Bröstarvingars rätt till laglott

2019-11-21 i Laglott
FRÅGA |Hej! Min mormor äger ett landställe. Hon har ett barn. Min fråga är om hon kan dela upp det landstället på sitt barn samt ett av sina barnbarn. Tex. om de skulle äga 50 % vardera, barnbarnet och sonen. Vad är laglotten, vad har sonen rätt till?Hur går man tillväga för att göra detta lagligt så inga problem uppstår i framtiden.
Jonna Anderberg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!ÄrvdabalkenVad som gäller för arv och testamente regleras i ärvdabalken. För det fall arvlåtaren avlider, är dess barn (med undantag för efterlevande make) direkt arvsberättigade enligt den legala arvsordningen (2 kap. 1 § ärvdabalken). För det fall arvlåtaren testamenterat bort delar av eller hela sin kvarlåtenskap, har dess barn ändå alltid rätt till hälften av sin arvslott, den så kallade laglotten (7 kap. 1 § ÄB). LaglottSonen har därmed alltid rätt till hälften av all kvarlåtenskap som arvlåtaren efterlämnar, det vill säga hälften av den egendom som kvarstår efter att eventuella skulder betalats (7 kap. 1 § ÄB). Denna rätt innehar sonen oberoende av hur mycket arvlåtaren har testamenterat bort. Laglotten utgör alltså inte ett anspråk på viss egendom, utan endast ett anspråk på viss kvotdel ur kvarlåtenskapen. Svaret på din fråga är därmed beroende på hur stor kvarlåtenskapen är, det vill säga arvlåtarens efterlämnade förmögenhet. För det fall att förmögenheten är begränsad till lantstället, har sonen enligt sin laglott alltid rätt till en andel om 50% av lantstället. Om det däremot finns annan egendom i kvarlåtenskapen som motsvarar sonens laglott, utgör ett testamente som stadgar att lantstället ska tillfalla sonen och dess barn med hälften var, inget hinder. För det fall att arvlåtaren testamenterat bort all sin kvarlåtenskap, måste sonen för att få ut sin laglott påkalla jämkning av testamentet (7 kap. 3 § ÄB). Hoppas att du fick svar på din fråga! Vänligen,

Hur fungerar laglott, arvslott och arvsrätt?

2019-11-20 i Laglott
FRÅGA |Jag 60+, bror och min syster 70+ år, har en åldrig mor. Vi har haft ett tredje syskon, vår mot har haft tre barn. Det tredje barnet är avlidet och har två efterlämnade barn. Min syster och jag tar hand om, hjälper på olika sätt och försöker träffa vår mor så ofta vi kan på äldreboendet. Nu tycker vår mor att hon vill först och främst gynna oss två av den anledningen. De två barnbarnen besöker nästan aldrig sin farmor och gör ingenting för henne. Hur fungerar det här med laglott, arvslott och bröstarvinge juridiskt när vår mor dör? Har hon rätt att - så länge hon lever - se till så att vi två barn får merparten av hennes tillgångar? Vår mor har nu skrivit på en Fullmakt så att jag och systern kan hantera hennes tillgångar på banken. Hon har ca 1 miljon totalt på olika konton i dagsläget. Tacksam för svar!
Binh Tran |Hejsan! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline. Jag ska besvara din fråga så gott jag kan. Aktuell lagstiftning är ärvdabalken (hädanefter förkortat ÄB). Arvsrätt Enligt ÄB 2kap 1§, så har barnen prioriterad arvsrätt. Om ett barn inte finns vid livet, ska barnets barn ha rätten att ta stället. Det innebär att din mors barnbarn har samma rätt som du och din syster att få arv. Däremot så ska det inte delas på så vis att alla fyra får samma belopp, utan tillgångarna ska delas i tre eftersom barnbarnen tar din bortgångna syskons plats. LaglottDin mor nämner att hon vill helst ge alla tillgångar till dig och din syster. Hon kan därför välja att testamentera bort allting till dig och din syster. Det är vid dessa situationer som laglotten spelar roll. Enligt 7kap 1§, ska laglotten innehålla hälften av arvslotten. Arvslotten är hela berättigade beloppet som man egentligen skulle få. För att få ut laglotten måste din mors barnbarn påkalla jämkning senast sex månader efter de fick ta del av testamentet. De kommer därför alltid ha rätt till sin laglott om de påkallar jämkning. Ett räkneexempel: Om din mor testamenterar bort alla hennes tillgångar till dig och din syster så ska ni få 500 000 kr var. Men om barnbarnen påkallar jämkning så kommer de att få ut hälften av deras arvslott (laglotten). Deras arvslott är en tredjedel av din mors tillgångar (1 000 000/3 = 333 000 kr). Hälften av 333 000 kr är 166 500 kr. De får därför dela på 166 500 kr medan du och din syster får resterande 165 500 kr att dela på. Detta är förutsatt att de påkallar jämkning. Det finns alltid möjligheter att de inte gör det inom 6 månader vilket lämnar dig och din syster med hela arvet. Jag hoppas jag har kunnat förklara hur arvslott, laglott och arvsrätt går till. Har du ytterligare frågor kan du ta kontakt med våra jurister, är du intresserad av detta så hör av dig till Binh.Tran@Lawline.se så återkommer vi med en offert. Med vänliga hälsningar.

Vad innebär laglott och kvarlåtenskap?

2019-11-14 i Laglott
FRÅGA |Hej!Jag har nu fått ta del av min pappas nya testamente. Han är omgift sedan 25 år.Jag har två syskon. Vi har samma pappa.I testamentet står följande:För det fall jag avlider först av oss ska mina tre bröstarvingar erhålla sina laglotter enl. lag.Resterande kvarlåtenskap ska med fri förfogande tillfalla min maka. Den efterlevande makan har således inte rätt att testamentariskt förfoga över denna del av kvarlåtenskapen....Min pappa och hans fru har ett belånat gemensamt boende. Pappa har en sommarstuga av värde ca 2 miljoner (som i tidigare testamentet skulle överlåtas till sina tre bröstarvingar. )(Pappas fru hade tidigare en sommarstuga som hon sedan några år skänkt till sina bröstarvingar.)Vad innebär laglotten för oss tre bröstarvingar?Vad innebär kvarlåtenskapen för hans fru?
Hanna Stenberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som jag förstått det är dina frågor alltså vad laglott och kvarlåtenskap innebär.Vad en laglott är regleras i 7 kap. 1 § ärvdabalken (ÄB). Där framgår det att laglotten utgör halva arvslotten. Om din pappa har t.ex. 100 000kr i tillgångar när han avlider, är hälften av detta arvslotten och det är det du och dina syskon ska dela lika på. Det blir då 50 000kr delat i tre som ni får vardera. Att din pappas maka ärver resterande kvarlåtenskap innebär att hon ärver alla tillgångar din pappa har kvar efter ni tagit del av era laglotter. Med vänlig hälsning

Hur stora blir mina barns laglotter?

2019-11-05 i Laglott
FRÅGA |Hej. har funderingar kring mina två barns rätt att ärva som är särkullbarn. Är gift men har inga gemensamma barn med min fru.Min fru och jag har skrivit ett testamente där " den först avlidne makans/makens hela kvarlåtenskap skall tillfalla den efterlevande maken/makan med fri förfoganderätt. Detta gäller frånräknat bröstarvinges laglott".Vi har ett gemensamt hus, värt ca 4 000 000:- och besparingar ca 2 000 000:-.Hur stor blir laglotten som mina 2 barn får ärva om jag avlider först?Tack på förhand
Paula Reich Zackrisson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Bestämmelser om rätt till arv och fördelning av arv regleras av bestämmelserna i Ärvdabalken (ÄB).Allmänt om särkullbarn arvsrättBröstarvingar, det vill säga barn till den avlidne, har alltid rätt att få ut sin laglott som utgör hälften av arvslotten, 7 kap 1 § Ärvdabalken (ÄB). Arvslotten utgör värdet av halva kvarlåtenskapen från den avlidne. Kvarlåtenskapen utgörs av den avlidnes bodelningsandel samt eventuell enskild egendom.Bodelning med anledning av ena makens dödBodelning ska genomföras när ett äktenskap upplöses, vilket sker vid äktenskapsskillnad eller vid ena makens bortgång, se 23 kap 1 § ÄB och 9 kap 1 § Äktenskapsbalken (ÄktB I en bodelning ingår makarnas giftorättsgods, 10 kap 1 § ÄktB, som är all den egendom som inte är enskild egendom, se 7 kap 1-2 § ÄktB. Makarnas samlade giftorättsgods läggs sedan samman och delas på hälften, 11 kap 3 § ÄktB. Hälften av egendomen tillfaller då efterlevande make B (din fru) på grund av giftorätt och den andra hälften utgör A (din) giftorättsandel.Det som sedan återstår på A sida, efter att en bodelning har genomförts och att efter att dödsboet skulder är betalda, utgör kvarlåtenskapen och är den egendom som sedan kommer att fördelas i arvskifte, se 23 kap 1§ ÄB.Fördelning av den avlidnes kvarlåtenskapKvarlåtenskapen kan därefter fördelas på två sätt, genom arv och genom testamente. Ert upprättade testamente kommer därför påverka fördelningen av arvet.Bröstarvingar, dvs. avkomlingar till dig har dock alltid rätt att få ut sin laglott, vilket utgör hälften av arvslotten, 7 kap.1 § ÄB. Arvslotten utgör värdet av halva kvarlåtenskapen. Den andra hälften av kvarlåtenskapen kallas den disponibla kvoten och är den del som ni genom testamenteras kan förfoga över.För de fall ett testamente skulle inskränka laglotten, måste varje bröstarvingar påkalla jämkning för att få ut sin laglott, se 7 kap. 3 § ÄB. Särkullbarnen har således rätt att få ut sitt arv direkt vid din bortgång, men kan dock välja avstå från sin rätt till förmån för den efterlevande maken och istället ha rätt till efterarv när efterlevande maka i sin tur går bort, 3 kap 9 § ÄB. Detta förutsätter givetvis att särkullbarnen själva väljer att avstå sitt arv till förmån för den efterlevande makenSammanfattningSärkullbarnen har alltid rätt till minst sin laglott, som garanterar bröstarvingarna en viss del av din kvarlåtenskap. Laglotten utgör hälften av arvslotten, som i sin tur utgör värdet av halva kvarlåtenskapen. Det går inte att svara på hur stora laglotterna kommer att bli, utan är beroende av hur stor din kvarlåtenskap är, efter genomförd bodelning och efter dödsboet skulder är betalda. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Hur kan jag skydda min laglott?

2019-11-21 i Laglott
FRÅGA |https://lagen.nu/1958:637#K6P1S1Hej!Kan en förälder skänka sin bostad eller pengarna från bostaden vid försäljning till det ena barnet och komma undan med det enbart genom att skriva att det ska vara en gåva och inte förskott på arv? Om det är uppenbart att föräldern gör detta enbart för att det andra barnet ska bli utan? Kan man bestrida sånt?Tacksam för svar!
Alicia Yngstrand |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I ett sådant fall kan man göra två möjliga invändningar enligt ärvdabalken (ÄB): 1. Att gåvan ska ses som förskott på arv (ÄB 6 kap. 1 §).2. Att gåvan ska jämföras med ett testamente och därmed skall ogiltigförklaras för att skydda laglotten (ÄB 7 kap. 4 §). Jag kommer gå igenom båda fallen.1. Förskott på arvGenom att skriva att det inte ska ses som förskott på arv, ska bostaden inte avräknas. Detta är alltså inte en möjlig invändning i ditt fall2. Laglottsskyddet Det saknas omständigheter för att jag ska kunna göra en grundlig bedömning av ditt fall. Men det finns 2 möjliga alternativ som jag tänker kan vara aktuella här.a) Bostaden gavs bort kort inpå förälderns bortgång med syfte att fördela egendomen (orättvist).b) Bostaden gavs bort under förälderns livstid med syfte att föräldern skulle fortsätta att bo i den som vanligt, tills bortgången. I båda fall anser man då att gåvan ska ses som ett testamente. I och med detta kan du klandra gåvan eftersom den inskränker på din rätt till laglott. Bara för att förtydliga så är laglotten hälften av arvslotten (alltså hälften av det du skulle ha ärvt utan gåvor och testamente). Vad kan du göra nu?Vill du skydda din laglott måste du väcka talan mot det syskon som mottog gåvan inom ett år från bouppteckningens slut. Naturligtvis kan du även försöka prata med ditt syskon och lösa det utan domstolens inblandning, vilket är mindre smärtsamt och billigare för er båda. Jag förstår dock att detta kanske inte är möjligt, men vill påpeka det ändå. Jag hoppas att detta var hjälpsamt för dig. Skulle du behöva ställa fler frågor kan du göra det genom att skicka in gratisfrågor, eller genom att använda våra andra tjänster. Jag önskar dig i alla fall lycka till med ärendet!Med vänliga hälsningar,

Går det att gynna ett barn med testamente?

2019-11-14 i Laglott
FRÅGA |Hej!Enkel fråga: Jag kollade nyss "Arvtagare okänd" där de tydligt sades att man inte enligt lag kan testamentera bort hela sitt arv och utelämna sina barn. De har alltid rätt till minst 50%.Men hur är det om ett testamente säger att fördelningen mellan två syskon ska vara olika?Finns det regler för att arvet alltid ska delas 50/50 eller kan den som testamenterar bestämma tex 75/25 till sina två barn?
Henrik Resare |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv finns i ärvdabalken (ÄB).Enligt huvudregeln har varje barn rätt till en lika stor del av arvet (ÄB 2 kap. 1 §). Om den avlidne har två barn har de således rätt till 50% var av arvet. Andelen på 50% är vad som kallas barnets arvslott.Hälften av barnets arvslott utgör dennes laglott (ÄB 7 kap. 1 §). Laglotten har barnet alltid rätt till, oavsett om den avlidne testamenterat bort allting till någon annan. I fallet med två barn har alltså båda barnen en laglott på 25% av den avlidnes egendom.Om den avlidne har testamenterat allting till ett av sina barn (eller testamenterat 75% till ena barnet) så har det andra barnet således rätt till 25%. Barnet kan inte få mindre än 25%, men får inte heller mer än 25% om testamente till förmån för någon annan finns (ex. syskon).Hoppas du fick svar på din fråga!

Hur kan man göra för att bröstarvingarna ska ärva så lite som möjligt?

2019-11-12 i Laglott
FRÅGA |Min särbo vill att jag ska ärva honom!Han vill inte att hans vuxna barn ska ärva. Men arvslotten kan man inte ta bort. Hur ska han göra för att de ska få så lite som möjligt?
Julia Persson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Du undrar vad din särbo kan göra för att hans vuxna barn ska ärva så lite av honom som möjligt i syfte att du ska ärva honom. Jag utgår från att du och din särbo inte är gifta när jag besvarar frågan.Bröstarvingars arvsrättI ärvdabalken finns de regler som behandlar arvsrätt. Barn kallas även för bröstarvingar och enligt den legala arvsordningen ärver barn sina föräldrar (2 kap. 1 § ÄB). I svensk rätt har bröstarvingar en lagstadgad rätt till sin laglott (7 kap. 1 § ÄB). En laglott är hälften av den arvslott som tillfaller bröstarvingarna.Exempel: Person A har en kvarlåtenskap på 100 000 kr. Hen är ogift, har två barn och har inte skrivit ett testamente. Barnens arvslott i det här exemplet är 50 000 kr vardera och laglotterna är således 25 000 kr.I exemplet ovan hade person A kunnat testamentera bort 50 000 kr utan att det hade inskränkt bröstarvingarnas laglotter. Det finns därför en möjlighet att testamentera bort en del av kvarlåtenskapen, men bröstarvingar har en oinskränkt rätt till sin laglott. Bröstarvingar kan med hjälp av en jämkningsregel klandra ett testamente som inskränker deras laglott (7 kap. 3 § ÄB). Det är därför ingen idé att försöka inskränka en bröstarvinges rättigheter genom att testamentera bort t.ex. 80 000 kr enligt förutsättningarna i exemplet ovan.AvslutningsvisÄven om du och din särbo gifter er, har din särbos barn en rätt att få ut sitt arv direkt efter sin pappa. Det hade dock varit annorlunda om barnen hade varit gemensamma och inte så kallade särkullsbarn. Om de hade varit gemensamma hade du ärvt din särbo innan barnen. (3 kap. 1 § ÄB).Jag rekommenderar att din särbo kontaktar en jurist för att upprätta ett testamente till förmån för dig. Din särbo kan testamentera bort hela sin kvarlåtenskap till dig, men som sagt finns det en stor risk att din särbos bröstarvingar klandrar testamentet och får ut sina laglotter. Hoppas du fick svar på din fråga! Annars är du välkommen att ställa en till fråga!Vänligen,

Hur begränsar man barns arvslott

2019-10-31 i Laglott
FRÅGA |Vi skrev ett testamente 2014 medhjälp av advokat. Vi är gifta och har bägge särkullbarn, inga gemensamma. I testamentet står det att den av oss som överlever den andre skall med fri förfoganderätt erhålla all den avlidnes kvarlåtenskap. Dock skall våra särkullebarn få sin laglott. Denna skall utges i kontanter. Min fråga är: kan vi begränsa arvslotterna? Testamentera halva våra kvarlåtenskaper till varandra? Behöver vi skriva om testamentet? Vi har det inte gott ställt och bil försöka säkerställa att den som blir kvar inte behöver gå ifrån lgh.
David Ekenberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!För att kort besvara din fråga så låter det som att ni har gjort allt ni kunnat för att begränsa barnens arvsrätt så långt det går och samtidigt säkra den efterlevande makens framtid så gott det går.Jag förstår din fråga som att du och din make önskar att era respektive barn endast får ut sin laglott, och inte sin arvslott. Laglotten är hälften av det som de egentligen har rätt till, det vill säga arvslott (7 kap. 2 § ÄB). En bröstarvinge har alltid rätt till sin laglott och denna går alltså inte att begränsa. Det man gör är att man begränsar arvslotten till att enbart omfatta laglotten, skulle man kunna säga. Detta har ni redan gjort genom ert testamente, då ni väljer att låta den av er som blir efterlevande make att ärva hälften, och den andra hälften - det vill säga laglotten - går till era respektive barn.För att förtydliga: Du skriver att ni vill "Testamentera halva våra kvarlåtenskaper till varandra" - detta är precis vad ni har gjort genom ert testamente. Genom testamentet har ni alltså begränsat era barns arvslotter till hälften (dvs. laglotten), precis som ni önskar. Det är inte möjligt att begränsa barnens arv ytterligare, då en bröstarvinge alltid har en lagstadgad rätt till sin laglott. Ni behöver med andra ord inte skriva om ert testamente, då det redan får den effekt som ni vill uppnå.Jag hoppas att du känner att du fått svar på din fråga, om inte så är du välkommen att kommentera här nedan så besvarar jag din kommentar så snart jag kan!Vänligen,