Laglott för särkullbarn

2021-10-08 i Laglott
FRÅGA |Hej.Jag är särkullbarn,Nu har min fosterfar gått bort,Mor o bonusfar har 2gemensamma barn.i deras testamente står det att det kvarlåtenskap ska delas till deras gemensamma barn,efter att mor gått bort.vad gäller för mej som särkullbarn?
Maja Kristiansson-Gran |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du undrar om du har rätt till arv från din mor trots att hon har testamenterat till hennes två andra barn. Reglerna om arv finns i ärvdabalken. Bröstarvingars arvsrättBröstarvingar, dvs barn, har rätt till arv från sina föräldrar (2 kap. 1 § ÄB). Om en förälder har flera barn är huvudregeln att varje barn ärver lika stor del (2 kap. 1 § andra stycket ÄB). Vad händer när föräldern har testamenterat kvarlåtenskapen?En bröstarvinge har alltid rätt till sin laglott, en laglott är hälften av vad bröstarvingen skulle ha fått om testamente inte fanns. Exempel: Om ni är tre syskon skulle du (om det inte fanns något testamente) få 1/3 av din mors kvarlåtenskap i arv. Din laglott är hälften av det, dvs 1/6 av kvarlåtenskapen (7 kap. 1 § ÄB). Du har alltså enligt lag rätt att få ärva din mor, oavsett om hon har upprättat ett testamente. Hur kan du gå tillväga för att få din laglott?För att kräva ut sin rätt till laglotten kan man påkalla jämkning av testamentet (7 kap. 3 § ÄB). När en person som upprättat testamente går bort ska testamentstagaren (i detta fall dina halvsyskon) informera dig som arvinge om testamentet och be dig godkänna det (14 kap. 4 § ÄB). För att påkalla jämkning ska arvingen då inom 6 månader meddela att denne inte godkänner testamentet och gör anspråk på sin laglott. Om testamentstagaren inte accepterar anspråket på laglotten så har du rätt att väcka talan i domstol (7 kap. 3 § tredje stycket som hänvisar till 14 kap ÄB). Sammanfattning:Du som bröstarvinge har alltid rätt till din laglott i arv från din mor oavsett om det finns ett testamente. När din mor går bort så måste du delges och godkänna testamentet. Om du vill få ut din laglott måste du då berätta att du kräver ut din laglott. Om dina halvsyskon inte accepterar det så har du rätt att väcka talan i domstol. För att undvika en sådan situation är min rekommendation att be din mor att skriva in i testamentet att det inte gäller den del du enligt lag har rätt att få ut (din laglott). Hoppas du fått svar på din fråga! Med vänliga hälsningar

Kan man få ut sin laglott om en förälder givit bort en fastighet som gåva?

2021-09-25 i Laglott
FRÅGA |Hej,Jag har en fundering kring min rätt till laglott.Min mamma, ensamstående och ogift, har skänkt sin fastighet till mina två syskon samt till min systers två barn.Vad händer vid mammas bortgång? Fastigheten är den enda tillgång min mamma har. Inget övrigt av ekonomiskt värde finns i boet. Går jag miste om min laglott, eller blir mina syskon och syskonbarn som fått fastigheten i gåva ersättningsskyldiga till mej?
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vände dig till Lawline med din fråga! Jag kommer att utgå från bestämmelserna i ärvdabalken (1958:637 för att besvara din fråga. Förskott på arv Som utgångspunkt i arvsrätten anses allt som en förälder ger till sina bröstarvingar under livstiden som ett förskott på arv. Så när det gäller en gåva till barn ska det presumeras vara ett förskott på arv enligt (6 kap. 1 § ÄB). Denna presumtion försvinner ifall gåvogivaren uttryckligt föreskriver att det inte ska vara ett förskott på arv. Ifall gåvan betraktas som ett förskott kommer värdet att avräknas från arvingens laglott (7 kap. 2 § ÄB). En arvinge som fått förskott på sitt arv har ingen skyldighet att återbära värdet (6 kap. 4 § ÄB). Det förstärkta laglottsskyddet En grundprincip i svensk rätt är att varje enskild person fritt får förvalta sin egendom som denne vill. En förälder har då rätten att ge sina barn gåvor som den vill. Dock finns det en undantagsregel i arvsrätten där en bröstarvinge vars rätt till laglott kränkts har rätt att jämka gåvan, det så kallade förstärkta laglottsskyddet (7. kap 4 § ÄB). Här är tanken att en förälder inte ska kunna undgå att ge en bröstarvinge dennes laglott genom att ge bort den som gåva. Regeln innebär i stort sätt att om gåvan kan likställas med ett testamente ska värdet återbäras till arvingen vars rätt till laglott kränkts.. Det kan vara svårt att veta vilka gåvor som är att likställa med testamente så jag ska nämna två typexempel som man talar om i den juridiska doktrinen: Ifall gåvogivaren gett bort gåvan strax innan dennes bortgång så är det att likställas med ett testamente eller ifall gåvogivaren behållit nyttjanderätt av en egendomen som gått i gåva, t ex nyttjanderätt till en fastighet som en givit sitt barn i gåva.Dessa två exemplen är inte uteslutande men används som vägledningen om vad som ska anses likställas med ett testamente. Av informationen i frågan är det svårt för mig att dra slutsatsen om fastigheten är att likställas med ett testamente. Men om så är fallet kan du som bröstarvinge jämka detta hos tingsrätten och begära att egendomen återbäras till kvarlåtenskapen för att sen få ut din laglott, förutsatt då att du inte kan få ut din laglott genom de medel som finns i dödsboet. Ifall det är orimligt att återföra egendomen är resterande arvingar skyldiga att ersätta dig för det värde som motsvara din laglott (7. kap 4 § ÄB) Ifall du vill göra gällande din rätt till laglott mot gåvotagarna måste det göras inom 1 år efter bouppteckningen avslutats, annars är den rätten förlorad (7 kap. 4 § andra stycket ÄB). Sammanfattning I din situation är det väldigt beroende på hur fastigheten överlåtits till arvingarna. Ifall inget specifikt har förskrivits när fastigheten gavs ska det presumeras vara ett förskott på arv. Då skrivs värdet av från deras arvslott men dem är inte återbäringsskyldighet på något vis till dig. Ifall det istället tydligt föreskrivits att det inte är ett förskott utan en gåva kan det förstärkta laglottsskyddet aktualiseras, förutsatt att gåvan kan likställas med ett testamente. Då kan arvingarna bli återbäringsskyldighet för ett värde som täcker din laglott. Jag hoppas du fått svar på din fråga och tack för att du vände dig till Lawline!

Kan man minska sin förmögenhet innan sin död så att de egna barnen ärver mindre?

2021-09-08 i Laglott
FRÅGA |Kan person sälja ge sin egendom i gåva innan sin död, för att undvika att egna barn har 50% rätt till egendomen eller dess värde? Även om gåvan går till närstående, ex barnbarn?Är detta något som personens barn kan hävda var förskott på personens testamente?Något att tänka på här?
Jacob Westin |Hej! Tack att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar det som att du vill veta om det är möjligt att göra av sig med egendom innan sin död för att minska sin förmögenhet och därigenom minska värdet av de egna barnens arv. Din fråga är successionsrättslig och behandlas i Ärvdabalken (ÄB). Laglotten är oundviklig och gäller oavsett storleken på förmögenheten Du frågor om det finns sätt att undvika att de egna barnen har rätt till 50% av ens kvarlåtenskap. Fenomenet du beskriver kallas för bröstarvingarnas laglott och innebär enligt 7 kap. 1 § ÄB att bröstarvingar alltid har rätt att ärva hälften av arvslotten, dvs. hälften av kvarlåtenskapen efter den avlidne. Laglottsregeln är oundviklig och innebär att bröstarvingarna till en avliden har rätt till sin laglott även om den avlidne har testamenterar bort mer än hälften av sin kvarlåtenskap. Bröstarvingars rätt till sin laglott beror inte på förmögenhetens storlek utan är helt enkelt rätten till hälften av kvarlåtenskapen. Ett klassiskt exempel av laglott är om en avliden, som har efterlämnat två bröstarvingar, i testamente ger bort hela kvarlåtenskapen till en välgörenhetsorganisation. Bröstarvingarna veta att de har rätt till sin laglott, dvs. hälften av kvarlåtenskapen, och jämkar därför testamentet. Då erhåller bröstarvingarna hälften av den avlidnes kvarlåtenskap och resten, dvs. hälften, går till välgörenhetsorganisationen. På det sättet kan bröstarvingar alltid få ut sin laglott även om den avlidne inte vill det. Det förstärkta laglottsskyddet skyddar bröstarvingar mot medvetna, testamentliknande transaktioner innan dödsfallet För att skydda bröstarvingarna mot att den avlidne, innan sin död, ger bort egendom i syfte att minska sin kvarlåtenskap så att bröstarvingarnas laglott blir värt mindre, infördes i 7 kap. 4 § ÄB det förstärkta laglottsskyddet. Skyddet aktualiseras om arvlåtaren i sin livstid ger bort egendom under sådana omständigheter eller på sådana villkor att gåvan till syftet är att likställa med testamente (7 kap. 4 § 1 st. ÄB). Anser en bröstarvinge att sådana gåvor har utdelats, ska bröstarvingen inom ett år väcka talan i domstol. Om rätten håller med bröstarvingen, kommer värdet av gåvornas värde läggas till kvarlåtenskapen när laglotten beräknas. Med andra ord går gåvan tillbaka och bröstarvingarnas laglott har det värdet som den hade haft om gåvan aldrig gavs. Det övergripande kravet för att en gåva ska falla in under det förstärkta laglottsskyddet är att det måste vara sannolikt att avsikten med gåvan var att undgå laglottsregeln. Det krävs i princip att det inte går alltför lång tid mellan gåvohandlingen och dödsfallet eller alternativt att gåvan ges tidigare än så men att gåvogivaren fram till döden behåller den huvudsakliga nyttan av egendomen som gavs bort. Sammanfattning: Det är svårt att undvika laglottsregeln I det stora hela är bröstarvingarnas laglott något som är svårt att kringgå och något de alltid har rätt till. Om en bröstarvinge anser att för mycket kvarlåtenskap har testamenterats bort, kan testamentet jämkas. Det är alltså ett slags rättsligt verktyg för bröstarvingar som vill få saken prövad. Vidare har bröstarvingar ytterligare skydd genom att det är förbjudet för arvlåtare att, med avsikten att minska storleken av bröstarvingarnas laglott, ge bort egendom innan sin död. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline. Med vänlig hälsning,

Kan en förälder göra sitt barn arvlös?

2021-08-31 i Laglott
FRÅGA |Jag är vuxen och har ingen kontakt med min pappa sedan ca 15 år. Jag har 2 vuxna bröder som har fortsatt kontakt med honom. Jag har fått veta att han för flera år sedan har skrivit över alla sina tillgångar på dem för att göra mig arvslös. Det är en sommarstuga, en bostadsrätt, bilar osv . Allt han äger med andra ord. Det handlar om ganska många miljoner kronor.Han är fortfarande vid liv och arv är inte aktuellt ännu, men jag undrar om han kan göra mig helt arvslös på detta sätt ? Har jag någon rätt /chans att bestrida det han gjort ? Med vänlig hälsning
Noa Shasavar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Din fråga aktualiserar Ärvdabalken (ÄrvB). Den legala arvsordningenI svensk lag har vi en turordning för vem som ska ärva en person som har gått bort, denna turordning kallas för den legala arvsordningen. I första hand ärver den avlidnes barn eller barnbarn, i andra hand den avlidnes föräldrar eller syskon och syskonbarn och i tredje hand mor- och farföräldrar eller fastrar, farbröder, mostrar och morbröder, 2 kap. 1-3 §§ ÄrvB. LaglottLaglott är den del som en bröstarvinge alltid kan kräva att få som arv, 7 kap. 1 § ÄrvB. Laglotten är hälften av arvslotten och arvslotten är den del som en bröstarvinge har rätt till enligt den legala arvsordningen. Har ett testamente skrivits har en bröstarvingen alltid rätt att kräva att få sin laglott oavsett vad som skrivits i testamentet. I vissa fall kan du kräva din laglott ur gåvor som din förälder givit bort före sin bortgång. Det förstärkta laglottsskyddetI vissa fall kan skyddsregeln i 7 kap. 4 § ÄrvB aktualiseras, det s.k. förstärkta laglottsskyddet. En förutsättning för att denna bestämmelse ska kunna tillämpas är att förälderns avsikt med gåvan kan antas ha varit att i förväg fördela sitt framtida arv, d.v.s. föräldern har givit bort gåvan därför att denne börjat tänka på sin död. Det förstärkta laglottsskyddet aktualiserar två typer av gåvor, dels gåvor som föräldern ger bort då denne vet/tror att döden är nära och dels gåvor som innebär att föräldern behåller den huvudsakliga nyttan av den bortgivna egendomen, med andra ord gåvor som är att likställa med testamente; ett exempel på en sådan gåva är om en förälder ger bort en fastighet som gåva men förbehåller fri nyttjanderätt fram till sin död. Om föräldern har huvudsaklig nytta av egendomen efter gåvans fullbordats så aktualiseras det förstärkta laglottsskyddet. Andra typer av gåvor faller inte under skyddet i 7 kap. 4 § ÄrvB. Om det visar sig att det förstärkta laglottsskyddet går att tillämpas så ska laglottens storlek beräknas som om gåvan aldrig hade getts bort utan finns kvar bland förälderns övriga kvarlåtenskap. Det är gåvans värde vid arvet som ska beaktas, inte vid gåvotillfället. Ett förtydligande exempel: En förälder avlider och efterlämnar 3 barn, föräldern har en kvarlåtenskap på 60 000 kr. Några år innan sin bortgång gav föräldern ett av barnen en fastighet som vid gåvotillfället var värd 10 000 kr och vid förälderns bortgång var värd 30 000 kr. Gåvan skedde på så sätt att den aktualiserar skyddet i 7 kap. 4 § ÄrvB. När laglotten ska beräknas ska kvarlåtenskapen och gåvans värde läggas samman vilket blir 90 000 kr. Laglotten är halva arvslotten. Arvslotten är 90 000/3 = 30 000, laglotten blir då 15 000 kr. Hade det förstärkta laglottsskyddet inte varit tillämplig på gåvan hade laglotten istället varit 10 000 kr. Gåvomottagaren kan alltså bli återbäringsskyldig eller, om egendomen inte kan återbäras, ersättningsskyldig motsvarande gåvans värde. I ditt fall är gåvomottagaren dina syskon, detta innebär att reglerna om förskott på arv också blir aktuella. Förskott på arvEnligt 6 kap. 1 § ÄrvB anses större gåvor till bröstarvingar vara förskott på arv och ska avräknas från gåvotagarens andel vid fördelning av den bortgångnes kvarlåtenskap, d.v.s. gåvan "läggs på" din fars kvarlåtenskap som sedan delas lika mellan barnen och gåvan avräknas sedan från gåvomottagarens arv. Tanken med detta är att bröstarvingar ska få lika mycket av sin förälder och därför ska det barn som mottagit gåvor under förälderns livstid få mindre vid fördelning av arvet. Att ge bort sommarstugan, bostadsrätten och bilarna kan anses utgöra förskott på arv om din pappa inte uttryckligen angivit i t.ex. ett gåvobrev eller testamente att det inte ska anses vara förskott på arv. Det kan även ske muntligen. Det är inte endast gåvor som ges bort helt gratis som omfattas av 6 kap. 1 § ÄrvB utan också t.ex. försäljning av fastighet till underpris. SammanfattningOm din pappa gett bort egendomen eller sålt dessa till underpris kan de anses utgöra förskott på arv om han inte uttryckligen angett annat. Om de anses utgöra förskott på arv ska de avräknas från dina syskons andel vid fördelningen av er fars kvarlåtenskap. I vissa fall kan det förstärkta laglottsskyddet aktualiseras om er pappa gett gåvan då han tror att döden är nära eller om han efter att ha gett bort egendomen fortfarande har huvudsaklig nyttjanderätt av dessa, t.ex. att han bor kvar i bostadsrätten tills dess att han gått bort. I sådana fall måste talan väckas inom ett år från det att bouppteckningen efter arvlåtaren avslutats. Detta är endast en sammanfattning av aktuella områden inom arvsrätten och att bevisa din pappas syfte med gåvorna kan bli jobbigt, det kan därför vara bra att kontakta en jurist som arbetar med arvsrätt för att klargöra din situation. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline! Vänliga hälsningar,

Det förstärkta laglottsskyddet

2021-09-30 i Laglott
FRÅGA |Jag har läst att Gåvobrev blir testamente om: Gåvogivaren ligger för döden eller trodde att döden var nära. (Gåvogivaren till lägenheten var vid tillfället 85 år hade diabetes)Gåvogivaren bor kvar i lägenheten fram till sin död (9 år)Gåvan utgör mer än hälften av den avlidnes kvarlåtenskap. ( Gåvan kränker bröstarvinges rätt till sin arvslott.Dessa 3 påståenden stämmer väl med mitt fall. Ska jag vända mig till tingsrätten och begära jämkning och hur går det till.
Anahita Harati |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Ett förstärkt laglottsskydd kan gälla i din situation:Du har själv lyckats bra med att redogöra för vad detta innebär. Jag tänker nedan bekräfta delar av det du redan nämner, men även ta upp undantag. Begreppen arvslott och laglott:Det är okej för någon att ge eller testamentera bort bröstarvingens arvslott, se 2 kap. 1 § andra stycket ärvdabalken. En bröstarvinge har dock alltid rätt till hälften av arvslotten, vilket kallas för laglott, se 7 kap. 1 § ärvdabalken. Du skriver att gåvan utgör mer än hälften av den avlidnes kvarlåtenskap. Detta innebär att rätten till din laglott kränkts. Laglotten i detta fall blir hälften av vad du skulle fått om lägenheten fortfarande hade funnits kvar i dödsboet, se 7 kap. 4 § första stycket ärvdabalken. Ett gåvobrev kan angripas rättsligt av en bröstarvinge ifall1. gåvobrevet syftat till att likställas med ett testamente. Detta innebär att gåvan getts för att givaren börjat tänka på sin död och velat fördela sina tillgångar. Det krävs dock inte att givaren haft för avsikt att kringgå reglerna om laglott (den del av den avlidnes kvarlåtenskap som du har rätt till) för att det förstärkta laglottsskyddet ska gälla (NJA 1973 s. 687). Om jag förstått det rätt, har det gått 9 år från då givaren beslöt sig för att överlämna gåvobrevet till dess att han eller hon dog. Detta hade inneburit för lång tid, om det inte vore för att´2. givaren bott kvar i lägenheten fram till sin död (och på så sätt behållt nyttan av den bortgivna egendomen - en större fördel än den uppoffring som överlåtelsen inneburit). Det förstärkta laglottsskyddet kommer alltså att aktualiseras i din situation på grund av det som står i punkt 2.- Undantag:Även om det som står i punkt 2 är uppfyllt, kan det förstärkta laglottsskyddet för bröstarvingen i vissa fall gå förlorat. T.ex: om givaren under de 9 åren arbetade under ledning av gåvans mottagare, se NJA 1998 s. 534. Om undantaget är tillämpligt i ditt fall, kommer laglotten beräknas utifrån de tillgångar som efter överlåtelsen av lägenheten finns kvar i dödsboet. Om undantaget inte är tillämpligt, ska beräkningen av den avlidnes kvarlåtenskap istället innefatta lägenhetens värde. Det är lägenhetens värde vid arvsskiftet som ska beaktas (inte det värde som lägenheten hade vid gåvotillfället).Återbäringsskyldighet:Mottagaren av gåvan kan bli återbäringsskyldig beträffande vad som saknas för att du ska kunna få ut din laglott ur den avlidnes kvarlåtenskap. Om egendomen inte kan återbäras (ges tillbaka), ska lägenhetens mottagare ersätta dess värde, se 7 kap. 4 § första stycket ärvdabalken. För att detta ska kunna ske, måste du väcka talan i tingsrätt. Väcka talan:Du har 1 år på dig att väcka talan i tingsrätt. Tiden börjar löpa från då den avlidnes bouppteckning avslutades. När tiden passerat, går din rätt förlorad, se 7 kap. 4 § andra stycket ärvdabalken. Du kan läsa mer om hur man väcker talan i tingsrätt här. Blanketten du kan använda dig av finns här. Jag hoppas du fått svar på din fråga.Vid fler frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Vänligen,

Vad är laglottsskydd och kan bortgiven fast egendom återgå till ett dödsbo?

2021-09-21 i Laglott
FRÅGA |Min far ägde ett hus sedan tidigare när han gifte sig. Han har under alla år betalat alla räkningar och muntligt har huset varit hans. Han har inga gemensamma barn med frun. Han har 2 egna barn som är helsyskon med samma mamma och en till barn med en annan kvinna. För 18 år sedan gav pappa huset som gåva till oss 2 barn som är helsyskon, i detta gåvobrev står det att huset är enskild egendom och inte är ett förskott på arvet. Dessutom har vi betalat av en revers på huset.Nu har pappa gått bort och juristen som sköter dödsboet vill ha information om huset som jag och mitt syskon äger, för att det kanske ska ingå som tillgång i dödsboet och att halvsyskonet kan ha rätt till en del (Har talat med denne och det finns dock inget intresse av detta).Kan jag och mitt syskon förlora huset? Trots att det gått 18 år, inte är förskott på arvet och vi betalat en revers?
André Blomquist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag förstår din fråga som att er far har i gåva gett bort sitt hus till 2 av sina 3 barn. Nu riskerar huset att bli en del av er fars bouppteckning trots att ni äger huset. För att besvara din fråga tänker jag redogöra för vad som utgör förskott på arv och vad laglottsskyddet är. Din fråga regleras i ärvdabalken (ÄB). Är gåvan giltig? Inledningsvis krävs att gåvan är giltig för att gåvan ska anses vara fullbordad (4 kap. 29 § Jordabalk) Annars riskerar den att vara ogiltig och det får rättsverkan av att den anses aldrig ha skett. För att en gåva av fast egendom ska vara giltig krävs att formkraven i 4 kap. 1 § JB är uppfyllda. Det innebär att en skriftlig handling ska upprättas som innehåller en förklaring att den fasta egendomen ges bort i gåva. Handlingen ska signeras av gåvogivare och gåvomottagare. Om gåvan är ogiltig ska huset ingå i er fars bouppteckning. Vad är förskott på arv? Enligt 6 kap. 1 § ÄB är utgångspunkten att egendom som en förälder ger till sina bröstarvingar utgör förskott på arv om inte annat framgår. Det kan exempelvis vara att gåvan behäftade med en föreskrift som förklarar att det inte ska utgöra förskott på arv. I och med att gåvobrevet i ditt fall förklarar att gåvan inte ska anses vara förskott utgör det inte förskott på arv. Kan fastigheten införlivas i er fars bouppteckning ändå? Alla bröstarvingar är tillförsäkrade sin laglott (7 kap. 1 § ÄB). Om er far har gett bort huset till er men fortsatt att bo kvar kan det räknas som att ni legalt sett fått huset genom ett testatementsförordnande. Om det tredje syskonet då påkallar jämkning kan det vara så att värdet av huset ska avräknas på era lotter i samband med arvet (7 kap. 2,3 och 4 § ÄB). Om ni har betalt huset på något sätt till er far kommer troligtvis en avräkning för det beloppet också ske. SlutsatsOm det tredje syskonet påkallar jämkning kan det vara så att er gåva ska avräknas från arvet från er far. Om ingen jämkning påkallas ska inte huset räknas in i bouppteckningen. För att kunna lämna ett preciserat svar på din fråga krävs att omständigheterna utreds med beaktande av fler omständigheter än vad du tar upp i frågan. Om du har fler frågor eller önskar ytterligare utredning är du välkommen att kontakta mig per mail till andre.blomquist@lawline.se Hoppas du fick svar på din fråga, MVH

Hur begär man sin laglott ?

2021-08-31 i Laglott
FRÅGA |Hej! Vi är tre syskon. Vår far (som var skild från vår mor) gick bort i vintras. I hans testamente lämnade han lösöret till sin sambo (ej vår mor) och övriga tillgångar till ett av oss syskon. Vi två uteslutna syskon begärde jämkning vid bouppteckningen för att få ut vår laglott. Vad händer nu? När 6 månader gått från att vi tog del av testamentet så vinner det ju laga kraft och då blir ju inte vi två uteslutna syskon dödsbodelägare längre. Kan vårt tredje syskon och sambon då ta alla pengarna utan att vi får vår del? Om de inte betalar ut till oss frivilligt, måste vi då stämma i tingsrätt?
Yodit Eshete |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Bröstarvingar har alltid rätt tills sin laglott., 7 kap. 1 § ÄB. För att inte förlora laglotten så krävs det att bröstarvingen gör anspråk på laglott genom att påkalla jämkning av testamentet. Detta måste göras sex månader från att ni fått del av testamenten, 7 kap. 3 § ÄB. Det finns inga formkrav i ärvdabalken (1958:637) på hur man begär jämkning men varje bröstarvinge som vill hävda sin laglott måste begära jämkning för sin egen del. I begäran måste det tydligt framgå att bröstarvingen begär jämkning med anledning att få ut sin laglott. Kravet på jämkning kan framföras till testamentstagare eller genom att väcka talan i domstol. Det viktiga är att ni kan visa att ni har begärt jämkningen inom tidsramen för att ni ska ha rätt till er respektive laglott. Exempelvis kan en anteckning i göras i bouppteckningen om att ni framställt ett anspråk på er laglott. Betalar de inte ut det frivilligt så kan ni alltså väcka talan vid domstol. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Med vänlig hälsning,

Testamente som utesluter bröstarvinge

2021-08-31 i Laglott
FRÅGA |Hej!Min pappa gick bort och för hade ett koncernföretag med fastigheter med hyresrätt i ett underbolag. Då bolaget skapades genom fusion 2009 gav han bort 75% av företaget(25% vardera) till 3 syskon, därtill testamenterade han bort resterande 25% med ett testamente 2009. Vi är 4 syskon, varav således 1 särkullebarn har blivit lottlös. Därtill har han skrivit gåvobrev på 3 ytterligare fastigheter 2019 (då han var sjuk, han gick bort 1,5 år senare), där han fastslår att han även får behålla nyttjanderätten till fastigheterna. Kan man göra så med arvsrätten?
Kajsa Svensson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline!Jag förstår din fråga så att du vill veta om man kan fördela arvet på det sätt din pappa gjorde och göra ett barn arvlöst. När jag besvarar din fråga som rör arv kommer jag använda mig av ärvdabalken, ÄB.LaglottSom bröstarvinge till en förälder har man alltid rätt till sin laglott enligt lagen (7 kap. 1 § ÄB). Det är en rättighet som man i Sverige har och föräldern kan inte giltigt testamentera bort, eller på andra sätt, göra ett barn arvlöst. Det är en helt annan fråga om föräldern gjorde av med alla pengar och det därför inte blir något arv överhuvudtaget.Laglotten är halva arvslotten vilket innebär att om din pappa hade haft två barn blir laglotten ¼ då arvslotten hade varit ½.Jag är osäker vad du menar när du beskriver barnet som särkullbarn men jag antar att du menar att ni inte har samma mamma vilket inte påverkar barnets rätt till arv efter er gemensamma pappa. Hade barnet däremot varit din mammas enbart och hennes särkullbarn har barnet inget stöd i lag att få del av arvet och din pappas handlingar hade då varit helt ok.SammanfattningÄr särkullbarnet ett barn till din pappa så har denne rätt till sin laglott enligt lag och det är inget man kan testamentera bort eller liknande. Få ex ni som barn för mycket i arv på grund av att din pappa uteslutit ett barn från sitt arv genom testamente måste detta korrigeras. Hoppas att du fått svar på din fråga!Vänligen,