Testamente mellan sambor

2021-01-17 i Laglott
FRÅGA |Vi är sambo med två gemensamma barn sen många år och har upprättat ett inbördes testamente där det står att den efterlevande skall med fri förfoganderätt skall Erhålla den först avlidnas kvarlåtenskap. Vi äger ett flertal bostäder ihop och min man är delägare i ett företag. Om min sambo avlider innebär det med testamentet att jag/sambo ärver allt eller hur ser arvsrätten ut?
Arina Chwich Dumitrascu |Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler kring dina funderingar hittar du stadgade i Ärvdabalken (ÄB). Som du redan kanske vet så saknar sambor ett lagstadgat arvsrätt till varandra. Genom att ni upprättat ett inbördes testamente har ni dock skapat en möjlighet där ni kringgår huvudregeln i Ärvdabalken, dvs att kvarlåtenskåpet ska tillfalla bröstarvingarna (den avlidnes barn), 2 kap § 1 ÄB. Här nedan kommer jag föra en kort sammanfattning för de olika juridiska regleringarna som är av betydelse kring din fråga. TestamenteEtt testamente är ett förordnande för dödsfall. Testamente skiljer sig från arv genom att det är en handling upprättad av testamentsgivaren själv där denne bestämmer vad som ska hända med kvarlåtenskapen efter dennes död, medan arv utgår till den avlidnes släktingar enligt ordningen som anges i 2 kap. ärvdabalken.LaglottI svensk rätt återfinns någonting som kallas för laglott. Laglotten är den del av bröstarvingars arvsrätt som denna alltid ska har rätt till. Laglotten regleras i 7 kap. 1 § ärvdabalken och består av hälften av arvslotten (dvs 50% av hela kvarlåtenskapen efter den avlidne).Eran situationÄven om ni har testamenterat till varandra så har era barn rätt att begära jämkning av testamentet och begära ut sin laglott. Det betyder att barnen kan vid dödsfallet få ut hälften av vad de annars skulle ärvt direkt. Den andra halvan ärver de när båda föräldrar avlidit. Barnen kan också välja att inte begära en sån jämkning och får då hela sitt arv när båda föräldrar avlidit, 7 kap 3 § Ärvdabalken. Frågor kring arv kan oftast vara komplicerade. För att få till en bra utformning av ett testamente och för att se till att det blir precis så som ni har tänkt er så är det alltid bra att ta kontakt med en jurist som är specialiserad inom just familjerätt.Ett annat alternativt som juridiskt skulle reglera vad som händer vid dödsfall är att gifta er. Då kommer det automatiskt bli så att den efterlevande maken ärver med fri förfoganderätt och barnen ärver när båda föräldrar avlidit, 3 kap § 1 ÄB. Hoppas detta svar gav lite klarhet kring dina funderingar. Har du fler frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Med vänliga hälsningar,

En bröstarvinges möjlighet att få ut sitt arv i förtid

2020-12-31 i Laglott
FRÅGA |Vår pappa har gått bort och efterlämnar maka och gemensamma barn. Inga särkullsbarn. Tillgångar i form av aktier och lägenhet samt lån.Vi syskon och vår mamma är överens om det mesta men undrar om vi kan utkräva vår laglott av det enkla skälet att vår mamma har mer egendom än hon kommer kunna använda. Alternativ 2 skulle kanske vara att göra enklast möjliga bouppteckning och sedan låta vår mamma ge en gåva eller förtida arv. Men till det senare bör noteras att vår mamma är dement men tidigare har valt att ge även större gåvor.
|Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du undrar om det går att få ut er laglott innan den efterlevande maken har avlidit. Detta är tyvärr inte möjligt. Ni som bröstarvingar har rätt till arv först efter att båda föräldrarna har avlidit. Det är endast särkullbarn som har möjlighet att få ut sitt arv efter att ena föräldern har avlidit. Det är dock möjligt att er mor ger bort egendom som förtida arv eller gåva, vilket jag rekommenderar att ni gör om ni upplever att det behövs. Sammanfattning: Det är inte möjligt att få ut sitt arv efter att en förälder har avlidit om den avlidne var gift och hade bara gemensamma barn. Så var fallet i detta fall och av denna orsak så går det inte att få ut något arv när den ena föräldern avlidit. Det finns dock andra alternativ som är möjliga. Hoppas att svaret gav viss vägledning. Om jag har missförstått din fråga är du alltid välkommen att återkomma med en ny.

Hur beräknas bröstarvingars laglott ifall ett förskott på arv givits?

2020-12-30 i Laglott
FRÅGA |Hej!Min far har gått bort och efterlämnar 2 särkullbarn sin fru och deras gemensamma barn samt hennes 2 barn från tidigare. Testamentet är skrivet så att särkullebarnen endast får ut sin laglott. Hur räknar man ut det om det gemensamma barnet har fått en fastighet som gåva som ska vara förskott på arvet.Fastigheten är värd 800000 och de övriga tillgångarna i arvet 1000000?
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga utifrån att det handlar om din fars 2 särkullbarn och det gemensamma barnet. Jag räknar inte med fruns särkullbarn då de inte utgör din fars egna, men principerna i beräkningen är det samma oavsett antalet barn. Vidare utgår jag från att du vill veta hur en räknar ut själva laglotten för barnen. I och med att det handlar om arv och testamentsrätt kommer jag utgå från bestämmelserna i Ärvdabalkens (ÄB) för att besvara frågan. Som utgångspunkt i Ärvdabalken ska alla barn vare sig det är särkullbarn eller gemensamma ärva lika mycket (2 kap. 1§ andra stycket ÄB). Ett undantag från den regeln är om något annat förordnas enligt testamente. När det gäller förskott på arv gäller att det arvlåtaren givit en bröstarvinge under livstiden ska avräknas som ett förskott på arv såvida inget annat är föreskrivet (6 kap 1§ ÄB). Avräkningen innebär att värdet på förskottet ska läggas till hela kvarlåtenskapen för att beräkna alla bröstarvingars arvslotter. (Den som fått förskott har ingen skyldighet att återbära värdet, oavsett om det överstiger dennes arvslott eller inte, framgår av 6 kap. 4§ ÄB). I praktiken innebär det att vid beräkning av arvslotten utgår en från att kvarlåtenskapen utgör 1800 000 kr (6 kap. 5§ ÄB). Arvslotten är alla bröstarvingarnas lika lott, alltså 600 000 kr (1800´/3). Men som jag nämnde innan bryter testamente arvsrätten, alltså ska endast laglotten ges till dem två särkullbarnen, laglotten utgör hälften av arvslotten (7 kap. 1§ ÄB). Det slutliga resultatet blir då utifrån ovanstående omständigheter att särkullbarnen ska få hälften av arvslotten alltså 300 000 kr vardera. Resterande värde går till efterlevande make med fri förfoganderätt, såvida inte testamente föreskriver något annat. Jag hoppas du fått svar på din fråga och tack för att du vände dig till Lawline!

Upprättande av testamente och bröstarvinges laglottsskydd

2020-12-29 i Laglott
FRÅGA |hej jag har två barn varav en har dött och hans två barn knarkar så min fråga är kan jag på något sätt göra dom arvlösa alltså att mitt kvarvarande barn ärver allt efter mej
Mellin Sahin |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bröstarvinges arvsrätt och istadarättenRättsregler kring arvsrätt återfinns i ärvdabalken (ÄB). När arvet ska skiftas gäller den legala arvsordningen i ärvdabalken, vilket innebär att den avlidnes släktingar delas upp i tre arvsklasser. För att arvet ska fördelas utifrån den legala arvsordningen förutsätter det att ett testamente inte har upprättats som stadgar annat.Enligt 2 kap. 1 § första stycket ÄB tillhör arvlåtarens bröstarvingar den första arvsklassen och är därmed berättigade till arv. Är man fler bröstarvingar ärver man lika lott (2 kap. 1 § andra stycket 1 ÄB).Vidare stipuleras i paragrafen att om en av bröstarvingarna är avlidna, träder den avlidnes avkomlingar i dennes ställe och delar lika på arvet (2 kap. 1 § andra stycket 2 ÄB). Som bröstarvingar avses barn i rakt nedstigande led (t.ex. barn, barnbarn). Det här ger uttryck för den s.k istadarätten, som ger avkomlingar i senare led rätt att ärva då föräldern är avliden. LaglottsskyddVarje bröstarvinge har en lagstadgad rätt till sin laglott. Laglotten utgör 50 procent av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). En arvslott utgör den del som en bröstarvinge fått ärva om förälderns totala kvarlåtenskap tilldelats denne. Det är enbart bröstarvingar som är berättigade till laglott. Barnbarn vars föräldrar har avlidit har rätt till sin laglott, då de träder in i förälderns ställe enligt istadarätten.Om laglotten kränks genom testamente kan bröstarvingen alltid påkalla jämkning för att få ut sin del (7 kap. 3 § första stycket ÄB). Jämkningen ska göras inom sex månader från det att man tog del av testamentet (7 kap. 3 § tredje stycket ÄB). Om jämkningen inte framställs inom den angivna tiden förlorar bröstarvingen sin rätt till laglott.Hur kommer arvet att skiftas vid ditt frånfälle och kan du göra dina barnbarn arvslösa? Vid ditt frånfälle kommer din kvarlåtenskap att tillskiftas ditt barn och dina två barnbarn eftersom att de träder i sin avlidne förälderns ställe. Som utgångspunkt kommer 50 procent av din kvarlåtenskap att tillfalla ditt barn, och 50 procent dina barnbarn (dvs. 25 procent till respektive barnbarn). Du kan inte göra dina barnbarn helt arvlösa, men du kan i viss begränsad omfattning testamentera bort en del av din kvarlåtenskap så att de erhåller en mindre andel i arv. Du kan upprätta ett testamente där du föreskriver att dina barnbarn enbart ska ha rätt till sin s.k laglott och att ditt barn ska ärva resterande kvarlåtenskap. Laglotten är som ovan nämnt 50 procent av arvslotten. Dina barnbarn ärver då enbart 25 procent av din kvarlåtenskap (12,5 procent till respektive barnbarn) och ditt barn 75 procent. Du kan således testamentera bort den del av din kvarlåtenskap som inte inskränker på dina barnbarns laglott. Det är viktigt att testamentet upprättas i enlighet med de lagstadgade formkraven för att handlingen ska vara giltig (jfr 10 kap. 1 § ÄB). Om du behöver hjälp med att upprätta ett testamente är du varmt välkommen att ta kontakt med vår juristbyrå på info@lawline.se.Hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Fördela egendom genom testamente och bröstarvinges rätt till laglott

2020-12-31 i Laglott
FRÅGA |Hej, jag har ett par frågor 1 jag min mamma och mormor har ej kontakt med min morbror (mormors son) då han betett sig illa. Om min mormor testamenterar henns bil o hus till mig kan min morbror fortfarande ta hus o bil då?2 om min morbror inte är med på bouppteckningen, har han fortfarande rätt till sin laglott?3 kan min mor ärva hus o bil fast hon inte har körkort? Kan hon då ge hus o bil till mig eftersom von ärvt de?
Kajsa Svensson |Hej, tack för att du har vänt dig till Lawline!Som jag förstår din fråga så vill du veta hur ni kan undvika att din morbror får hus och bil samt hur det blir om han inte är med på bouppteckningen och om din mor kan ärva hus och bil och då ge de till dig. När man besvarar frågor gällande arv så används ärvdabalken, ÄB.BröstarvingeBröstarvingar ärver alltid av sina föräldrar (2 kap. 1 § ÄB). Man har alltid rätt till sin laglott vilket är hälften av sin arvslott (7 kap. 1 § ÄB).Det innebär att man som bröstarvinge, ex din morbror, endast kan kräva att få ut sin laglott om arvlåtaren, din mormor, väljer att testamentera bort egendom..TestamenteGenom ett testamente kan din mormor bestämma över vem som ska få vad och det framgår indirekt från lagen att man ska respektera testatorns, din mormors, vilja (11 kap. 1 § ÄB).Om din mormor ger någon rätt till viss specifik egendom så kallar man det legat. Det kan hon använda sig av när det kommer till hus och bil. Din mormor kan genom ett testamente ge dig, eller din mor, hus och bil. Det spelar ingen roll att din mor inte har körkort. Din morbror kan inte använda sig av det för att få bilen om din mormor har skrivit att din mamma ska få bilen.Om din mormors totala kvarlåtenskap främst består av hus och bil så kan din mamma kompensera sin morbror genom ex pengar om hans laglott inte täcks av det andra i kvarlåtenskapen. Genom testamentet så får din mamma eller du rätt till hus och bil.Vad din mor fårEfter att arvskiftet skett och din mor fått hus och bil så har hon full förfoganderätt över det, om inte din mormor skriver annat, vilket innebär att hon kan göra vad hon vill med egendomen. Det innebär att hon, när allt är klart, kan ge eller sälja hus och bil till dig.Eftersom din mor också har rätt till sin laglott kan det vara lättare att ge/sälja hus och bil till dig efter arvskiftet. Men det får din mormor avgöra hur hon vill göra.SammanfattningDin morbror kan inte kräva att få ut hus och bil om din mormor testamenterar bort de till någon annan. Hon kan däremot aldrig undvika faktumet att din morbror har rätt till sin laglott, men den rätten ger honom inte rätt att kräva viss egendom. Laglotten ger honom bara rätt att kräva ¼ av arvet från din mormor om din mormor bara har två bröstarvingar.Hoppas att du har fått svar på din fråga!Vänligen,

Kan man minska särkullbarns arv?

2020-12-30 i Laglott
FRÅGA |HejVi är ett gift par med ett gemensamt barn och ett särkullsbarn. ( särkullsbarnet tillhör min fru).Vi äger en fastighet tillsammans, delat på hälften var. Vi vill nu reda ut vad som händer vid respektives bortgång,Vi vill att särkullsbarnet ska ärva bara sin laglott och den skall vara så liten som möjligt. Vid min frus bortgång.Kan vi lösa detta på följande sättMin fru skriver gåvobrev på sin hälft av fastigheten till mig.Vi skriver ett äktenskapsförord på vilket som är min enskilda egendom och vad som är min frus enskilda egendom.Innebär ovanstående att särkullsbarnet endast får ärva sin laglott på det som min fru äger?Vårt gemensamma barn får ärva oss båda vid bådas bortgång?
Madelen Henriksson |Hej! Tack för att du valde att vända dig till Lawline med din fråga. Jag tolkar din fråga som att du undrar vad som sker vid din respektives din frus bortgång. Vidare förstår jag det som att du undrar om det är möjligt för din fru att ge bort sin del av huset i gåva för att minska särkullbarnets laglott. För att kunna svara på din fråga kommer jag att dela upp den. Vi kommer behöva titta i äktenskapsbalken (ÄktB) samt ärvdabalken (ÄB). När du eller din fru går bort så upplöses äktenskapet mellan er (1 kap 5 § ÄktB). När ett äktenskap har upplösts så ska en bodelning ske (9 kap. 1 § ÄktB). Vid en bodelning delas din och din frus tillgångar upp i enskild egendom respektive giftorättsgods. Giftorättsgodset är allt som inte utgör din eller din frus enskilda egendom och denna ska delas upp lika mellan er (10 kap. 1 § ÄktB). Skulle ni därför göra all er egendom till enskild så kommer ni inte dela på något som potentiellt hade kunnat utgöra giftorättsgods.Vi kan anta att din enskilda egendom hade ett värde på 100 000 kronor och att även din frus enskilda egendom hade ett värde på 100 000 kronor. Vad sker vid din respektive din frus bortgång?Eftersom du har ett barn så kommer det ensamt ärva all din egendom såvida det saknas ett testamente (2 kap. 1 § ÄB). Eftersom du däremot är gift så kommer din kvarlåtenskap först att tillfalla din fru (3 kap. 1 § ÄB). Ert gemensamma barn får således rätt till arvet efter dig först efter att din fru också gått bort. Din fru kommer ha sin egendom för 100 000 kronor + din egendom för 100 000 kronor. Hon kommer då ha egendom till ett värde av 200 000 kronor. När din fru senare går bort så kommer ert gemensamma barn få 100 000 kr i efterarv från dig (förutsatt att hon inte har minskat värdet på din egendom). Detta då det skulle utgöra hela din kvarlåtenskap. Din frus enskilda egendom från bodelningen kommer att delas mellan hennes särkullbarn och ert gemensamma barn. Saknas det ett testamente så kommer det delas lika mellan särkullbarnet och det gemensamma barnet, det vill säga 50 000 kronor vardera från din fru. Om särkullbarnet enbart ska ha rätt till sin laglott, det vill säga hälften av arvslotten, så kommer ert gemensamma barn få 75 000 kronor och särkullbarnet 25 000 kronor från din frus kvarlåtenskap. Detta då bröstarvingar har rätt till sin laglott (7 kap. 1 § ÄB). Ert gemensamma barn skulle då få ut 175 000 kronor totalt medan särkullbarnet får ut 25 000 kronor. Om din fru däremot går bort först så kommer särkullbarnet kunna kräva sin laglott direkt (3 kap. 1 § ÄB). Detta till skillnad från ert gemensamma barn som får ut sin del av arvet först när ni båda har gått bort. Fördelningen av arvet är densamma om ni upprättat testamente. Om vi fortsätter med exemplet så kommer ert gemensamma barn få ut 175 000 kronor och särkullbarnet 25 000 kronor. Möjlighet att ge gåva till make Det är möjligt för din fru att skriva ett gåvobrev där hon ger sin del av fastigheten till dig. Problematiskt kan dock bli att det finns ett förstärkt laglottsskydd i ärvdabalken (7 kap. 4 § ÄB). Detta skydd omfattar situationer där arvlåtaren ger en gåva som kan likställas med ett testamente. En av dessa situationer är där man ger bort egendom som arvlåtaren själv kan nyttja fram tills sin död trots att man gett bort den. Att ge sin make respektive maka fastigheten, men att man själv fortsätter nyttja den, är ett typexempel. Din frus särkullbarn kommer därför att kunna kräva tillbaka sin del. Detta förutsatt att det kränker barnets rätt till laglott.Sammanfattningsvis är det möjligt att minska barnets rätt till arv genom att enbart låta barnet ha rätt till sin laglott. Detta kan göras genom testamente. Att ge bort sin halva av fastigheten till sin make/maka garanterar inte att särkullbarnets laglott minskas. På grund av det förstärkta laglottsskyddet så kan särkullbarnet i en sådan situation klandra gåvan. Särkullbarnet kommer även enbart ha rätt till arv från din fru, oberoende av om det finns äktenskapsförord eller inte. Detta då särkullbarnet inte har arvsrätt efter dig. Jag hoppas att detta har gett dig svar på din fråga. Vill du ha mer ingående hjälp är du alltid varmt välkommen att kontakta någon av Lawlines kunniga jurister. Med vänliga hälsningar,

Särkullbarn och laglotten

2020-12-29 i Laglott
FRÅGA |Hej.Min pappa gick nyligen bort. Jag är mina föräldrars enda gemensamma barn, men min pappa har barn sedan tidigare förhållande (sk särkullsbarn). Ett testamente finns, där det står att den maka som överlever den andra skall erhålla all den avlidnes kvarlåtenskap med fri förfoganderätt. Om jag förstår det hela rätt så ska det först göras en bouppteckning, Därefter ska det göras en bodelning mellan mina föräldrar och därefter arvskifte? Stämmer det? Det jag undrar är också vad mina syskon på pappas sida kan förvänta sig att få i arv, iom att testamentet är formulerat som det är, så inskränker ju det på deras arv. Om dom begär jämkning av testamentet, är det laglotten dom får ut då, eller hela sitt arv? Vad är skillnaden mellan jämkning och klander av testamente?
Fredrik Holmström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Dina frågor regleras i ärvdabalken (här, nedan förkortad ÄB), och eftersom du har flera frågor så svarar jag på var för sig!Makes arvsrätt:Detta regleras i 3 kap. 1 ÄB → Där står att kvarlåtenskapen ska tillfalla den efterlevande maken, med ett undantag, nämligen ifall den avlidne maken har särkullbarn. Dessa har rätt till sin del direkt. Testamentet vill alltså ge den efterlevande maken en större andel än vad lagen föreskriver. Detta är inte otillåtet, men särkullbarnet kan jämka testamentet. Detta kommer vi till. Bouppteckning:Enligt 20 kap. 4 § ÄB ska en bouppteckning göras där det ska framgå den dödes tillgångar och skulder sådana de var vid dödsfallet. Inga efterföljande intäkter eller skuldräntor ska alltså tas upp, förutom begravningskostnaderna. Paragrafens andra stycke säger att om den avlidne var gift så ska vardera makens tillgångar och skulder anges och värderas var för sig. Om makarna samäger egendom så ska äganderättsförhållandena antecknas. Anledningen till detta är att efterlevande make har rätt att såsom sin andel i bodelningen behålla sitt giftorättsgods. BodelningBodelningen sker enligt äktenskapsbalken (här, nedan ÄktB) regler. Denna kommer som du säger efter bouppteckningen, eftersom arvskiftet inte behöver följa äganderättsförhållandena vid dödsfallet, då bodelningen ofta ändrar på detta. På samma sätt som bouppteckningen så utgår bodelningen vid en makes dödsfall från äganderättsförhållandena så som de var när maken avled (9 kap. 2 § ÄktB). Till bodelningen lägger båda makar sitt giftorättsgods med avdrag för skulder, kläder och egendom för personligt bruk, och sedan delas dessa på mitten. Den del den efterlevande maken får plus hens enskilda egendom (som alltså inte ingått i bodelning på grund av ett äktenskapsförord) utgör arvet som ska fördelas på arvtagarna. Din uppfattning är alltså korrekt hittills!Vad kan särkullbarnen förvänta sig:Dessa är din pappas bröstarvingar på samma sätt som du (2 kap. 1 § ÄB), eftersom de är särkullbarn har inte din mor rätt till deras andelar enligt 3 kap. 1 § ÄB på samma sätt som med din andel. Däremot har din far testamenterat dessa andelar till henne. Frågan är då vad särkullbarnen kan göra. Som du säger så kan de påkalla jämkning av testamentet enligt 7 kap. 3 § ÄB. Då kan de få ut sin laglott, som är hälften av arvslotten, alltså ½ av vad de hade fått utan testamentet (7 kap. 1 § ÄB). Däremot har särkullbarnen bara sex månader på sig att påkalla jämkning, och alla måste göra det var för sig. Att klandra ett testamente är att hävda att testamentet är ogiltigt enligt 13 kap. ÄB (detta enligt 14 kap. 5 § ÄB). Som jag nämnde innan är inte det här testamentet ogiltigt, då det är tillåtet att testamentera bort en arvinges tillgångar. Om inte särkullbarnen jämkar testamentet så är det alltså fullt legitimt. Hoppas detta besvarade din fråga!MVH,

En avliden bröstarvinges barn

2020-12-27 i Laglott
FRÅGA |Hej.Min enda syster är död sedan flera år hon efterlämna sig 2 söner. Min fråga är; kan Min mamma testamentera bort hennes barn och bara ge arvet till mig hennes dotter i detta fallet?
Soad Garar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga enligt följande: du undrar om man kan göra din systers barn, dvs. den avlidnas bröstarvingars barn, arvlösa. Du är den enda bröstarvingen som lever och undrar om du kan få arvet själv. Lagen som reglerar arv och hur det fördelas är Ärvdabalken (ÄB). BröstarvingarBröstarvingar är ett arvsrättsligt begrepp som betyder avkomlingar till en avliden i rakt nedstigande led, dvs. barn samt barnbarn. Bröstarvingar har alltid rätt till sin laglott. Laglott är hälften av arvslotten, se (7 kap 1 § ÄB). Även om det finns ett testamente, har bröstarvingar rätt att få ut sin laglott. IstadarättenBarnbarn blir bröstarvingar i sin förälders ställe om föräldern dött. I och med att din syster är avliden, träder hennes barn in i hennes ställe enligt istadarätten, se (2 kap 1 § ÄB). Det innebär att din systers söner har rätt att ärva minst sin mammas laglott av arvlåtaren (din mamma). Om det finns ett testamente där barnbarnens laglott testamenterats bort, måste barnbarnen klandra testamentet för att få ut laglotten. Om det däremot inte finns något testamente, ärver din systers söner mammans arvslott, dvs. 1/2. SammanfattningMan kan inte göra en avliden bröstarvinges barn helt arvlösa. Om din mamma genom ett testamente har gjort din systers barn arvlösa, behöver barnen begära jämkning av testamentet för att få ut sin laglott. Om det inte finns något testamente som gör barnen arvlösa, har de rätt att få ut sin mammas arvslott. Hoppas att du fått svar på din fråga! Vänligen,