Kan förordnande om kapitalförsäkring och försäljing av egendom till underpris kränka laglotten?
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Jag tolkar dig som att din mamma gick bort förra året, och att du nu har lite frågor kring hur en kapitalförsäkring och en försäljning av en sommarstuga till hennes andra barn ska hanteras i förhållande övriga barns arvsrätt.
Frågor om arv och liknande regleras i ärvdabalken. Jag ser att du har många frågor, men jag ska försöka bemöta dem alla på ett pedagogiskt sätt.
Arvsordningen och generellt om arvsrätten
Först vill jag säga något kort om arvsordningen och arvsrätten generellt. Enligt lag ska arv fördelas i första hand till bröstarvingar (2 kap. 1§ ärvdabalken). Det innebär att du och dina syskon ska ta lika lott i kvarlåtenskapen efter din mamma, om det inte finns ett testamente som föreskriver annat. Utifrån din fråga tolkar jag det som att det inte finns något sådant testamente. Särkullbarn (barn från din mammas tidigare förhållande) tar arv direkt när dennes förälder går bort, medan barn som varit gemensamma mellan er mamma och hennes nya man, måste vänta tills även mannen går bort.
Barn har då som utgångspunkt rätt till sin arvslott. Finns det exempelvis fyra barn, är vardera arvslott 1/4.
När en gift person avlider ska det göras en bouppteckning och en bodelning. Detta ska göras innan arvet skiftas. Det innebär att man först går igenom respektive makas tillgångar i giftorättsgods, och skulder, och ställer upp de var för sig. Sedan är utgångspunkten, om det inte finns annat avtalat eller skäl för jämkning, att båda sidorna ska ha lika mycket av giftorättsgodset, så den som har mer får tillskjuta den andra pengar. Detta gäller som sagt bara giftorättsgodset. Först när boets skulder är betalda och bodelningen är gjord, får man ut kvarlåtenskapen. Kvarlåtenskapen består då i den egendom som tillgodoräknas en part genom bodelning, samt eventuell enskild egendom. Det är kvarlåtenskapen som ska delas ut i arvsskiftet.
Hur ska kapitalförsäkringen hanteras?
Jag tolkar det som att din mamma fick pengar genom bodelningen med din far vid deras äktenskapsskillnad, att hon för de pengarna köpte en sommarstuga som hon senare sålde till en broder till dig, och för pengarna hon fick för sommarstugan har hon valt att teckna en kapitalförsäkring som hennes nya man då angavs som förmånstagare till.
Först och främst kan här noteras att faktumet att hon fått pengarna från separationen från er far, spelar ingen roll arvsrättsligt. Du och dina helsyskon har inget särskilt anspråk på pengar som hon fått av din far vid bodelningen. Annorlunda hade det varit om hon hade ärvt pengar från din far, då ni kunde haft efterarvsrätt. Att avsätta pengar i en kapitalförsäkring som man fått från en avliden makes kvarlåtenskap, kan utgöra ett sådant förfogande som gör att man måste kompensera barnen med efterarvsrätt för detta. Har efterlevande make genom gåva eller jämförbar handling, utan tillbörlig hänsyn till den första avlidnes arvingar, väsentligt minskat sin egendom, ska denne kompensera barnen för detta vid dennes frånfälle (3 kap. 3§ ärvdabalken). Väsentlig minsking är i praxis vanligen 25% (NJA 2013 s. 736). Detta blir dock bara aktuellt att åberopa om pengarna hon använt är pengar hon fått i arv från pappan. Har hon fått dem "efter separation" genom bodelningen, blir de hennes med full äganderätt och det står henne fritt att disponera dem hur hon vill. Hennes barn har inget anspråk på dessa pengar i egenskap av arvingar efter pappan.
Jag förstår i din fråga det som din mamma och hennes man har skrivit ett äktenskapsförord som gjorde sommarstugan till din mammas enskilda egendom. Annars måste hon fått pengarna eller stugan i gåva, arv eller liknande med särskilt förordnande om enskild egendom, annars kan egendom inte vara enskild. Enskild egendom är ingen ägandeform, utan den reglerar i princip bara om en tillgång ska ingå i bodelningen eller inte, alltså om den ska delas med maken. Jag är lite osäker på omständigheterna kring detta förordnande, och då jag inte heller vet helt hur ett eventuellt äktenskapsförord är formulerat, är det svårt att säga så mycket mer i denna del. Men generellt skulle jag inte tro att ett äktenskapsförord egentligen förhindrar att hon sätter in sin make som förmånstagare i en kapitalförsäkring gällande dessa pengar. Det är ett annat typ av avtal mellan din mamma och försäkringsförvaltaren, medan ett äktenskapsförord egentligen bara reglerar hur egendom ska hanteras mellan två makar. Jag skulle alltså, beaktat informationen du givit, inte heller tro att det skulle finnas några hinder att använda pengarna från stugan för en försäkring som ska falla ut till maken vid hennes bortgång, i alla fall inte i förhållande till reglerna om enskild egendom. Hon har som utgångspunkt rätt att disponera över hennes egendom som hon vill.
Däremot, kan ett sådant förordnande eventuellt vara arvsrättsligt problematiskt i förhållande till hennes barns arvsrätt om det avser ett belopp som är så stort att det kränker era laglotter.
En försäkring med förmånstagarförordnande till en efterlevande maka är inte ett arv i arvsrättens mening, och ingår inte i kvarlåtenskapen (14 kap. 7§ 1st försäkringsavtalslagen). Men om detta skulle vara oskäligt mot en bröstarvinge, kan förordnandet jämkas så att försäkringen helt eller delvis tillfaller bröstarvingarna (14 kap. 7§ 2st försäkringsavtalslagen). Det ska vid en sådan bedömning särskilt beaktas skälen för förordnandet, och även förmånstagarens och bröstarvingarnas ekonomiska förhållanden. I ett sådant sammanhang kan man ju argumentera för att all övrig egendom i boet, motsvarande 15 miljoner kronor, utgår till maken ändå, då det är enskild egendom och inte ska ingå i bodelningen. Utifrån dessa ekonomiska förhållanden, kan man då försöka trycka på att det är oskäligt att han även ska få pengarna från kapitalförsäkringen, särskilt om detta är det enda din mamma äger. Om ni vill väcka talan om sådan jämkning måste ni göra det inom ett år från det att bouppteckningen efter er mamma avslutades, annars förlorar ni rätten att jämka (14 kap. 7§ 4st försäkringsavtalslagen). Det gör ni genom att stämma förmånstagaren, maken, i domstol.
Vad gäller din sista fråga i denna del angående huruvida kapitalförsäkringen ska tas upp i bouppteckningen, kan sägas att en sådan kapitalförsäkring anses övergå till förmånstagaren utan att ingå i den avlidnes dödsbo, som ovan nämnts. Den ska alltså inte ingå i boet och inte tas upp som men tillgång i boet, men den ska ändå anges på bouppteckningen så som en ”övrig upplysning”, och det ska anges vem som är förmånstagare och värdet (20 kap. 5§ 2st ärvdabalken). Läs mer om detta på Skatteverkets hemsida.
Kan kapitalförsäkringen kränka laglotten?
Utifrån arvsrättslig reglering, finns det också möjlighet att argumentera för att insättningen av en summa pengar i kapitalförsäkring med förmånstagarförordnande kränker laglotten. Ett sådant förfarande kan liknas med en gåva. Alla är som utgångspunkt fria att ge bort egendom, men om man ger bort så mycket att det kränker bröstarvingarnas laglott uppstår arvsrättsliga problem. Bröstarvingarna måste då visa att givandet av gåvan för det första (1) givits med visst syfte som kan likställas med ett testamente, och (2) att värdet varit så högt att det kränkt laglotten. Detta kallas det förstärkta laglottsskyddet (7 kap. 4§ ärvdabalken).
Den första förutsättningen är vanligen den svåraste att bevisa, då ni måste visa att syftet med denna handling har varit att undanhålla er arv eller att ordna med sin egendom inför sin bortgång. Det torde inte vara alltför svårt att argumentera för att kapitalförsäkring med förmånstagarförordnande med villkor om att beloppet utfaller vid tecknarens bortgång, görs i syfte att ordna med sin egendom inför sin bortgång. Även om hon gjort detta i nära anslutning till sin bortgång, eller i anslutning till en sjukdom eller att hon trodde hon skulle gå bort, kan tala för ett sådant syfte.
Den andra förutsättningen handlar om att gåvans värde måste vara så stor att den kränker din laglott. Laglotten är halva arvslotten (7 kap. 1§ ärvdabalken). Om din mamma hade fyra barn, är arvslotterna ¼ var, och därmed är laglotterna 1/8 var. Det finns alltså visst utrymme att disponera över sin egendom och ge bort den, man får kränka arvslotten men inte laglotten. För att räkna ut om laglotten kränkts, återför man värdet av försäkringen vid arvsskiftet, till kvarlåtenskapen, och delar summan på 8, för att få ut vad varje laglott är värd. Finns det då inte teckning för laglotterna i det som finns kvar i kvarlåtenskapen, kan maken behöva betala tillbaka så mycket så att laglotterna täcks (7 kap. 4§ ärvdabalken). Om det inte finns något alls i kvarlåtenskapen, är det ganska tydligt att laglotterna kränkts.
Kan äktenskapsförordet kränkt laglotten?
Jag förstår nog inte helt hur tillgångarna mellan din mamma och hennes man har varit fördelat. Jag förstår det som att din mamma inte ägt något alls, utan att allt ägts av hennes man och att det finns ett äktenskapsförord som säger att allt vardera äger ska vara respektives enskilda egendom. Att endast förordna om enskild egendom är i sig inget som torde kränka några laglotter, däremot kan det möjligen argumenteras för att om din mamma ”sålt” eller gett bort all hennes egendom till sin man, ex. skrivit över hus, bilar och liknande på honom, och sedan förordnat om att all egendom ska vara enskild, kan ett sådant förfarande tangera ovan regler om gåva och det förstärkta laglottsskyddet. Men återigen måste man visa att det skett i syfte med att ordna succession, alltså inför sin bortgång.
Hur ska försäljningen av sommarstugan hanteras?
Avslutningsvis ska jag bemöta försäljningen av sommarstugan och hur det kan påverka arvsrätten. Gåvor som ges i livet till bröstarvingar ska som utgångspunkt räknas som förskott på deras arv, så länge motsatsen inte uttryckts (6 kap. 1§ ärvdabalken).
Det som i detta sammanhang kan diskuteras är om försäljningen kan vara en sådan gåva. Det finns tre krav för att en gåva ska vara för handen, och det är att det finns en gåvoavsikt utan krav på motprestation, din bror ska alltså inte ha gjort någon motprestation för detta, att givandet varit frivilligt och inte påtvingar, och att det skett en förmögenhetsöverföring, alltså att föremålet för gåvan har ett ekonomiskt värde. En gåva har ett benefikt inslag. Som jag förstår har din mamma sålt sommarstugan till brodern, vilket talar emot att det är en gåva om hon fått betalning för den. Om man dock har sålt egendom till underpris, kan skillnaden mellan marknadsvärdet och försäljningsvärdet vara en gåva (NJA 1939 s. 171). Vanligen krävs det enligt praxis att mellanskillnaden är större än ¼ för att det ska räknas som underpris, vilket verkar vara fallet i er situation. Värdet ska bedömas vid tiden för gåvotillfället, alltså när sommarstugan såldes (6 kap. 3§ ärvdabalken). Om din mamma inte uttryckt annat, är det troligt att försäljningen av sommarstugan till underpris till hennes andra barn, är att behandlas som ett förskott på dennes arv.
Följden av att något är förskott på arv, är att mottagaren inte både ska få gåvan och hela sin arvslott. Då kan mottagaren behöva avräkna gåvan på sin lott. Det finns dock i dessa regler ingen skyldighet för brodern att återbära eller betala tillbaka gåvan (6 kap. 4§ ärvdabalken), utan resultatet blir då att han troligen inte kommer få något av kvarlåtenskapen om gåvans värde är 600 000 kr.
Vidare kan även denna del diskuteras i förhållande till det förstärkta laglottsskyddet ovan, om man då kan likställa givandet med testamente enligt ovan. Fördelen med dessa regler är att om man kan bevisa att givandet kan likställas med testamente, är brodern här är skyldig att återbära eller betala tillbaka till syskonen så att laglotterna täcks, men detta är vanligen svårare att bevisa än reglerna om förskott på arv.
Kan man kontrollera transaktioner på er mammas konto?
I denna del kan kort sägas att det är dödsbodelägare som gemensamt ska förvalta dödsboet under boets utredning. Det innebär att dödsbodelägarna tillsammans också företräder boet gemensamt gentemot tredje man, så som banken (18 kap. 1§ ärvdabalken). Detta innebär att utgångspunkten gällande förvaltningen av dödsboet och handlingar och åtgärder som vidtas i dödsboets namn, måste göras med samtliga dödsbodelägares samtycke, vanligen då genom fullmakt.
Det tillhör vanligen dödsbodelägares befogenhet att tillförskaffa sig information om dödsboet konton, för att kunna förrätta en bouppteckning och utreda boet. Det finns dock regler om banksekretess som kan hindra att vissa uppgifter lämnas ut, då det som utgångspunkt råder ganska stark banksekretess över kunders förehavanden i banken (1 kap. 10§ lag om bank- och finansieringsrörelse). Banken får dock göra ett undantag för dödsbodelägare, om begäran är av betydelse för dödsboet och att dödsbodelägaren kan lämna godtagbara skäl till att man behöver informationen. Det innebär att dödsbodelägaren måste visa att denne har ett ekonomiskt intresse av uppgifterna, vilket kan vara att tillgodose dödsboets behov, att kunna beräkna behållning eller att kunna utreda frågor om förskott på arv eller liknande. Som jag förstår dig, så avser din begäran arvsrelaterade frågor, vilket förmodligen inte bör medföra några problem hos banken. En sådan begäran hos banken behöver göras skriftligen, med tydlig motivering och precisering om vad som begärs, under vilken tidsperiod och liknande. Däremot kommer du troligtvis behöva bevisa att du är dödsbodelägare, vilket du vanligen kan göra genom att uppvisa en bouppteckning, ett dödsfallsintyg med släktutredning från Skatteverket eller liknande, och att du får företräda dödsboet ensamt, alltså att du ha de andras samtycke.
Nu förstår jag det dock som att det finns en boutredningsman förordnad, och då går som utgångspunkt dessa befogenheter helt och hållet över på honom eller henne, men denne borde inom ramen för sitt uppdrag lyssna på er och vidta rimliga och lämpliga åtgärder i förhållande till era önskemål.
Vad gäller din absolut sista fråga - så finns det ingen lagstadgad schablon för värdering av lösöre, utan man ska som utgångspunkt utgå från egendomens marknadsvärde. Det är dock inte helt ovanligt att boutredningsmän gör en genrellt eller schabloniserad bedömning av egendomen, om egendomen inte har något anmärkningsvärt högt värde.
Sammanfattning och råd
Sammantaget låter det som att det finns en del omständigheter som talar för att laglotter har kränkts på ett eller flera sätt. Ni kan försöka komma åt kapitalförsäkringsförordnandet antingen genom försäkringsavtalslagens regler om att stämma maken och begära jämkning, eller den arvsrättsliga vägen. För att göra gällande det förstärkta laglottsskyddet måste ni också stämma maken i domstol inom ett år från bouppteckningen (7 kap. 4§ 2st ärvdabalken). Vill ni göra gällande samma gentemot brodern, ska ni också stämma honom under samma premisser. Vill ni göra gällande reglerna om förskott på arv, bör ni lyfta detta vid bouppteckningen och informera boutredningsmannen om detta så denne kan utreda det vidare.
Vad som kan vara värt att tänka på gällande boutredningsmannen, är att denne förvaltar dödsboet, och har huvudsakligen skyldigheter gentemot dödsboet. Denne är ingen av eras ombud, och får inte agera partiskt. Önskar du egen hjälp med egna rättigheter, behöver du anlita ett eget ombud i denna del, om boutredningsmannen inte kan få motparterna att medge dina krav. Om ni är missnöjda med boutredningsmannen kan ni dels hos domstol begära dennes entledigande om denne visar sig vara olämplig för uppdraget (19 kap. 5§ 2st ärvdabalken) eller ansöker om att en god man ska förordnas och granska boutredningsmannens förvaltning av dödsboet (19 kap. 17§ ärvdabalken). Det ska vanligen dock en del till för att så ska ske, med väl underbyggd motivering.
Om du önskar hjälp med att föra din talan i domstol, eller vidare vägledning för att utröna vad som är den bästa vägen att gå för er givet samtliga omständigheter i er situation, kan vår juristbyrå vara behjälplig. Önskar du komma i kontakt med dem, kan då återkomma till mig så förmedlar jag kontakt. Jag nås för ändamålet på sara.pedersen@lawline.se
I övrigt hoppas jag att du fått någon vägledning i dina frågor!
Bästa hälsningar,
