Kan vi göra så att min frus son inte får ärva allt om hon avlider?

2019-12-22 i Laglott
FRÅGA |Hej!Jag och min fru bor i en bostadsrätt där jag står som ensam ägare.Vi har ett hypotekslån på bostadsrätten där vi båda är undertecknare.Jag har inga barn men min fru har en vuxen son i ett tidigare äktenskap.Om min fru dör tidigare än mig vill vi att hennes son inte har arvsrätt till annat än ev tillgångar på hennes bankkonton.Kan detta lösas med ett testamente eller ett äktenskapsförord eller båda delarna eller på något annat sätt? MVH
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till ärvdabalken (ÄB) och äktenskapsbalken (ÄktB). Vem ärver om någon avlider?Huvudregeln inom svensk rätt är att den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn, ska ärva (2 kap. 1 § ÄB). Barnen ska dela lika på arvet. Den del som då tillfaller varje barn utgör barnets arvslott. Om din fru har en son är hans arvslott alltså allt som din fru lämnar efter sig. Om den avlidne är gift ska hela dennes kvarlåtenskap tillfalla den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB). Denna rätt går före makarnas gemensamma barns arvsrätt. De får istället rätt att ärva då båda föräldrarna avlidit (3 kap. 2 § ÄB). Det finns dock ett undantag från denna rätt för efterlevande make att ärva. Det gäller när den avlidne har barn som inte är den efterlevande makens barn. Dessa barn kallas för särkullbarn. Särkullbarn har alltid rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt (3 kap. 1 § andra meningen ÄB). Detta innebär att om den avlidne endast har särkullbarn kommer de ha rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt, och den efterlevande maken har inte rätt att ärva något.I ditt fall innebär detta alltså att din frus son ska ärva allt om hin avlider, eftersom han inte är ditt barn. Den enda inskränkningen i särkullbarnens rätt är att en efterlevande make alltid har rätt att efter bodelningen ha egendom som motsvarar minst fyra prisbasbelopp (3 kap. 1 § andra stycket ÄB). Ett prisbasbelopp är ett fastställt belopp som används för beräkning av olika förmåner och avgifter. 2019 är ett prisbasbelopp 46 500 kr. Om den efterlevande maken inte uppnår detta efter bodelningen har hen rätt att få ut så mycket ur arvet efter den avlidne att hen uppnår det.Bröstarvingars rätt till laglottBröstarvingar har alltid rätt till sin laglott. Laglotten är hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Man kan alltså inte testamentera bort så mycket av sin egendom att det inskränker ens barns laglott. I ditt fall innebär detta att hälften av det din fru lämnar efter sig kommer utgöra hennes sons laglott, och detta kommer han alltid ha rätt till oavsett om hon skriver ett testamente. Kan ni skriva ett äktenskapsförord?När ett äktenskap upphör ska en bodelning göras (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen ska makarnas giftorättsgods fördelas. Det är endast giftorättsgods som ska delas, så kallad enskild egendom ska hållas utanför bodelningen. All egendom är giftorättsgods i den mån det inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Egendom kan bli enskild genom till exempel äktenskapsförord (7 kap. 2 § ÄktB). Även då en make avlider gör man en bodelning. Det som tillfaller den efterlevande maken är dennes, och det som tillfaller den avlidne makens dödsbo utgör arvet efter denne. Ni skulle alltså kunna skriva ett äktenskapsförord där ni anger att den egendom ni vill att du ska behålla ska vara enskild. Detta innebär att det kommer tillfalla dig i bodelningen, och inte gå till arvet efter din fru. Dock innebär detta också att även om ni skulle gå isär kommer egendomen tillfalla dig och inte din fru. Att komma ihåg är att ett äktenskapsförord kan jämkas om det är oskäligt med hänsyn till till exempel innehållet (12 kap. 3 § ÄktB). Det ska i så fall göras en helhetsbedömning, och till exempel att det sker en påtagbar snedfördelning av egendomen kan ligga till grund för jämkning. Jag känner inte till tillräckligt mycket omständigheter för att kunna svara på om detta kan bli aktuellt i ert fall. Kan ni skriva ett testamente?Det går också bra att skriva ett testamente (9 kap. 1 § ÄB). Ni kan skriva ett så kallat inbördes testamente där ni anger att den som överlever den andre ska sitta kvar i orubbat bo. Detta ska respekteras. Det som kan hända är att din frus son genom detta inte får ut sin laglott. Om så är fallet kan han välja att jämka testamentet för att få ut sin laglott (7 kap. 3 § ÄB). Din fru kan även skriva ett eget testamente där hon anger vad hon vill att du ska ärva och vad hon vill att hennes son ska ärva. Så länge han får ut sin laglott ska detta respekteras. SlutsatsDet korta svaret är alltså att din frus son kommer alltid ha rätt att få ut sin laglott om din fru avlider. Det finns en möjlighet för er att både skriva ett äktenskapsförord eller ett testamente. Men båda dessa kan jämkas och det finns därför ingen hundraprocentig garanti att det går att helt utesluta din frus son på det sätt ni önskar. Men så länge sonen får ut sin laglott kan ni se till att resterande egendom tillfaller dig om din fru avlider. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Kan ett barn bli arvslös?

2019-12-19 i Laglott
FRÅGA |Min far gifte sig med en annan kvinna än min mor. Min far och kvinnan han är gift med har inga barn. Kvinnan har inga barn sedan tidigare.Finns det det något min far och kvinnan han är gift med kan göra som gör mig arvlös?
Caroline Båghammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad säger lagen?Reglerna om arv finner vi i Ärvdabalken (1958:637), hädanefter refererad till som ÄB. Här framkommer det att barn är direkta arvingar till sina föräldrar. I lagens benämns det som att barn är bröstarvingar till sina föräldrar (2 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingar har alltid rätt till sin laglott som utgörs av halva arvslotten. Arvslotten i sin tur är utgångspunkten i den del som en arvinge ska ärva enligt lag. (7 kap. 1 § ÄB) Eftersom din far är gift så är hans fru en arvinge och har därför rätt till sin arvslott. Från din fråga verkar det som att din fars närmaste släktingar numera är du och hans fru, vilket innebär att ni båda kommer dela på din fars kvarlåtenskap. Då du inte är deras gemensamma barn har du rätt att begära ut din arvslott direkt vid din fars bortgång. (3 kap. 1 § ÄB)SammanfattningDå du har rätt till din laglott, vilket som sagt är hälften av din arvslott, kan din far och hans fru inte göra dig helt arvslös. Utöver det som utgör din laglott står det din far fritt att testamentera bort sin egendom. Vid ett testamente så krävs det att du påkallar att du önskar få din laglott för att denne rätt inte ska gå förlorad. (7 kap. 3 § ÄB) Hoppas det var svar på din fråga!Mvh,

Arvet fördelas inte jämnt - varför är det så?

2019-12-07 i Laglott
FRÅGA |En far har avlidit han var ensam.Hade 4 barn i 2 olika äktenskap. Varför har 2 barn fått 3/8 och de andra 1/8
Adam Novak |Hej!Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga.Det som kan ha skett här är ett försök att göra de två barn som fick 1/8 arvlösa. I Sverige hindras detta av reglerna om laglott. De har fått så mycket som inte går att testamentera bort från dem.BröstarvingarAlla avkomlingar till arvlåtaren kallas bröstarvingar (2 kap 1 § Ärvdabalken). Det är de som i första hand ärver en avliden person, förutsatt att denna inte är gift (3 kap 1 § Ärvdabalken). I så fall ärver maken. LaglottenLaglotten utgör hälften av det som en bröstarvinge skulle ha fått om inget testamente hade funnits vid den avlidnes död (7 kap 1 § Ärvdabalken). Denna del av kvarlåtenskapen har bröstarvingarna rätt att få ut, även om den testamenterats till någon annanstans, genom jämkning av testamentet (7 kap 3 § Ärvdabalken).Det här falletI det fallet som du beskriver fanns det 4 bröstarvingar och ingen maka. Därför skulle utan testamente 2/8 tillfallit alla 4 barnen. Den avlidne har dock testamenterat annorlunda. Huruvida testamentet innehöll en önskar om en ännu ojämnare fördelning kan jag inte svara på. De två som fick 1/8 har i vilket fall antingen gjort anspråk på sin laglott, eller så har den avlidne fördelat så ojämnt som de har haft möjlighet att veta är möjligt att fördelningen sker. Den ojämna fördelningen har gjort till fördel för de som fick 3/8. Den 1/8 som de har fått över 2/8 har överförts från de som fick 1/8.Det finns endast två sätt att komma kring laglotten. Det ena är att den som gynnas av den avsäger sin rätt frivilligt. En önskan om detta kan inkluderas i testamentet, men det är arvingens rätt att bortse från detta om de vill.Det andra är om arvingen har utsatt arvlåtaren för brott (15 kap 1-3 § Ärvdabalken). Då faller rätten till arv bort.Jag hoppas du har fått svar på din fråga,Med vänlig hälsning,

Vad är det förstärkta laglottsskyddet och när kan det aktualiseras?

2019-12-03 i Laglott
FRÅGA |Hej,Jag har en fråga angående förstärkt laglottskydd.Min farfar gick bort i våras efter en tids sjukdom. I testamentet så är det skrivet att jag och mina bröder ska få laglotten, efter som våran pappa är avliden. Det finns ca 2,5 miljoner i tillgångar där jag och mina bröder,samt min faster får laglott och min farbror får den stora delen. Dock så finns det en gåva på 1,2 miljoner som det finns ett gåvobrev på som inte ska betraktas som förskott på arv finns noterat. Detta är signerat 2017-09 då min farfar varit sjuk efter en stroke. Finns det möjlighet att förstärkt laglottskydd kan aktualiseras?
André Blomquist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag förstår din fråga som att gåvan är fullbordad och att ni undrar om den eventuellt har kränkt ert laglottsskydd och att den därmed ska återbäras till dödsboet. Er fråga regleras i Ärvdabalken (ÄB). Vad är det förstärkta laglottsskyddet?Företeelsen regleras i 7 kap. 4 § ÄB. Där i föreskrivs följande: Har arvlåtaren i livstiden bortgivit egendom under sådana omständigheter eller på sådana villkor att gåvan till syftet är att likställa med testamente, skall i avseende å gåvan vad i 2 och 3 §§ är stadgat om testamente äga motsvarande tillämpning, om ej särskilda skäl äro däremot; och skall vid nedsättning av gåvan motsvarande del av den bortgivna egendomen återbäras eller, om det ej kan ske, ersättning utgivas för dess värde. Vid laglottens beräkning skall värdet av den bortgivna egendomen läggas till kvarlåtenskapen.Jag tänker bena ut rekvisiten och vad som gäller för att det förstärkta laglottsskyddet ska vara tillämpligt"likställa med testamente"Med detta avses att givaren haft kvar nyttjanderätt under den tid den levt, man kan tala om en gåva som "verkställs" i samband med givarens död. Precis som ett testamente där egendomen som omfattas av testamentet tillfaller testamentstagarna först när den avlidne dör. Därför blir det av relevans om er farfar i detta avseende haft kvar pengarna under den perioden han levde efter sin död och de först skulle tillfalla mottagaren när denne går bort. Således ska gåvan behandlas som ett förskott på arvet och mottagaren ska således jämka sin lott med motsvarande belopp. Detta gäller trots att det finns en eventuell förskrivning om att det inte ska utgöra förskott på arv. "Syftet/intresset med gåvan"Hovrätten har prövat detta i domen HovR T 1729-16. Fallet var en 94 år gammal man som givit bort gåvor till sin son och maka med ett liknande förbehåll som du beskriver (... "ej betraktas som förskott på arv"). 94 åring hade utbetalt gåvan i samband med en renovering och hovrätten konstaterade att det hade gjort i syfte av att tillskjuta kapital till vederbörande. Däremot var det så på grund av hans ålder (hälsotillstånd) samt hans dåliga förhållande till sin dotter (vars laglottsskydd som kränkts till följd av gåvan) så att hovrätten konstaterade att gåvan var att likställa som arv och ska därmed återbäras till dödsboet.Fallet belyser hur omständigheterna kring gåvan och familjerelationerna kan vara av betydelse för huruvida man betraktar gåvan som förskott eller inte. Utifrån din fråga kan jag inte göra någon bedömning i detta avseende men det är värt att ha i åtanke. Vad innebär återbäring eller ersättning?Om inte gåvan kan tillföras dödsboet kan ersättning för dess värde yrkas av den som mottog gåvan.Vad bör ni göra nu?Inom ett år från det att bodelningen avslutades måste ni som önskar att yrka på det förstärka laglottsskyddet väcka talan annars riskerar ni att gå iste om er rätt (7 kap. 4 § andra stycket ÄB). Ni kan även kontakta en av våra verksamma jurister via denna länken här.Hoppas ni fick svar på er fråga,MVH

Hur kan bröstarvingar få del av arv om testamente som ger efterlevande make full äganderätt finns?

2019-12-20 i Laglott
FRÅGA |Inbördes testamente mellan makar, där efterlevande ärver med FULL ÄGANDERÄTT. Båda har särkullbarn, meningen med testamentet var att efterlevande skulle kunna sitta kvar i orubbat bo (gemensamt ägd fastighet). Hur kan testamentet behandlas i bouppteckningen för att avlidnes särkullbarn ska ha rätt till efterarv och att efterlevande ska kunna bo kvar i fastigheten?
Johannes Weister |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Allmänna förutsättningarJag utgår ifrån att det finns ett testamente som enbart stadgar att efterlevande make ska ärva den först avlidne med full äganderätt och att ingen ytterligare information framgår av själva dokumentet. Eftersom din fråga rör arv och testamente finner du regleringen i ärvdabalken (1958:637) (ÄB).Testamentets innebördEtt testamente som stadgar att efterlevande make ska ärva med full äganderätt utsläcker all form av efterarvsrätt, till skillnad från huvudregeln om fri förfoganderätt som följer av den legala arvsordningen, 3 kap. 1-2 §§ ÄB. Om inte testamentet klandras eller jämkas finns således inga andra arvsberättigade efter den avlidne än dennes make.Jämkning för utfående av laglottBarn till den avlidne, vare sig de är gemensamma eller särkullbarn, kan dock alltid begära jämkning av ett testamente för att få ut sin laglott, vilken utgör hälften av dess legala arvslott, 7 kap. 1 och 3 §§ ÄB. Jämkningen måste begäras inom 6 månader från och med det att testamentet delgivits och av samtliga personer som önskar jämka, 7 kap. 3 § 3 st. och 14 kap. 4 § ÄB.Verkan av jämkningVerkan av jämkning skiljer sig beroende på ifall den görs av ett gemensamt barn eller ett särkullbarn.Om det gemensamma barnet jämkar ärver den efterlevande maken fortfarande dennes arvslott men istället med fri förfoganderätt, 7 kap. 3 § 2 st. och 3 kap. 1-2 §§ ÄB. Det gemensamma barnet får således efterarvsrätt till sin andel.Om särkullbarnet jämkar har denne däremot rätt att få ut sin del direkt vid arvskiftet efter den först avlidne, 7 kap. 3 § 2 st. och 3 kap. 1 § 1 st. Denne kan dock avstå sitt arv till förmån för den efterlevande maken. Efterlevande ärver då dennes del med fri förfoganderätt och särkullbarnet får då samma efterarvsrätt likt i stycket ovan, 3 kap. 9 §. Viktigt är dock att arvsavståendet formuleras så att särkullbarnet förbehåller sig rätten till efterarv, annars kan det tolkas som att särkullbarnet helt avstår sin arvsrätt.Efterlevande makes rätt till viss nettoförmögenhetEnligt 3 kap. 1 § 2 st. ÄB har efterlevande make alltid rätt, om möjligt, till en nettoförmögenhet motsvarande 4 prisbasbelopp (46 500 år 2019, 46 500 x 4 = 186 000). Denna rätt går före laglottsrätten. På så vis får laglotten sättas ned ifall den inkräktar på detta belopp. Notera att regeln inte ger rätt till detta belopp i arv, utan att det handlar om ett minimiskydd för den efterlevandes totala förmögenhet. Jag gissar att det dock inte är aktuellt i ditt fall.SlutsatsI situationen du beskriver saknar den först avlidnes barn arvsrätt efter sin förälder men kan få rätt till sin laglott genom jämkning. Att jämka testamentet och avstå arv till förmån för den efterlevande med förbehåll om efterarvsrätt är således en lösning, om laglotten skulle inkräkta på fastigheten. Detta kräver dock att särkullbarnen accepterar att vänta.En annan lösning, för att ge särkullbarnen rätt till hela sin arvslott (om det var tanken), är att den efterlevande upprättar ett testamente som ger den avlidnes särkullbarn rätt till vis del i hens arv. Detta förutsätter dock goda relationer och tillit mellan samtliga inblandade. För upprättande av ett sådant testamente rekommenderar starkt att du tar hjälp av en yrkesverksam jurist så att det får precis den innebörd du tänkt. Detta kan du göra hos oss på Lawline.Hoppas det här var svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Bröstarvinges rätt till laglott

2019-12-16 i Laglott
FRÅGA |Hur gör man för att en bröstarvinge inte ska få ärva sin laglott.? Vår jurist som skrivit vårt testamente säger att det går och att den som är bröstarvinge i så fall får överklaga testamentet.
Nhi Tran |Hej!Tack för att du har vänt dig till oss på Lawline med din fråga! Rätt till laglottReglerna som behövs för att kunna besvara din fråga finns i Ärvdabalken (ÄB). Bröstarvingar, d.v.s dina barn, är dina närmaste arvingar och har därmed arvsrätt (2 kap. 1 § ÄB). En bröstarvinge har alltid rätt till sin laglott. Laglotten är hälften av det arv bröstarvingen skulle ha fått om det inte funnits testamente till förmån för någon annan. Du kan därmed testamentera hälften av dina tillgångar utan att det står i strid med dina barns lagstadgade rätt till laglott (7 kap. 1 ÄB). Exempel: Om du efterlämnar en bröstarvinge och dina tillgångar uppgår till 500 000 kr i värde så utgör laglotten 250 000 kr. De 250 000 kr som återstår efter laglotten kan du testamentera bort utan att det inkräktar på barnets rätt till laglott. Den summan som finns kvar efter att man räknat bort laglotten kallas för den disponibla kvoten. Laglotten utgör ett skydd för arvingarna i de fall du förfoga över mer än den disponibla kvoten genom testamente. Om du skriver ditt testamente på så sätt att det inkräktar på bröstarvinges laglott så kan bröstarvingen begära jämkning av testamentet. Begäran om jämkning ska framföras inom sex månader från det att bröstarvingen blev delgiven testamentet. Det är tillräckligt att begära jämkning för att laglott ska utgå, någon prövning av kravet sker inte (7 kap. 3 § ÄB). Förvisso står det dig fritt att skriva ett testamente med vilket innehåll som helst men din bröstarvinge har alltså rätt till laglotten enligt lag och kan därmed begära jämkning, alltså "överklaga" testamentet. Exempel: Om vi återgår till exemplet ovan och säger att din disponibla kvot uppgår till 250 000 kr. Du skriver i ditt testamente att 400 000 kr av din kvarlåtenskap ska gå till din far. Testamentet utgör på så sätt intrång i din bröstarvinges rätt till laglott. Skulle 400 000 kr gå till din far så skulle enbart 100 000 kr kvarstå och ditt barn skulle då få 150 000 kr mindre än vad denne skulle fått i laglott (250 000 kr). Barnet kan då begära jämkning. Förskott på arvVid beräkning av laglottens storlek ska, i normalfallet, även de gåvor som bröstarvingen under livstiden fått från arvlåtaren räknas med i kvarlåtenskapen. Gåva till bröstarvinge räknas som förskott på arv, såvida inget annat sägs vid gåvotillfället. Har du därmed gett bröstarvingen gåva/gåvor vars värde motsvarar minst laglotten så räknas det som förskott på arv och din bröstarvinge kommer då inte kunna begära jämkning (6 kap. 1 § första stycket, 6 kap. 5 § samt 7 kap. 2 § ÄB). SammanfattningEn bröstarvinge har en lagstadgad rätt till sin laglott. Laglotten kan du i praktiken testamentera bort eftersom det står var och en fritt att skriva ett testamente med vilket innehåll som helst. Dock, i och med att bröstarvingen kan begära jämkning av testamentet om dennes laglott inkräktas i samband med testamentet, så kan du egentligen inte göra något för att bröstarvingen inte ska få ärva sin laglott. Det ska noteras att bröstarvinges rätt att begära jämkning av testamentet kan falla bort om denne har fått en gåva som ska räknas som förskott på arv och värdet motsvarar minst dennes laglott. Hoppas att du har fått svar på din fråga! Hör gärna av dig igen om du har ytterligare funderingar!Med vänliga hälsningar,

Hur stor del av kvarlåtenskapen utgör särkullbarnets laglott?

2019-12-04 i Laglott
FRÅGA |Hej! Makarna A och B har tre gemensamma barn, make A har även ett särkullbarn. Det finns ett ensidigt äktenskapsförord som säger att all egendom som maka B äger (medförd och som förvärvas framledes) är enskild egendom. Det finns även ett ömsesidigt testamente där makarna ärver varandra med undantag för särkullbarnets laglott. Make A avlider och lämnar efter sig 200 000 kr (boets behållning efter avdrag av skulder, begravningskostnader etc.). Hur stor del av boets behållning utgör i detta fall särkullbarnets laglott?
Alexandra Madsen |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Du undrar hur stor del av kvarlåtenskapen som utgör särkullbarnets laglott. Detta regleras i ärvdabalken (ÄB).Arvslott och laglottArvslotten är den del av kvarlåtenskapen som bröstarvingarna (barnen) är berättigade till efter att en bodelning har skett med anledning av dödsfall, i detta fall 200 000 kr. Har make A 4 bröstarvingar, varav 1 är särkullbarn, så är särkullbarnets arvslott 1/4 av kvarlåtenskapen efter att bodelning skett, (2 kap. 1 § 2 st ÄB). Den efterlevande maken har företrädesrätt till arvet som de gemensamma bröstarvingarna ska ärva efter make A, vilket innebär att de gemensamma bröstarvingarna inte kan få ut sitt arv direkt, till skillnad från särkullbarnet, (3 kap. 1 § ÄB). Laglotten utgörs av halva arvslotten, (7 kap. 1 § ÄB). Det vill säga att laglotten är 1/8 om arvslotten är 1/4. I detta fall blir särkullbarnets laglott alltså 1/8 av 200 000 kr = 25 000 kr.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Går det att testamentera bort laglotten?

2019-11-30 i Laglott
FRÅGA |Vart vänder jag mig för att begära jämkning av testamente? Jag och en halvbror har inte fått kallelse till bouppteckning och min halvlillasyskon säger att vi inte får något efter pappa för han har skrivit ett testamente som säger att hon ska få allt. Har inte jag och min halvbror rätt till något?Kan man verkligen testamentera bort laglotten? Lurade
Hanna Stenberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna för jämkning av testamente finns i ärvdabalken (ÄB). Där regleras bl.a. tidsfristen för att kunna jämka ett testamente, samt vad du som bröstarvinge har rätt till när en testator inte testamenterat något till dig.För att jämka ett testamente måste du enligt 7 kap. 3 § 3 st. ÄB. göra detta senast 6 månader från att du blivit delgiven testamentet. Delgivningen ska ha gått till på något av de sätten som finns reglerade i 14 kap. ÄB. Om du inte begär jämkning inom 6 månader från att du blivit delgiven testamentet, kommer rätten till din laglott att gå förlorad. Hur du begär jämkning av ett testamente framgår i samma stycke, dvs. att du helt enkelt kräver att få din laglott. Det brukar meddelas i samband med bouppteckningen och antecknas sedan i bouppteckningsdokumentet. Det är sedan bouppteckningen som ligger till grund för arvskiftet när du ska få ut din laglott.En testator kan dock inte testamentera bort laglotten, 7 kap. 3 § ÄB ger bröstarvingar rätt att alltid få ut sin laglott, så länge du som bröstarvinge begär jämkning av testamentet i tid. Hur stor laglotten är regleras i 7 kap. 1 § ÄB, där det framkommer att halva arvslotten utgör laglotten. Det du måste göra är att meddela testamentstagaren, i det här fallet ditt halvsyskon, att du och din halvbror vill få ut er laglott. Kom dock ihåg att göra detta inom 6 månader från att ni blivit delgivna testamentet, annars går er rätt till laglotten förlorad.Med vänlig hälsning