Jämkning i testamente för att få laglott

2020-03-31 i Laglott
FRÅGA |jämkning av testamentet för utfåedet av din laglott, men att testamentet i övrigtska bli juridisktgällande i förhållandetill di
Michaela Iosifidou |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag tolkar det som att du vill veta huruvida det är möjligt att kräva jämkning av ett testamente endast för utfående av laglotten och i övrigt acceptera testamentet.Din fråga aktualiserar reglerna i ärvdabalken (ÄB). I svensk rätt har vi en legal arvsordning och arvingarna delas enligt denna in i tre arvsklasser (2 kap ÄB). Den första arvsklassen omfattar arvlåtarens barn. Dessa kallas bröstarvingar (2 kap 1 § ÄB).En bröstarvinge har alltid rätt att få sin laglott (7 kap 1 § ÄB). För att få ut laglotten krävs dock att bröstarvingen påkallar jämkning i ett testamente. Om bröstarvingen inte inom sex månader efter att denne erhöll del av testamentet påkallat jämkning genom att ge testamentstagaren sitt anspråk tillkänna eller genom att väcka talan mot honom, har bröstarvingen förlorat sin rätt (7 kap 3 § ÄB).Ett testamente ska delges en arvinge genom överlämnande av testamentshandlingen i bestyrkt avskrift eller, ifråga om muntligt testamente, protokoll över förhör med testamentsvittnena eller annan skriftlig uppgift om testamentets innehåll. Delgivning behövs dock inte med en arvinge som har godkänt testamentet (14 kap 4 § ÄB).Det är alltså möjligt som bröstarvinge att påkalla jämkning i ett testamente endast för att få ut sin laglott. Övriga delar av testamentet kommer i så fall vara gällande. I 14 kap 5 § ÄB föreskrivs en möjlighet att föra ogiltighetstalan mot ett testamente i sin helhet.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Hur kan jag fördela arvet till mina barn?

2020-03-30 i Laglott
FRÅGA |Hej, Undrar om man kan bestämma (via testamente) att fördela arvet (all min egendom) olika efter min bortgång?Till exempel att arvet skall fördelas 60% och 40% mellan mina två barn! Notera att jag är inte gift.
Andreas Broman |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Finns det inget testamente skrivet, kommer dina tillgångar att fördelas lika mellan dina två barn (bröstarvingar). Skriver du däremot ett giltigt testamente så kan du i viss mån reglera hur arvet ska fördelas, även dina barn emellan.Huvudregeln är att dina barn alltid har rätt till sin så kallade laglott. Laglotten är hälften av ditt arv, så eftersom du har två barn kommer barnen alltid ha rätt till en fjärdedel var av ditt arv. Laglotten utgör då hälften av ditt totala arv. Se 7:1 Ärvdabalken. Den andra hälften av arvet kan då fördelas som du själv önskar med ett testamente. Fördelningen skulle i sådana fall kunna vara 25% till Barn X och 75 % till barn Y genom testamentet.Exempel: Anta att en förälder efterlämnar ett arv på 100 000 kr och har två barn. Dessa barn har enligt lag, laglotten rätt till 25 000 kr vardera. Men genom testamentet så kan det ena barnet få 50 000 + 25 000 från sin laglott vilket blir 75 000 kr. Och det andra barnet får då sin laglott på 25 000 kr.Observera att testamentet aldrig kan göra så att ett barn får mindre än 25 000 kr i exemplet. Resterande 50 000 kr kan fördelas hur du vill genom ett testamente.Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Laglott och jämkning

2020-03-25 i Laglott
FRÅGA |Jag har en släkting vars pappa gick bort när han var 21 år.Hans mamma o pappa var inte gifta o han var enda barnet. Alltså är han ensam arvtagare. När bouppteckningen var klar där det står att han ska ärva 1/2 bostadsrätten som var värderad till 2,6 miljoner. 1.3 miljoner minus de skulder som fanns så blev det 932.000 kr. Ett par månader senare efter att bodelningen var klar så skriver det över lägenheten på mamman som säljer lägenheten och tar alla pengar, sonen har inte fått något arv efter sin pappa. Inte ens sin laglott. Kan han kräva att få en del av pengarna från lägenheten?Det fanns en del smycken som tillhörde pappan, de är också borta.Bilen såldes och mamman tog hälften av pengarna även om bilen var pappans.Jag kan tycka att det är märkligt att sonen inte fått något efter sin pappas bortgång trots att han är ensam arvinge.
Adam Novak |Hej!Tack för att ni vänder er till Lawline med era frågor.Situationen du beskriver kan bara ha skett om det funnits ett testamente.För att göra gällande sin laglott behöver arvingar påkalla jämkning av testamentet. För att detta ska ske måste man göra det inom 6 månader från att testamentet delgivits arvingar(7 kap 3 § Ärvdablaken). Jag rekommenderar att ni snabbt tar kontakt med en familjerättsjurist.Därefter kommer det att ske en rättsprocess genom vilken arvet omfördelas så att sonen får åtminstone hälften av arvet(7 kap 1 § Ärvdabalken). Arvingar som har laglott kan inte mot sin vilja fråntvingas den.Jag hoppas det löser sig för er,Med vänlig hälsning

Inskränka laglotten

2020-03-15 i Laglott
FRÅGA |Hej en fråga.Min sambo och jag bor i ett hus jag äger. Min sambo har en son sen förrut. Vi har två gemensamma barn. Vad gäller om jag skriver även på min sambo och vi dör? Ärver min sambos barn någon eller kan vi göra något åt detta sådan han inte är er något ?
Ebba Meyer-Lie |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Jag uppfattar din fråga som att du undrar om din sambos son ärver något av huset om din sambo skrivs in som delägare och om ni i sådana fall kan göra något för att undvika detta.För att besvara din fråga måste jag gå igenom gällande rätt på området. Regler om arvsrätt hittas i Ärvdabalken (1958:637) (ÄB).Barns arvsrätt:Bröstarvingar, alltså den avlidnes barn, har alltid rätt till laglott. Laglotten är hälften av det arv bröstarvingen skulle ha fått om det inte funnits testamente till förmån för någon annan (7 kap 1 § ÄB). Denna del får inte inskränkas genom testamente. Ex. Om din sambo med tre barn lämnar en förmögenhet värd 6 000 000 kr kommer varje barns laglott att vara värd: 6 000 000 / 3 = 2 000 000Laglotten: 2 000 000 / 2= 1 000 000Din sambo kan alltså inte undvika att hans son, från det tidigare förhållandet, blir arvslös då sonen alltid har rätt till sin laglott.Sammanfattningsvis: Då din sambo har en son sen tidigare räknas han som din sambos bröstarvinge. Era gemensamma barn är även era gemensamma bröstavingar. Du har alltså två bröstarvingar medan din sambo har tre. Om du inte har ett testamente kommer din egendom att delas upp lika mellan dina två barn. Om din sambo inte har ett testamente kommer alltså din sambos egendom att delas lika mellan hans tre barn.Kan ni hindra sonen från det tidigare förhållandet att ärva huset?Om du skriver över en del av huset på din sambo kan din sambo självklart testamentera huset till era gemensamma barn, så länge testamentet inte inskränker din sambos sons laglott. Om testamentet däremot skulle inkräkta på din sambos sons laglott kommer han aldrig kunna få ut något från den del av huset som du står som ägare på, den tillfaller endast era gemensamma barn.Alltså, så länge din sambo har annan egendom som uppgår till ett så högt värde att det finns möjlighet för din sambos son att få sin laglott kommer endast era två gemensamma barn att få ta del av arvet som rör huset i enlighet med testamentet. Då frågor om arv kan vara komplicerade skulle jag rekommendera dig att kontakta Lawline för att få mer juridisk hjälp (info@lawline.se). Med vänliga hälsningar

Kan jag testamentera bort min dotters laglott?

2020-03-30 i Laglott
FRÅGA |Måste jag skriva testamente om jag vill att min dotters sambo ska ärva hennes laglott efter mej? Hon har skrivit testamente till förmån för honom.
Emil Bengtsson |Hej! Tack för att du vänder dig med din fråga till Lawline! Vad är problemet?Jag tolkar din fråga som att du vill testamentera bort din dotters laglott till din dotters sambo. Reglerna kring vad som gäller kring arv regleras i ärvdabalken (ÄB).Vad säger ärvdabalken?Vem ärver om du går bort? Det finns tre olika arvsklasser som man ärver efter någon. För att kunna gå vidare till nästa arvsklass måste den föregående vara helt uttömd. I första hand ärver dina barn och om de har gått bort dina barnbarn eftersom de ingår i första arvsklassen (2 kap. 1 § ÄB). Det innebär alltså att det primärt är din dotter som ärver efter dig. Är du gift så ärver din make före din dotter om det är ert gemensamma barn och hon måste då vänta tills hennes pappa gått bort innan hon kan ta del av arvet. Är det bara ditt barn så är hon ett så kallat särkullbarn och har då rätt att få ut sin laglott direkt (3 kap. 1 § ÄB).Kan du testamentera bort din dotters laglott? Föräldrars barn inom svensk arvsrätt kallas bröstarvingar. En bröstarvinge har alltid rätt till sin laglott oavsett vad ett testamente säger (7 kap. 1 § ÄB). Laglotten utgör i regel hälften av all din kvarlåtenskap, alltså hälften av all egendom du äger när du går bort. Det går att skriva en önskan om att bröstarvingar ska avstå från att kräva ut sin laglott, men om din dotter inte vill acceptera den önskan har hon rätt att få ut sin laglott ändå. Det innebär att om du skulle testamentera bort din dotters laglott skulle hon kunna ansöka om att jämka ditt testamente när du gått bort (7 kap. 3 § ÄB). Testamentet blir då ogiltigt i den mån som det inskränker på din dotters laglott. Din dotter måste ansöka om jämkning inom sex månader från det att hon delgivits testamentet, annars blir testamentet gällande trots att det kränker hennes laglott (7 kap. 3 § tredje stycket ÄB). SammanfattningDu kan inte testamentera bort din dotters laglott. Skulle du göra det så kan din dotter jämka testamentet för att få ut sin laglott, men om hon inte gör det inom sex månader så förlorar hon sin rätt till laglotten.Hoppas du fått svar på din fråga!

Kan en bröstarvinge bli arvslös?

2020-03-27 i Laglott
FRÅGA |Ponera att en familj är i total osämja och alla hatar varandra.Scenariot lyder: En man på 70 år har 3 barn. Samtliga barn hatar honom och han hatar barnen. Barnen hatar varandra också. Ingen pratar med den andra. Mannen på 70 år vill inte att barnen ska få ett öre av honom, så han skriver ett testamente där han skriver att grannen ska få ärva samtliga 5 miljoner som han har på kontot. Mannen dör plötsligt i en hjärtinfarkt. Är testamentet giltigt? Vad gäller? Hur fördelas dessa 5 miljonerna enligt det som står i lag? Behöver hälp
Sohail Niknejad |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Bestämmelser som ger svar på denna fråga hittar vi i Ärvdabalken (ÄB). Vill du följa med i lagrummen medan du läser svaret får du gärna klicka på länkarna eller söka upp lagrummen via internet.Utgångspunkterna för arvFör att ge en kort bakgrund till hur arv regleras kan det vara bra att ha koll på utgångspunkterna för arv. Har ni redan koll på utgångspunkterna kan ni bortse från detta avsnitt.Alla barn till den som lämnar arv efter sig kallas för bröstarvingar (2 kap. 1 § ÄB). Huvudregeln är att alla bröstarvingar får en lika stor del av arvet. De här andelarna kallas för arvslotter. Huvudregeln kan dock undvikas om det skrivs i testamentet att alla bröstarvingar inte ska få lika mycket. Gränsen för hur mycket man kan förfördela en arvinge går vid hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Den juridiska termen för var gränsen går kallas för laglott. Det innebär att ni tre syskon som utgångspunkt ska få 1/3 av arvet var, för de fall där det står i testamentet att ni ska få mindre kan ni kräva att ni åtminstone får ut hälften av detta. Alltså kan inte föräldern göra någon bröstarvinge arvlös, och det finns dessutom en gräns för hur testatorn får fördela arvet mellan er.Vidare ska testamentet, enligt 10 kap. 1 § ÄB, upprättas skriftligen med två vittnen. Vittnena och testatorn ska närvara samtidigt när testamentet skrivs under. Det behöver inte vara så att testamentsvittnena känner till innehållet i testamentet, det enda som krävs är att de är medvetna om att det är ett testamente de skriver under.Hur appliceras det här på er situation?Ett testamente har alltså upprättats och testatorn har gått bort. Enligt testamentet som lämnats kvar ska barnen inte få något av arvet utan allt ska gå till grannen. Först och främst kan det vara bra att kontrollera om testamentet är underskrivet på det sätt som krävs enligt 10 kap. 1 § ÄB (annars är det inte giltigt). Är testamentet giltigt formellt sett har dock alla barnen rätt att få ut hela sin laglott ur arvet, det vill säga var sin sjättedel. Hur får man då ut sin laglott? Detta görs genom att man påkallar jämkning av testamentet. Enklast är nog att ni i samband med bouppteckningen meddelar testamentstagaren (grannen) att ni vill ha ut era laglotter. Enligt 7 kap. 3 § ÄB måste ni påkalla jämkning inom sex månader från det att ni delgivits testamentet. Sker inte detta har ni förlorat er rätt att få ut er laglott.Med vänliga hälsningar,

Hur 12:2 ÄktB samt ett testamente påverkar laglotten

2020-03-18 i Laglott
FRÅGA |Min far har gått bort. Han var gift. Jag är sk särkullsbarn. Min fars fru har begärt "jämkning av giftorättsgods" enl äktenskapsbalken 12:2 vilket innebär att mitt arv blir minimalt. Har jag någon möjlighet att förhindra det och få ut min laglott. De hade ingen enskild egendom. Min far hade testamenterat "allt" till sin efterlevande fru.
Lisa Olsson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regeln i 12:2 äktenskapsbalken anger att den efterlevande maken kan begära att vardera sida behåller sitt giftorättsgods och då undviker en likadelning. Detta hindrar att särkullbarnen (barnen till den avlidne) får dela kvarlåtenskapen med den efterlevande. Innan en jämkning har du i din situation rätt till halva boet direkt enligt 3:1 samma balk men efter en jämkning så behåller var sida sitt. Om din far hade betydligt mindre tillgångar än hans fru så "vinner" hon på en jämkning då allt inte delas på hälften utan du får din fars andel.Svaret på din fråga är Nej. Detta (att hon begär jämkning) kan du inte göra något åt utan det är den efterlevande makans rätt. Hon får givetvis begära en jämkning och behålla sin del. Det du kan göra är dock att begära ut din laglott.Att han testamenterat allt till frun kan du angripa genom att begära ut din laglott och begära en jämkning av testamentet. Du har rätt som hans bröstarvinge/barn att få ut din laglott av hans andel i boet. Laglotten är hälften av arvslotten, så om du väljer att begära ut din laglott kommer du att kunna få ut hälften av det som då finns på din fars sida efter jämkningen. Se 7:1 ärvdabalken. Om du inte har några syskon behöver du inte dela den andelen med någon.För att begära ut laglotten måste du påkalla en jämkning av testamentet där din far anger att allt skulle gå till hans fru. Se 7:3 ärvdabalken. Du ska då meddela testamentstagarna om din önskan, vilket utifrån din information verkar endast vara frun. Ett rekommenderat brev eller e-post som kan bevisas är att rekommendera. Du kan även väcka talan mot henne vilket görs ,vid klandran av testamente, vid tingsrätten där den avlidne hade att svara i allmänhet. Se 10:9 rättegångsbalken. Detta är enligt huvudregeln i 10:1 rättegångsbalken där personen hade sin hemvist. Hemvisten är där personen var folkbokförd den 1 nov föregående år.Kravet ska framgå tydligt, att du önskar få ut din laglott och att frun ska avstå den delen som är reserverad för dig.En viktig fråga är när du blev delgiven testamentet. Du har nämligen sex månader på dig från delgivningsdagen att påkalla jämkningen av testamentet. Jag kan rekommendera dig att så snart som möjligt kontakta frun och ange ditt krav. Om du tror att hon inte skulle gå med på detta kan du även väcka talan vid domstolen där din far var folkbokförd 1 nov 2019. Efter sex månader förlorar du dock din rätt att begära ut laglotten.Jag hoppas att detta besvarade din fråga!Med vänliga hälsningar

Fördelning av arv mellan hel- och halvsyskon

2020-03-13 i Laglott
FRÅGA |Hej!Min halvsyster har avlidet. Hon har en biologisk syster . Hur fördelas arvet?Mvh Bo
Oliver Svensson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag utgår från din fråga att det inte finns några andra arvingar till din halvsyster och att arvet ska fördelas mellan dig och den biologiska systern. Arvingar som går före syskon är i detta fall är: barn, barnbarn och föräldrar. Om det är så att arvet ska fördelas mellan dig och den biologiska systern så är det riktigt att arvet ska fördelas mellan dig och den biologiska systern, se 2 kap. 2 § Ärvdabalken (ÄB). Arvet kommer i sådant fall att delas upp på så sätt att den biologiska systern kommer att ärva 75 % och du som halvsyskon kommer att ärva 25 %. Detta beror på att man erhåller den lott som skulle tillfallit föräldern, se 2 kap. 2 § 3 st. ÄB. Exempel: Systern som har gått bort och du har samma far, och den biologiska systern har då både samma mor och far. Du kommer således att erhålla arvet som skulle tillfallit er gemensamma far, och den biologiska systern både mor och far. Det innebär att ni kommer dela lika på lotten som skulle tillfalla er fader (d.v.s. 50 %) – och på så sätt får ni därifrån 25 % var. Sedan kommer den biologiska systern och att erhålla hela lotten som skulle tillfallit hennes mor (d.v.s. 50%). Jag hoppas att du har fått svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,