Laglotten och möjlighet till efterarv för särkullbarn
Vad händer med laglotten om jag godkänner ett testamente i sin helhet, där det är stipulerat att den efterlevande behåller allt lösöre och alla tillgångar i boet tills dess båda makarna är borta? Båda har barn på varsitt håll och ett scenario kan vara att den efterlevande makan avyttrar eller skänker bostadsrätt eller andra tillgångar till förmån för hennes barn.
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Inledningsvis kan jag konstatera att Ärvdabalken är tillämplig för att besvara din fråga. Frågan som jag förstått den är om laglotten försvinner vid godkännande av testamente som annars skulle varit föremål för efterarv för särkullbarn. Vad jag förstår är det testamenterat att hela kvarlåtenskapen ska tillfalla den efterlevande maken.
För att förtydliga de begrepp jag kommer använda mig av och de som återfinns i lagen kommer jag försöka förklara dem här. Laglott är i enlighet med 7 kap. 1 § halva arvslotten som skulle tillkomma en bröstarvinge om inget testamente finns. Arvslotten för bröstarvingar beräknas efter antalet bröstarvingar från arvlåtaren. Detta inkluderar så kallade särkullbarn vilka är barn till den döde, men inte den dödes make. Kvarlåtenskapen är kortfattat den summa pengar som ska ärvas.
Särkullbarn har som du påpekar en annorlunda ställning än gemensamma barn när det kommer till arv och risken finns att en efterlevande make försöker försämra den andres barns arv genom diverse handlingar. Där finns alltså ett skyddsintresse till fördel av särkullbarn som väljer att inte kräva ut sin andel av kvarlåtenskapen vid den först avlidne maken. Skyddet presenteras i 3 kap. 1 § som säger att den efterlevande makens rätt till kvarlåtenskapen inte omfattar ett särkullbarns arvslott, om inte denne avstår från sin rätt. Därefter följer 3 kap. 9 § som säger att det särkullbarn som har avstått sin arvslott vid den först döde maken har rätt till att ta del av kvarlåtenskapen efter den senare maken. Detta resulterar i att den efterlevande maken inte med effektiv verkan kan försämra särkullbarnets arvslott.
Ett testamente kan åsidosätta dessa regler, förutom laglotten och en makes prisbasbeloppsregel som finns i 3 kap. 1 § 2st. Laglotten enligt 7 kap. 3 § kräver att en bröstarvinge jämkar testamentet för att få del av denna. Att avstå jämkning av testamente är inte samma sak som att avstå rätten att ta ut sin arvslott vid den först avlidnes kvarlåtenskap. Vid testamente har inte längre särkullbarnen möjlighet till efterarv, utan det krävs att de jämkar testamentet för att få ut sin laglott. De gemensamma barnen kommer att få ut sin andel efter den sist avlidne maken om denne inte testamenterar bort sin kvarlåtenskap.
Jag hoppas att jag har svarat på din fråga, men om du vill få mer juridisk rådgivning kan du kontakta oss på info@lawline.se
