Fördelning av arv - orubbat bo och laglott
Min man gick bort i dec 2020. Vi har särkullbarn och inga gemensamma. Det finns ett inbördes testamente som säger att jag sitter kvar i orubbat bo. Bouppteckningen är klar, vilket innebär att min mans egendom är ca 1,6 mkr. Laglotten ca 800 000 ska delas med hans tre barn. Två vill ta ut sin laglott, medan den tredje avvaktar. Hen ska ska då ha 1/3 av laglotten + 1/3 av resterande 800 000, men vad händer med de resterande 2/3 i arvet. Är de hens eller har hen rätt att ta ut de övriga andelarna, eftersom syskonen redan tackat nej.
Ytterligare fråga. Kan jag påskynda arvskiftet.
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer nedan att redogöra för vad som gäller rättsligt och därefter kort sammanfatta vad jag kommer fram till.
Tillämpliga lagar
Eftersom din fråga berör arv så blir ärvdabalken (ÄB) tillämplig. Jag tolkar det även som att du och din man var gifta, vilket gör att även äktenskapsbalken (ÄktB) kommer beröras.
Bodelning
Ett äktenskap anses upplöst när den ena maken dör (1 kap. 5 § ÄktB). Detta innebär att makarnas egendom ska fördelas mellan dem genom bodelning (9 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen ingår makarnas giftorättsgods, det vill säga allt som inte är enskild egendom (7 kap. 1 § och 10 kap. 1 § ÄktB). Med andra ord kommer ert giftorättsgods att läggas samman, skulder avräknas och därefter fördelas lika mellan er (11 kap. 1-3 § ÄktB).
Fördelning av arv
Den avlidnes kvarlåtenskap utgörs av hälften av det totala giftorättsgodset som erhålls genom bodelningen tillsammans med all den enskilda egendomen. Enligt lag är det den avlidnes bröstarvingar som ska dela på kvarlåtenskapen (2 kap. 1 § ÄB). Om inget testamente hade funnits hade således barnen fått 1/3 av den totala kvarlåtenskapen var.
En efterlevande make/maka har rätt att ärva före gemensamma barn. Särkullbarn har dock alltid rätt att få ut sitt arv när dennes förälder går bort (3 kap. 1 § ÄB). Detta går dock att begränsa i ett testamente som i ditt fall. Barnen kommer dock alltid att ha en ovillkorlig rätt till den så kallade laglotten vilken utgörs av hälften av det som enligt lag annars hade tillfallit barnet (7 kap. 1 § ÄB). I ditt fall innebär det att barnen har rätt till 1/6 var av din mans kvarlåtenskap (tillsammans 1/2 av all kvarlåtenskap).
Att "sitta i orubbat bo" är inom juridiken ett begrepp som innebär att efterlevande make/maka/sambo ska ärva samtliga tillgångar med avsikten att tillgångarna vid den efterlevandes död går vidare till de egna barnen. Med andra ord får barnen vänta med att få ut sitt arv till dess att den efterlevande går bort. Det du ärver innehar du sedan med fri förfoganderätt, vilket innebär att du har rätt att förfoga över egendomen men inte testamentera eller ge bort den (3 kap. 2 § ÄB). Hans barn har sedan rätt till efterarv vid din bortgång (3 kap. 2 § ÄB).
Fördelningen i ditt fall
Om din mans kvarlåtenskap uppgår till 1,6 mkr så hade barnen enligt lag haft rätt till (1,6 mkr/3) ca 530 000 kr var. I och med testamentet så har de enbart rätt till sin laglott, dvs (530 tkr/2) 265 000 kr. Detta är således vad de som vill få ut sin laglott kommer att få ut i dagsläget. Resten, dvs (1 600 000 – 530 000 kr) 1 070 000 kr är vad du ärver med fri förfoganderätt. Vid din bortgång kommer barnen att ha rätt till efterarv. De barn som redan tagit ut hälften av arvet kommer då ha rätt till 1/3 medan barnet som avstod sin rätt till arv får 2/3 av denna egendom.
Påskynda arvskifte
Dödsboavvecklingen består av tre steg; bouppteckning, dödsboförvaltning och arvskifte. Bouppteckning är sammanställningen av dödsboet där man summerar den avlidnes tillgångar och skulder. Bouppteckningen måste vara gjord senast tre månader efter ett dödsfall, sedan måste bouppteckningen registreras hos Skatteverket. Nästa steg är dödsboförvaltningen, vilket är den praktiska hanteringen av den egendom som den avlidne har lämnat efter sig. Det sista steget kallas för arvskifte och det är då arvet fördelas. Varje dödsboavveckling är unik och därför går det inte att exakt säga hur lång tid det tar. Hela processen kan ta allt ifrån 8 till 15 månader. Men det är även möjligt att det tar kortare eller längre tid än så i enskilda fall. Den tid som du har angivit är således inom ramen för vad som betraktas som normalt.
Om fördröjningar skulle ske på grund av att ni inte kan komma överens så kan du vända dig till tingsrätten för att få en skiftesman utsedd. Skiftesmannens uppgift är att försöka ena dödsbodelägarna om hur arvet ska fördelas och se till att arvet skiftas. I annat fall finns det tyvärr inte mycket som du kan göra för att påskynda processen.
Sammanfattning
De barn som vill få ut sin laglott har rätt till 1/6 av kvarlåtenskapen, det vill säga hälften av det arv som de enligt lag hade fått om inget testamente fanns. Resterande 4/6 ärver du med fri förfoganderätt. Efter din bortgång kommer de två som valt att ta ut sin laglott nu ha rätt till 1/3 vardera av detta och det barn som avstod sitt arv 2/3. Om ni inte kommer överens om hur arvet ska fördelas går det att ansöka om en skiftesman hos tingsrätten för att snabba på processen.
Om du behöver mer hjälp vidare kan jag varmt rekommendera en av våra duktiga jurister hos Lawlines juristbyrå. Är du intresserad av detta eller om du har några frågor om mitt svar får du gärna kontakta mig på Julia-saga.herhold@lawline.se.
Hoppas att du fick svar på din fråga och stort lycka till!
Med vänlig hälsning,
