När måste en laglottskränkning klandras?

2021-08-24 i Laglott
FRÅGA |HejMin far sålde sin skogsfastighet och mark till min bror 1976. Priset inklusive en stor västerbottensgård blev satt till 50000kr. Med samma summa köpte far tillbaka bostaden, så hela egendomen tillföll därmed min bror utan några pengar inblandade. Fastigheten med otaliga tomter värderas i dag till tvåsiffriga miljonbelopp.Varken min syster eller jag själv fick därmed ingenting från egendomen. Som jag förstår det måste detta betraktas som ett förtida arv. När båda föräldrarna sedermera dog fanns ingenting i boet.Min fråga blir därför. Kan jag så här lång tid efteråt hävda att "köpet" som utan tvekan var till ett klart underpris, kräva min bror på kompensation för den uteblivna laglotten?
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGGenerellt kan sägas att det i grunden står envar fritt att förfoga över de tillgångar man själv äger, vilket i klartext betyder att din pappa hade rätt att överlåta egendom i hans ägo genom avyttring, gåva eller byte. Däremot kan hänsyn behöva tas till vissa regler i ärvdabalken (ÄB) när så sker och det är således den lagen som främst behöver beaktas vid besvarandet av din fråga.Allmänna hållpunkterGåvor till bröstarvingar, dvs. barn, presumeras (antas, förutsätts) i ärvdabalken utgöra förskott på arv, vilket innebär att om en sådan gåva överlämnas till en bröstarvinge utan några särskilda villkor ska gåvans värde vid arvskiftet avräknas från mottagarens laglott, 6 kap. 1 och 4 §§ och 7 kap. 2 § ÄB. I praktiken görs detta genom att gåvans värde adderas till resten av kvarlåtenskapen efter den avlidne innan delningen av arvet sker mellan bröstarvingarna, 6 kap. 5 § ÄB. Motsatsvis gäller då att om ett särskilt villkor tagits upp i gåvohandlingen vari det sägs att gåvan inte ska utgöra ett förskott på arv gäller detta. Märk väl att det också är gåvans värde vid tidpunkten för mottagandet som gäller varför en eventuell värdestegring, exempelvis ett högre marknadsvärde vid arvlåtarens frånfälle, tillfaller mottagaren och i det här fallet din bror. Om inte hela förskottet skulle gå att räkna av från mottagarens arvslott ska avräkning ske så långt det är möjligt. Under förutsättning att givaren inte har bestämt annat föreligger inte heller någon återbäringsplikt, 6 kap. 4 § ÄB.Den förevarande situationen, vad gäller?När det gäller köpeskillingen om 500 000 kr från 1976 kan följande anföras. Om priset understeg fastighetens dåvarande taxeringsvärde, alltså taxeringsvärdet från 1976, var det sannolikt fråga om en underprisförsäljning som borde ha betraktats som en gåva, vilket i sin tur och i enlighet med ovanstående utgjorde ett förskott på arv varför du så här långt har fog för din uppfattning. Och givet att det inte fanns några tillgångar efter att båda dina föräldrar hade gått bort går det naturligtvis att argumentera för en laglottskränkning. Problemet är bara att den bröstarvinge som vill påtala en laglottskräkning måste väcka en talan inom ett år från det att bouppteckningen efter arvlåtaren avslutades. Om bröstarvingen försitter tiden går rätten till domstolstalan förlorad, 7 kap. 4 § 2 st. ÄB. Det är i och för sig för mig ovisst när dina föräldrar dog, men såvitt jag förstår har det gått längre tid än ett år sedan bouppteckningen upprättades.Det är inte heller möjligt att klandra själva bouppteckningen efter att den är gjord och påskriven. En bouppteckning ska för övrigt förrättas senast tre månader efter dödsfallet, 20 kap. 1 § ÄB. Det kan dock göras en tilläggsbouppteckning om en ny tillgång eller skuld blir känd efter att bouppteckningen har förrättats eller om det har upptäcks annan felaktighet i bouppteckningen. Tilläggsbouppteckning innehållande tillägg eller rättelse ska ske inom en månad, 20 kap. 10 § ÄB. Det går däremot att klandra ett arvskifte om felaktigheter har begåtts i samband med skiftet och boets upplösning. Men en dödsbodelägare som är missnöjd med ett arvskifte får klandra arvskiftet genom att väcka talan mot de andra dödsbodelägarna endast om det sker inom fyra veckor efter delgivning av skifteshandlingen. Klandras inte arvskiftet inom denna tid har dödsbodelägaren gått miste om sin rätt att föra talan i domstol, 23 kap. 5 § ÄB.Avslutande ord och ytterligare rådgivningSammanfattningsvis ser jag dessvärre inga möjligheter att kunna rikta något ersättningsanspråk mot din bror om det nu inte skulle vara så att din senast avlidne förälder gick bort relativt nyligen.Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Teams och andra liknande digitala plattformar. Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Behöver man väga in/ reglera laglotten i sitt testamente?

2021-08-12 i Laglott
FRÅGA |Kan man i ett gemensamt testamente för sambor med gemensamma barn skriva "Den av oss som överlever den andre skall enligt gällande lag med fri förfoganderätt erhålla all den avlidnes egendom."?I praktiken innebär det ju ändå att bröstarvingar alltid får laglotten först så det blir ju inte all egendom. Finns det nån anledning av istället justera texten så att det står nåt i stil med "den del av egendomen som inte utgår bröstarvingars laglott"?
Jasmine El Mallah |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Huvudregeln i svensk arvsrätt är att sambor inte ärver varandra, men det föreligger inget hinder mot att upprätta ett testamente. Två personer kan skriva ett gemensamt testamente vilket kallas för inbördes testamente. Det är vanligt att en sådan upprättas mellan sambor och även vanligt att reglera vad som ska hända när båda avlider. Genom testamentet kan man uppnå en reglering av efterarvsrätt som liknar den i 3 kapitlet Ärvdabalken (ÄB). Precis som du indirekt framför går det ej att göra bröstarvingar helt arvlösa eftersom de alltid har rätt att få ut sin laglott, oberoende av vad testamentet anger. Laglotten utgör hälften av arvslotten, 7 kap. 1§ ÄB. Från detta perspektiv stämmer det att det inte finns någon anledning att justera texten. Dock ska det erinras om att det krävs en form av aktivitet från era bröstarvingars sida för att inte förlora laglotten. Bröstarvingar måste nämligen påkalla jämkning av testamente, dvs framföra ett laglottsanspråk inom sex månader från det att de fick del av testamentet, 7 kap. 3§ ÄBOm du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline.

Om min mormor testamenterar hela sin kvarlåtenskap till min mamma, hur mycket har min morbror rätt att ärva?

2021-07-27 i Laglott
FRÅGA |Hej, om min mormor testamenterar sitt hus o bil till min mamma och inget till min morbror, hur mycket har han rätt till att ta om han överklagar?
Casper Eriksson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du undrar hur mycket din morbror har rätt att ärva efter din mormor om hon testamenterar hela sin kvarlåtenskap till din mamma. Frågor om arv regleras i ärvdabalken (ÄB).Om testamente saknas gäller den legala arvsordningenOm den avlidne inte har förordnat om sin kvarlåtenskap genom testamente, fördelas kvarlåtenskapen enligt den legala arvsordningen. Den legala arvsordningen är indelad i tre olika arvsklasser med olika förtursrätt till arv. Arvsordningens första arvsklass framträder i 2 kap. 1 § första stycket ärvdabalken. Där sägs att arvlåtarens närmaste arvingar är hans eller hennes avkomlingar. Arvlåtarens avkomlingar är i första hand dennes barn – men även barnbarn, barnbarnsbarn och så vidare. Arvlåtarens avkomlingarna tar lika stor del av kvarlåtenskapen (2 kap. 1 § andra stycket ÄB).Om din mormor inte har förordnat om sin kvarlåtenskap genom testamente, kommer alltså hela hennes kvarlåtenskap att delas lika mellan hennes barn.Ett testamente kan sätta den legala arvsordningen ur spelDin mormor får dock förordna om sin kvarlåtenskap genom testamente och kan därigenom (till viss del) frångå den legala arvsordningen (9 kap. 1 § ÄB). Din mormors bröstarvingar har då alltid rätt att få ut sin s.k. laglott. Med din mormors bröstarvingar förstås hennes avkomlingar. Din morbror är alltså en bröstarvinge, som alltid har rätt att få ut sin laglott, om din mormor testamenterar hela sin kvarlåtenskap till din mamma. Laglotten utgör hälften av den arvslott som enligt lag tillkommer bröstarvingeLaglotten utgör hälften av den arvslott som enligt lag skulle ha tillkommit bröstarvingen om ett testamente inte hade upprättats (7 kap. 1 § ÄB). Vad gäller i ditt fall?Slutsatsen är att om din mormor inte har förordnat om sin kvarlåtenskap genom testamente, kommer hennes kvarlåtenskap att delas lika mellan hennes barn. Om din mormor testamenterar hela sin kvarlåtenskap till din mamma, har din morbror alltid rätt att få ut sin laglott, eftersom han är bröstarvinge. Laglotten utgör hälften av den arvslott som enligt lag skulle ha tillkommit honom om ett testamente inte hade upprättats. Av din fråga framgår inte hur mycket din mormors kvarlåtenskap uppgår till, men om din mormor efterlämnar två barn, skulle deras respektive arvslott vara 1/2-del av kvarlåtenskapen och din morbrors laglott därför bli 1/4-del. Hoppas du fick svar på din fråga! Vänligen,

Kan jag skriva i mitt testamente att mitt barn ska dela sin laglott med hens barn?

2021-07-26 i Laglott
FRÅGA |Kan jag i mitt testamente skriva att jag vill att laglotten till mitt barn ska delas mellan hen och hens barn??
Hilma Nilsson |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med fin fråga!Jag uppfattar din fråga som att du undrar om du kan skriva i ditt testamente att ditt barns laglott ska delas mellan hen och hens barn, istället för att ditt barn får hela sin laglott.Regler kring arv finns i ärvdabalken, som förkortas ÄB. Jag kommer gå igenom och förklara de regler som är aktuella för din fråga. Jag kommer även i slutet av mitt svar skriva med en sammanfattning.Arv och testamenteDet är vanligt att det uppstår många frågor kring hur arv och testamente ska hanteras vid någon annans eller sin egen bortgång. Genom lagstiftning, där ärvdabalken har stor betydelse, är vissa delar av arvet skyddade medan andra inte är det. De delar som inte är skyddade av lagstiftning kan den bortgångne själv bestämma över vem eller vad som arvet ska tillfalla. Detta görs oftast genom ett testamente, och måste då uppfylla vissa krav för att vara giltigt. Personen måste först och främst vara 18 år gammal för att dess testamente ska vara giltigt (9 kap. 1 § ÄB). Testamentet ska vidare vara skriftligt, och måste bevittnas av två personer som är tillåtna att just vara vittnen (10 kap. 1 § samt 4 § ÄB).Man kan säga att ett arv består av två delar som är viktiga att känna till. Dessa är dels en arvslott, dels en laglott. Laglotten är dock endast aktuell om det finns bröstarvingar i arvsordningen, och har då en omfattande betydelse för hur arvet ska delas upp. Både begreppet arvslott och laglott är en stor del av just din fråga. Därför, kommer jag gå igenom vad dessa begrepp betyder och dess praktiska innebörd nedan.ArvslottArvslotten är den egendom, även kallat kvarlåtenskap, som den bortgångne efterlämnar och som i första hand ska tillfalla den bortgångnes bröstarvingar (2 kap. 1 § ÄB). Med bröstarvingar menas som tidigare nämnt den bortgångnes barn. Arvslotten kan den bortgångne själv bestämma över, och kan därmed välja att testamentera bort en del av arvslotten till någon annan person, välgörenhet etc.LaglottLaglotten är den del av arvslotten som en bröstarvinge alltid har rätt till. Laglotten är halva arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Det betyder, att den bortgångne inte kan testamentera bort så stor del av arvslotten att en bröstarvinges laglott minskar till mindre än hälften av arvslotten.För att förtydliga hur detta fungerar i praktiken kommer här ett exempel:Båda föräldrarna till 1 barn har gått bort och efterlämnar 100 000 kronor i arv. Arvslotten för barnet som är bröstarvinge är 100 %, som då motsvarar hela beloppet på 100 000 kronor. Den del av arvslotten som barnet alltid har rätt till är laglotten, som är halva arvslotten. Barnet har därmed alltid rätt till 50 % av 100 000 kronor, som är 50 000 kronor. Detta belopp och denna del av arvet kan inte föräldrarna testamentera bort eller minska. Barnet har alltså rätt till minst 50 000 kronor av det totala arvet på 100 000 kronor.De övriga 50 000 kronorna kan dock föräldrarna bestämma över och testamentera bort till någon annan person, till välgörenhet eller liknande. Men om de vill, kan de också självklart låta barnet få hela arvslotten på 100 000 kronor.Föräldrar kan därmed inte testamentera bort en del av sitt barns laglott till någon annan, även om det är bröstarvingar till sina barn, alltså föräldrarnas barnbarn. Om detta ändå skulle ske, har föräldrarnas bröstarvingar rätt att jämka testamentet och på så sätt få ut hela sin laglott (7 kap. 3 § ÄB).SammanfattningNär det gäller arv, skiljer man på arvslott och laglott som arvet består av. Arvslott är hela den kvarlåtenskap som bröstarvingar i första hand ska ärva. Laglott är halva arvslotten, som bröstarvingar alltid har rätt till att få ut av arvet. Det innebär att den bortgångne kan bestämma över var olika delar av arvslotten ska gå, så länge detta inte minskar bröstarvinges laglott.Svaret på din fråga är därmed nej, du kan inte testamentera att ditt barn ska dela sin laglott med sina barn. Ditt barn har rätt till hela sin laglott. Om laglotten skulle inskränkas/minskas genom ett testamente, så har ditt barn rätt att jämka testamentet för att få ut hela sin laglott.Jag hoppas att jag uppfattat din fråga rätt, och att jag har kunnat besvara denna. Om du har fler frågor, är du alltid välkommen att återkomma med dessa till oss här, på Lawline!Jag hoppas du får en fortsatt härlig sommar!Vänligen,

Laglott och jämkning av testamente

2021-08-12 i Laglott
FRÅGA |Hej! Jag har en fråga som jag ska försöka förklara så enkelt som möjligt!Jag har en mormor, hon är ej gift, utan sambo med nuvarande.Mormor har tre barn.Ett av hennes barn har avlidigt, (min mor).Jag har två syskon. Och om jag har förstått det rätt ifall mormor avlider, skulle arvet fördelas på mormors barn.Då ett av hennes barn är avliden, så går arvet till oss tre syskon istället.Om mormor och hennes sambo har ett skrivet traktamente, låt oss leka med tanken att hon har bestämt att tillgångar osv ska gå till hennes sambo, möjligtvis något till hennes kvarvarande barn.Kan man då ta detta vidare till jämkning då?Hoppas att ni förstod och jag tackar för mig!
Casper Eriksson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du undrar om du och dina syskon kan påkalla jämkning av er mormors testamente i fall hon skulle testamentera hela sin kvarlåtenskap till sin sambo eller någon annan. Frågor om arv regleras i ärvdabalken (ÄB). Kort om den första arvsklassen och istadarättenI svensk rätt fördelas den avlidnes kvarlåtenskap som utgångspunkt enligt den legala arvsordningen. Den legala arvsordningen är indelad i tre olika arvsklasser med olika förtursrätt till arv. I första hand ärver arvlåtarens (d.v.s. den avlidnes) barn hela kvarlåtenskapen (2 kap. 1 § första stycket ÄB). Har något av arvlåtarens barn avlidit gäller dock enligt den s.k. istadarätten att barnets barn får träda i hans eller hennes ställe och ta arv från arvlåtaren (2 kap. 1 § andra stycket ÄB). Precis som du nämner är det alltså du och dina syskon som kommer att få träda i er mors ställe och ta arv från er mormor. Laglott och jämkning av testamenteLaglotten utgör hälften av den arvslott som enligt lag skulle ha tillkommit bröstarvingen om ett testamente inte hade upprättats (7 kap. 1 § ÄB). För att få ut laglotten måste bröstarvingen emellertid påkalla jämkning av testamentet inom sex månader från det att han eller hon erhöll del av testamentet (7 kap. 3 § första och tredje stycket ÄB). SlutsatsSlutsatsen är att eftersom er mor är avliden kommer mycket riktigt du och dina syskon få träda i hennes ställe och ta arv från er mormor. I och med att du, dina syskon och er mors syskon är bröstarvingar har ni alltid rätt att få ut era laglotter, även om er mormor testamentera hela sin kvarlåtenskap till sin sambo eller någon annan. För att få ut laglotten måste ni emellertid påkalla jämkning av testamentet inom sex månader från det att ni erhöll del av testamentet. Vi på Lawline kan hjälpa dig! Om du behöver ytterligare hjälp rekommenderar jag att du bokar tid hos en av våra jurister. Du kan enkelt boka en tid här.Hoppas du fick svar på din fråga! Vänligen,

Hur ärver sambor med testamente med skrivelse om laglott?

2021-08-05 i Laglott
FRÅGA |Hur tolkar ni detta Bröstarvingar ska erhålla sin laglott.Resterande kvarlåtenskap skall med full äganderätt tillfalla min sambo.Ärver jag som sambo hälften?
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att förstå innebörden av skrivelsen i testamentet måste man först förstå vilka grundläggande arvsregler som lagen ställer upp och hur ett testamente kan påverka dessa. Jag går igenom arvsreglerna i olika steg här nedan, men längst ner i svaret finner du en kort sammanfattning och svar på din fråga.Regler om arv och testamente finns stadgade i ärvdabalken (ÄB) som är tillämplig lag för din fråga. Vem har rätt till arv?Enligt den legala arvsordningen, som är den lagstadgade ordningen för i vilken ordning olika arvingar har rätt att ärva, är det i första hand den avlidnes bröstarvingar som har rätt till arv. Med bröstarvingar förstås den avlidnes närmsta avkomlingar, dvs barn eller barnbarn osv (2 kap. 1 § ÄB). Om den avlidne inte upprättat något testamente går hela arvet till bröstarvingarna. Varje bröstarvinge ärver som utgångspunkt lika stor andel. Om den avlidne har två bröstarvingar ärver de enligt den legala arvsordningen 50 % vardera. Det som bröstarvingarna ärver enligt den legala arvsordningen kallas för arvslott. Kan arvslotten inskränkas?Man kan ändra arvsordningen och fördelningen av arvet genom att upprätta ett testamente. I testamentet kan man föreskriva vem som man vill ska ärva, hur mycket och på vilket sätt. Genom ett testamente kan man således åsidosätta den legala arvsordningen, men det finns vissa begränsningar. Det är inte möjligt att göra sina barn arvslösa enligt svensk rätt. Bröstarvingar har nämligen alltid rätt att erhålla sin laglott. Laglotten utgör hälften av arvslotten, dvs hälften av det som skulle tillfallit dem enligt lag (7 kap. 1 § ÄB). Om den avlidne har två bröstarvingar utgör arvslotten, som ovan nämnt, 50 %. Laglotten utgör hälften av det, vilket innebär att varje barns laglott motsvarar 25 % av den totala kvarlåtenskapen. Resterande egendom som finns utöver laglotten är man fri att testamentera över som man vill. Ärver jag som sambo hälften?Enligt din fråga har din sambo testamenterat sin kvarlåtenskap till dig bortsett från bröstarvingarnas laglotter. Laglotterna utgör hälften av vad bröstarvingarna skulle ärvt enligt lag, men det blir totalt 50 % som kommer gå till bröstarvingarna, men deras inbördes andelar beror på hur många bröstarvingarna är – de kommer alltså totalt att dela på 50 %. Resterande egendom ska tillfalla dig förutsatt att testamentet är giltigt och upprättat i laga form. Som sambo har man ingen arvsrätt enligt lag, utan det krävs ett testamentsförordnande för att sambor ska ärva varandra. SammanfattningEnligt vad du beskrivit i din fråga kommer du att ärva hälften av din sambos kvarlåtenskap och bröstarvingarna kommer gemensamt att dela på resterande 50 % vilket motsvarar deras laglotter. Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Kan man göra någon arvslös?

2021-07-26 i Laglott
FRÅGA |Hej , min mormor har nyss blivit änka då min morfar dog, nu är det så att dom har en son och en dotter, dottern är min mamma. Kan min mormor välja att min mamma ska få hennes hus när hon går bort och välja att sonen inte ska få någonting? Han har nämligen inte brytt sig de 20 senaste åren. Jag undrar alltså om min mormor kan testementera sitt hur och sin bil till mig och min mamma, eller måste både mamma och mormor son få en viss del?
Maja Elken |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågor om arv regleras i ärvdabalken (ÄB). Lagen säger att bröstarvingar ärver i första hand och ska ha lika lott enligt den legala arvsordningen (2 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingar är arvlåtarens avkomlingar i nedstigande led, alltså barn, barnbarn och så vidare. I lagens andra kapitel finns det fler regler om vem som ärver av arvlåtaren om det inte finns bröstarvingar. För att frångå den legala arvsordningen kan man upprätta ett testamente och på så sätt lagligt styra arvet (10 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingar har dock alltid rätt till sin laglott, vilket utgör halva arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). I princip kan man testamentera bort laglotten, men eftersom bröstarvingar alltid har rätt till laglotten, kan bröstarvingen få ut denna genom att påkalla jämkning i testamentet (7 kap. 3 § ÄB). Jämkning ska framställas inom sex månader efter det att man fått ta del av testamentet.Svar på din fråga Din mormor kan testamentera all sin egendom till dig och din mamma men din mormors son kommer alltid ha rätt till sin laglott om han påkallar jämkning inom 6 månader efter han fått del av testamentet. Vänliga hälsningar,

Reglera arv genom testamente

2021-07-20 i Laglott
FRÅGA |Hej! Jag är varken gift eller sambo, har tre barn men vill att bara två utav mina barn ärver dom pengar jag har, hur går jag tillväga?
Ebba Frisk |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv och testamenten finns i ärvdabalken (ÄB).När du går bort ärver bröstarvingarna, alltså dina barn, dig eftersom du inte har någon make. Om du vore gift är huvudregeln att den efterlevande maken ärver före de gemensamma barnen (3 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingarna ska ärva och dela lika på arvet (2 kap. 1 § ÄB). Den del som varje barn ärver utgör dennes arvslott, vilket i ditt fall kommer vara en tredje del av det du lämnar efter dig.En bröstarvinge har alltid rätt till sin laglott. Laglotten är hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). I ditt fall innebär detta att laglotten för vardera bröstarvingen är en sjättedel av det du lämnar efter dig. Laglott är den del av en arvinges arvslott som inte kan tas ifrån honom eller henne genom testamente. En bröstarvinge har alltså alltid rätt att få ut sin laglott, även om du skulle testamentera bort kvarlåtenskapen. I de fall ett testamente inskränker en bröstarvinges laglott kan testamentet jämkas och bröstarvingen har därmed rätt att få ut sin laglott (7 kap. 3 § ÄB).Du har möjlighet att skriva ett testamente (9 kap. 1 § ÄB). Ett testamente ska uppfylla flera formkrav. Det ska till exempel vara skriftligt och bevittnat (10 kap. 1 § ÄB).SammanfattningsvisDu kan alltså skriva ett testamente där du reglerar arvet. Det får dock inte inskränka det tredje barnets laglott. Det tredje barnet har rätt till en sjätte del av arvet efter dig. Det kan du inte testamentera bort.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,