Vad är laglotten för något och omfattar den arvlåtarens syskonbarn?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Som du säkert vet utgår man i första hand från den svenska arvsrätten när kvarlåtenskap ska fördelas. Den är reglerad i lagtext och kan endast sättas ur kraft genom att någon upprättar ett giltigt testamente. Men hur fördelas arvet enligt lagen?
Hur ser arvsrätten ut i Sverige?
Hur arvet efter någon fördelas regleras i 2 kap. ÄB och kallas för den legala arvsordningen. Däri uppställs en prioriteringsordning mellan olika arvsberättigade som kallas för olika arvsklasser. Den första arvsklassen ärver före den andra arvsklassen och den andra arvsklassen före den tredje. För att vara arvsberättigad så måste man alltså tillhöra en av arvsklasserna (se 2 kap. 4 § ÄB).
Ifall det inte finns någon som tillhör en av dessa tre arvsklasser, så kommer i stället arvet tillfalla den Allmänna Arvsfonden.
Vilka arvsklasser finns?
Den första arvsklassen omfattar avkomlingar till den avlidna (2 kap. 1 § ÄB), alltså dennes barn. Om den avlidne hade ett barn som redan har gått bort så ärver i stället dennes barn, vilket alltså är den avlidnes barnbarn. Finns inga arvingar i den första arvsklassen går man vidare till den andra arvsklassen.
Den andra arvsklassen omfattar i stället den avlidnes föräldrar. Om någon av föräldrarna redan har gått bort så går dennes arv i stället till deras barn (avlidnes syskon). Om syskonen också har gått bort så går arvet till syskonens barn (den avlidnes syskonbarn), se 2 kap. 2 § ÄB. Om ingen arvsberättigad finns här så går man vidare till den tredje (och sista) arvsklassen.
Den tredje arvsklassen består av den avlidnes far- och morföräldrar. Om dessa har gått bort så ärver i stället far- och morföräldrarnas barn (den avlidnes morbrödrar, mostrar eller farbröder och faster), se 2 kap. 3 § ÄB.
Vad är laglotten för något och omfattar den arvlåtarens (den avlidnes) syskonbarn?
Som nämnt ovan, så kan arvsrätten sättas ur spel genom att upprätta ett testamente. Testatorn (den som testamenterar) har omfattande möjligheter att fördela sin kvarlåtenskap såsom denne önskar. Däremot finns det vissa begränsningar på hur detta får gå till.
Den viktigaste inskränkningen är vardera bröstarvinges rätt till sin laglott. Laglotten är en viss andel av kvarlåtenskapen som en bröstarvinge alltid har rätt till. Laglotten uppgår till hälften av det arvet man skulle ha fått om testamentet inte fanns, 7 kap. 1 § ÄB. Exempelvis: Om den avlidne har två bröstarvingar som skulle ärvt hälften av arvet vardera, så uppgår deras respektive laglott i stället till en fjärdedel av arvet.
Däremot är det endast bröstarvingar som har rätt till en laglott. Detta omfattar alltså barnen, barnbarnen, med mera. Om vi utgår från att den avlidne har två barn, men en av dessa redan har avlidit, har i stället dennes barn (arvlåtarens barnbarn) rätt till att dela på laglotten (1/4 av arvet).
Den avlidnes syskonbarn har således inte rätt till någon laglott, eftersom laglotten uteslutande är en rättighet som tillfaller bröstarvingar.
Jag hoppas att mitt svar var till hjälp. Om du har ytterligare funderingar är det bara att återkomma till oss!
Med vänlig hälsning,
