Kan jag skriva i mitt testamente att mitt barn ska dela sin laglott med hens barn?

2021-07-26 i Laglott
FRÅGA |Kan jag i mitt testamente skriva att jag vill att laglotten till mitt barn ska delas mellan hen och hens barn??
Hilma Nilsson |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med fin fråga!Jag uppfattar din fråga som att du undrar om du kan skriva i ditt testamente att ditt barns laglott ska delas mellan hen och hens barn, istället för att ditt barn får hela sin laglott.Regler kring arv finns i ärvdabalken, som förkortas ÄB. Jag kommer gå igenom och förklara de regler som är aktuella för din fråga. Jag kommer även i slutet av mitt svar skriva med en sammanfattning.Arv och testamenteDet är vanligt att det uppstår många frågor kring hur arv och testamente ska hanteras vid någon annans eller sin egen bortgång. Genom lagstiftning, där ärvdabalken har stor betydelse, är vissa delar av arvet skyddade medan andra inte är det. De delar som inte är skyddade av lagstiftning kan den bortgångne själv bestämma över vem eller vad som arvet ska tillfalla. Detta görs oftast genom ett testamente, och måste då uppfylla vissa krav för att vara giltigt. Personen måste först och främst vara 18 år gammal för att dess testamente ska vara giltigt (9 kap. 1 § ÄB). Testamentet ska vidare vara skriftligt, och måste bevittnas av två personer som är tillåtna att just vara vittnen (10 kap. 1 § samt 4 § ÄB).Man kan säga att ett arv består av två delar som är viktiga att känna till. Dessa är dels en arvslott, dels en laglott. Laglotten är dock endast aktuell om det finns bröstarvingar i arvsordningen, och har då en omfattande betydelse för hur arvet ska delas upp. Både begreppet arvslott och laglott är en stor del av just din fråga. Därför, kommer jag gå igenom vad dessa begrepp betyder och dess praktiska innebörd nedan.ArvslottArvslotten är den egendom, även kallat kvarlåtenskap, som den bortgångne efterlämnar och som i första hand ska tillfalla den bortgångnes bröstarvingar (2 kap. 1 § ÄB). Med bröstarvingar menas som tidigare nämnt den bortgångnes barn. Arvslotten kan den bortgångne själv bestämma över, och kan därmed välja att testamentera bort en del av arvslotten till någon annan person, välgörenhet etc.LaglottLaglotten är den del av arvslotten som en bröstarvinge alltid har rätt till. Laglotten är halva arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Det betyder, att den bortgångne inte kan testamentera bort så stor del av arvslotten att en bröstarvinges laglott minskar till mindre än hälften av arvslotten.För att förtydliga hur detta fungerar i praktiken kommer här ett exempel:Båda föräldrarna till 1 barn har gått bort och efterlämnar 100 000 kronor i arv. Arvslotten för barnet som är bröstarvinge är 100 %, som då motsvarar hela beloppet på 100 000 kronor. Den del av arvslotten som barnet alltid har rätt till är laglotten, som är halva arvslotten. Barnet har därmed alltid rätt till 50 % av 100 000 kronor, som är 50 000 kronor. Detta belopp och denna del av arvet kan inte föräldrarna testamentera bort eller minska. Barnet har alltså rätt till minst 50 000 kronor av det totala arvet på 100 000 kronor.De övriga 50 000 kronorna kan dock föräldrarna bestämma över och testamentera bort till någon annan person, till välgörenhet eller liknande. Men om de vill, kan de också självklart låta barnet få hela arvslotten på 100 000 kronor.Föräldrar kan därmed inte testamentera bort en del av sitt barns laglott till någon annan, även om det är bröstarvingar till sina barn, alltså föräldrarnas barnbarn. Om detta ändå skulle ske, har föräldrarnas bröstarvingar rätt att jämka testamentet och på så sätt få ut hela sin laglott (7 kap. 3 § ÄB).SammanfattningNär det gäller arv, skiljer man på arvslott och laglott som arvet består av. Arvslott är hela den kvarlåtenskap som bröstarvingar i första hand ska ärva. Laglott är halva arvslotten, som bröstarvingar alltid har rätt till att få ut av arvet. Det innebär att den bortgångne kan bestämma över var olika delar av arvslotten ska gå, så länge detta inte minskar bröstarvinges laglott.Svaret på din fråga är därmed nej, du kan inte testamentera att ditt barn ska dela sin laglott med sina barn. Ditt barn har rätt till hela sin laglott. Om laglotten skulle inskränkas/minskas genom ett testamente, så har ditt barn rätt att jämka testamentet för att få ut hela sin laglott.Jag hoppas att jag uppfattat din fråga rätt, och att jag har kunnat besvara denna. Om du har fler frågor, är du alltid välkommen att återkomma med dessa till oss här, på Lawline!Jag hoppas du får en fortsatt härlig sommar!Vänligen,

Göra barnen arvlösa?

2021-07-16 i Laglott
FRÅGA |Hej jag har sex barn varav fyra pratar inte med mig mer. Jag vill göra dem arvslösa men har hört att dom ändå ärver 10 eller 20 % .är det per person eller 20 procent för alla 4 tillsammans.
Liv Stålhammar |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Kan man göra barn arvlösa?När jag besvarar frågan kommer jag hänvisa till relevant lagtext, vilket återfinns i Ärvdabalken, härefter förkortad till ÄB. Arvsrätt kan vara lite av en djungel. Det stämmer att man inte kan göra sina barn helt arvlösa. Detta beror på att barn alltid kan utkräva sin laglott (7 kap. 3 § ÄB). Vad är en laglott?En laglott är hälften av en arvslott (7 kap. 1 § ÄB). Det är med andra ord ingen exakt procentsats så som du har formulerat i din fråga, utan det ser olika ut i alla familjer beroende på hur många barn som finns. En närmre förklaring om vad en laglott är följer av att jag förklarar vad en arvslott är i nästa stycke. Vad är en arvslott?Alla dina tillgångar, dvs bostad, bil, pengar m.m är den totala summan som dina barn kan ärva. Som huvudregel, ska alla barn ärva lika mycket (2 kap. 1 § ÄB). Detta skulle innebära att alla dina barn ärver ⅙ vardera av din totala arvsmassa. Den likadelen som de som huvudregel ärver kallas för arvslott. Här kommer ett förtydligande exempel. Låt oss säga att dina tillgångar är totalt 100 000 kr. Då ska detta fördelas lika mellan 6 barn. 100 000 / 6 = 16 666. I detta hypotetiska scenario innebär det att arvslotten för barnen är 16 666 kr vardera. Som jag nämnde ovan är laglotten hälften av arvslotten. För att räkna ut vad laglotten är ska jag alltså dela arvslotten på hälften, dvs. 16 666 /2 = 8 333 kr. Hur räknar du ut vad laglotten är för dina barn?Om du själv vill räkna ut vad laglotten för dina barn är använder du denna formel: (ditt totala belopp tillgångar) / (antalet barn) = (arvslotten) / (2) = laglotten som barnen är berättigade. På så sätt kan du räkna ut vad du är skyldig att ge dina barn. Testamente Du är berättigad att skriva ett testamente (9 kap. 1 § ÄB), vilket jag förutsätter att du tänker göra för att minska dina barns arv. Du beskriver att du har sex barn, varav det är fyra du inte pratar med. Jag uppfattar att det är dessa fyra du vill minska arvet för. Detta kan du göra genom att i testamentet skriva att de endast ska få ut sin laglott och att kvarvarande pengar ska gå till de två barn som du fortfarande umgås med. På så sätt kommer testamentet ändå gynna de två barn du vill ska få arvet. Det bör också nämnas att du kan skriva i ett testamente att du vill ge alla dina tillgångar till de två barnen. Då måste de resterande barnen kräva att de ska få ut sin laglott inom ett halvår från de att de delgavs testamentet du skrivit. I praktiken kan du alltså försöka göra barnen arvlösa, men om barnen kräver sin laglott kommer de få sin laglott (7 kap. 3 § ÄB). Sammanfattande svarDet stämmer att du inte kan göra dina barn helt arvlösa. Detta beror på att ett barn alltid har rätt att få sin laglott. Som jag har beskrivit ovan finns det inte en exakt procentsats som säger vad laglotten är, utan jag rekommenderar att du räknar ut den med hjälp av den formel som jag beskrivit ovan. Då vet du vad det minsta antalet pengar du kan ge till barnen är. Det stämmer alltså inte att det är 10 % eller 20 % som är kravet på vad du ska utge i arv till dina barn. Med hjälp av att skriva ett testamente kan du fördela dina tillgångar som du vill efter din bortgång. Genom att skriva ett testamente där du säger vilka barn som endast ska få laglotten kan du skriva att de andra två barnen ska få alla pengar som är kvar. Det finns dock en möjlighet att skriva i testamentet att du lämnar allt till dina två barn och därefter är det upp till de resterande barnen om de vill utkräva sin laglott eller inte. Hoppas du fick svar på din fråga. Med vänlig hälsning,

Kan jag ärva från spansk pappa jag inte känner?

2021-07-01 i Laglott
FRÅGA |Min pappa är från Spanien och min mamma är svensk. Jag har tyvärr inte haft någon kontakt med min pappa men han skrev på faderskapet och jag undrar hur det ser ut med arvsrätt när han går bort (jag tror att han redan har gått bort). Har jag rätt till något arv?
Maia Sadek |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. För att jag ska kunna besvara din fråga så måste jag först se vilket lands lag det är som tillämpas i denna situation. Vilket lands arvsordning gäller?EU:s arvsförordning reglerar vad som gäller i situationer som din. Du hittar den här. För vissa kompletterande bestämmelser kan du även se lagen om arv i internationella situationer (IAL).Enligt art. 21.1 i EU:s arvsförordning är huvudregeln att den så kallade hemvistprincipen gäller. Detta innebär att det är arvsordningen i det land där den avlidne anses ha sin hemvist som ska tillämpas. Det finns dock en undantagsregel i art. 21.2 som säger att om den avlidne hade en närmare anknytning till ett annan land än det som den har sin hemvist i, ska istället arvsordningen i det landet gälla. Vid en bedömning kring vilket land som är "hemvist" så tar man hänsyn till hur stadigvarande vistelsen på platsen är utifrån vistelsens längd och övriga omständigheter.Du har inte sagt något annat i din fråga än att din pappa är spansk. Jag är inte expert på spansk arvsrätt men jag ska försöka förklara hur den fungerar lite övergripligt. Du läsa om den spanska arvsrätten i bok III i den spanska civilkoden (Código civil). Du hittar en engelsk översättning av lagen här. Utifrån vad jag läser mig till i lagen finns vissa skillnader mot den svenska arvsrätten (som regleras i ärvdabalken) och som är viktiga för dig att känna till.I likhet med vad som gäller i Sverige ärver barn (bröstarvingar) i första hand (se art. 930, jfr 2 kap. 1 § ÄB). Vad är arvslott och laglott?Arvslotten är storleken på det arv som barn får om det inte finns ett testamente eller liknande. Arvslotten innebär att egendomen delas med antalet arvtagare (barn). Om du är din pappas enda barn och han inte har ett testamente innebär det att du ärver allt (detta är då svensk rätt). Laglotten är halva arvslotten och det är den del av arvet som barnen har rätt till även om det finns ett testamente. I Spanien delas kvarlåtenskapen istället upp i tre delar och laglotten är 2 av dessa delarna. SammanfattningEnligt lag kan en förälder inte lämna sitt barn utan arv. Undantagen som finns till detta handlar (i svensk rätt) om de situationer då ett barn skulle döda sin förälder, då har detta barnet inte någon arvsrätt. Jag vet inte hur det är i Spanien men jag skulle kunna anta att det är detsamma där också. Slutsatsen som kan dras är därför att du har rätt till arv. Du har inte lagt så mycket information i din fråga så jag kan inte svara fullt ut, men det är först och främst viktigt att du identifierar vilket lands lagar som gäller och sedan försöker undersöka om din pappa har något eventuellt testamente. Önskar du vidare rådgivning är mitt råd att boka tid med en erfaren jurist hos oss på Lawline. Ett alternativ kan även vara att kontakta en jurist i Spanien.Lycka till! Hoppas du fick svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Kan en arvinge avstå från sin laglott till förmån för testators vilja?

2021-06-30 i Laglott
FRÅGA |Tusen tack för det snabba och tydliga svaret!Jag tänkte oxå fråga om den ensamme arvingen, har möjlighet att avstå frivilligt hela sin laglott för hänsynstagande samt respekt för sin mammas vilja i samband med ett testamente, då mamman har lämnat efter sig ett testamente. Mamman har i detta speciella fall, testamenterat sin kvärlåtenhet till sina två systrar, dvs sonens mostrar. Än en gång tackar så smycket för svaret.
Minna Wall |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag saknar tyvärr den bakgrund som du har gett i din tidigare fråga då vi håller alla frågor anonyma. Förhoppningsvis kommer mitt svar vara till hjälp ändå.Det är upp till varje arvinge att själv jämka ett testamente för att få ut sin laglott (7 kap. 3 § första stycket ärvdabalken). En arvinge jämkar testamentet antingen genom att framställa sitt krav till testamentstagaren eller väcka talan mot testamentstagaren i domstol (7 kap. 3 § tredje stycket ärvdabalken). Jämkningen ska göras inom sex månaderna från att arvingen tagit del av testamentet, efter arvlåtarens bortgång (14 kap. 4 § ärvdabalken). Förhåller sig arvingen passiv under mer än sex månader går rätten till laglott förlorad (7 kap. 3 § tredje stycket ärvdabalken).Den ensamme arvingen har alltså möjlighet att frivilligt avstå från sin laglott genom att förhålla sig passiv. Åberopar arvingen inte sin rätt till laglott inom sex månader, från delgivningen av testamentet, kommer kvarlåtenskapen fördelas i enlighet med testamentet (11 kap. 1 § ärvdabalken).Hoppas att svaret har varit till din hjälp, annars är du varmt välkommen att höra av dig igen!Med vänlig hälsning,

Reglera arv genom testamente

2021-07-20 i Laglott
FRÅGA |Hej! Jag är varken gift eller sambo, har tre barn men vill att bara två utav mina barn ärver dom pengar jag har, hur går jag tillväga?
Ebba Frisk |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv och testamenten finns i ärvdabalken (ÄB).När du går bort ärver bröstarvingarna, alltså dina barn, dig eftersom du inte har någon make. Om du vore gift är huvudregeln att den efterlevande maken ärver före de gemensamma barnen (3 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingarna ska ärva och dela lika på arvet (2 kap. 1 § ÄB). Den del som varje barn ärver utgör dennes arvslott, vilket i ditt fall kommer vara en tredje del av det du lämnar efter dig.En bröstarvinge har alltid rätt till sin laglott. Laglotten är hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). I ditt fall innebär detta att laglotten för vardera bröstarvingen är en sjättedel av det du lämnar efter dig. Laglott är den del av en arvinges arvslott som inte kan tas ifrån honom eller henne genom testamente. En bröstarvinge har alltså alltid rätt att få ut sin laglott, även om du skulle testamentera bort kvarlåtenskapen. I de fall ett testamente inskränker en bröstarvinges laglott kan testamentet jämkas och bröstarvingen har därmed rätt att få ut sin laglott (7 kap. 3 § ÄB).Du har möjlighet att skriva ett testamente (9 kap. 1 § ÄB). Ett testamente ska uppfylla flera formkrav. Det ska till exempel vara skriftligt och bevittnat (10 kap. 1 § ÄB).SammanfattningsvisDu kan alltså skriva ett testamente där du reglerar arvet. Det får dock inte inskränka det tredje barnets laglott. Det tredje barnet har rätt till en sjätte del av arvet efter dig. Det kan du inte testamentera bort.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Argument för laglottsrätten

2021-07-13 i Laglott
FRÅGA |Hej.Varför är lagen så att man ska ha rätt att få ärva. Om jag vill testamentera de jag äger idag som jag själv har betalt med egna medel till någon utomstående så borde väl jag kunna styra den biten själv om vem jag har i min sista önskan att få ta del av den biten så länge jag är i mina sinnes fulla bruk. Varför ändras inte den lagen då den som jag förstått funnits sedan 1857 och vi lever trots allt i 2021.Tycker den lagen borde skrivas om då de är mer vanligt idag med att man lever inte tillsammans lika länge som då lagen infördes och med de tillkommer de även särkullbarn.Det kanske är så att de finns dom som har barn men har ingen kontakt av någon anledning med dom så vad ger då dom den rätten att ärva?
Aglaia Pavlova |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Efter att ha läst din fråga tolkar jag det som att du undrar vilka argument som finns för det så kallade laglottssystemet där bröstarvingar har en oinskränkt rätt att ärva den avlidne.Vad innebär det svenska laglottssystemet?Laglottssystemet infördes precis som du säger redan 1857 och återfinns i 7 kap. ärvdabalken. Systemet innebär i korthet att bröstarvingar alltid har rätt till hälften av arvslotten även om arvlåtarens vilja säger något annat. Det är med andra ord inte möjligt att testamentera bort laglotten utan laglottsrätten är absolut.Vilka motiv finns bakom laglottssystemet?Enligt förarbeten till ärvdabalken har det svenska laglottsystemet två syften. Det ena är att tillförsäkra de närmaste släktingarna, bröstarvingarna, en del av den avlidnes kvarlåtenskap och det andra att skapa inbördes rättvisa mellan bröstarvingarna. Det förstnämnda syftet var dominerande då laglotten fick sin nuvarande utformning under mitten av 1800-talet. I det dåvarande samhället var nämligen medellivslängden lägre än idag vilket även innebar att barnen fick ut sitt arv tidigare, inte sällan då de fortfarande var underåriga och oförsörjda. De var alltså i behov av ekonomisk hjälp och något sorts trygghet då deras föräldrar avled vilket laglotten var avsett att täcka. Att skyddet avsåg just bröstarvingarna, dvs. barn och barnbarn, förklarades med både den ekonomiska och sociala samhörigheten som fanns inom kärnfamiljen och mellan barn och föräldrar. Laglottssystemet i det moderna samhälletSom sagt infördes laglottssystemet för en längre tid sedan då samhället såg annorlunda ut än vad det gör idag. Medellivslängden har ökat påtagligt sedan dess och därför aktualiseras arvsfrågor oftast först när efterlevande barn är vuxna och ekonomisk stabila människor. Det finns alltså inte längre samma försörjnings- och skyddsbehov för bröstarvingarna vilket resulterat i att många börjat ifrågasätta laglottsystemet. Kritikerna menar att systemet är förlegat och framhäver istället äganderätten, dvs. den avlidnes rätt att själv bestämma hur hela och inte bara halva kvarlåtenskapen ska fördelas. Trots detta så finns laglottsystemet kvar än idag vilket troligtvis beror på hur starkt laglottstraditionen vuxit sig in i Sverige. Trots att kärnfamiljen inte har samma stora betydelse som förr så anses fortfarande den ekonomiska och sociala gemenskapen inom familjen vara ett tungt vägande argument för laglottsrätten. Dessutom är det andra syftet med laglottsrätten fortsättningsvis aktuellt, dvs. att rättvisan mellan bröstarvingarna bevaras. På så vis minskar möjligheten att t.ex. favorisera vissa barn framför andra eller att kontrollera sina barn genom just hot om det framtida arvet.SammanfattningSammanfattningsvis så kan det sägas att det än idag finns tungt vägande argument både för och emot det svenska laglottssystemet. Att det fortfarande finns kvar kan troligtvis förklaras med historiska och traditionella argument. Det bör dock framhävas att du inte är ensam om att kritisera laglottsrätten utan det pågår ständiga diskussioner om att avskaffa systemet.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Vänligen,

Kan min mamma skänka bort all egendom som har fått som efterlevande make?

2021-06-30 i Laglott
FRÅGA |Min pappa har dött. Mamma lever fortfarande.Vid bouppteckningen är pappas kapitel 6 miljoner och mammas 4 miljoner.De har inga testamenten eller äktenskapsförord.Jag och min bror är enda barnen.Om mamma skänker 5 miljoner till hjälporganisationer innan hon avlider.Hur mycket kan hon testamentera till ytterligare hjälporganisationer och hur mycket blir kvar i arv till oss barn?
Philip Stocker |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Efter din pappas död ska en bodelning ske enligt 23:1 ÄB, vilket innebär att giftorättsgodset ska fastställas och sedan fördelas lika på två. Av information i frågan utgår jag från att det blir 5 miljoner kronor vardera. Som efterlevande make kommer er mamma att få ärva er pappas 5 miljoner kronor med fri förfoganderätt, vilket innebär att hon kan fritt förfoga över egendomen, d.v.s. sälja eller konsumera den, men däremot inte testamentera eller skänka bort egendomen, 3 kap. 2 § ärvdabalken. Alltså får inte din mamma ge bort dessa 5 miljoner kronor som hon har fått i fri förfoganderätt från er pappa som gåva, men kan välja att konsumera all egendom. Efter er mammas bortgång får ni sedan er pappas egendom som efterarv, beroende på hur mycket egendom som finns kvar från er mamma. Då har ni som bröstarvingar en laglott som inte får kränkas. Laglotten är halva arvslotten och innebär att den som är bröstarvinge är alltid berättigad till halva sin arvslott enligt 7:1 ÄB. Denna laglott är beroende av hur mycket egendom som finns kvar, men om vi ponerar att det finns 5 miljoner kronor kvar, då blir er laglott 1 250 000 kronor (2 500 000 kr är arvslotten och laglotten är halva arvslotten). Om er mamma skulle vilja testamentera bort alla pengar som är kvar, måste ni begära jämkning av testamentet enligt ÄB 7:3 1 st. Detta måste ske inom 6 månader från delgivningen. Om du har fler frågor eller något var otydligt, är du välkommen att höra av dig till oss på Lawline igen. Det finns även möjlighet att boka tid hos någon av våra jurister på lawline.se/boka. Med vänlig hälsning,

Jag har gett ett av mina barn mycket pengar, kan jag göra barnet arvslös?

2021-06-30 i Laglott
FRÅGA |Jag och min fru har två s.k. Särkullbarn.Ett av barnen har vi hjälpt med mycket pengar då han hamnat i ekonomiska bekymmer.Vi vill nu skriva ett juridiskt giltigt underlag där den som redan fått mycket av oss avstår sitt arv efter oss. Detta så det blir rättvist mellan barnen.Hur ska detta se ut.Med vänlig hälsning
Philip Stocker |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Utrymmet för att bli arvslös som bröstarvinge är väldigt begränsad. I Ärvdabalken framkommer det två grunder som arvlåtaren kan åberopa för att göra en bröstarvinge arvlös. Den första grunden är ett uppsåtligt brott som djupt kränkt arvlåtaren eller dennes nära släkting. Den andra grunden är om arvingen fortgående för ett vanhedrande eller osedligt liv. Annars kan inte en bröstarvinge bli helt arvlös, främst på grund av att bröstarvinge har rätt till sin laglott enligt 7:1 ÄB. Laglotten innebär att en person inte får ge bort eller testamentera bort all sin egendom så att någon av bröstarvingarna blir helt lottlösa. Laglotten är alltid hälften av arvslotten. Detta innebär att ni inte kan upprätta ett juridiskt bindande underlag som gör någon av era bröstarvingar lottlösa. Förskott på arv kan dock bli relevant här. Med förskott på arv avses gåvor som person har gett till sin bröstarvinge enligt 6:2 ÄB. Ifall ni har skänkt bort mycket pengar till en bröstarvinge kan det räknas som ett förskott på er arv. Detta innebär att pengarna som ni har skänkt ska avräknas från bröstarvinges arv, vilket in praktiken innebär att den kommer att få ut en mindre summa arv än vad den hade fått annars, om den inte hade fått pengarna alls. Om du har fler frågor eller något var otydligt, är du välkommen att höra av dig till oss på Lawline igen. Det finns även möjlighet att boka tid hos någon av våra jurister på lawline.se/boka. Med vänlig hälsning,