Måste jag ta ut min laglott i form av pengar?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Vad en laglott är
Laglotten utgör hälften av den arvslott som enligt lag tillkommer bröstarvinge (7 kap. 1 § ärvdabalken). Om det inte finns något testamente som begränsar arvet och om din pappa är ogift delar du och dina eventuella syskon på hela arvet direkt i egenskap av bröstarvingar i den första arvsklassen. Om ni exempelvis är två syskon är er arvslott 1/2 vardera av kvarlåtenskapen efter din pappa, bröstarvingar delar alltså lika (2 kap. 1 § ärvdabalken). Är du din pappas enda barn ärver du i stället allting. Men bröstarvingars arv kan ju dock begränsas till hälften av arvslotten (dvs. laglotten).
Exempel på hur en beräkning av laglotten kan se ut: Om vi antar att din pappa efterlämnar en kvarlåtenskap till ett värde av 4 mkr, och din far har ytterligare ett till barn utöver dig, utgör er laglott 1 mkr vardera (4 mkr / 2 = 2 mkr. 2 mkr / 2 barn = 1 mkr). Om du i exemplet i stället skulle vara din pappas enda barn utgör din laglott 2 mkr (4 mkr / 2 = 2 mkr. 2 mkr / 1 barn = 2 mkr).
Sambos ärver inte utan testamente
Det kan vara bra att känna till att din pappas sambo inte ärver enligt den lagstadgade arvsordningen. I stället krävs det att din pappa har testamenterat tillgångar till sambon för att hon ska få ärva någonting över huvud taget. Däremot kan sambon såklart begära bodelning senast när bouppteckningen förrättas, för få ut minst halva värdet av bostaden och bohaget som är inköpt för gemensamt bruk (samboegendom) såvida det inte finns ett samboavtal som stadgar något annat (8 § andra stycket och 18 § andra stycket sambolagen). Det finns också regler om övertagande av den gemensamma bostad vid dödsfall m.m. men detta gäller ju inte fritidsfastigheter.
Laglotten behöver inte tas ut i form av pengar
Laglotten handlar om en okränkbar rätt för bröstarvingar som dig att få ut en andel av kvarlåtenskapens sammanlagda värde. Laglotten handlar inte om en rätt att få ut en viss summa pengar eller viss annan egendom, utan det handlar alltså om rätt till en en andel; t.ex. 1/2 eller 1/4 som i exemplen en bit ovan. Du behöver alltså inte få laglotten i pengar, utan du kan få annan egendom - det viktigaste ur lagens synvinkel beträffande laglotten är att bröstarvingarna får rätt andel av det totala värdet av kvarlåtenskapen.
Vem ska då få vad?
Om det framgår av ett eventuellt testamente vem som ska få vilken specifik egendom ska detta så långt som möjligt följas. T.ex. om din pappa i testamentet har angett att sambon ensamt ska få ärva fritidsfastigheten (legatförordnande). Annars har arvtagare enligt ärvdabalken rätt att få “lite av varje” av olika typer av egendom. Dock ska man så långt som möjligt undvika att dela upp egendom som “ej lämpligen kan delas” (23 kap. 3 § första stycket ärvdabalken). Det är ju att föredra att fritidsfastigheten hamnar på en enskild arvtagares lott och inte delas upp - för att undvika konflikter och krångel. Men om detta inte är möjligt för att fastighetens värde är för stort eller om arvtagarna inte kan komma överens kan dödsbodelägarna komma överens om att dödsboet ska sälja fastigheten och dela upp pengarna från försäljningen (kräver alla dödsbodelägares samtycke). Alternativt så blir arvtagarna samägare till fastigheten. Inte sällan blir arvtagare samägare när de inte kan komma överens (23 kap. 3 § andra stycket ärvdabalken).
Om en konflikt skulle uppstå som ni inte kan lösa, kan du eller någon annan begära att tingsrätten utser en boutredningsman (ofta en advokat) som kommer ta över förvaltningen över dödsboet och bestämma vem som får vad (19 kap. 1 § ärvdabalken). Boutredningsmannen kostar dock pengar, och denna kostnad belastar dödsboets tillgångar - det är därför bra att verkligen försöka komma överens först.
Med vänliga hälsningar,
