Kan någon som är arvsberättigad kräva att en gåva ska betalas tillbaka?

2021-03-22 i Laglott
FRÅGA |Om jag säljer fast egendom och vill skänka en stor del till välgörande ändamålFinns det några förbehåll för detta Har fått påtalat att man inte kan göra det tio år före sin död.Då skulle arvingar kunna begära att t.ex barncancerfonden betalar tillbaka
Felicia Hauzenberger |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Som huvudregel så har du rätt att själv bestämma vad du vill göra med din egendom. Det finns dock vissa undantag som aktualiseras, i förhållande till denna rättighet, när en person avlider. Barn till en avliden person har rätt till sin laglott (7 kap. 1 § Ärvdabalken). Laglotten motsvarar hälften av vad arvingen skulle ha fått ärva om det inte hade funnits några begränsningar vid fördelningen av kvarlåtenskapen, sådana begränsningar kan tex vara att arvlåtaren angett att dennes barn inte ska få ärva något. Om en person som avlider hade två barn så ska alltså dessa barn, som utgångspunkt, dela lika på arvet. Barnen får då 50 % vardera av kvarlåtenskapen. Laglotten motsvarar hälften av vad barnen skulle ha fått ärva. Laglotten skulle i detta exempel alltså bli 25 % vardera till barnen. Laglottsskyddet kan även bli aktuellt när en arvlåtare ger bort egendom när han eller hon fortfarande lever (7 kap. 4 § Ärvdabalken). För att laglottsskyddet ska aktualiseras i en sådan situation så krävs det att gåvan kan likställas med ett testamente. Ett exempel på en sådan situation skulle kunna vara att arvlåtaren ger bort ett hus i gåva till en annan person även om arvlåtaren fortsätter att bo kvar i huset fram till arvlåtarens död. I praktiken så blir då denna gåva att likställa med ett testamente eftersom "gåvotagaren" inte får tillgång till huset innan arvlåtaren dör. Ett annat exempel på en situation då bestämmelsen kan aktualiseras är när en person ger bort en gåva på sin dödsbädd. Om en sådan situation, som beskrivs ovan, blir aktuell och det inte finns särskilda skäl som talar däremot så kan bröstarvingar väcka talan om att de ska få ut sin laglott. Bröstarvingarna måste då väcka talan inom ett år från det att bouppteckningen avslutdes (7 kap. 4 § 2 st. Ärvdabalken). Detta skulle få som konsekvens att gåvotagaren får lämna tillbaka en del av gåvan. Det skulle förmodligen vara svårt för bröstarvingarna, i det fall som beskrivs i frågan, att likställa en gåva till bröstcancerfonden med ett testamente då du inte skulle behålla nyttjanderätten över pengarna och eftersom du inte skulle ge bort gåvan på din dödsbädd. Om du är i behov av fortsatt vägledning så är du varmt välkommen att kontakta Lawlines jurister (https://www.lawline.se/boka). Med vänliga hälsningar.

Ge bort egendom för att kringgå laglott

2021-03-20 i Laglott
FRÅGA |Jag är gift men funderar på att skilja mig och ge allt som är mitt till min då blivande fd hustru och stanna kvar som sambo eller alternativt inneboende. Orsaken är att om jag går bort har jag ingenting att ge till mina särkullsbarn. Vi har inga egna barn tillsammans. Min fru har sina särkullsbarn. Kan man göra så? I nuläget har vi ett testamente där våra respektive särkullsbarn endast kan få sin laglott.
Filip Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Lagar och regler om arv finns främst i ärvdabalken (ÄB) och det är således hit jag kommer att hänvisa mina svar.Kan man göra sina barn arvslösa? Det korta svaret är: Nej, det kan man inte. En bröstarvinge har alltid rätt till sin laglott. Laglotten utgör hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Arvslotten är det som bröstarvingen hade ärvt om inget testamente fanns. Som jag förstår din fråga har du testamenterat bort allt förutom dina barns laglott, men din förhoppning är att genom att ge bort din egendom och därmed minska din kvarlåtenskap till 0 kr, så kan du göra dina barn utan arv. Detta är dock inte möjligt. Anledningen till detta är att det finns en bestämmelse som stadgar att gåvor som du som arvlåtare ger bort under din livstid kommer att anses som ett testamente eftersom syftet med gåvorna är att göra dina barn arvslösa (7 kap. 4 § ÄB). Din nuvarande hustru kommer i så fall behöva betala tillbaka så mycket som krävs för att täcka dina barns laglotter. Det krävs dock att dina barn faktiskt väcker talan om detta inom ett år från det att boupptäckningen avslutades. Gör inte dina barn detta förlorar de sin rätt till sin laglott (7 kap. 4 § 2 st. ÄB). Jag hoppas att jag tolkat din fråga korrekt och att du har fått svar på den. Med vänliga hälsningar,

Ärva belånad egendom

2021-03-14 i Laglott
FRÅGA |Min pappa gick bort nyligen. Jag undrar hur stor vår laglott blir ungefär, eller om jag kan få ett tips hur det räknas ut. Jag och min syster är särkullbarn, vår pappa hade 2 barn till med sin fru. Nu ska vi genomgå arvsskifte. Inte så mycket tillgångar mer än ett hus värt ca 4milj, belånat på ca 2,8 milj. Frun fick halva husen som "gåva".Vi undrar nu om vår laglott påverkas av det högt belånade huset? Vad blir vår laglott?
Maja Elken |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du vill veta hur din laglott beräknas med beaktande av: dels att du är ett särkullbarn, dels att huset din pappa ägde är belånat och dels att han gett hans fru halva huset som gåva. Reglerna som är relevanta i ditt fall finns i Ärvdabalken (ÄB).SärkullbarnSom särkullbarn har du enligt 3 kap 1 § ÄB rätt att få ut hela sin arvslott när arvlåtaren avlider. Arvslott är den delen av kvarlåtenskapen från den avlidna som arvingarna har rätt till. Eftersom din pappa hade 4 barn är era vardera arvslotter 25%.Belåningen på husetVid ett dödsfall kommer en bouppteckning sammanställas inom 3 månader från dödsfallet, enligt 20 kap 1§ ÄB. I bouppteckningen kommer den avlidnes skulder täckas med de tillgångar som finns i dödsboet. Detta innebär att barn som ärver sina föräldrar inte ärver skulderna som föräldern har. Det finns alltså en risk att dödsboet efter din pappa behöver sälja huset eftersom barn inte ska ärva sina föräldrars skulder.Gåvan till frunEn gåva till närstående kan helt eller delvis återgå om den kränker bröstarvinges laglott, detta följer av det förstärkta laglottsskyddet i 7 kap 4 § ÄB. Med bröstarvinge menas den avlidnes barn, enligt 2 kap 1§ ÄB. För att gåvan som frun till din pappa fått ska återgå krävs det alltså att den kränker någon av er barns laglott. Laglotten är hälften av den arvslott, som enligt lag tillkommer bröstarvinge, enligt 7 kap 1 § ÄB.Vad innebär detta för er?Som särkullbarn har du direkt vid din pappas död rätt att få ut din arvslott. Det framgår inte av din fråga om din pappa har något testamente men har gett hans fru en gåva som kan likställas med ett testamente. I och med att huset är belånat kommer huset att säljas för att din pappas skulder ska återbetalas, om inte någon av er barn eller din pappas fru väljer att ansöka om att få ta över betalningsansvaret för lånet. Vill någon av er ta över lånet för att inte behöva sälja huset kan ni kontakta den bank som utfärdade lånet. I och med att din pappa givit hans fru hälften av huset kränker inte denna gåva er barns laglotter då ni fortfarande kan få ut hälften av den arvslott ni skulle fått om gåvan inte hade givits.Arvet efter din pappa kommer fördelas på så sätt att huset kommer säljas för att avräkna de skulder som finns på huset (om ingen av er vill lösa ut lånet), 4 miljoner – 2,8 miljoner = 1,2 miljoner. Av Återstående 1,2 miljoner kommer 600.000 kr tillfalla er pappas fru till följd av gåvan. Resterande 600.000 kr kommer fördelas lika på er 4 barn, 150.000 kr vardera. Din laglott kommer alltså att bli ca 150.000 kr, dessa pengar har du och din syster som särkullbarn rätt att få ut direkt.Vänliga hälsningar,

Kan särkullbarns arv begränsas och kan fastighet överlåtas till barn?

2021-02-26 i Laglott
FRÅGA |Vi är ett gift par som har barn från tidigare förhållanden, T har 2 döttrar och G har en dotter och vi har också en gemensam son, alla barn är vuxna. Ts äldsta dotter vill sedan 2 1/2 år inte ha någon kontakt med honom. Kan vi begränsa hennes del av arvet till laglotten när T går bort om han går bort först och att hon inte får nåt mer när G går bort?Vi undrar också om vår son kan köpa vår fastighet och att vi köper hans bostadsrätts lägenhet?Detta är ok med Ts yngre dotter och Gs dotter. Han är den ende som är intresserad av vårt husTacksam för svar
My Öhman |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. I mitt svar kommer jag först gå igenom möjligheten att begränsa dotterns arv till endast laglotten. Jag går också igenom vad ni behöver tänka på för att dottern inte ska kunna kräva mer pengar efter den efterlevande makens död. Därefter besvarar jag frågan om vad ni bör tänka på om ni överlåter fastigheten till er gemensamma son. Kan de egna barnens rätt till arv begränsas? Ens egna barn, de s.k. "bröstarvingarna", har som bekant en lagbaserad rätt att ärva sina föräldrar. Arvet består till 50 % av den så kallade laglotten och till resterande 50 % av en så kallad arvslott (7 kap. 1 § Ärvdabalken). Möjligheten finns för föräldern att begränsa barnets arv till endast laglotten. Hälften av dotterns egentliga arv kan således testamenteras bort men laglotten måste bestå. Var noga med att testamentet upprättas på korrekt sätta annars finns möjligheten för dottern att hävda att testamentet är ogiltigt (13 kap. 1 § Ärvdabalken). Tar dottern ut sin laglott efter faderns död finns ingen möjlighet till ytterligare arv efter den sist avlidne maken. Om dottern däremot avstår sitt arv till förmån för den efterlevande maken får särkullbarnet en kvotdel i den efterlevande makens totala egendom (3 kap. 9 § Ärvdabalken och 3 kap. 2 § Ärvdabalken). Den kvotdelen kan öka eller minska beroende på hur den efterlevande makens egendom ökar eller minskar. När efterlevande maken sedermera avlider har särkullbarnet rätt till efterarv som beskrivet kan vara större eller något mindre än vad arvet var från början. Att notera är att den efterlevande maken inte kan göra sig av med egendom hur som helst genom gåva eller testamente då särkullbarnets del av arvet ärvs med fri förfoganderätt och inte full äganderätt (3 kap. 3 § Ärvdabalken). Kan fastighets säljas till det gemensamma barnet?Det går utmärkt att överlåta er fastighet till ert gemensamma barn. Funderar ni på att överlåta fastigheten till ett pris som är under marknadsvärdet kan det betraktas som förskott på arv. Det innebär att skillnaden överlåtelsepriset och marknadspriset anses som en gåva. Huvudregeln är att gåvor betraktas som förskott på arv som sedan dras av från det gemensamma barnets del av arvet för att kompensera dennes syskon (6 kap. 1 § Ärvdabalken). Gör ni en underprisöverlåtelse och ni inte vill att den ska betraktas som förskott på arv bör tydligt framgå av överlåtelsen. Exempelvis i köpekontraktet eller ett gåvobrev. Sammanfattningsvis är det möjligt att med testamente begränsa dotterns arv till endast laglotten. Dottern kan dock lyckas att klandra testamentet om det inte är korrekt upprättat varför jag starkt rekommenderar er att anlita en jurist. Lawline hjälper gärna till med upprättande av testamente, mer information hittar ni här. Avstår dottern sitt arv kan hon ha rätt till efterarv vilket kan innebära att arvet uppgår till en högre – eller lägre – summa än vid den förste makens bortgång. Det går bra att överlåta fastigheten till er som medan ni är i livet. Ni bör dock fundera på huruvida ni vill att en eventuell underprisöverlåtelse ska betraktas som förskott på arv eller inte. Hoppas att ni fick den hjälp ni sökte och att jag kunde besvara era funderingar. Hälsningar,

Får min pappa testamentera bort egendom som annars skulle ha tillfallit mig?

2021-03-20 i Laglott
FRÅGA |Hej! Jag tänker ställa en fråga om arv. Jag är ensambarn o mina föräldrar är gifta. Min pappa äger skog. Nu säger han att han har skrivit i testamentet att mina barn, alltså hans barnbarn, ska ärva hans skog. Vi är inte osams o har aldrig varit, jag o min pappa. Men det här känns konstigt att det inte är jag som kommer att ärva den eftersom jag är hans dotter. Jag vet att min mamma såklart ärver pappa i första hand om han går bort först. Har han rätt att göra så?
Victoria Andersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag har tolkat din fråga som att du undrar ifall din pappa har rätt att testamentera bort hans skog till barnbarnen. Jag tänker utgå från att du är ett ensambarn samt att dina föräldrar inte har några barn sedan tidigare. För att besvara din fråga så kommer jag använda mig av ärvdabalken (ÄB). Hur ser arvsrätten ut i Sverige? Hur arvet efter någon fördelas regleras i 2 kap. ÄB och kallas för den legala arvsordningen. Däri uppställs en prioriteringsordning mellan olika arvsberättigade som kallas för olika arvsklasser. Den första arvsklassen ärver före den andra arvsklassen och den andra arvsklassen före den tredje. Den första arvsklassen omfattar avkomlingar till den avlidna (2 kap. 1 § ÄB). Dessa kallas för bröstarvingar och kommer ärva kvarlåtenskapen efter den avlidna jämnt fördelat. I ditt fall så är du ensam bröstarvinge och enligt den gällande arvsklassen så ska du ärva all din faders kvarlåtenskap. Däremot så finns det en huvudregel, precis såsom du skriver, som medför att makar ärver varandra (3 kap. 1 § ÄB). Detta innebär att den efterlevande maken (din moder) ärver all din faders egendom. Tanken är då att bröstarvingen (Du) kommer ärva både din moder såsom fader när den efterlevande maken har gått bort. Hur påverkar ett testamente arvsrätten? Man utgår alltså från den svenska arvsrätten vid avsaknad av ett giltigt testamente. Detta innebär dock att någon som väljer att testamentera sin egendom (testator) har en möjlighet att sätta arvsrätten ur kraft. Testatorn har typiskt sett omfattande möjligheter att fördela sin kvarlåtenskap såsom denne önskar. Däremot så inskränks testatorns rätt att fördela sin kvarlåtenskap av den så kallade laglotten. Laglotten är en viss andel av kvarlåtenskapen som en bröstarvinge alltid har rätt till. Laglotten uppgår till hälften av det arvet man skulle ha fått om testamentet inte fanns. I ditt fall så ska du utifrån den svenska arvsrätten ärva hela din faders kvarlåtenskap (arvslott), men om han testamenterar bort allt så kan du kräva ½ av arvslotten för att få ut din laglott.Med detta sagt så har du som utgångspunkt rätt till hela din faders kvarlåtenskap efter att den kvarlevande maken (din moder) har gått bort. Däremot så kan din far inskränka din arvslott, men som allra högst får han inskränka den till ½ (laglotten) av vad du annars skulle ha fått. Kan du, genom laglotten, kräva att få skogen? Även fast du har rätt till en stor del av din faders kvarlåtenskap så kan du däremot inte göra gällande att du ska få en specifik del av kvarlåtenskapen (ex. skogen). Ifall din pappa testamenterar bort skogen, men att det inte inskränker din laglott (1/2 av din arvslott) så kan du alltså inte klaga på testamentet. Det är upp till testatorn (din far) att reglera vilken egendom som ska tillfalla vem, förutsatt att din laglott förblir täckt. Om skogen överskrider 1/2 av kvarlåtenskapen så kan du däremot påkalla jämkning av testamentet enligt 7 kap. 3 § ÄB och framföra ett laglottsanspråk inom sex månader efter att du fått ta del av testamentet. Anspråket kan ske direkt till testamentstagaren (barnbarnen) alternativt genom att väcka talan hos tingsrätten. Slutsats Precis såsom du skriver i din fråga så kommer din mor i första hand ärva din far vid hans bortgång. När hon sedan går bort så kommer den första arvsklassen (bröstarvingar, det vill säga du) att ärva både din far och mor samtidigt. Däremot så kan din pappa sätta arvsrätten delvis ur spel genom att upprätta ett testamente. Då får han möjligheten att testamentera bort uppemot hälften av sin kvarlåtenskap till någon annan än du. Det bästa sättet att komma tillrätta med din önskan att få ärva skogen är nog att uttrycka den önskan till din far, eftersom det i slutändan är hans beslut att ta.Jag hoppas du har fått svar på din fråga och att mitt svar kan ge viss vägledning till dig.

Går det att göra ett särkullbarn arvslös?

2021-03-17 i Laglott
FRÅGA |Hej.Jag och min fru äger tillsammans en bostadsrätt 50/50 och hon har en dotter från tidigare äktenskap som hon inte vill ska ha rätt till arv vid eventuell bortgång. Går detta att skriva bort på något sätt eller är detta lagstadgat och måste man isåfall skriva över hela lägenheten på mig tex gåva för att undvika att halva lägenheten/värdet tillfaller dottern.
Maja Elken |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du vill veta hur du och din fru kan gå tillväga för att undvika att din frus dotter får rätt till del av lägenheten/lägenhetens värde. Reglerna som är relevanta i ditt fall finns i Ärvdabalken (ÄB). Eftersom det inte framgår av din fråga huruvida det finns några fler barn än din frus barn utgår jag från att hennes tidigare barn (X) är det enda barnet som behöver tas i beaktning.Särkullbarns arvsrättOm inget testamente är skrivet följer den arvsordning som är skriven i ÄB, där den avlidnes barn i första hand har rätt till arvet, enligt 2 kap 1 § ÄB. Är den avlidna gift, men enbart har särkullbarn kommer särkullbarnet att ärva hela kvarlåtenskapen från den avlidne förutsatt att inget testamente är skrivet, enligt 3 kap 1 § ÄB.Alternativ 1: TestamenteHälften av kvarlåtenskapen efter din fru har hon rätt att testamentera bort, då den andra halvan utgör X's laglott (dvs dennes orubbliga rätt att få ut ½ av det arv denne skulle få om inget testamente fanns, enligt 7 kap 1 § ÄB). Enligt svensk arvsrätt går det därmed inte att göra sina barn arvlösa.Alternativ 2: GåvaDet är möjligt att din fru ger dig lägenheten som gåva men detta är inte helt oproblematiskt. En gåva till närstående kan helt eller delvis återgå om den kränker bröstarvinges laglott, detta följer av det förstärkta laglottsskyddet i 7 kap 4 § ÄB. Med bröstarvinge menas den avlidnes barn, enligt 2 kap 1§ ÄB. För att gåvan ska återgå vid hennes död krävs det alltså att den kränker något barns laglott. Laglotten är hälften av den arvslott som enligt lag tillkommer bröstarvinge, enligt 7 kap 1 § ÄB.Vad innebär detta i ditt fall?Till följd av arvsordningen i ÄB kommer X att ärva hela kvarlåtenskapen efter din fru om din fru inte skriver ett testamente eller ger bort lägenheten till dig i gåva. För att ni ska minska det arv som X har rätt till kan din fru skriva ett testamente vilket innebär att X får rätt till 50% av din frus arv istället för 100% av arvet (som är det hon har rätt till om inget testamente finns). Väljer ni tillvägagångssätt 2 blir utfallet detsamma som om ni skriver ett testamente. Skulle din fru ge dig lägenheten i gåva är det i lagens mening att likställas med att hon testamenterar lägenheten till dig och därmed kommer X ändå har rätt till sin laglott (50% av arvet) oavsett om ni skriver ett testamente eller om du får lägenheten i gåva.Vänliga hälsningar,

När har man rätt till sin laglott? Hur stor är laglotten?

2021-02-28 i Laglott
FRÅGA |Min mamma gick bort för ett år sen. Hon var sambo med skrivet samboavtal och testamente, där det står att sambon förfogar över alla tillgångar som finns. Jag har en syster, min mamma och hennes sambo har inga gemensamma barn. Har vi rätt att få ut vår laglott redan nu? Sambon sålde deras gemensamma bostadsrätt för 1500000 kr och det finns ca 250000 kr i sparade pengar. Hur mycket får vi i så fall ut?
Sandra Bargabriel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar det som att du undrar hur du och din syster ska göra för att få ut er laglott och hur mycket ni har rätt till. Jag kommer att hänvisa till ärvdabalken (ÄB), lagen innehåller regler om arv och testamente.Rätten till laglottDu skriver att din mor hade skrivit ett testamente där hon testamenterat bort sin egendom till sin sambo. Precis som du skriver har du och din syster rätt till er laglott eftersom att ni är vad som kallas bröstarvingar och tillhör därmed första arvsklassen (ÄB 2 kap. 1 §). Regeln om laglotten är en skyddsregel som säger att en bröstarvinge alltid har rätt till sin laglott, vilket utgör hälften av vad denne annars hade ärvt om ett testamente inte hade upprättats (ÄB 7 kap. 1 §). Detta innebär att ni har rätt till hälften av det ni skulle fått om testamentet inte hade funnits. Påkalla jämkning av testamenteDet som dock krävs av dig och din syster är att ni måste begära att få ut er laglott för att inte förlora denna rättighet. Ni måste enligt ÄB 7 kap. 3 § påkalla en jämkning av testamentet och framföra ett laglottsanspråk. Ett laglottsanspråk kan göras direkt till testamentstagaren eller genom att väcka talan gos tingsrätten (om det uppstår en tvist mellan er). Jämkning av testamente måste dock göras inom sex månader från att du delgivits testamentet, d.v.s. fått ta del av testamentet. Om ett sådant anspråk inte har framförts inom sex månader blir testamentet gällande och ni förlorar er rätt till laglotten. Jag hoppas att du fick svar på din fråga och att svaret kan ge viss vägledning. Om jag har missförstått din fråga är du alltid välkommen att återkomma med en ny eller så kan du ta kontakt med våra duktiga jurister här om du skulle vilja ha mer ingående juridisk hjälp. Med vänliga hälsningar,

Bröstarvinges rätt att jämka ett testamente

2021-01-31 i Laglott
FRÅGA |Jag och min man äger 50%var av ett fritidshus. Vi har inga gemensamma barn.Jag har en dotter och son. Fråga Kan jag testamentera mina 50% av huset till mina barnbarn (mindotters barn) utan att min son kan kräva någon ersättning/arv av detta vid min död?
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vände dig till Lawline med din fråga! I och med att frågan handlar om testamente och och arv kommer jag att utgå från bestämmelserna i Ärvdabalken (1958:637). Jag kommer på ett generellt sätt förklara vilken rätt en bröstarvinge har att jämka ett testamente. Det blir dock svårt att besvara vare sig jämkning kan ske på just fritidshuset då omständigheter om resterande del av egendomen inte finns. När det gäller arv sker arvskifte enligt den legala arvsordningen i 2 kap. 1-4 § ärvdabalken (ÄB), ett undantag från den legala arvsordningen är testamente. Testamente bryter den legala arvsordningen, förutom en gren nämligen första klassens arvingar (bröstarvingar), alltså barn eller barnbarn. Huvudregeln är att en bröstarvinge alltid har rätt att få sin arvslott ( andelen utgör hela arvet delat på antalet bröstarvingar). Ifall ett testamente inskränker bröstarvinges rätt till sin arvslott har denne rätt att jämka testamentet och få ut sin laglott (utgör hälften av arvslotten) 7 kap. 1 & 3 § ÄB. Så i ditt fallet har din son rätt att kräva jämkning av testamentet endast ifall han inte fått egendom värd sin laglott. Värdet på egendomen beräknas enligt marknadsvärdet på egendomen. Så ifall din del av fritidshuset utgör en så pass stor andel av hela din kvarlåtenskap att din son inte kan få ut sin laglott har han rätt att jämka testamentet. Hoppas du fått svar på sin fråga och tack för att du vände dig till Lawline.