Hur kan barnen få ut sin laglott om ens far bor utomlands, men har svenskt medborgarskap, och skulle gifta om sig innan sin bortgång?

2021-11-18 i Laglott
FRÅGA
hejSjälv var jag gift 8 år och lider efter det av complext posttraumatiskt stressstyndrom men jobbat ändå inom UDoch där jag tyvärr träffade en narciccictiskt man o lurades in i en mardröm.Drabbades avv äggstockscancer och lämnade då mannen med min son. Min mor avled i cancer. Vi sysskon försökte få vårlaglott men Vår pappa hade redan inbördestestamemente så vi avstod. Min lillebror hadetidigt börjat med aktier för veckopengen och blev förmögen. Men tyvärr avled av en hjärtinfart 2017 änka två pojkar. I slutet förra året drabbades jag av canceråterfalll efter 27 år. Och nu genomgåt operation o cytostatikabeh o ska på första kontroll 19 nov. Idag blev jag upprindg facetime av min far, att han träffat en ny kvinna, amerikanska. Själv bor han i Monaco och har tagit ut hela familjens pengar till ett SEB Konto i Luxembourg. Jag är jätterädd att den nya kvinnan ska insistera på marriage och sedan ta våra arvspengar. Då jag insett att både pappa och min fd man har narcissistiaka drag o är mkt elaka mot oss psykisj misshandel, och jag kämpar m näbbar o klor att överleva behöver jag HJÄLP, hur bröstarvinge ärver åtminstone laglott,om nya kvinnan skulle vara ute efter……………..hans pengar. Han är SVENSKMEDBORGARE, ursäkta några stavningsfel, men är så uppskakad.
SVAR

Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!

Jag tolkar din fråga som att den främst rör arvsrätten och arvsordningen efter din far när han avlider. Du nämner att din far har svenskt medborgarskap men bor för närvarande i Monaco, och att han har träffat en kvinna som jag förstår är amerikansk medborgare. Jag förstår även det som att du är rädd för vad som kommer hända med din och dina syskons arvsrätt som bröstarvingar om din far och kvinnan gifter sig. Det är utifrån dessa omständigheter och denna tolkning som jag kommer besvara din fråga.

Arvsordning enligt svensk lagstiftning
Arv regleras i svensk lagstiftning genom Ärvdabalken. Utgångspunkten är att den avlidnes bröstarvingar, med andra ord barn, ärver i första hand den avlidne vilket framgår av 2 kap. 1 § första stycket Ärvdabalken. Om den avlidne har flera bröstarvingar, så delas arvet lika mellan dem enligt 2 kap. 1 § andra stycket Ärvdabalken. Det betyder att när din far går bort så är det i första hand du och dina syskon som ska ärva din fars egendom och ärver då lika stor del vardera.

Regeln ovan om bröstarvingar ska ärva i första hand gäller inte om arvlåtaren var gift vid sin bortgång. Var den avlidne gift är det nämligen efterlevande maka eller make som ärver före bröstarvingarna, vilket framgår av 3 kap. 1 § första stycket Ärvdabalken. Bröstarvingarna ärver då först när den efterlevande makan eller maken avlider enligt 3 kap. 2 § första stycket Ärvdabalken, vilket också kallas för efterarv. Det betyder att om din far och kvinnan som han nu har träffat gifter sig, så har hon rätt att ärva hans tillgångar och ni får ut er laglott först när hon sedan avlider.

Det finns dock ett undantag även till regeln om att efterlevande maka eller make ärver före bröstarvingar, och det är om den avlidne har så kallade särkullbarn i livet vid sin bortgång. Med särkullbarn menas bröstarvingar, med andra ord barn, från ett tidigare äktenskap eller relation. Om särkullbarn finns så har dessa rätt att få ut hälften av avlidnes hela arv enligt 3 kap. 2 § första stycket Ärvdabalken. Efterlevande maka eller make har dock rätt att få ut arv upptill ett visst belopp, nämligen fyra gånger prisbasbeloppet enligt 3 kap. 1 § andra stycket Ärvdabalken. Prisbasbeloppet är ett belopp som fastställs varje år, och för år 2021 är prisbasbeloppet 47 600 kronor. Detta betyder att efterlevande maka eller make har rätt att få ut minst 190 400 kronor i arv efter den avlidne som är fyra gånger prisbasbeloppet. För att återkoppla dessa regler till din situation, så är du och dina syskon särkullbarn i förhållande till kvinnan som din far träffat, och kan tänkas gifta sig med, eftersom ni är barn inom ett tidigare äktenskap. Det betyder i sin tur att ni har rätt att få ut hälften av din fars arv direkt efter din fars bortgång, så länge det finns tillgångar kvar till ett värde av minst 190 400 kronor som hans efterlevande maka har rätt att ärva. Om det inte skulle finnas tillräckligt med tillgångar för att uppnå detta, kan ni i stället åtminstone få ut er laglott som då är hälften av det som ni egentligen skulle fått ut av arvet. När efterlevande maka sedan avlider, har ni rätt att få ut återstående del av arvet som ni inte tidigare fått ut, minskat med er laglott.

Till detta ska nämnas att din far kan göra inskränkningar i dessa regler genom ett testamente. Din far kan exempelvis önska att ni avstår er laglott till fördel för efterlevande maka. Skulle ni godkänna detta, har ni rätt att få ut hela er arvslott som då är hälften av din fars totala tillgångar när efterlevande maka avlider. Godkänner ni inte detta, har ni rätt att få ut er laglott direkt när din far avlidit samt resterande del av arvslotten när efterlevande maka avlider. Skulle er far däremot skriva i ett testamente att han vill att ni avstår er laglott till förmån för sin efterlevande maka och resterande del av arvet är testamenterat bort till annan, så kan ni endast få ut er laglott antingen direkt genom att kräva ut denna genom att inte godkänna testamentet eller efter att efterlevande maka avlidit om ni godkänner testamentet.

Jag tänker att jag ska förtydliga det jag gått igenom ovan med några exempel nedan.

Exempel 1:
Din far gifter sig med kvinnan, och avlider sedan strax därefter. Hans tillgångar räknas till 1000 000 kronor. Ni har då som särkullbarn rätt till hälften av detta som är er arvslott, alltså 500 000 kronor. Eftersom efterlevande maka också har rätt till ett arv av sin avlidne make med minst 4 gånger prisbasbeloppet, som utgör 190 400 kronor, så kommer ni få ut ert arv på 500 000 kronor, och efterlevande maka får ut resterande del av arvet. Då ni fått ut det ni ska få direkt vid er fars bortgång, så har ni inte rätt till något mer arv när efterlevande make sedan skulle avlida.

Exempel 2:
Din far gifter sig med kvinnan, och avlider sedan strax därefter. Hans tillgångar räknas till 300 000 kronor. Ni som särkullbarn har rätt till hälften, vilket blir 150 000 kronor totalt. Men då efterlevande maka har rätt till minst 190 400 kronor, så kommer inte detta gå ihop. Det innebär att ni får ut endast er laglott direkt, vilket är 75 000 kronor som är hälften av 150 000 kronor. Resterande summa av ert arv kommer ni i stället att få ut när efterlevande maka sedan avlider som ett efterarv.

Exempel 3:
Din far gifter sig med kvinnan, och avlider strax därefter. Hans tillgångar räknas till 1000 000 kronor, och er far skriver ett testamente att han önskar att ni avstår er laglott till förmån för efterlevande maka. Er laglott kommer att vara hälften av er arvslott, alltså hälften av 500 000 kronor som är 250 000 kronor. Om ni godkänner testamentet, kommer ni få ut både er laglott samt resterande del av arvslotten när efterlevande maka avlider. Skulle ni inte godkänna testamentet får ni ut er laglott direkt, och resterande del av arvslotten när efterlevande maka avlider.

Exempel 4:
Din far gifter sig med kvinnan, och avlider strax därefter. Hans tillgångar räknas till 1000 000 kronor, och er far skriver ett testamente att han önskar att ni avstår er laglott till förmån för efterlevande maka samt testamenterar bort övriga tillgångar till olika organisationer och välgörenhet. Om ni godkänner testamentet, kommer ni få ut er laglott när efterlevande maka avlider, vilket är 250 000 kronor, men ni kommer inte få ut resterande del av arvslotten eftersom denna del är testamenterad till organisationer och välgörenhet. Om ni inte godkänner testamentet, så kan ni få ut er laglott på 250 000 kronor direkt och har inte rätt att få ut resterande del av arvslotten eftersom denna del är testamenterad till organisationer och välgörenhet.

Observera att beräkningarna ovan är för prisbasbeloppet för år 2021, och kan vara ett annat belopp för det år då din far avlider. Observera även att de två sistnämnda exemplen är beroende av om din far skriver ett testamente och i så fall vad som faktiskt står i detta.

Ärva med fri förfoganderätt eller full äganderätt
Enligt regleringen i Ärvdabalken ärver efterlevande maka eller make egendom och tillgångar med fri förfoganderätt. Det betyder att den efterlevande kan, med vissa begränsningar, fritt förfoga över arvet. Begränsningarna till detta är att efterlevande makan eller maken inte får ge bort större del av arvet som gåva eller testamentera bort det till någon annan, eftersom den först avlidne makans eller makens arv kan utgöra ett efterarv åt dennes arvingar. Det betyder att om din far skulle gifta sig med kvinnan han träffat, så kan hon inte göra sig av med hela hans arv så att i barn förlorar er del av arvet som ni fortfarande kan ha rätt till beroende på hur stor del ni får ut vid er fars bortgång och vad som står i ett eventuellt testamente.

Ett arv kan även ärvas med full äganderätt. Full äganderätt innebär att den som ärver bestämmer helt och hållet över arvet, och behöver inte ta hänsyn till den först avlidne makens eller makans arvingar. För att kvinnan som din far träffar ska kunna göra precis vad hon vill med arvet måste din far dock uttryckligen skriva detta i ett testamente, att hans arv till henne är med full äganderätt. Hon behöver då inte ta hänsyn till ert efterarv efter er far. Skulle er far ha skrivit detta i ett testamente har ni dock fortfarande en möjlighet att få ut er laglott genom att begära jämkning av testamentet vilket framgår av 7 kap. 3 § Ärvdabalken. Jämkning sker hos testamentstagaren, som i ditt fall då kommer vara kvinnan som din far gift sig med. Skulle en tvist uppstå angående jämkningen, så kan denna tas och lösas i domstol. Jämkning av ett testamente för att få ut sin laglott måste göras inom 6 månader från det att ni blivit informerade om testamentet enligt 14 kap. 5 § Ärvdabalken.

Aktuell lagstiftning vid arv efter personer som bor utomlands
Det är inte ovanligt att en person som är svensk medborgare väljer att bosätta sig i något annat land, så som du skriver att din far har gjort. Detta är något som kan komma att påverka vilka regler gällande arv som ska tillämpas när personen i fråga går bort. Det är nämligen så att när en svensk medborgare bor i ett annat land så måste man avgöra vilket lands lagstiftning som ska tillämpas på arvet, eftersom lagstiftningarna i de olika länderna kan skilja sig åt vad gäller till exempel arvsordning.

Vilket lands lagstiftning som ska gälla pekas ut genom så kallad internationell privaträtt, som ibland förkortas IP-rätt. EU har varit med och stiftat sådan IP-rätt, bland annat den så kallade Arvsförordningen. Arvsförordningen är en sådan IP-rättslig lagstiftning som reglerar vilket lands lagstiftning som ska användas vid just arv. Jag kommer därför nedan gå igenom de regler i denna förordning som blir aktuell för just din fråga.

Av artikel 21 första punkten i Arvsförordningen framgår att utgångspunkten att det är det lands lagstiftning där personen har sin hemvist när denne går bort som blir tillämplig. Det betyder att om din far har sitt boende i ett annat land vid tidpunkten för sin bortgång, så är det det landets lagstiftning vad gäller arv som kommer att användas. Det kan innebära skillnader i hur arvet kommer att fördelas i jämförelse med den svenska lagstiftningen. Om din pappa skulle flytta hem till Sverige och ha sin bostad här när han avlider, så är det i stället den svenska lagstiftningen som gäller.

Vid särskilda undantag så kan ett annat lands lagstiftning bli aktuell än där den avlidne hade sin hemvist. Sådana undantag är enligt artikel 21 andra punkten i Arvsförordningen om det är uppenbart att den avlidne hade en närmare anknytning till ett annat land. Exempel på detta skulle kunna vara om personen i fråga avlidit nära inpå flytten till landet. Detta är dock ett undantag till utgångspunkten om hemvist som ska användas med försiktighet, och är svår att tillämpa i praktiken. Därför är det troligen mer sannolikt att om din pappa fortfarande är bosatt i ett annat land vid sin vid sin bortgång så är det detta som kommer att vara avgörande.

Det finns en möjlighet för personer med medborgarskap i ett land, men som bor i ett annat, att välja vilket lands lagstiftning som ska bli tillämplig. Detta stadgas i artikel 22 första punkten i Arvsförordningen. Detta val ska göras i ett testamente och uttryckligen framgå av testamentet, vilket stadgas i artikel 22 andra punkten i Arvsförordningen. Det betyder att om din pappa inte kommer flytta tillbaka till Sverige, så kan han i ett testamente skriva att han ändå vill att den svenska lagstiftningen ska gälla vid sin bortgång och för hans arv. Då är det den svenska regleringen, som jag gått igenom under föregående rubrik, som kommer att tillämpas.

Sammanfattning och råd
Du och dina syskon har enligt den svenska regleringen i Ärvdabalken rätt att som särkullbarn få ut arvslotten direkt när er far avlider. Denna regel är dock beroende av dels hur mycket tillgångar som finns i boet efter din far, dels vad som står i ett eventuellt testamente. Efterlevande maka har nämligen rätt att få ut et belopp som utgör fyra gånger prisbasbeloppet, som för år 2021 är 190 400 kronor. Särkullbarn kan därmed i stället få ut åtminstone sin laglott direkt, och resterande del av arvslotten sedan när efterlevande maka avlider. Skulle dock er far testamentera bort sina tillgångar till annan, är det endast er laglott ni har rätt till och inte resterande del av arvslotten. I ett sådant fall är det viktigt att jämka testamentet så att ni kan få ut er laglott.

Skulle er far testamentera arvet helt och hållet till efterlevande maka med full äganderätt, eller till någon annan för den delen, så har ni fortfarande möjlighet att påkalla jämkning av testamentet hos henne för att få ut er laglott. Skulle det uppstå en tvist gällande detta, så kan detta behöva utredas i domstol. Om så skulle ske, kan ni behöva hjälp av en professionell jurist som hjälper er med tvisten. Då är ni välkomna att återkomma till Lawline, så hjälper någon av våra jurister er med tvisten.

Det jag sagt ovan gäller om det är den svenska lagstiftningen som ska tillämpas. Eftersom avgörande är var din far är bosatt någonstans när han avlider, så kan det i stället bli Monacos lagstiftning kring arv som blir aktuell enligt Arvsförordningen, om han fortfarande är bosatt där när han avlider. Det betyder att det inte är säkert att det är just de regler som jag gått igenom enligt Ärvdabalken som blir aktuella. Det finns dock en möjlighet för din far att välja att den svenska regleringen ska tillämpas i stället även om han är bosatt i Monaco vid sin bortgång, eftersom han har svenskt medborgarskap. För att detta ska vara möjligt behöver han uttryckligen skriva detta i ett testamente. Detta val är alltså upptill din far att göra.

Vi ska inte gå händelserna i förväg, det kanske är så att din pappa inte alls tänker gifta sig med kvinnan han träffat. Men om så skulle ske, så är mitt råd till dig, och dina syskon, att ni vid er fars bortgång försöker ta reda på om det finns ett testamente och i så fall vad som står i detta. Det är viktigt först och främst för att veta vilket lands lagstiftning som blir aktuell för hans arv. Skulle det vara så att det inte står något om detta, är det nämligen Monacos lagstiftning som gäller om det är där han är bosatt vid sin bortgång. Detta kan då påverka hur arvet ska fördelas, och att ni eventuellt inte har samma rättigheter som i den svenska lagstiftningen. Så mycket beror på hur situationen ser ut när din far avlider, och det kan vi inte veta i nuläget.


Med detta, hoppas jag att jag förstått din fråga rätt, och att jag kunnat hjälpa dig att få din fråga besvarad.

Du har valt 30 minuters uppföljande rådgivning per telefon. Jag kommer därför ringa dig på tisdag den 23/11, klockan 11:00. När jag ringer upp dig kommer jag att ringa från dolt nummer. Om dagen eller tiden inte passar är du välkommen att maila mig på hilma.nilsson@lawline.se

Vänliga hälsningar,

Hilma Nilsson.

Hilma Nilsson
Vi kan hjälpa dig vidare!
Våra jurister ger dig personlig hjälp. Klicka för att boka tid med Lawline Juristbyrå: BOKA.
Fick du svar på din fråga?
Senaste besvarade frågorna inom Laglott (879)
2022-01-18 Laglott och återbäring av gåva
2022-01-16 Kan fastigheter inkluderas i laglotten?
2022-01-14 Kan man ta ut sin laglott och därefter ärva mer genom efterarv?
2022-01-14 Kan min förälder testamentera bort 50 % av min arvslott?

Alla besvarade frågor (98652)