Går det att göra ett särkullbarn arvslös?

2021-03-17 i Laglott
FRÅGA |Hej.Jag och min fru äger tillsammans en bostadsrätt 50/50 och hon har en dotter från tidigare äktenskap som hon inte vill ska ha rätt till arv vid eventuell bortgång. Går detta att skriva bort på något sätt eller är detta lagstadgat och måste man isåfall skriva över hela lägenheten på mig tex gåva för att undvika att halva lägenheten/värdet tillfaller dottern.
Maja Elken |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du vill veta hur du och din fru kan gå tillväga för att undvika att din frus dotter får rätt till del av lägenheten/lägenhetens värde. Reglerna som är relevanta i ditt fall finns i Ärvdabalken (ÄB). Eftersom det inte framgår av din fråga huruvida det finns några fler barn än din frus barn utgår jag från att hennes tidigare barn (X) är det enda barnet som behöver tas i beaktning.Särkullbarns arvsrättOm inget testamente är skrivet följer den arvsordning som är skriven i ÄB, där den avlidnes barn i första hand har rätt till arvet, enligt 2 kap 1 § ÄB. Är den avlidna gift, men enbart har särkullbarn kommer särkullbarnet att ärva hela kvarlåtenskapen från den avlidne förutsatt att inget testamente är skrivet, enligt 3 kap 1 § ÄB.Alternativ 1: TestamenteHälften av kvarlåtenskapen efter din fru har hon rätt att testamentera bort, då den andra halvan utgör X's laglott (dvs dennes orubbliga rätt att få ut ½ av det arv denne skulle få om inget testamente fanns, enligt 7 kap 1 § ÄB). Enligt svensk arvsrätt går det därmed inte att göra sina barn arvlösa.Alternativ 2: GåvaDet är möjligt att din fru ger dig lägenheten som gåva men detta är inte helt oproblematiskt. En gåva till närstående kan helt eller delvis återgå om den kränker bröstarvinges laglott, detta följer av det förstärkta laglottsskyddet i 7 kap 4 § ÄB. Med bröstarvinge menas den avlidnes barn, enligt 2 kap 1§ ÄB. För att gåvan ska återgå vid hennes död krävs det alltså att den kränker något barns laglott. Laglotten är hälften av den arvslott som enligt lag tillkommer bröstarvinge, enligt 7 kap 1 § ÄB.Vad innebär detta i ditt fall?Till följd av arvsordningen i ÄB kommer X att ärva hela kvarlåtenskapen efter din fru om din fru inte skriver ett testamente eller ger bort lägenheten till dig i gåva. För att ni ska minska det arv som X har rätt till kan din fru skriva ett testamente vilket innebär att X får rätt till 50% av din frus arv istället för 100% av arvet (som är det hon har rätt till om inget testamente finns). Väljer ni tillvägagångssätt 2 blir utfallet detsamma som om ni skriver ett testamente. Skulle din fru ge dig lägenheten i gåva är det i lagens mening att likställas med att hon testamenterar lägenheten till dig och därmed kommer X ändå har rätt till sin laglott (50% av arvet) oavsett om ni skriver ett testamente eller om du får lägenheten i gåva.Vänliga hälsningar,

När har man rätt till sin laglott? Hur stor är laglotten?

2021-02-28 i Laglott
FRÅGA |Min mamma gick bort för ett år sen. Hon var sambo med skrivet samboavtal och testamente, där det står att sambon förfogar över alla tillgångar som finns. Jag har en syster, min mamma och hennes sambo har inga gemensamma barn. Har vi rätt att få ut vår laglott redan nu? Sambon sålde deras gemensamma bostadsrätt för 1500000 kr och det finns ca 250000 kr i sparade pengar. Hur mycket får vi i så fall ut?
Sandra Bargabriel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar det som att du undrar hur du och din syster ska göra för att få ut er laglott och hur mycket ni har rätt till. Jag kommer att hänvisa till ärvdabalken (ÄB), lagen innehåller regler om arv och testamente.Rätten till laglottDu skriver att din mor hade skrivit ett testamente där hon testamenterat bort sin egendom till sin sambo. Precis som du skriver har du och din syster rätt till er laglott eftersom att ni är vad som kallas bröstarvingar och tillhör därmed första arvsklassen (ÄB 2 kap. 1 §). Regeln om laglotten är en skyddsregel som säger att en bröstarvinge alltid har rätt till sin laglott, vilket utgör hälften av vad denne annars hade ärvt om ett testamente inte hade upprättats (ÄB 7 kap. 1 §). Detta innebär att ni har rätt till hälften av det ni skulle fått om testamentet inte hade funnits. Påkalla jämkning av testamenteDet som dock krävs av dig och din syster är att ni måste begära att få ut er laglott för att inte förlora denna rättighet. Ni måste enligt ÄB 7 kap. 3 § påkalla en jämkning av testamentet och framföra ett laglottsanspråk. Ett laglottsanspråk kan göras direkt till testamentstagaren eller genom att väcka talan gos tingsrätten (om det uppstår en tvist mellan er). Jämkning av testamente måste dock göras inom sex månader från att du delgivits testamentet, d.v.s. fått ta del av testamentet. Om ett sådant anspråk inte har framförts inom sex månader blir testamentet gällande och ni förlorar er rätt till laglotten. Jag hoppas att du fick svar på din fråga och att svaret kan ge viss vägledning. Om jag har missförstått din fråga är du alltid välkommen att återkomma med en ny eller så kan du ta kontakt med våra duktiga jurister här om du skulle vilja ha mer ingående juridisk hjälp. Med vänliga hälsningar,

Bröstarvinges rätt att jämka ett testamente

2021-01-31 i Laglott
FRÅGA |Jag och min man äger 50%var av ett fritidshus. Vi har inga gemensamma barn.Jag har en dotter och son. Fråga Kan jag testamentera mina 50% av huset till mina barnbarn (mindotters barn) utan att min son kan kräva någon ersättning/arv av detta vid min död?
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vände dig till Lawline med din fråga! I och med att frågan handlar om testamente och och arv kommer jag att utgå från bestämmelserna i Ärvdabalken (1958:637). Jag kommer på ett generellt sätt förklara vilken rätt en bröstarvinge har att jämka ett testamente. Det blir dock svårt att besvara vare sig jämkning kan ske på just fritidshuset då omständigheter om resterande del av egendomen inte finns. När det gäller arv sker arvskifte enligt den legala arvsordningen i 2 kap. 1-4 § ärvdabalken (ÄB), ett undantag från den legala arvsordningen är testamente. Testamente bryter den legala arvsordningen, förutom en gren nämligen första klassens arvingar (bröstarvingar), alltså barn eller barnbarn. Huvudregeln är att en bröstarvinge alltid har rätt att få sin arvslott ( andelen utgör hela arvet delat på antalet bröstarvingar). Ifall ett testamente inskränker bröstarvinges rätt till sin arvslott har denne rätt att jämka testamentet och få ut sin laglott (utgör hälften av arvslotten) 7 kap. 1 & 3 § ÄB. Så i ditt fallet har din son rätt att kräva jämkning av testamentet endast ifall han inte fått egendom värd sin laglott. Värdet på egendomen beräknas enligt marknadsvärdet på egendomen. Så ifall din del av fritidshuset utgör en så pass stor andel av hela din kvarlåtenskap att din son inte kan få ut sin laglott har han rätt att jämka testamentet. Hoppas du fått svar på sin fråga och tack för att du vände dig till Lawline.

Hur ska man beräkna laglotten?

2021-01-29 i Laglott
FRÅGA |Hej,Min man har två barn och jag ett barn. Om han går bort före mig hur mycket är en laglott per barn för de två barnen som är i 40-års åldern idag.
Jasmine El Mallah |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna om laglott i 7 kap. Ärvdabalken (ÄB) skyddar bröstarvingarnas rätt till arv. Laglotten utgör halva arvslotten som enligt lag tillkommer bröstarvingar, 7 kap. 1§ ÄB. Denna laglott får inte inskränkas varför en förälder genom testamente teoretiskt sätt enbart kan inskränka sina bröstarvingars arvsrätt till hälften. Ifall hela arvet exempelvis utgör 90 kronor utgör arvslotten 30 kronor/barn varför laglotten bör blir 15 kronor/barnDäremot ska det erinras om att kvarlåtenskapen efter din man avlider ska tillfalla den efterlevande maken (dig alltså) före era gemensamma bröstarvingar/andra arvsklassen, 3 kap. 1§ ÄB. Dessa har sedan rätt till efterarv enligt 3 kap. 2§ ÄB. Rätten till efterarv utgörs av en rätt till viss andel och ej egendom.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline.Vänliga hälsningar,

Ärva belånad egendom

2021-03-14 i Laglott
FRÅGA |Min pappa gick bort nyligen. Jag undrar hur stor vår laglott blir ungefär, eller om jag kan få ett tips hur det räknas ut. Jag och min syster är särkullbarn, vår pappa hade 2 barn till med sin fru. Nu ska vi genomgå arvsskifte. Inte så mycket tillgångar mer än ett hus värt ca 4milj, belånat på ca 2,8 milj. Frun fick halva husen som "gåva".Vi undrar nu om vår laglott påverkas av det högt belånade huset? Vad blir vår laglott?
Maja Elken |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du vill veta hur din laglott beräknas med beaktande av: dels att du är ett särkullbarn, dels att huset din pappa ägde är belånat och dels att han gett hans fru halva huset som gåva. Reglerna som är relevanta i ditt fall finns i Ärvdabalken (ÄB).SärkullbarnSom särkullbarn har du enligt 3 kap 1 § ÄB rätt att få ut hela sin arvslott när arvlåtaren avlider. Arvslott är den delen av kvarlåtenskapen från den avlidna som arvingarna har rätt till. Eftersom din pappa hade 4 barn är era vardera arvslotter 25%.Belåningen på husetVid ett dödsfall kommer en bouppteckning sammanställas inom 3 månader från dödsfallet, enligt 20 kap 1§ ÄB. I bouppteckningen kommer den avlidnes skulder täckas med de tillgångar som finns i dödsboet. Detta innebär att barn som ärver sina föräldrar inte ärver skulderna som föräldern har. Det finns alltså en risk att dödsboet efter din pappa behöver sälja huset eftersom barn inte ska ärva sina föräldrars skulder.Gåvan till frunEn gåva till närstående kan helt eller delvis återgå om den kränker bröstarvinges laglott, detta följer av det förstärkta laglottsskyddet i 7 kap 4 § ÄB. Med bröstarvinge menas den avlidnes barn, enligt 2 kap 1§ ÄB. För att gåvan som frun till din pappa fått ska återgå krävs det alltså att den kränker någon av er barns laglott. Laglotten är hälften av den arvslott, som enligt lag tillkommer bröstarvinge, enligt 7 kap 1 § ÄB.Vad innebär detta för er?Som särkullbarn har du direkt vid din pappas död rätt att få ut din arvslott. Det framgår inte av din fråga om din pappa har något testamente men har gett hans fru en gåva som kan likställas med ett testamente. I och med att huset är belånat kommer huset att säljas för att din pappas skulder ska återbetalas, om inte någon av er barn eller din pappas fru väljer att ansöka om att få ta över betalningsansvaret för lånet. Vill någon av er ta över lånet för att inte behöva sälja huset kan ni kontakta den bank som utfärdade lånet. I och med att din pappa givit hans fru hälften av huset kränker inte denna gåva er barns laglotter då ni fortfarande kan få ut hälften av den arvslott ni skulle fått om gåvan inte hade givits.Arvet efter din pappa kommer fördelas på så sätt att huset kommer säljas för att avräkna de skulder som finns på huset (om ingen av er vill lösa ut lånet), 4 miljoner – 2,8 miljoner = 1,2 miljoner. Av Återstående 1,2 miljoner kommer 600.000 kr tillfalla er pappas fru till följd av gåvan. Resterande 600.000 kr kommer fördelas lika på er 4 barn, 150.000 kr vardera. Din laglott kommer alltså att bli ca 150.000 kr, dessa pengar har du och din syster som särkullbarn rätt att få ut direkt.Vänliga hälsningar,

Kan särkullbarns arv begränsas och kan fastighet överlåtas till barn?

2021-02-26 i Laglott
FRÅGA |Vi är ett gift par som har barn från tidigare förhållanden, T har 2 döttrar och G har en dotter och vi har också en gemensam son, alla barn är vuxna. Ts äldsta dotter vill sedan 2 1/2 år inte ha någon kontakt med honom. Kan vi begränsa hennes del av arvet till laglotten när T går bort om han går bort först och att hon inte får nåt mer när G går bort?Vi undrar också om vår son kan köpa vår fastighet och att vi köper hans bostadsrätts lägenhet?Detta är ok med Ts yngre dotter och Gs dotter. Han är den ende som är intresserad av vårt husTacksam för svar
My Öhman |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. I mitt svar kommer jag först gå igenom möjligheten att begränsa dotterns arv till endast laglotten. Jag går också igenom vad ni behöver tänka på för att dottern inte ska kunna kräva mer pengar efter den efterlevande makens död. Därefter besvarar jag frågan om vad ni bör tänka på om ni överlåter fastigheten till er gemensamma son. Kan de egna barnens rätt till arv begränsas? Ens egna barn, de s.k. "bröstarvingarna", har som bekant en lagbaserad rätt att ärva sina föräldrar. Arvet består till 50 % av den så kallade laglotten och till resterande 50 % av en så kallad arvslott (7 kap. 1 § Ärvdabalken). Möjligheten finns för föräldern att begränsa barnets arv till endast laglotten. Hälften av dotterns egentliga arv kan således testamenteras bort men laglotten måste bestå. Var noga med att testamentet upprättas på korrekt sätta annars finns möjligheten för dottern att hävda att testamentet är ogiltigt (13 kap. 1 § Ärvdabalken). Tar dottern ut sin laglott efter faderns död finns ingen möjlighet till ytterligare arv efter den sist avlidne maken. Om dottern däremot avstår sitt arv till förmån för den efterlevande maken får särkullbarnet en kvotdel i den efterlevande makens totala egendom (3 kap. 9 § Ärvdabalken och 3 kap. 2 § Ärvdabalken). Den kvotdelen kan öka eller minska beroende på hur den efterlevande makens egendom ökar eller minskar. När efterlevande maken sedermera avlider har särkullbarnet rätt till efterarv som beskrivet kan vara större eller något mindre än vad arvet var från början. Att notera är att den efterlevande maken inte kan göra sig av med egendom hur som helst genom gåva eller testamente då särkullbarnets del av arvet ärvs med fri förfoganderätt och inte full äganderätt (3 kap. 3 § Ärvdabalken). Kan fastighets säljas till det gemensamma barnet?Det går utmärkt att överlåta er fastighet till ert gemensamma barn. Funderar ni på att överlåta fastigheten till ett pris som är under marknadsvärdet kan det betraktas som förskott på arv. Det innebär att skillnaden överlåtelsepriset och marknadspriset anses som en gåva. Huvudregeln är att gåvor betraktas som förskott på arv som sedan dras av från det gemensamma barnets del av arvet för att kompensera dennes syskon (6 kap. 1 § Ärvdabalken). Gör ni en underprisöverlåtelse och ni inte vill att den ska betraktas som förskott på arv bör tydligt framgå av överlåtelsen. Exempelvis i köpekontraktet eller ett gåvobrev. Sammanfattningsvis är det möjligt att med testamente begränsa dotterns arv till endast laglotten. Dottern kan dock lyckas att klandra testamentet om det inte är korrekt upprättat varför jag starkt rekommenderar er att anlita en jurist. Lawline hjälper gärna till med upprättande av testamente, mer information hittar ni här. Avstår dottern sitt arv kan hon ha rätt till efterarv vilket kan innebära att arvet uppgår till en högre – eller lägre – summa än vid den förste makens bortgång. Det går bra att överlåta fastigheten till er som medan ni är i livet. Ni bör dock fundera på huruvida ni vill att en eventuell underprisöverlåtelse ska betraktas som förskott på arv eller inte. Hoppas att ni fick den hjälp ni sökte och att jag kunde besvara era funderingar. Hälsningar,

Kan barnen bestrida gåva vid sambos död

2021-01-31 i Laglott
FRÅGA |Hej,Min sambo har för avsikt att medelst ett gåvobrev skänka mig en del av sin bostadsrätt. Kan hans barn bestrida detta vid arvsskiftet? Finns det någon preskriptionstid från gåvobrevets undertecknande fram till hans död för att kunna bestrida det?
Franck Olofsson |Hej Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Huvudregeln är att din sambo har en full rätt att ge bort sin egendom i gåva till vem han vill. Det finns också en rätt enligt svensk lag för barn att få ut minst halva sin arvslott i form av en laglott när föräldern dör (7 kap. Ärvdabalken (ÄB)). Om föräldern skrivit testamente som inskränker rätten till laglott så kan de efterlevande barnen begära att testamentet ska jämkas och på så sätt ändå få ut sin laglott vid förälderns död (7 kap. 3 § ÄB). Detsamma gäller om personen skrivit ett gåvobrev som skulle få samma effekt som testamentet (7 kap. 4 § ÄB). Det kallas för förstärkt laglottsskydd. Det finns ingen lagstadgad tid för hur länge gåvan ska ha varit i gåvotagarens ägo för att det förstärkta laglottsskyddet inte längre ska gälla, det bedöms från fall till fall. En grundläggande bedömning som måste göras är om gåvan kan anses vara ett led i en strävan att reda upp vad som ska gälla efter ens död eller inte. Om den är det kan förstärkt laglottsskydd bli aktuellt.Gåvor där givaren fram till sin död fortfarande nyttjar gåvan brukar typiskt sett aktualisera förstärkt laglottsskydd, likaså om gåvan ges nära inpå döden eller en befarad död. Hoppas du fick svar på din fråga.

När kan en bröstarvinge begära sin laglott vid ett testamentsförordnande?

2021-01-18 i Laglott
FRÅGA |HejAngående testamente och särkullbarn.Kan bröstarvinge begära laglott senare (när andra maken avlider) om det står skrivet i testamentet att bägge barnen ska dela på kvarlåtenskapen när båda makarna avlidit, inga invändningar är gjorda vid bouppteckning och underskrift från alla barn och kvarlevande maka är gjort på bouppteckning efter att läst och godkänt testamentet?
Malin Hedlund |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår det som att du undrar när bröstarvingarna kan begära sin laglott när det finns ett testamente som föreskriver att barnen ska dela på kvarlåtenskapen när båda makarna har avlidit. Det framgår däremot inte om någon av bröstarvingarna är ett s.k. särkullbarn eller ett gemensamt barn. I mitt svar kommer jag därför att utgå från båda. Gemensamma barn ärver efter den sist avlidne maken, det gör däremot inte särkullbarnEn utav äktenskapets rättsverkningar är att makar ärver varandra (3 kap. 1 § Ärvdabalken (ÄB)). Arvsrätten omfattar hela kvarlåtenskapen från den först avlidne som skulle ha tillfallit de gemensamma barnen, förutsatt att testamentet inte föreskriver något annat. Trots makes arvsrätt har den avlidne makens särkullbarn, alltså ett utomäktenskapligt barn rätt att få ut sin arvslott på en gång, om denne inte väljer att avstå från sin arvslott till förmån för den efterlevande maken. Om särkullbarnet väljer att avstå kommer den rättsligt sätt att behandlas som de gemensamma barnen, dvs när den andre maken avlider kommer särkullbarnet och de gemensamma barnen få ta del av kvarlåtenskapen i ett s.k efterarv från den först avlidne föräldern innan den sist avlidne förälderns kvarlåtenskap fördelas. (3 kap. 2 och 9 §§ ÄB)Testamentet kan "rubba" den legala arvsordningenGenom ett testamente kan man "rubba" den legala arvsordningen och således fördela sin kvarlåtenskap "lite som man vill". Barnen till den avlidne har dock alltid rätt att få ut sin laglott om deras rätt till arv har inskränkts genom testamentet. Laglotten motsvarar halva arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Laglotten kan därför inte testamenteras bort. För att få ut laglotten måste bröstarvingen påkalla jämkning av testamentet inom sex månader från då denne fick ta del av testamentet för att inte förlora sin rätt att få ut sitt arv. (7 kap. 3 § ÄB). Begäran om jämkning måste framställas vid den först avlidne makens död. Av det du skriver från testamentet verkar testatorns vilja vara i princip samma som vad lagen föreskriver, dvs att när den sist avlidne maken dör ska bägge barnen dela på kvarlåtenskapen och att de alltså har rätt till hela arvslotten. Om det däremot rör ett särkullbarn kan det indirekt tolkas som att testatorn inte vill att särkullbarnet ska ta del av sin arvslott på en gång utan avstå tills vidare till förmån för den efterlevande maken, vilket kan sägas inskränka särkullbarnets rätt till sin laglott. Särkullbarnet har därför trots testamentet rätt att få ut sin laglott på en gång om den skulle vilja genom att påkalla jämkning av testamentet. Särkullbarnet kan som nämnt också välja att avstå från laglotten till förmån för den efterlevande maken och kommer då behandlas som om den vore ett gemensamt barn. Avståendet kan likställas med att man skjuter upp arvsrätten tills den andre maken avlider. Det finns alltså en viss valfrihet gällande att få ut sitt arv. Viktig att komma ihåg är att begäran om laglott måste framställas vid den först avlidne makens död (alltså särkullbarnets förälder) och inom sex månader från då denne fick ta del av testamentet. Hoppas det var svar på din fråga!Vänligen,