan han göra vad han vill med pengarna. När er far dör så kommer ni (hans två barn) att få dela på kvarlåtenskapen som bröstarvingar. Som testamentet säger så har ett särkullbarn möjlighet att avstå från sitt arv till förmån för efterlevande make (3 kap 1 § samt 9 § ärvdabalken). Isåfall så har makans särkullbarn rätt till del av arvet efter er fars död. Denna del kommer då vara procentuell till den del av er fars egendom som denna del utgjort vid bodelningen. Hoppas detta besvarade din fråga!

Får man ge en större gåva till sina barnbarn?

2020-04-19 i Laglott
FRÅGA |Jag ock min syster är enda barnen till vår far. Nu vill mina söner att han ger sitt hus som gåva till dem, de har 3andra syskon också. Far är 90år, ingen demens. Vi andra tycker det är orättvist. Kan tillägga att dessa två gossar dessutom är skyldiga honom pengar, verktyg mm.. Vad sker med vårt arv?
Lisa Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till oss här på Lawline med din fråga.Tillämpliga lagrumBestämmelser som är tillämpliga på din fråga hittar vi i Ärvdabalken (ÄB). Din far har egen beslutsrättMin uppfattning av vad du berättar är att din far är klar i huvudet och därmed anses som kapabel att fatta sina egna beslut. Detta innebär att det är hans beslut att bestämma vad han vill göra med sin egendom. I en situation som denna kan det dock vara svårt att verkligen veta vad som är din fars åsikt och inte eftersom släktingar och arvingar i många fall kan försöka påverka fördelning av arv genom gåvor och liknande. Det är med andra ord inte ovanligt att äldre människor utnyttjas till fördel för någon närstående eller släkting. Nu har jag ingen information om någon sådan påverkan skulle ha skett i detta fall, men jag tar upp det för att understryka att det är din far som ensamt ska besluta om vad han vill göra med sin egendom. Vad dina söner har för viljor är med andra ord inte relevanta.Vilka är arvingar?Jag förstår det som att din far är ogift, alternativt är änkling, vilket innebär att det är hans barn som ärver honom när han går bort. Det är med andra ord du och din syster som är arvingar till all egendom som er far lämnar efter sig om han inte skulle ha skrivit ett testamente som säger något annat, 2 kap. 1 § ÄB. Dina och (eventuellt) din systers barn har med andra ord ingen arvsrätt så länge ni är i livet. Enda sättet för barnbarn att ärva är om de ärver genom sin bortgångna förälder eller om de ärver genom testamente. Med tanke på att både du och din syster är i livet och att du inte har nämnt något om det finns ett testamente är slutsatsen att barnbarnen inte har någon direkt arvsrätt här.Om din far ger bort huset som gåvaSom sagt beslutar din far ensamt om han vill ge en gåva till någon. Om gåvan ges till en av hans arvingar (dig eller din syster) förutsätts att detta är ett förskott på arvet, vilket med andra ord kommer avräknas när han väl har gott bort från dennes del. För att det inte ska räknas som ett förskott på arv krävs det att din far uttryckligen förklarar att det endast ska ses som en gåva och inte ett förskott. Med fördel sker detta genom ett skriftligt gåvobrev, 6 kap. 1 § ÄB. Med tanke på att barnbarnen inte har någon direkt arvsrätt i detta fall räknas det således inte som ett förskott på arv om inte din far uttryckligen skriver att det ska ses som ett förskott på arv. I så fall får detta en betydelse den dag då du går bort då dina söner redan räknas ha fått egendom till det värde som huset beräknas till vid gåvotillfället. Denna summa kommer då dras av från deras lott och dina andra barn kommer alltså få ut mer vid detta tillfälle. Din systers eventuella barn kommer dock inte påverkas av detta. Din och din systers rättBestämmer sig din far för att ge bort huset i gåva till dina söner skulle du och din syster vid hans död förmodligen kunna kräva att huset ska återbäras (eller om detta inte går återbära värdet av huset) till dödsboet. Detta beror på att man som förälder inte kan minska sina barns rätt till sin laglott i större mening. Om huset således inte endast utgör en mindre del av hans totala egendom har han ingen rätt att göra sig av med det på detta sätt eftersom det kan likställas vid ett testamente. En förälder får alltså inte göra sina barn arvlösa eller påverka laglotten i någon större mening varken genom testamente eller gåva, 7 kap. 4 § ÄB. Laglotten är din och din systers lagstadgade rätt som säger att ni åtminstone tillsammans har rätt till hälften av er fars egendom, 7 kap. 1 § ÄB. För att ni ska kunna återbära huset eller dess värde till dödsboet krävs det att ni väcker talan om detta inom ett år från det att bouppteckningen efter er far avslutats. SammanfattningAvslutningsvis har alltså din far rätt att göra vad han vill med sin egendom och skall inte påverkas av andra. Väljer han att ge bort huset som gåva räknas det som utgångspunkt inte som ett förskott på arvet, utan i så fall måste detta framgå helst genom skrift. Om han ger det som förskott på arv kommer sönerna vid din bortgång få räkna av denna del från sitt arv. Är det så att du och din syster vill återföra huset eller dess värde till dödsboet efter er fars död har ni en rätt att göra detta senast ett år efter bouppteckningen. Er far har alltså inte rätt att minska ert arv i en betydlig mån. Jag hoppas att du fick svar på din fråga och är det så att du har några följdfrågor är det bara att kontakta mig på Lisa.Gustafsson@Lawline.se så återkommer jag. Annars önskar jag dig lycka till!Vänligen

Är en testamentesliknande köp/gåva gjord under psykisk påverkan giltig?

2020-04-17 i Laglott
FRÅGA |Hej, vår bror har köpt hemgården av vår pappa för endast 1 SEK. Innan han genomförde detta sk köp meddelade han övriga syskon att han skulle betala 100 000 kr till pappa och ytterligare 100 000 kr till sen till syskonen. Några pengar har inte dykt upp och som synes har det kommit fram att pappa bara fick 1 kr, inte 100 000 kr. Ytterligare en aspekt är att köpeavtalet bevittnades av ett äldre par där en av dem var klart dement. Har detta betydelse för avtalet? Därtill fick vår pappa demensdiagnos samma sommar som avtalet skrevs på. Har detta betydelse för avtalet? Detta skedde för drygt 5 år sen. Betyder det att vår bror har blåst oss övriga? Lurat vår gamla pappa och oss andra? Kan vi göra något nu när även pappa har avlidit? Situationen är mycket tråkig. Finns det någon möjlighet att få vår rätt prövad? Har vi någon chans eller är det vår girige bror som tar hem spelet?
Isak Bergström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline. Det är ett antal frågor du ställer och vad jag kan bedöma utifrån vad du berättar är det två saker som gör det tveksamt om er bror verkligen är den som tar hem spelet här.Omständigheterna runt "köpet"Om vi först reder ut vad som gäller de förhållanden du beskriver runt köpet, så finns en lag med bestämmelser om avtal som ingåtts under någon form av psykisk påverkan. Där stadgas att om någon ingått ett avtal under påverkan av en psykisk störning så är avtalet ogiltigt. Om lagen är tillämplig i er specifika situation beror på i vilken utsträckning er pappas demens påverkade honom vid tillfället när köpet genomfördes. Det låter på hur du beskriver situationen som att så skulle kunna vara fallet, men det är viktigt att ni har någon form av belägg för det då bevisbördan ligger på er. Kan ni visa det, så är det s.k. köpet ogiltigt. Vad gäller vittnena så är det idag inte ett krav att fastighetsköp bevittnas, så er pappas grannes demens har ingen inverkan på situationen.Köp eller gåva och laglottenFör det andra reder vi ut om det ska anses ha varit ett köp eller en gåva som er far gjorde till er bror. Här finns en viktig princip som kallas för huvudsaklighetsprincipen. Den innebär i korthet att om en överlåtelse av fast egendom (vilket en gård är) mellan två personer ska anses vara en gåva eller ett köp avgörs av om ersättningen som ges i utbyte till en viss grad är lägre än fastighetens taxeringsvärde. Om er bror fick huset för 1 kr måste det förstås ha varit långt under taxeringsvärdet och därmed är det alltså helt klart så att det ska anses vara en gåva och inte ett köp. Det innebär i sin tur att ytterligare ett avsnitt i lagboken blir intressant att titta på, nämligen ärvdabalken som reglerar arvs- och testamentesfrågor. Där finns regler (ärvdabalken 7 kapitlet 4 §) som anger att om en person under sin livstid ger en gåva som är att likställa med testamente, så har personens barn rätt att kräva att gåvan ska jämkas om det gynnat den som fått gåvan på ett sätt som strider mot arvsreglerna. Om ett barn som i ert fall i alltför hög utsträckning har gynnats framför sina syskon, kan detta alltså i en viss utsträckning återställas i efterhand. Det viktiga då är att ni väcker talan inom ett år från det att bouppteckningen efter er pappa gjordes, därefter går er rätt att väcka talan i den här delen förlorad. Skulle ni vinna en sådan tvist så är den del ni i så fall får rätt till den som brukar kallas laglott. Laglotten beräknas så att ett arv delas i lika många delar som det finns barn och därefter delas varje sådan del i hälften. Den summa som då fås fram är laglotten.Vad ni kan göraDet som vore mest gynnsamt för er i den här situationen är alltså om ni helt lyckas ogiltigförklara det s.k. köpet mellan er pappa och er bror med stöd av lagen om verkan av avtal, som slutits under påverkan av psykisk störning. Det skulle leda till att arvet efter er far ska delas helt lika mellan er barn. Om ni går till domstolen bör ni dock i andra hand begära att avtalet i vart fall bör jämkas med stöd av ärvdabalkens bestämmelser. Om ni vinner endast på denna andra punkt får ni åtminstone rätt till den tidigare nämnda laglotten.Behöver du hjälp med upprättande av stämningsansökan rekommenderar jag att du bokar tid hos en av våra jurister. Du kan boka tid direkt på http://lawline.se/boka.mvh

Kan man upprätta ett testamente som gör att arv undantas från en bröstarvinge?

2020-04-01 i Laglott
FRÅGA |HejVi är gifta föräldrar till två gemensamma barn var av den ena sonen har en CP-skada och utvecklingsstörning och har därför en godman (en av oss föräldrar och senare är vår önska att hans bror ska ta över denna uppgift). Vi vill nu upprätta testamente där sonen med funktionshinder ska undantas i så stor utsträckning som möjligt från arvet efter oss. Är detta möjligt, hur ska vi formulera oss?
Julia-Saga Nilsson Herhold |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer nedan att redogöra för vad som gäller rättsligt och därefter kort sammanfatta vad jag kommer fram till.Tillämplig lagEftersom din fråga berör arvsrätt så är ärvadabalken, härefter förkortad som ÄB, tillämplig. Vem/vilka ärver er? Precis som ni verkar veta innebär den legala arvsordningen att era gemensamma barn kommer att ärva lika efter er båda eftersom de är era bröstarvingar (2 kap. 1 § ÄB). Det finns dock en möjlighet att testamentera sin kvarlåtenskap (9 kap. 1 § ÄB). Ett testamente ska upprättas skriftligen med två vittnen, och i deras samtidiga närvaro ska testatorn underskriva testamentshandlingen eller vidkännas sin underskrift, och därefter ska vittnena bestyrka handlingen med sina namn (10 kap. 1 § ÄB). Det är möjligt att testamentera bort all sin egendom, men en bröstarvinge har alltid rätt till sin så kallade laglott, vilken utgörs av hälften av den arvslott som enligt lag tillkommer honom eller henne (7 kap. 1 § ÄB). Detta innebär i ert fall, om ni har två barn, att en fjärdedel av arvet efter er tillkommer er son. Det krävs dock att bröstarvingen påkallar jämkning i testamentet inom sex månader från det att denne fick del av testamentet (7 kap. 3 § ÄB). Förskott på arv och förstärkt laglottsskyddDet finns en möjlighet att ge bort egendom till en bröstarvinge medan man fortfarande är i livet, utan att detta ska räknas till den avlidnes övriga kvarlåtenskap. Begreppet förskott på arv innebär att barnet som har fått gåvan får mindre när arvet efter föräldern som har gett gåvan ska fördelas. I praktiken går det till så att värdet av gåvan vid gåvotillfället adderas till den avlidnes övriga kvarlåtenskap. Därefter räknas barnens arvslotter fram. Finns det inte tillräckligt med egendom i dödsboet att kompensera för gåvan, får de övriga bröstarvingarna nöja sig med att dela på det som finns i boet. Gåvotagaren har alltså ingen skyldighet att ge tillbaka del av gåvan eller värdet av gåvan för att kompensera sina syskon fullt ut (6:1 – 4 ÄB).Är man osäker på hur den avlidne föräldern tänkte när han eller hon gav gåvan ska den ses som förskott på arv (6:1 ÄB). Om man som förälder inte vill att gåvan ska betraktas som förskottsarv måste man alltså uttryckligen förklara detta, vanligtvis i ett gåvobrev. Det är alltså möjligt för en förälder att i ett gåvobrev ange att gåvan som barnet ska få inte ska ses som ett förtida arv och således inte heller beaktas vid ett arvskifte. Det finns dock en begränsning av ovanstående, och det är det förstärkta laglottsskyddet (7 kap. 4 § ÄB). Det förstärkta laglottsskyddet blir tillämpligt om en förälder ger egendom till någon (i ert fall ert andra barn) under sådana omständigheter eller på sådana villkor att gåvan till sitt syfte är att likställa med arv genom testamente. Regeln finns för att förhindra att arvlåtaren kringgår laglottsreglerna genom att ge bort sin egendom innan bortgång istället för att testamentera den. Vid beräkningen av laglotten ska då värdet av den bortgivna egendomen läggas till kvarlåtenskapen (7 kap. 4 § ÄB). Detta är ett komplext område med mycket praxis, men det handlar i synnerhet om fall då gåvogivaren väntar döden inom en relativt kort tid och/eller kan väntas behålla nyttan av egendomen fram till dennes bortgång, exempelvis genom att denne får bo kvar på fastigheten. SammanfattningDet är möjligt att testamentera bort all sin egendom. Dock har ens bröstarvingar alltid rätt till sin så kallade laglott, vilket utgörs av hälften av den arvslott som de enligt lag har rätt till. Det går att ge gåvor utan att de ska räknas som förskott på arv, och på så vis justera sin kvarlåtenskap. Man bör dock vara observant på att det under vissa förhållanden kan betraktas som förskott på arv. Är detta något ni funderar på rekommenderar jag er därför att boka tid med en av våra jurister på https://lawline.se/contact. Hoppas att du fick svar på din fråga och stort lycka till! Med vänlig hälsning,