Har bröstarvingar rätt att ärva trots att fadern redan gett bort sina tillgångar?
Vi är 3 syskon. Våra föräldrar skilde sig för många år sedan. Vår far gifte om sig och fick 3 barn med nya frun. Nu har vår gemensamma far avlidit. Hans nya fru avled tidigare för några år sedan.
Min fråga: Har vi rätt att ärva vår far även om han redan har givit sina nya barn sina tillgångar?
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.
Det framgår inte i frågan om er far testamenterat bort sin kvarlåtenskap till de tre "nya barnen" eller om han under sin livstid gett bort egendomen till dom successivt. Jag kommer därför klargöra för båda scenarierna i mitt svar.
Allmänt vad som gäller
Regler om arv finns i ärvdabalken (ÄB). Utgångspunkten i svensk rätt är att personer själva ska kunna bestämma över sina tillgångar, även efter sin död genom testamente.
Det som gäller om man inte upprättat ett testamente är att bröstarvingarna, arvlåtarens barn och barnbarn och så vidare i rakt nedstigande led, ärver ens kvarlåtenskap när man går bort, dvs alla er fars sex barn (2 kap. 1 § 1 stycket ÄB). Kvarlåtenskapen ska delas lika mellan alla bröstarvingar och vardera bröstarvinge får ut sin arvslott (2 kap. 1 § 2 stycket ÄB).
Genom ett testamente kan man dock reglera hur kvarlåtenskapen ska fördelas efter ens död. Men något man ska veta att oavsett vad som står i ens testamente har en bröstarvinge alltid rätt till sin laglott (7 kap. 1 § ÄB). Laglotten är hälften av arvslotten, dvs hälften av det man skulle ärva om inget testamente var upprättat (7 kap. 1 § ÄB). Det är alltså möjligt att inskränka en bröstarvinges arvslott till hälften genom ett testamente.
Scenario 1: Om er far testamenterat all egendom till de tre "nya barnen"
Genom ett testamente kan en arvlåtare inskränka en bröstarvinges arvslott till hälften. Följden av det är att bröstarvingen kommer ärva hälften av arvslotten, vilket är samma sak som laglotten.
Som arvlåtare kan man även rent teoretiskt inskränka en bröstarvinges laglott genom testamente, dvs att bröstarvingen inte får ärva något alls. Dock vid sådana situationer kan bröstarvingen begära jämkning av och får då ut sin laglott (7 kap. 3 § 1 stycket ÄB). Jämkning måste dock ske inom sex månader från det att man erhöll testamentet (7 kap. 3 § 3 stycket ÄB).
Scenario 2: Om er far under sin livstid gett egendom till de tre "nya barnen"
År 1928 tillkom det förstärkta laglottsskyddet som är till för att hindra att arvlåtaren kringgår bestämmelserna om laglotten som redovisats för ovan. T.ex. genom gåvor under sin livstid som kan jämföras med ett testamente. Gåvogivarens (er fars) syfte med gåvan behöver inte ha varit att undvika laglottsskyddet för att paragrafen ska bli tillämplig (NJA 1973 s. 687). Dock behöver givarens avsikt med gåvan varit att planera successionen, det vill säga att givaren börjat beakta sin bortgång (NJA 1998 s. 534). Den som erhållit en gåva kan därmed bli återbäringsskyldig antingen genom att ge tillbaka egendomen eller utge ersättning (7 kap. 4 § 1 stycket ÄB). Om en bröstarvinge vill göra gällande rätt mot gåvotagaren som avses i 7:4 1 stycket ÄB ska talan väckas inom ett år från det att bouppteckningen efter arvlåtaren avslutades (7 kap. 4 § 2 stycket ÄB).
Sammanfattat
Ni tre syskon har alltså med största sannolikhet rätt till arv efter er far.
Om situationen är som under scenario 1 ska ni alltså begära jämkning av testamentet för att få er del av kvarlåtenskapen. Eftersom ni är totalt sex stycken bröstarvingar innebär det att varje bröstarvinge har rätt till 1/12 var av kvarlåtenskapen.
Om situationen är som under scenario 2, dvs att ni kan utläsa att er far haft en avsikt att planera sin succession med gåvorna till sina tre "nya barn", ska ni alltså väcka talan inom ett år från att bouppteckningen avslutades.
Hoppas du fick svar på din fråga,
