Inskränka laglotten

2020-03-15 i Laglott
FRÅGA |Hej en fråga.Min sambo och jag bor i ett hus jag äger. Min sambo har en son sen förrut. Vi har två gemensamma barn. Vad gäller om jag skriver även på min sambo och vi dör? Ärver min sambos barn någon eller kan vi göra något åt detta sådan han inte är er något ?
Ebba Meyer-Lie |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Jag uppfattar din fråga som att du undrar om din sambos son ärver något av huset om din sambo skrivs in som delägare och om ni i sådana fall kan göra något för att undvika detta.För att besvara din fråga måste jag gå igenom gällande rätt på området. Regler om arvsrätt hittas i Ärvdabalken (1958:637) (ÄB).Barns arvsrätt:Bröstarvingar, alltså den avlidnes barn, har alltid rätt till laglott. Laglotten är hälften av det arv bröstarvingen skulle ha fått om det inte funnits testamente till förmån för någon annan (7 kap 1 § ÄB). Denna del får inte inskränkas genom testamente. Ex. Om din sambo med tre barn lämnar en förmögenhet värd 6 000 000 kr kommer varje barns laglott att vara värd: 6 000 000 / 3 = 2 000 000Laglotten: 2 000 000 / 2= 1 000 000Din sambo kan alltså inte undvika att hans son, från det tidigare förhållandet, blir arvslös då sonen alltid har rätt till sin laglott.Sammanfattningsvis: Då din sambo har en son sen tidigare räknas han som din sambos bröstarvinge. Era gemensamma barn är även era gemensamma bröstavingar. Du har alltså två bröstarvingar medan din sambo har tre. Om du inte har ett testamente kommer din egendom att delas upp lika mellan dina två barn. Om din sambo inte har ett testamente kommer alltså din sambos egendom att delas lika mellan hans tre barn.Kan ni hindra sonen från det tidigare förhållandet att ärva huset?Om du skriver över en del av huset på din sambo kan din sambo självklart testamentera huset till era gemensamma barn, så länge testamentet inte inskränker din sambos sons laglott. Om testamentet däremot skulle inkräkta på din sambos sons laglott kommer han aldrig kunna få ut något från den del av huset som du står som ägare på, den tillfaller endast era gemensamma barn.Alltså, så länge din sambo har annan egendom som uppgår till ett så högt värde att det finns möjlighet för din sambos son att få sin laglott kommer endast era två gemensamma barn att få ta del av arvet som rör huset i enlighet med testamentet. Då frågor om arv kan vara komplicerade skulle jag rekommendera dig att kontakta Lawline för att få mer juridisk hjälp (info@lawline.se). Med vänliga hälsningar

Hur beräknas särkullbarns laglott?

2020-03-08 i Laglott
FRÅGA |Laglott för särkullbarn ?Vår pappa, som hade två barn inkl mig, har avlidit. Han var omgift, mao är vi särkullbarn.Testamente finns som testamenterar all kvarlåtenskap till vår styvmor. Äktenskapsförord fanns också där bådas egendom från början varit enskild. Vi vill nu ha ut vår laglott.Om vi antar att pappas tillgångar har ett värde på 100 000 kr, hur stor blir då vår laglott per person ?
Sanna Wall |Hej och tack för att ni vänder er till Lawline med er fråga! För att besvara er fråga kommer jag hänvisa till ärvdabalk (nedan kallad ärvdabalken). Huvudregeln är att maken till den avlidne ärver den avlidne. Denna huvudregel gäller dock inte om den avlidne har barn som maken inte är förälder till (3 kapitlet 1 § 1 stycket ärvdabalken). Om inte er pappa hade testamenterat bort sina tillgångar till er styvmor skulle detta innebär att det är ni barn som ska ärva er pappa (2 kapitlet 1 § 2 stycket ärvdabalk). Ni skulle då dela lika på hans arv/få varsin så kallad arvslott. Denna arvslott skulle i ert fall bli 50 000 kr var. Nu är det ju dock så att er pappa har testamenterat all sin kvarlåtenskap till er styvmor. Ni som barn har dock alltid rätt att få ut er laglott, vilket motsvarar hälften av arvslotten (7 kapitlet 1 § ärvdabalk). I ert fall skulle detta innebär att ni barn får ut 25 000 kr var och de resterande 50 000 kronorna av er pappas arv går till er styvmor i enlighet med er pappas vilja.Om ni som barn vill ha ut er laglott måste ni påkalla jämkning av testamentet och detta måste ske inom 6 månader från den dag ni fått ta del av testamentet. Jämkar ni inte inom denna tid går er rätt till er laglott förlorad (7 kapitlet 3 § ärvdabalk). För att jämka testamentet räcker det att ni säger till testamentstagaren, alltså er styvmor, att ni vill få ut er laglott. Sammanfattning:Er laglott per person blir 25 000 kr. Hoppas ni fått svar på er fråga och har ni fler frågor får ni mer än gärna kontakta oss på Lawline igen!

Gåva har inskränkt laglott - vem riktar man talan mot?

2020-02-27 i Laglott
FRÅGA |hej!lite komplicerad fråga.en kvinna hade skänkt bort en fastighet och mottagaren i sin tur skänkte också bort fastigheten.Nu har kvinnan avlidit och arvingar inser att gåvan har inskränkt deras laglott.vem ska arvingar rikta krav mot, den första eller den andre mottagare ?
Axel Bellander |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Eftersom din fråga handlar om arv blir ärvdabalken (ÄB) tillämplig. Vem ska arvingarna rikta kravet mot?Om gåvan getts bort under sådana omständigheter eller på sådana villkor att syftet med gåvan går att likställa med ett testamente finns det möjligheter för bröstarvingarna (barn eller barnbarn) att begära att gåvan ska ges tillbaka eller att ersättning för den ska ges till de, se 7 kap. 4 § ÄB. Om bröstarvingarna vill göra denna rätt gällande ska de väcka talan mot gåvotagaren inom ett år från bouppteckningen efter den avlidne, se 7 kap. 4 § ÄB. Då det står gåvotagare i lagtexten menas den person som först får gåvan.Svar: arvingarna ska rikta krav mot den första mottagaren av gåvan. Detta följer av 7 kap. 4 § 2 st. ÄB. Hoppas du fått svar på din fråga! Om du skulle behöva ytterligare juridisk rådgivning kan Lawlines juristbyrå hjälpa dig med detta. I sådana fall är det bara att höra av sig till mig på axel.bellander@lawline.se så återkommer jag med en offert. Likaså om du skulle ha ytterligare frågor är du välkommen att höra av dig till mig där.Vänliga hälsningar

Hur mycket får en förälder testamentera bort?

2020-02-19 i Laglott
FRÅGA |Jag är ogift och har en myndig bröstarvinge. Jag har en person som jag skulle vilja testamentera en summa pengar till, går det att göra? Eller går allt direkt till bröstarvinge? Att ge pengarna till den här personen är endast aktuellt efter min död, jag vill inte ge det som gåva före det.
Minna Grahn |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline! Utgångspunkten är att en arvlåtares bröstarvingar ärver allt och att detta delas lika mellan dem, 2:1 Ärvdabalken (ÄB).Om arvlåtaren har ett testamente har arvlåtarens barn alltid rätt till den så kallade laglotten. Laglotten utgörs av hälften av arvslotten och den kan inte testamenteras bort av arvlåtaren, 7:1 ÄB. Skulle arvlåtaren ha testamenterat bort laglotten kan bröstarvingen begära jämkning enligt 7:3 ÄB och på så sätt få ut sin laglott. Eftersom du har en bröstarvinge utgörs dennes laglott av halva ditt arv. Andra halvan av arvet kan du testamentera fritt.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Fördelning av arv mellan hel- och halvsyskon

2020-03-13 i Laglott
FRÅGA |Hej!Min halvsyster har avlidet. Hon har en biologisk syster . Hur fördelas arvet?Mvh Bo
Oliver Svensson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag utgår från din fråga att det inte finns några andra arvingar till din halvsyster och att arvet ska fördelas mellan dig och den biologiska systern. Arvingar som går före syskon är i detta fall är: barn, barnbarn och föräldrar. Om det är så att arvet ska fördelas mellan dig och den biologiska systern så är det riktigt att arvet ska fördelas mellan dig och den biologiska systern, se 2 kap. 2 § Ärvdabalken (ÄB). Arvet kommer i sådant fall att delas upp på så sätt att den biologiska systern kommer att ärva 75 % och du som halvsyskon kommer att ärva 25 %. Detta beror på att man erhåller den lott som skulle tillfallit föräldern, se 2 kap. 2 § 3 st. ÄB. Exempel: Systern som har gått bort och du har samma far, och den biologiska systern har då både samma mor och far. Du kommer således att erhålla arvet som skulle tillfallit er gemensamma far, och den biologiska systern både mor och far. Det innebär att ni kommer dela lika på lotten som skulle tillfalla er fader (d.v.s. 50 %) – och på så sätt får ni därifrån 25 % var. Sedan kommer den biologiska systern och att erhålla hela lotten som skulle tillfallit hennes mor (d.v.s. 50%). Jag hoppas att du har fått svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Bröstarvingars laglott

2020-03-05 i Laglott
FRÅGA |Som dödsbodelägare har jag tagit del av ett testamente där min tidigare avlidna farbror och hans nu avlidna hustru testamenterar all kvarlåtenskap till Cancerfonden. De hade inte några egna barn, ej heller föräldrar i livet. Däremot finns syskon och många syskonbarn i livet. Min fråga är om jag som syskonbarn, som alltså inte är bröstarvinge, har juridisk rätt att få min laglott oavsett vad testamentet säger. Det finns inte som jag ser det några oklarheter kring testamentet, dvs det är bevittnat enl praxis.
Måns Hellberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Svaret framgår av 7 kap 1 § ärvdabalk. Där stadgas att hälften av den arvslott som enligt lag tillkommer bröstarvinge, utgör dennes laglott. Detta innebär att laglott endast tillfaller bröstarvingar, d v s den avlidnes barn 2 kap 1 § ärvdabalk. Andra arvingar än bröstarvingar kan således göras arvslösa genom testamente.Sammanfattningsvis innebär detta att du inte har någon laglott att utkräva.Hoppas du fick svar på din fråga!

Vilka möjligheter finns för bröstarvinge att begära jämkning av kapitalförsäkring/gåva?

2020-02-26 i Laglott
FRÅGA |Hej. Jag har en fråga angående arv, gåvor och kapitalförsäkringar. Min mor är gammal 88 år. Hon sålde sin lägenhet för 3 år sedan. Pengarna satte hon in på en kapitalförsäkring med mig som förmånstagare (1,5 milj). Till saken hör att jag har en bror, som jag inte träffat på 20 år. Han har heller inte brytt sig om vår mor. Därför vill hon att jag ensam får pengarna i framtiden. Vi har nu hört att min bror kan stämma mig och i rätten begära hälfen av pengarna. Är det så, trots mitt förmånstagarskap? Om det är så, säger min mor att vi skriver ett gåvobrev där hon skänker mig pengarna redan nu, och vi skriver in i gåvobrevet att pengarna inte är förskott på arv. Vad är fördelaktigast för min mor och mig? Vad säger lagen? Kvittar det hur vi gör, och min bror kommer över hälften? Jag har stått min mor nära alla år och de senaste 10 åren skött och hjälpt henne, medan min bror inte brytt sig de senaste 20 åren. Min mor har inte god man, och är mentalt frisk. Hela detta ärendet är ju olustigt då man talar om en levande människas ev död. Men både min mor och jag vill redan nu ordna till detta.
Axel Bellander |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer i mitt svar utgå ifrån att din mor vill att så mycket som möjligt av sin kvarlåtenskap ska gå till dig. Eftersom din fråga handlar om arv och kapitalförsäkring blir ärvdabalken (ÄB) och försäkringsavtalslagen (FAL) tillämpliga. Vad gäller kring kapitalförsäkringen?Eftersom du är förmånstagare till din mors kapitalförsäkring ska de pengarna som utgångspunkt inte ses som en del av hennes kvarlåtenskap, se 14 kap. 7 § 1 st. FAL. Som utgångspunkt gäller alltså att du har rätt till de pengarna vid din mors död utan att din bror har rätt till de. Om detta skulle leda till ett resultat som är oskäligt mot din bror finns det dock möjlighet för honom att begära jämkning av förmånstagarförordnandet, se 14 kap. 7 § 2 st. FAL. Exakt vad som skulle kunna ses som ett oskäligt resultat är svårt att svara på då rättsläget här inte är helt klart. Som utgångspunkt gäller alltså att du har full rätt till kapitalförsäkringen som förmånstagare och att detta inte ska ingå i arvet efter din mor, men din bror har alltså vissa möjligheter till att begära jämkning, alltså att han begär att få en del av kapitalförsäkringen. Vad gäller om din mor skänker dig pengarna?Om din mor skänker dig pengarna istället och hon skriver ett gåvobrev där det tydligt framgår att pengarna inte ska ses som förskott på arv så ska de som utgångspunkt inte göra det. Detta innebär alltså att de pengarna din mor skänkt dig inte ska ingå i arvet och att din bror inte har rätt till de. Din bror har dock återigen vissa möjligheter att begära jämkning av gåvan, se 7 kap. 4 och 7 §§ ÄB. Dessa möjligheter har din bror om gåvan från din mor har givits bort under sådana omständigheter eller på sådana villkor att gåvan går att likställa med ett testamente. Exempel på situationer när möjlighet till jämkning av gåva finns är när arvlåtaren gett bort en gåva på sin dödsbädd eller när arvlåtaren gett bort en gåva som hen ändå själv kunnat använda fram till sin död. Vilken rätt har din bror till arv?Som utgångspunkt har din bror och du rätt till hälften var av din mors kvarlåtenskap, eftersom ni båda är hennes bröstarvingar (barn). Däremot har din mor rätt att exempelvis skriva ett testamente där hon skriver att du ska få tre fjärdedelar (¾) och din bror ska få en fjärdedel (¼) av hennes kvarlåtenskap. Detta är helt i enlighet med lagen eftersom din bror enbart har rätt till sin laglott, vilket i det här fallet är en fjärdedel (¼) av kvarlåtenskapen efter din mor. Som utgångspunkt har alltså din bror alltid rätt till sin laglott (¼) även om din mor skriver något annat i sitt testamente. Skulle exempelvis din mor testamentera all sin kvarlåtenskap till dig så kan din bror begära jämkning av testamentet och i sådana fall få en fjärdedel av arvet, se 7 kap. 7 § ÄB. Vilket alternativ är bäst? Både kapitalförsäkrings- och gåvoalternativet är bra möjligheter för dig att få hela beloppet utan att din bror ska ha rätt till någon del av den summan. I båda fallen har dock din bror jämkningsmöjligheter, men i inget av fallen kommer han i min bedömning ha särskilt goda möjligheter att få igenom en jämkning. Båda alternativen är alltså bra möjligheter som med största sannolikhet kommer fungera som ni vill. Utifrån min bedömning är dock gåvoalternativet lite säkrare. Detta eftersom att din bror enbart kan begära jämkning av gåvan om den går att likställa med ett testamente. Förutsatt att din mor ger dig gåvan så snart som möjligt medan hon fortfarande är frisk och att det faktiskt är du som får pengarna och din mor inte har rätt att använda de längre gör detta att det antagligen kommer saknas jämkningsgrund för din bror. Jag vill dock vara tydlig med att detta är min personliga bedömning av situationen. Eftersom de två olika alternativen båda är bra möjligheter och det är svårt för mig att med säkerhet bedöma vilket som är bäst rekommenderar jag starkt att ni vänder er till en jurist för att bedöma vilket alternativ som är bäst för er i denna specifika situation. Mina rådMitt första råd är att din mor skriver ett testamente där hon föreskriver att din bror ska få sin laglott och att du ska få resten av hennes kvarlåtenskap. Detta är för att säkerställa att även om din bror skulle kunna begära jämkning av antingen kapitalförsäkringen eller gåvan skulle han max kunna ha rätt till en fjärdedel av pengarna. I testamentet bör din mor också skriva in att hon avser att kapitalförsäkringen inte ska ingå i hennes kvarlåtenskap överhuvudtaget och att hela den summan ska gå till förmånstagaren, alltså dig. Testamentet gör också att du får en större del än din bror av det som din mor faktiskt lämnar efter sig, d.v.s. det som hon inte satt in i kapitalförsäkringen eller skänkt i gåva till dig. Min andra rekommendation är att ni tar kontakt med en jurist för att rådgöra om vilket alternativ som är bäst för er i denna specifika situation. Som sagt är båda alternativen bra, men i min bedömning borde gåvoalternativet vara det säkraste. Om ni väljer det alternativet är det viktigt att ni skriver ett skriftligt gåvobrev där det tydligt framgår att gåvan inte ska ses som ett förskott på arv. Det är också viktigt att din mor för över pengarna till dig och att hon inte har någon möjlighet att använda de, d.v.s. att gåvan faktiskt sker på riktigt. Om ni istället skulle använda kapitalförsäkringsalternativet behöver ni inte göra så mycket mer. Det enda jag ytterligare rekommenderar är att din mor skriver ett testamente (se ovan) där hon tydligt skriver att det är hennes vilja att hela kapitalförsäkringens ska gå till dig och att den inte ska ingå i arvet efter henne. Om ni vill rådgöra med en jurist kan Lawlines juristbyrå hjälpa er med detta. Detta rekommenderar jag starkt för att säkerställa att ni väljer det alternativet som är bäst för er. Det kan även vara bra att rådgöra med en jurist kring utformandet av ett testamente och/eller gåvobrev. Ifall detta skulle vara intressant är det bara att höra av sig till mig på axel.bellander@lawline.se så återkommer jag omgående med en offert. Hoppas mitt svar varit till hjälp för er! Ifall ni skulle ha ytterligare frågor eller funderingar är ni också välkomna att höra av er till mig på axel.bellander@lawline.se. Vänliga hälsningar

Kan man göra sina barn arvslösa?

2020-02-18 i Laglott
FRÅGA |Har två barn ett av barnen har valt bort mig.kan jag göra de barnet arvslös via ett testamente
Arman Mohajeri Falah |Hej!Tack för du vänder till Lawline med din fråga!Regler kring arvsrätten finns i ärvdabalken (ÄB).När en person avlider så är hans eller hennes barn första klassens arvingar. I det här fallet betyder det att dina söner ärver hälften var av det du har, 2 kapitel 1§ ärvdabalken. Huvudregeln är dock ifall man är gift att den efterlevande maken ärver först vilket betyder att de gemensamma barnen kommer få ut sina ärv när båda deras föräldrar har avlidit, 3 kapitel 1§ ärvdabalken. Enligt svenskt rätt kan man inte göra barn arvlösa så att barnet inte ärver någonting. Man ska skilja på begreppet arvslott och laglott. Arvslott är det man enligt de vanliga arvsreglerna har rätt till att ärva. Exempelvis om du har två barn och det finns 1 miljon att ärva för de så kommer varje barns arvslott vara en halvmiljon. Laglott däremot är hälften av vad arvslott är. Om du testamenterar dina pengar till din andra son eller till någon annan så kommer det första barnet inte få sin arvslott men har fortfarande rätt till sin laglott. Om vi tar samma exempel igen så kommer det barnet du vill göra arvlös få ut 25 000 kronor i stället för en halv miljon, 7 kapitel 1§ ärvdabalken. Din son måste dock påkalla en så kallad jämkning av testamente och kräva sin laglott för att få ut sin laglott vid din död. Detta måste ske inom 6 månader efter att delgivningen av testamentet har skett. Om detta sker försent eller sker inte alls så har sonen ej rätt till sin laglott, 7 kapitel 3§ ärvdabalken. SlutsatsNej du kan inte göra ditt barn arvlös men det du kan göra är att reducera det som din son kan få. Genom att testamentera till en annan kommer din son endast få hälften så mycket som den skulle kunna få ut. Jag hoppas du har fått svar på din fråga! Med vänlig hälsning,