Kan en ge bort egendom utan att en arvinge kan göra gällande anspråk?

Question

Min lillebror är pengagalen. Min fru har i åratal tagigt hand om min mor i hennes lägenhet. jag är förstfödd och inte bryr sig så mycket om min mors ekonomiska situation .Nu undrar jag om ifall min mors lägenhet kan tillfalla min hustru utan den pengagalna brodern kan tillföra problem

Answer 1

Hej och tack för att du vände dig till Lawline med din fråga!

Jag kommer att utgå från bestämmelserna i ärvdabalken (1958:637) för att besvara din fråga

Det finns olika sätt som din mor kan överlåta lägenheten till din fru, det kan ske genom bland annat testamente och i form gåva.

Ifall din mot väljer att i sitt testamente skriva att din fru ska få lägenheten vid hennes bortgång så ska det som huvudregel gälla. Ett undantag finns som gör att din bror kan försöka jämka testamentet och göra gällande anspråk på lägenheten. Som bröstarvinge har han rätt till sin laglott oavsett om testamente är ämnat att lämna honom arvlös eller menat att giva egendom till någon annan, laglotten utgör hälften av arvslotten (7 Kap. 1 § ÄB). Alltså om han från kvarlåtenskapen efter er mor inte får ut ett värde motsvarande hans laglott kan han jämka testamentet och kräva ut sin andel av lägenheten. Talan om jämkning måste ske inom 6 månader från att han fått testamentet (7 Kap. 3 § ÄB).

Exempel:

I detta scenariot är din mammas kvarlåtenskap 1 miljon och ni två är de enda barnen för enkelhetens skull.

Ni båda har rätt till 50% av arvet (er arvslott), alltså 500 000 var. Er laglott är hälften av arvslotten, således 250 000 kr. Ifall lägenheten (värde: 400 000) testamenteras till din fru kommer ni båda att få ut 300 000 var (1 000 000 - 400 000 = 600 000, 600 000/2 = 300 000). I och med att han får ut en större summa än laglotten har han ingen rätt att jämka testamentet. Ifall värdet på lägenheten istället var 600 000 hade ni båda fått ut 200 000 i arv, vilket är mindre än laglotten, då kan jämkning göras.

Gåva

Din mor kan också överlåta lägenheten genom gåva. I svensk rätt är det fritt för var person att nyttja sin egendom som denne vill. Det finns dock även ett undantag som kan ge din bror rätt att göra anspråk på lägenheten, det så kallade förstärkta laglottsskyddet ( 7 Kap. 4§ ÄB). Det är som sagt fritt att ge bort gåvor men det får inte efterlikna ett testamente, i sådana fall kan bröstarvingen jämka gåvan. Tanken är att gåvor som givits under sådana omständigheter eller villkor att gåvan till syftet är att likställa med testamente så ska det inte var giltigt. Det kan vara svårt att veta vilka gåvor som är att likställa med testamente så jag ska nämna två typexempel som man talar om i den juridiska doktrinen:

Ifall gåvogivaren gett bort gåvan strax innan dennes bortgång så är det att likställas med ett testamente eller ifall gåvogivaren behållit nyttjanderätt av en egendomen som gått i gåva, t ex nyttjanderätt till en fastighet som en givit sitt barn i gåva.

Dessa två exemplen är inte uteslutande men används som vägledningen om vad som ska anses likställas med ett testamente. Talan måste göras innan ett år efter det att arvlåtarens bouppteckning avslutats (7 Kap. 4 § andra stycket ÄB). Detta gäller likt förra fallet endast när ens laglott kränkts.

Jag hoppas du fått svar på din fråga och tack för att du vände dig till Lawline!