Kan en förälder göra barn arvslös?
Om min far skulle skriva över allt han äger och har på sin syster eller sina bröstarvingar medans han lever. Hon min faster är ogift och har inga barn. Far är änkling. Jag är ett av 2 särkullebarn och far har 3 bröstarvingar, mina halvsyskon. Om han sedan avlider före faster får jag inget arv då? Och när faster avlider kan hon testamentera allt eller så till fars bröstarvingar då. Kort och gott, kan han/hon på något vis göra mig/oss särkullebarn arvslösa?
Lawline svarar
Hej,
Tack för att du vänder dig till Lawline!
Tillämpligt lagrum
Du undrar alltså huruvida din far kan göra sina bröstarvingar arvlösa genom att överlåta sin egendom. Frågan besvaras med hjälp av ärvdabalken (ÄB).
Bröstarvingar kan inte göras arvlösa
Enligt den allmänna arvsordningen är det först och främst den avlidnes barn som ärver, dessa kallas för bröstarvingar precis som du skriver (2 kap 1§ 1 st ÄB). Här görs ingen skillnad mellan särkullbarn och övriga barn utan en persons avkomlingar är alla bröstarvingar. Bröstarvingars arvsrätt är skyddad och kan inte testamenteras bort. En bröstarvinge kan av den anledningen inte göras helt arvslös, utan de har alltid rätt till minst halva arvslotten vilket kallas för laglott (7 kap 1§ ÄB). Arvslotten är en arvtagares del av den kvarlåtenskap som blir över när någon går bort. Nedan följer ett exempel för att förklara begreppen ytterligare.
Exempel:
Låt säga att en person har två barn. Det finns inget testamente och arvsordningen följer därmed enligt lag. Efter en sammanställning av den avlidnes tillgångar och skulder konstateras att kvarlåtenskapen är 100 000:-. Respektives barn arvslott blir således ½ x 100 000 = 50 000. Laglotten är därmed 50 000/2 = 25 000. Barnen har alltid rätt att få sin laglott, vilket i denna situation är ¼ av kvarlåtenskapen. Denna del hade således inte kunnat testamenteras bort.
Men vad händer då om all egendom är bortgiven?
För att förhindra att en förälder ska kunna göra sitt barn arvlös genom gåvor finns en skyddsregel som kallas förstärkt laglottskydd. Den innebär att sådan egendom som givits bort medan arvlåtaren levde kan läggas in i kvarlåtenskapen (7 kap 4§ ÄB). Gåvomottagaren blir i så fall skyldig att återbära de gåvor personen erhållit. Situationer då detta är aktuellt är om arvlåtaren har givit bort egendom på sin dödsbädd eller i nära anslutning till sin död. Det kan också aktualiseras om arvlåtaren ger bort något utan att det innebär någon uppoffring för givaren. Exempelvis om din far ger bort sin bostad till fastern, men nyttjar den ändå själv på samma vis som när han ägde den. Ändamålet med gåvan ska alltså vara att försöka påverka arvsföljden. Denna regel gäller oavsett om givaren ger bort egendom till en bröstarvinge eller någon annan. Den enda skillnaden är att om er far ger bort gåvor till något av hans andra barn så kommer detta automatiskt räknas som förskott på arv, så vida det inte framgår av gåvobrev att gåvan inte ska betraktas som ett förskott. Förskott på arv innebär att det syskon som erhållit gåvan får sitt arv nedsatt med motsvarande värde vid fördelning av kvarlåtenskapen (7 kap 2§ ÄB).
Begär jämkning inom sex månader
Om du i egenskap av bröstarvinge vill åberopa det förstärkta laglottskyddet är det viktigt att du påkallar jämkning på grund av att gåvorna kränker din laglott. Detta ska göras inom sex månader från dess att bouppteckningen är slutförd. Om det inte görs inom angiven tid så förloras möjligheten till jämkning. Du ska då i första hand kontakta gåvomottagaren för att på så vis informera om din rätt till laglott. Skulle mottagaren neka denna rättighet så kan du skicka en stämningsansökan till tingsrätt för att väcka talan om förstärkt laglottsskydd.
Mitt råd till dig
Självklart kan er faster testamentera det hon ärvt till er, men detta kräver således en aktiv handling från hennes sida genom att hon upprättar ett testamente. Det hon ärver kommer hon att kunna förfoga över fritt under sin livstid vilket förstås kan resultera i att det hon ärvt efter er far inte finns kvar vid hennes bortgång. Skulle hon exempelvis testamentera enbart några av hans barn så kommer du inte kunna begära jämkning så vida dessa sex månader har förlöpt. För att undvika problem i framtiden skulle jag därmed påkalla jämkning av gåvan direkt vid er fars död. Om er far istället ger bort all sin egendom till ett av sina andra barn så kan detta eventuellt räknas som förskott på arv och då kommer detta regleras vid fördelningen av kvarlåtenskapen. Det finns däremot en risk, om syftet är att göra dig arvlös, att det kommer vara föreskrivet att gåvan inte ska räknas som förskott på arv. Då hamnar du i samma läge som om han hade gett bort allt till fastern. Som du hör finns det en hel del saker att tänka på i denna situation. Av den anledningen rekommenderar jag starkt att ta hjälp av en jurist som kan hjälpa dig att tillgodose dina rättigheter. Lawline har erfarna jurister som kan hjälpa dig med detta, du kan boka tid här.
Jag hoppas du fick svar på din fråga, annars får du gärna återkomma med en till!
Med vänliga hälsningar,
