Hur stor är laglotten och hur får man den?
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Jag tolkar det som att en make har gått bort, och att hans särkullbarn har begärt jämkning av hans testamente, och att du nu undrar hur hennes lott ska beräknas.
Frågor om arv regleras i ärvdabalken och frågor om bodelning regleras i äktenskapsbalken.
Bodelning vid en gift persons bortgång
När en gift person går bort, är utgångspunkten att det ska göras en bodelning (23 kap. 1§ 2st ärvdabalken). Då ska den avlidnes och den efterlevande makans egendom nedtecknas och värderas, innan arvskifte kan ske. I din fråga tolkar jag det som att efterlevande maka valt att vardera sida ska behålla sitt giftorättsgods (12 kap. 2§ äktenskapsbalken). Detta görs oftast när efterlevande är den som äger mest giftorättsgods, och det finns särkullbarn på den avlidnes sida, vilket jag också tolkar är fallet i din fråga. Detta innebär att det inte görs någon likadelning vid bodelningen, utan makens tillgångar minus hans skulder är det som utgör hans kvarlåtenskap som ska fördelas ut i arv. I din fråga framgår det att det är 150 000 kr som utgör hans kvarlåtenskap.
Hur ska arvet fördelas?
Utgångspunkten i arvsrätten är att det är bröstarvingar som i första hand delar lika på all kvarlåtenskap (2 kap. 1§ ärvdabalken). Det innebär att om den avlidne i din fråga har tre barn, ska 150 000 kr delas lika på dessa, med 50 000 kr var. Detta utgör vardera barns arvslott. Denna ordning kan frångås genom testamente, vilket verkar vara fallet enligt din fråga. Man får testamentera bort sin egendom till någon helt annan, men om man kränker sina barns laglotter, kan de begära jämkning av testamentet och därmed få ut sin laglott (7 kap. 3 § ärvdabalken). Laglotten är hälften av arvslotten (7 kap. 1§ ärvdabalken). Detta innebär i praktiken alltså att barnen alltid har rätt till hälften av sin arvslott. I detta fall, så är hans barns arvslotter 1/3 var, och laglotten är då 1/6 var. Man kan alltså enligt svensk rätt inte göra sina barn arvlösa, utan de har alltid rätt till halva sin arvslott, men den måste krävas.
I din fråga verkar det som att den avlidne testamenterat allt han ägt till sin fru. Det innebär att särkullsdotterns laglott har kränkts genom testamentet, och hon har rätt att begära jämkning av det. Hon har då rätt till sin laglott, som utgör 1/6 av kvarlåtenskapen, det vill säga 25 000 kr.
Jämkning av testamentet
Om särkullsdottern vill begära jämkning av testamentet, ska detta göras inom sex månader från det att hon erhöll del av testamentet (7 kap. 3 § 3st ärvdabalken). I praktiken delges bröstarvingarna testamentet inför bouppteckningen, och från tidpunkten som de då tar del av testamentet, har man sex månader på sig att till frun i detta fall gör sitt anspråk gällande, eller att väcka talan om detta i domstol. Om man inte gör detta inom sex månader, så förlorar man sin laglottsrätt, och får alltså inte ut något. Laglotten är på så vis en rättighet som måste krävas, inget som tillfaller en automatiskt, eftersom om man förblir passiv, får man ingenting. Detta innebär alltså att om hon begär jämkning av testamentet, har hon per definition inte godkänt testamentet.
Huset som gåva?
Även om det inte är en fråga du ställer rakt ut, vill jag ändå uppmärksamma att makens givande av huset till hustrun inte är helt okomplicerat med hänsyn till arvsrätten. Hans särkullbarn kan komma att hävda att gåvan är given på ett sätt så att hon ska få ut så lite arv som möjligt. Enligt lag, kan en gåva som man givit i syfte att ordna med sin egendom för sin bortgång, likställas med testamente, och då gäller även laglottsskyddet för den gåvan (7 kap. 4§ ärvdabalken). Det innebär, att om särkullsbarnet kan visa att maken givit huset i syfte att ordna inför sin bortgång kan hon begära att gåvan ska återbäras till boet om den varit så mycket värd att hennes laglott har kränkts genom givandet. Om gåvan inte kan återbäras, kan frun i fråga bli skyldig att betala barnen så deras laglotter täcks. För att räkna ut om laglotterna kränkts genom gåvan, lägger man till gåvans värde så som den var värd vid arvsskiftet, och lägger till den till makens kvarlåtenskap. Sedan delar man den totala summan på sex (laglotten är ju 1/6 per barn). Om summan man får ut då är så stor att den inte täcks av all kvarlåtenskap som faktiskt finns i boet, ska gåvan gå åter eller betalas för upp till och med den summan som laglotternas värde har. Om någon av bröstarvingarna vill få detta prövat, ska denne väcka talan i domstol om detta inom ett år från det bouppteckningen efter den avlidne avslutades, annars förlorar man denna rätt (7 kap. 4§ 2st ärvdabalken).
Detta nämner jag främst för att det är något som kan aktualiseras i ert fall, om någon av bröstarvingarna gör gällande att gåvan har givits för att ordna med hans egendom inför sin bortgång. Det är förvisso ganska svårt att bevisa att det var syftet med gåvan. För att detta ska aktualiseras krävs det då dels att barnet kan visa att detta var syftet med gåvan, dels att vid en beräkning av laglotterna med gåvans värde som en del av kvarlåtenskapen, att laglotten inte täcks av det som faktiskt finns kvar i hans bo. Detta förfarande är främst något som just är intressant för särkullbarnet, eftersom hon inte ärver maken i detta fall. Om hon gör detta gällande, utöver jämkningen av testamentet, kan hennes del i praktiken bli större än de 25 000 kr som angivits ovan. Hur mycket den då blir beror fullständigt på husets värde vid arvsskiftet.
Sammanfattning och råd
Sammantaget är alltså utgångspunkten att särkullbarnet har rätt till 1/6 av hennes pappas kvarlåtenskap, även om han testamenterat allt till sin fru. Eftersom hon är ett särkullbarn har hon också rätt att få ut detta direkt vid sin fars bortgång. Hon måste dock begära jämkning av testamenten inom sex månader från det att hon delgavs testamentet, därefter förlorar hon sin rätt Om man bortser från frågan om huset som gåva, innebär detta att hon har rätt till 25 000 kr så som hennes laglott, om hon begär jämkningen. Hon har alltså inte rätt till sin arvslott när maken har skrivit ett testamente, utan han har rätt att testamentera bort hälften av det han äger. Om hon dessutom väcker talan om att gåvan ska ha kränkt hennes laglott, kan hennes lott bli större, beroende på vad huset är värt.
Om det råder oklarheter eller oenigheter kring boets utredning eller arvsskiftet, kan man hos domstol ansöka om en boutredningsman och en skiftesman, som är en jurist som objektivt ska hjälpa till att utreda och skifta boet. Läs mer om detta på domstolens hemsida.
Har du några följdfrågor eller önskar förtydligande i någon del, kan du kontakta mig per e-post. Önskar du vidare vägledning eller företräde av en jurist, kan vår juristbyrå vara behjälplig, vilken jag kan förmedla kontakt till om det är av intresse! Jag nås för ändamålet på sara.pedersen@lawline.se
I övrigt hoppas jag att du fått någon vägledning i dina frågor!
Bästa hälsningar,
