Det förstärkta laglottsskyddet
Jag har läst att Gåvobrev blir testamente om:
Gåvogivaren ligger för döden eller trodde att döden var nära. (Gåvogivaren till lägenheten var vid tillfället 85 år hade diabetes)
Gåvogivaren bor kvar i lägenheten fram till sin död (9 år)
Gåvan utgör mer än hälften av den avlidnes kvarlåtenskap. ( Gåvan kränker bröstarvinges rätt till sin arvslott.
Dessa 3 påståenden stämmer väl med mitt fall. Ska jag vända mig till tingsrätten och begära jämkning och hur går det till.
Lawline svarar
Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.
Ett förstärkt laglottsskydd kan gälla i din situation:
Du har själv lyckats bra med att redogöra för vad detta innebär. Jag tänker nedan bekräfta delar av det du redan nämner, men även ta upp undantag.
Begreppen arvslott och laglott:
Det är okej för någon att ge eller testamentera bort bröstarvingens arvslott, se 2 kap. 1 § andra stycket ärvdabalken. En bröstarvinge har dock alltid rätt till hälften av arvslotten, vilket kallas för laglott, se 7 kap. 1 § ärvdabalken. Du skriver att gåvan utgör mer än hälften av den avlidnes kvarlåtenskap. Detta innebär att rätten till din laglott kränkts. Laglotten i detta fall blir hälften av vad du skulle fått om lägenheten fortfarande hade funnits kvar i dödsboet, se 7 kap. 4 § första stycket ärvdabalken.
Ett gåvobrev kan angripas rättsligt av en bröstarvinge ifall
1. gåvobrevet syftat till att likställas med ett testamente. Detta innebär att gåvan getts för att givaren börjat tänka på sin död och velat fördela sina tillgångar. Det krävs dock inte att givaren haft för avsikt att kringgå reglerna om laglott (den del av den avlidnes kvarlåtenskap som du har rätt till) för att det förstärkta laglottsskyddet ska gälla (NJA 1973 s. 687). Om jag förstått det rätt, har det gått 9 år från då givaren beslöt sig för att överlämna gåvobrevet till dess att han eller hon dog. Detta hade inneburit för lång tid, om det inte vore för att´
2. givaren bott kvar i lägenheten fram till sin död (och på så sätt behållt nyttan av den bortgivna egendomen - en större fördel än den uppoffring som överlåtelsen inneburit). Det förstärkta laglottsskyddet kommer alltså att aktualiseras i din situation på grund av det som står i punkt 2.-
Undantag:
Även om det som står i punkt 2 är uppfyllt, kan det förstärkta laglottsskyddet för bröstarvingen i vissa fall gå förlorat. T.ex: om givaren under de 9 åren arbetade under ledning av gåvans mottagare, se NJA 1998 s. 534. Om undantaget är tillämpligt i ditt fall, kommer laglotten beräknas utifrån de tillgångar som efter överlåtelsen av lägenheten finns kvar i dödsboet. Om undantaget inte är tillämpligt, ska beräkningen av den avlidnes kvarlåtenskap istället innefatta lägenhetens värde. Det är lägenhetens värde vid arvsskiftet som ska beaktas (inte det värde som lägenheten hade vid gåvotillfället).
Återbäringsskyldighet:
Mottagaren av gåvan kan bli återbäringsskyldig beträffande vad som saknas för att du ska kunna få ut din laglott ur den avlidnes kvarlåtenskap. Om egendomen inte kan återbäras (ges tillbaka), ska lägenhetens mottagare ersätta dess värde, se 7 kap. 4 § första stycket ärvdabalken. För att detta ska kunna ske, måste du väcka talan i tingsrätt.
Väcka talan:
Du har 1 år på dig att väcka talan i tingsrätt. Tiden börjar löpa från då den avlidnes bouppteckning avslutades. När tiden passerat, går din rätt förlorad, se 7 kap. 4 § andra stycket ärvdabalken. Du kan läsa mer om hur man väcker talan i tingsrätt här. Blanketten du kan använda dig av finns här.
Jag hoppas du fått svar på din fråga.
Vid fler frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!
Vänligen,
