arv - barn

2019-11-30 i Laglott
FRÅGA |Ang arv.Jag och min syster har ärvt en lägenhet som så småningom ska säljas. Jag är gift och har barn och särkullbarn. Kan arvet bli min enskilda egendom utan att särkullbarnen får ta del av dem den dagen om/när den blir aktuell?
Sandra Wrede |Hej och tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga!Rätt att taga arvDet framkommer av 1 kap 1 § ärvdabalken för att man ska ha rätt till att få arv måste man vara vid liv. Det betyder att när du dör ska dina barn vara vid liv för att få ärva dig. Vem ärverDe som ärver sig är dina barn först och främst, vilket står i 2 kap 1 § ärvdabalken. Dina barn ingår i första arvsklassen och ärver lika lott. Om du har 100 kr när du får bort och har två var, ärver de alltså 50 kr var. Om ett av dina barn är dött men detta barn har barn, alltså dina barnbarn ärver de istället för sina föräldrar, detta kallas för istadarätt. Istadarätten är obegränsad och fortsätter neråt i ledet, det betyder att även barnbarns barn kan ärva. Laglott och arvslottDet står i 7 kap 1 § ärvdabalken att hälften av arvslotten utgör laglotten. Laglotten har alltid dina barn rätt till, den kan man inte avtala bort exempelvis genom testamente. Dina barn kommer alltid ha rätt till denna laglott oavsett vad du gör. Den dagen du dör kommer alla dina barn att dela på det arv som du efterlämnar dig, men du kan givetvis genom testamente där du kan skriva in att några av dina barn enbart har rätt till sin laglott. SärkullbarnDet ska poängteras att om det är din mans särkullbarn är det inte dina barn och ärver inte dig. Men kan indirekt ärva dig eftersom din man och du äger hälften var. Det ni kan göra är att skriva in lägenheten som enskild egendom, det framkommer i 7 kap 2 § äktenskapsbalken.Enskild egendomEnskild egendom är något som förhåller sig mellan par som är gifta och har ingenting med dina barn att göra. Vänligen,

Att testamentera bort särkullbarns arvslott

2019-11-30 i Laglott
FRÅGA |Hej! Vi är gifta, har inga gemensamma barn men min man har en dotter. Kan vi avtala om vår villa som legat dvs att den inte ingår i arvet om min man går bort? Innebär det då att allt utom villan delas lika mellan hans barn och mig? Tänker att på detta sätt behövs ingen livförsäkring (vilket blir dyrt när man fyller 60+) för att säkra att jag kan lösa ut hans barn? Om jag går bort före honom ärver han villan efter mig på vanligt sätt antar jag.
My Öhman |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Vid din makes död så kan hans dotter välja att ta ut sitt arv direkt eller avstå det till förmån för dig, hon får då vänta ut sitt arv till den dag du avlider (3 kapitlet 1 § Ärvdabalken). Din makes dotter ärver enligt lag hel hans kvarlåtenskap (2 kapitlet 1 § Ärvdabalken). Din mans kvarlåtenskap består av dels hans enskilda egendom och dels ert sammanlagda giftorättsgods med avdrag för skulder delat på två. Genom testamente kan en del av kvarlåtenskapen bli legat, alltså inte ingå i dotterns arv. Dock bara till den del att villans värde understiger hälften av kvarlåtenskapen. Hälften av kvarlåtenskapen efter din man utgör nämligen dotterns laglott, laglotten kan inte avtalas bort med testamente (7 kapitlet 1 § Ärvdabalken). Förenklat räkneexempel förutsatt att ni inte har några skulder:Villan är värd 2 miljoner, din makes del av detta är 1 miljon (förutsatt att ni äger till 50 %). Ert övriga giftorättsgods (gemensam egendom) har ett sammantaget värde om 4 miljoner. Din make har ingen enskild egendomDin makes kvarlåtenskap är då 1 miljon+2 miljoner = 3 miljoner. Hälften av detta utgör dotterns laglott, laglotten är då 1,5 miljoner. 1,5 miljoner kan testamenteras bort, vilket innebär att makens del av huset (1 miljon) kan testamenteras till dig utan problem. Avlider du innan din make så ärver han hela din kvarlåtenskap, förutsatt att du inte har några egna barn (3 kapitlet 1 § Ärvdabalken). Hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du välkommen att ställa en ny. Hälsningar,

Kränker en testators gåva till sin fru bröstarvinges rätt till laglott?

2019-11-30 i Laglott
FRÅGA |Hej! Min far avled för två år sedan,det pågår en arvstvist med misstanke om förfalskning. Enligt dessa dokument har han för sex år sedan gett allt i gåva till sin nuvarande fru sen har han för fyra år sen dessutom testamenterat samma saker till henne. Har hört något om att om gåvan är inom fem år innan hans bortgång kan det hävas pga det var tanken att göra bröstarvinge lottlös,kan det stämma?
Claudio van der Touw |Hej! Tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du har blivit helt utan arv på grund av att din far gett bort/testamenterat bort all sin egendom till sin fru. Jag utgår utifrån informationen i frågan som att frun du nämner inte är din mor utan att du är ett särkullbarn i förhållande till det äktenskapet. Jag kommer dessutom resonera lite kring dina misstankar om att testamentet skulle vara förfalskat och vad då kan göra åt det. Samt vad det har för betydelse hur nära inpå sin död gåvan gjordes till frun. Vad säger lagen? Om din far gett bort/testamenterat bort sin egendom Regler som rör arv regleras framförallt i ärvdabalken (ÄB). I Svensk rätt är det som utgångspunkt inte möjligt att göra sina bröstarvingar (barn, och om barnen är döda, barnbarn) arvlösa. Detta eftersom att dessa alltid som minst har rätt att få ut sin laglott enligt 7:1 ÄB. Laglotten är inte möjlig att med juridisk verkan testamentera bort och utgör alltså ett undantag från huvudregeln att man själv får bestämma över sin kvarlåtenskap med hjälp av ett testamente (9:1 ÄB). Laglotten har alltså företräde framför ett eventuellt testamente, dessutom har laglotten under vissa förutsättningar företräde framför gåvor. Nämligen om testatorn givit bort egendom under sådana omständigheter att gåvan är att likställa med ett testamente, detta kan man utläsa i 7:4 ÄB. Det finns framförallt två typer av gåvor som faller in under denna bestämmelse, den första av dessa är gåvor som givits i nära samband med testators död (s.k dödsbäddsgåva). Den andra typen är gåvor som inte är betungande för givaren och endas får effekt efter att han eller hon avlider. Exempel på en sådan gåva om gåvogivaren till exempel ger bort sin bostad till sin fru och fortsätter att bo kvar i den till sin död. Gåvor som inte träffas av de kriterier som ställs upp i 7:4 ÄB kan man som bröstarvinge inte göra något åt. Laglotten hindrar inte en testator från att spendera eller på andra sätt förbruka sin egendom precis hur han eller hon vill under sin livstid. Om testamentet eller gåvorna var förfalskade Om det skulle visa sig att din far faktiskt inte givit bort eller testamenterat bort sin egendom till sin fru har dessa handlingar ingen verkan mot henne. Enligt 13 kap ÄB kan ett testamente vara ogiltigt på grund av flera anledningar, den viktigaste av dessa är att testamentet inte upprättats på korrekt sätt. En förfalskning faller in under den anledningen och är alltså helt utan verkan. Även här måste man dock komma ihåg att klandra testamentet enligt reglerna i 14:5 ÄB. Bedömningen i ditt fall Av det jag gått igenom ovan framgår att om din far gett bort sin egendom under sin livstid och det inte rör sig om sådana gåvor som träffas av 7:4 ÄB, gäller dessa gåvor och det finns inte mycket man kan göra åt det. Om han testamenterat bort egendom som inkräktar på din laglott har du möjlighet att begära jämkning av testamentet för att på så vis få ut din laglott. Vad avser det du hört om att gåvor som ges inom fem år innan dödsfallet kan hävas är det antagligen utan verkan i detta fall eftersom att de med största sannolikhet faller utanför den typ av gåvor som är att likställa med testamente, inte heller är eventuella gåvor i detta fall att se som förskott på arv eftersom att gåvorna ska ha lämnats till frun och inte till några av hans eventuella andra bröstarvingar. Om det är så att testamentet och eventuella gåvohandlingar är förfalskade är de utan verkan och den som skapat de falska handlingarna kan ha gjort sig skyldig till brott, det kan till exempel röra sig om urkundsförfalskning enligt 14:1 brottsbalken (BrB) och/eller bedrägeri enligt 9:1 BrB. Jag kan inte uttala mig tvärsäkert på denna punkt eftersom det inte finns så mycket information i din fråga att gå på. Det framgår av din fråga att din far avled för två år sedan och det finns en del tidsfrister för när man kan påkalla jämkning (inom sex månader från det att man tagit del av testamentet) utan att känna till hur arvstvisten gått till i detalj kan jag inte med säkerhet uttala mig om hur tidslinjen ser ut i ditt fall eller om tidsfristen för begäran om jämkning har gått ut eller inte. Därför rekommenderar jag att du tar kontakt med en yrkesverksam jurist om du tror att din fars gåvor eller testamente förfalskats eller om du vill begära jämkning av testamentet för att få ut din laglott. Jag hoppas att du med detta fått svar på din fråga! Om du skulle ha några ytterligare funderingar är du varmt välkommen att återkomma med dessa. Med vänlig hälsning,

Laglottsjämkning

2019-11-25 i Laglott
FRÅGA |Kan en bostad ärvas av enbart tre av fyra barn, så att det fjärde inte har någon möjlighet att blockera en fösäljning? Och om svaret är ja, vad sker om övrigt värde i dödsboet inte når värdet för det fjärde barnets laglott? Kan testamentet föreskriva att bostaden ändå är de tre andra barnens, och att de får köpa ut det fjärde barnet med de pengar försäljningen ger (eller andra pengar)?
David Gardell |Hej,Vad rolig att du vänder dig till oss på Lawline med dina frågor!Till att börja med så är det fullt möjligt att genom testamentera en bostad till endast tre av fyra barn. Detta följer av huvudregeln att en myndig person fritt får bestämma vad som ska ske med dennes egendom efter döden, jfr Ärvdabalken 9 kap 1 §. Om detta sker så kommer inte det fjärde barnet kunna blockera en försäljning, eftersom hen då inte kommer att vara ägare. Skulle det vara så att testamentet kränker det fjärde barnets laglott så kan det fjärde barnet begära att testamentet ska jämkas, se Ärvdabalken 7 kap 3 §. Resultatet av jämkningen blir då att det fjärde barnet får kräva testamentesmottagarna på så mycket pengar som fattas för att dennes laglott ska bli uppfylld. Sammanfattningsvis så kan du alltså testamentera bort bostaden till tre av dina fyra barn. Skulle det fjärde barnets laglott bli kränkt så kan barnet jämka testamentet.Hoppas detta har varit till hjälp!Vänligen,

Får man ge bort en fastighet så att arvingarna inte ärver det?

2019-11-30 i Laglott
FRÅGA |Hej, min farmor gick bort i somras. Jag och mina syskon är de enda bröstarvingarna. Dock skrev farmor ett testamente där hon gav bort sommarstugan till sin halvsyster, sin lägenhet och lösöre till en bekant till henne. Det var allt hon ägde (en sommarstuga, en lägenhet och lösöre). Alltså hon vill inte att vi får något. Dock har vi krävt att få får laglott. Det har nu kommit fram att hon för ett år sedan gav bort sommarstugan till hennes halvsysters ena barn. Därav har denna inte alls tagits med i bouppteckningen, och den advokat vi har vill inte ta tag i det (värdera sommarstugan och se om vår laglott borde vara en del av den).Det vi undrar är, kan det bli laglottskränkning? Vi anser att sommarstugan är en stor del av hennes arv och är tveksamma om man får ge bort fastigheter på det sättet. Den advokat vi har är som sagt bara intresserad av bouppteckningen och vi vet inte hur vi ska gå vidare. Vad tror ni om situationen? Har vi rätt att få en del av sommarstugan och hur gör vi för att komma fram till det?
David Naud Björklund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Rätten till arv och laglottBröstarvingar har som du är inne på rätt att ta arv (2 kap. 1 § ärvdabalken). I avsaknad av testamente delar de lika på arvet. Den delen kallas för arvslott. Även om ett testamente upprättas har bröstarvingarna rätt till sin laglott (7 kap. 3 § ärvdabalken). Laglotten är halva arvslotten (7 kap. 1 § ärvdabalken). Det får som konsekvens att din farmor bara har rätt att testamentera bort halva sin kvarlåtenskap. Den andra halvan skyddas av eran laglott.Om mer har testamenterats bort behöver bröstarvingarna för att få ut hela sin laglott begära jämkning av testamentet. Det ska göras inom sex månader (7 kap. 3 § ärvdabalken). Förstärkta laglottsskyddet Jämkningen gäller bara det som testamenterats bort. Vad en person gör med sin egendom under sin livstid är upp till den. Att ge bort gåvor är alltså inte något som strider mot arvsrätten. Det får man göra.Det finns dock två stora undantag. Det ena skulle kunna bli aktuellt i ert fall och kallas för det förstärkta laglottsskyddet. Det handlar om sådana gåvor som givits under sådana förhållanden att det är att likställa med testamente. Värdet på gåvan ska då räknas in i kvarlåtenskapen, som om det inte getts bort. Finns det inte egendom kvar i kvarlåtenskapen för att täcka laglotten kan jämkning begäras på gåvan. Gåvan ska då antingen återbäras eller ersättas av den som mottagit den (7 kap. 4 § ärvdabalken). På så sätt kan bröstarvingarna få ut sin laglott. Förhållanden som är att likställa med testamente kan uppkomma i olika situationer. Av din fråga framgår inte under vilka förhållanden som din farmor gett bort fastigheten. Utgångspunkten för bedömningen är att avsikten med gåvan ska ha varit att fördela sin kvarlåtenskap. Exempel på när situationen är aktuell är när egendom ges bort på dödsbädden eller då personen trodde att döden var nära förestående. Det verkar inte vara för handen i ert fall. Ett annat är om egendom ges bort men får fortsätta nyttjas fram till personens död. T.ex. om er farmor gett bort sommarstugan men förbehållit sig rätten att nyttja den fullt ut fram till sin död. De praktiska konsekvenserna i båda dessa fallen blir väldigt lika ett testamente. I ert fall har er farmor dessutom testamenterat bort sommarstugan till halvsystern. Det talar för att hon velat fördela den delen av kvarlåtenskapen till halvsystern. Jag tycker dock inte att det är tillräckligt för att visa på att gåvan egentligen var ett sätt att fördela kvarlåtenskapen, vilket gör det förstärkta laglottsskyddet aktuellt. Kanske finns det dock fler omständigheter som kan tala för att så är fallet. En gåva av fastighet måste ske skriftligen. Kanske skrevs någonting i gåvobrevet som kan tyda på att det egentligen rörde sig om ett fördelande av kvarlåtenskap.Ogiltighetsförklara gåvanBlir det inte aktuellt är era möjligheter att få del av sommarstugan i princip uttömda. En långsökt möjlighet är att angripa själva gåvan och att den skulle vara ogiltig. För det behöver man hitta en ogiltighetsgrund. Exempel på sådan är att det skett under tvång eller att din farmor haft en psykisk störning vid tillfället. Jag har ingen information om under vilka omständigheter gåvan skedde men generellt är det ovanligt. Ett annat krav på en gåva av fastighet är att det skett skriftligen.Sammanfattningsvis kan sägas att ni har rätt att kräva ut er laglott. Era laglotter tillsammans är er farmors kvarlåtenskap delat på två. Som jag förstår det är hennes kvarlåtenskap lägenheten och lösöret. När det kommer till sommarstugan kan den räkans in i kvarlåtenskapen om den getts bort på ett sätt som är att likställa med testamente. I annat fall har din farmor rätt att ge bort sin egendom till vem hon vill. Utifrån informationen i din fråga kan jag inte ge dig något svar på om det kan bli aktuellt. Skulle det inte bli aktuellt är era chanser att få sommarstugan mycket små.Jag hoppas att mitt svar hjälper dig att bilda dig en uppfattning om hur laglottsskyddet fungerar och hur era chanser ser ut. Vill du ha ett konkretare svar behöver du ställa en ny fråga där du förtydligar under vilka omständigheterna som sommarhuset gavs bort.Vänligen,

Kan min far göra mig arvslös?

2019-11-30 i Laglott
FRÅGA |Hej! Jag undrar om min far kan ge bort allt han äger och göra mig arvslös?
Hellin Gültekin |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!En förälder kan inte ge eller testamentera bort ett barns rätt till arv. Huvudregeln är att ett barn ärver allt från en förälder vilket är arvslotten, 2 kap. 1 § Ärvdabalken (ÄB). Försöker din pappa testamentera eller ge bort allt han äger kan du kräva att få ut din laglott, vilket är hälften av arvslotten, 7 kap. 1 § ÄB. Skriver han ett sådant testamente kan du enligt 7 kap. 3 § ÄB få testamentet jämkat, alltså ändrat så du får ut din laglott. Jag hoppas att du fick svar på din fråga.Vänligen,

Fråga om laglott vid bodelning av fyra särkullbarn

2019-11-28 i Laglott
FRÅGA |Min mamma och hennes man har två särkullsbarn var. Vad jag förstått har de äktenskapsförord om enskild egendom. De har upprättat testamente om att de ärver hälften av varandra. Nu pratar de om att de vill be oss fyra barn att avstå vårt arv om en av dem skulle gå bort före den andre. Om vi skulle gå med på det och min mamma skulle gå bort först, hur blir arvet fördelat den dagen hennes man dör?
André Tito |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Särkullbarn har rätt till sin laglott direkt efter sin förälders bortgång. Detta framgår av 3:1 ÄB. Denna rätt kan särkullbarn avstå ifrån. Om särkullbarn väljer att avstå från sin laglott får den vänta tills den efterlevandes bortgång, vilket betecknas som att särkullbarn har rätt till efterarv, 3:9 ÄB. Kvarlåtenskapen som annars skulle tillfalla särkullbarn tillfaller därför den efterlevande maken med friförfogande rätt.När din mamma avlider har du och ditt syskon rätt till ¼ vardera av hennes kvarlåtenskap. Detta beror på att hälften av hennes kvarlåtenskap tillfaller den efterlevande maken och den andra hälften delar du och ditt syskon på. Detta framgår av 7:1 ÄB. Om vi nu utgår, såsom du gör gällande i din fråga, ifrån att du och ditt syskon väljer att avstå från er laglott när er mamma avlider, skulle det innebära att du och ditt syskon har kvar er lott på ¼ vardera av hälften av den efterlevande makens kvarlåtenskap vid dennes bortgång. Detta beror på att den andra hälften tillfaller den efterlevande makes särkullbarn. Sammanfattningsvis blir din och ditt syskons laglott 1/8 av den efterlevande makens hela kvarlåtenskap. Med vänlig hälsning,

Har barnbarn laglottsskydd?

2019-11-24 i Laglott
FRÅGA |Hej!Jag vet inte vart jag kan vända mig eller vem jag ska be om hjälp. Situationen är så här: Min mamma gick bort för 30 år sen, jag var 5 år då. Och mina morföräldrar har aldrig viljat ha någon relation alls med mig och min bror, för att min pappa va/är spansk, och dom va rasister. Nu vet jag att min morfar dog för några veckor sen, och jag tror att min mormor är också död (detta är jag inte hell säkert på). Jag vet enligt arvslagen att jag har rätt till min mammas arv för att jag är barnbarn (bröstarvinge). Men jag har studerat och bott i Spanien i några år och för några månader sen så har jag flyttat tillbaka till Sverige. Och jag vet inte om någon måste kontakta mig (och min bror) för att dela ut arvet, eller om det ens fins någon testament. För vi har ingen relation alls, jag vet lite om dom för jag ser via Facebook och så. Kan dom dela ut arvet utan oss? Hur kan jag kräva min laglott ifall dom har skrivit på testament att vi inte får något? Tack så jättemycket.
Lisa Olsson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline Regler om arv finns i ärvdabalken och i 2 kapitlet anges det att om arvlåtarens barn är avlidna så träder de avlidna barnens barn i dessas ställe. Så ja, det stämmer att du träder i din mammas ställe då hon är bortgången. Detta kan innebära att du är arvsberättigad om inget annat är angivet av dina morföräldrar i ett testamente till exempel. Det verkar som du missförstått reglerna kring laglottsskyddet. Det är nämligen endast barnen till den avlidne som åtnjuter laglottsskyddet (i 7 kap) och du som barnbarn kan då inte kräva ut någon laglott. Om dina morföräldrar båda är borta och inte skrivit något testamente så är dock du och din bror arvsberättigade till din mammas del. Du var heller inte säker på om din mormor var i livet eller ej, om dom var gifta och hon fortfarande lever så ärver hon honom med fri förfoganderätt (3 kap) och ingen annan ärver då något förrän hon också gått bort. Om ni har arvsrätt så kan arvet inte delas ut utan er och ni blir dödsbodelägare, ni kommer troligen bli kontaktade då. Du nämnde att det endast gått några veckor, processen har troligtvis bara påbörjats. Jag kan råda dig till att kontakta någon efterlevande för att få information direkt och exempelvis den begravningsbyrå som är inkopplad.Med vänlig hälsning