Får en tentamen på universitetsnivå vara 30 minuter kort ?

2020-09-21 i Skola och utbildning
FRÅGA |Hej,Finns det ingen lag på hur lång en examination i universitetsnivå ska vara? Vi hade en "tenta" idag som motsvarande nästan 15% av betyget men fick endast 30minuter på oss och svara på följande tenta. Har skolan rätt att genomföra så pass korta tentor? Eller finns det ingen lag som ev tyder på hur lång en examination ska vara. Tex "en examination kan minst examineras i 1h" etc.. tycker 30minuter var lite kort tid och skriva en tenta på...
Erica Rinaldo |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Högskoleförordningen är det regelverk som ska följas av högskolor och universitet. Det finns inte några regler som säger hur lång/kort en tentamen får vara. Detta är något som varje universitet är fria att bestämma själva. Hoppas du fick svar på din fråga, och lycka till med studierna! Vänligen,

Vem har rätt till fastigheten efter separation?

2020-09-21 i Bodelning
FRÅGA |Hej! En bekant till mig har separerat från sin sambo för över ett år sedan. Av olika anledningar har ingen bodelning gjorts. De äger hälften var av gården där han bor kvar. Kan hon begära bodelning nu? Hur kan hon agera för att få ut sin del?Tacksam för svar
Emilia Nordström |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!BodelningI 8 § 2 st sambolagen regleras att när sambor separerar ska en begäran om bodelning framställas senast ett år efter att samboförhållandet upphörde. Det finns ingen skyldighet för sambor att förrätta bodelning vid separation.Om varken din vän eller hennes sambo begär bodelning inom ett år från separation behåller alltså var och en av dem sin egendom.Att få ut sin delHar de köpt gården tillsammans föreligger dock samäganderätt. Om de då inte har kommit överens internt om hur samäganderätten ska ordnas gäller samäganderättslagens regler. Om det inte finns något bevis för att en part äger en större andel än någon annan, anses tillgången innehas med lika stor andel för varje delägare. Detta är endast ett utgångsläge som varje delägare får motbevisa. Parterna får också avtala om någon annan fördelning av ägandet.Delägarna kan komma överens i förväg om hur de ska lösa eventuella kommande konflikter om hur egendomen ska användas. Har man inte gjort upp om något, har varje delägare rätt att begära hos tingsrätten att den samägda egendomen ska säljas på auktion. Tingsrätten utser då en god man för att genomföra auktionen och fördela köpeskillingen mellan delägarna.Då den samägda egendomen är en fastighet kan någon av delägarna kräva att fastigheten ska klyvas istället för att säljas på auktion. Den av delägarna som vill att fastigheten ska klyvas måste ansöka om klyvning och anmäla detta till tingsrätten innan man har fattat beslut om försäljning.SammanfattningEftersom det har gått mer än ett år sedan separationen mellan din vän och hennes sambo kan hon inte längre bodelning. Men om de har köpt gården tillsammans äger de den tillsammans med samäganderätt, och då har hon viss möjlighet att ta till vara på sin rätt. Hon kan då begära att fastigheten ska försäljas och sedan få ut värdet av sin del. Eftersom det rör sig om en fastighet kan hon också hos Tingsrätten begära klyvning.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Är bodelningshandlingar allmänna och hur kan man ta del av dem?

2020-09-21 i Offentlighetsprincipen
FRÅGA |Hur hittar man papper från bodelning/skilsmässa 1986?
Joakim Strömbladh |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag förstår din fråga som att du vill veta hur du kan få tillgång till bodelningshandlingar. Regler om allmänna handlingars offentlighet går att finna i tryckfrihetsförordningen och i offentlighets- och sekretesslagen. Jag kommer därför att utgå från dessa i mitt svar.OffentlighetsprincipenI Sverige ger offentlighetsprincipen envar en rätt att ta del av allmänna handlingar som inte är belagda med sekretess (2 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen). En handling definieras i lagen som en framställning i skrift eller i bild (2 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen). Bodelningshandlingar faller därför in under definitionen av en handling. En allmän handling, i sin tur, är en handling som förvaras hos samt har inkommit till eller upprättats av en myndighet (2 kap. 4 § tryckfrihetsförordningen). En handling anses vara förvarad hos en myndighet när myndigheten har tillgång till den, antingen tekniskt eller praktiskt. Den anses ha inkommit till myndigheten i samma stund som den har anlänt till och registrerats av denna (2 kap. 9 § tryckfrihetsförordningen). Bodelningshandlingar blir därför allmänna då de har lämnats in och registrerats hos berörd myndighet, i det här fallet Skatteverket.För att ta del av en allmän handling ska en begäran om detta göras hos myndigheten där handlingen förvaras (2 kap. 17 § tryckfrihetsförordningen). Myndigheten är då skyldig att låta dig ta del av handlingen på plats eller mot en fastställd avgift få tillgång till en kopia av handlingen (2 kap. 15 respektive 16 § tryckfrihetsförordningen).Undantag från offentlighetsprincipenAvslutningsvis är det värt att notera att handlingar belagda med sekretess inte räknas som allmänna och därför är undantagna från ovanstående bestämmelser. En myndighet får således inte lämna ut handlingar som omfattas av några sekretessbestämmelser (6 kap. 4 § offentlighets- och sekretesslagen). Några undantag lär, emellertid, inte vara aktuella i detta fall.Hur du kan gå vidare med ditt ärende?Sammanfattningsvis så är bodelningshandlingar allmänna handlingar som kan begäras ut av Skatteverket. Du kan göra detta genom att kontakta dem på något av de sätt som de själva listar på sin hemsida. Jag bifogar en länk till den aktuella sidan här.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga. Om du har ytterligare funderingar får du gärna återkomma.Vänligen,

Har en misshandelsdom för 20 år sedan betydelse för ett åtal om misshandel som väcks idag?

2020-09-21 i Påföljder
FRÅGA |En person blev dömd för ringa misshandel för 20 år sen till 80 Tim samhällstjänst.Kan detta komma att användas emot personen om ett nytt åtal om misshandel väcks idag? Tacksam för svar
Mimmi Östling |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Tidigare brottslighet kan ha betydelse när man bedömer vilket s.k. straffvärde ett brott har samt vilken påföljd som är lämplig för ett visst brott (29 kap. 4 § brottsbalken och 30 kap. 4 § 2 stycket brottsbalken). Då tittar man dock endast några år tillbaka i tiden och inte så långt tillbaka som 20 år sedan. Det faktum att en person dömts för ringa misshandel för 20 år sedan kommer alltså inte att användas emot personen vid ett nytt åtal idag. Detta gäller så länge personen inte begått några fler brott under den aktuella perioden. Om du har fler frågor är du varmt välkommen att ställe dem till oss på Lawline!Vänligen,

Under­hålls­bidrag när barnet inte bor hos dig

2020-09-21 i Underhåll
FRÅGA |Jag är frånskild och har ter barn 15-14-9.jag studerar csn och får pengarna 8500 kr månad.Min man har vårdnadshavre .jag bor hos min kompis. måste jag betala underhållsstöd och hur?
Emilia Nordström |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Föräldrar är underhållsskyldiga gentemot sina barn. Underhållsskyldigheten regleras i 7 kap. föräldrabalken (FB). I de bestämmelserna regleras att föräldrar ska ansvara för underhåll av barnet efter vad som är skäligt med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga. Som huvudregel är en förälder underhållsskyldig fram tills barnet fyller 18 år, men skyldigheten kan gälla fram till 21 så länge som barnet går i skolan (grundskola eller gymnasieskola).Var och en av föräldrarna ska efter förmåga ta del i kostnaderna för barnets underhåll. En förälder ska fullgöra sin underhållskyldighet till barnet genom att betala underhållsbidrag, om förälder inte har vårdnad om barnet och inte heller varaktigt bor tillsammans med barnet. Underhållet ska också fullgöras genom underhållsbidrag om vårdnaden är gemensam med barnet varaktigt bor tillsammans med den andra föräldern. Underhållsbidrag fastställs genom dom eller avtal.Utifrån din fråga verkar det som att du inte varaktigt bor tillsammans med dina barn. Därför ska du alltså betala underhållsbidrag för att fullgöra din underhållsskyldighet. Genom avtal kan du och din man själva komma överens om ett skäligt underhållsbidrag. Ni kan få hjälp att komma fram till ett skäligt belopp genom ett verktyg på försäkringskassans hemsida, som du hittar här.Om ni inte kan komma överens går det att vända sig till kommunen för att få hjälp med ett samarbetssamtal. Det är en möjlighet för att försöka hitta en gemensam lösning utan att gå till domstol. Ett sådant samtal kostar inget.Kommer ni trots ett samarbetsavtal ännu inte överens kan ni vända er till Tingsrätten. Då kan det vara bra att kontakta ett juridiskt ombud. På lawline.se/boka kan du boka tid med en jurist som kan hjälpa dig vid eventuell talan vid Tingsrätten, eller om du vill höra dig mer om dina möjligheter.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Hur fördelas arvet om en testamentstagare har avlidit?

2020-09-21 i Testamente
FRÅGA |Min moster har dött o i sitt testamente skriver hon att kvarlåtenskapen ska delas lika mellan hennes syskonbarn utan närmare specificering. Vi är idag 3 syskonbarn i livet , det är jag och mina två kusiner som då skulle vara arvsberättigade. Jag har haft en halv-syster som nu är död. Hennes mamma var alltså också min mamma . Min mamma var syster till min nu bortgångna moster .Fråga:Är min bortgångna syster också arvsberättigad och om så är fallet är er jag då även hennes del?Göran
Elise Sohlberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Huvudregeln är att ett testamente ska ges den tolkning som kan antas överensstämma med testatorns (din mosters) vilja (11:1 ärvdabalken, ÄB). Vad detta innebär är naturligtvis inte helt klart eftersom det blir en bedömning från fall till fall. Om det exempelvis framgår av testamentet eller om testator tidigare har uttryckt att denne ville att arvet i andra hand skulle gå till någon annan person är det alltså det som ska gälla.Du anger dock att ingen närmare specificering finns i testamentet. Om testamentet är formulerat på så sätt att syskonbarnen ska dela på all egendom och det heller aldrig har sagts att till exempel syskon får ta över rätten om det andra syskonet avlidit, bör testamentet tolkas på så sätt att de som fortfarande lever ska dela på egendomen. Detta innebär i så fall att du och dina kusiner skulle få en tredjedel av arvet var.I 11 kap. 6 § ÄB finns en specialregel som innebär att om en testamentstagare är avliden och testamentstagarens arvingar hade varit berättigade att överta arvet enligt den legala arvsordningen (jfr 2 kap. ÄB) så antar man att testatorn hade velat att arvet skulle tillfalla testamentstagarens arvingar. Detta innebär att man då tolkar testamentet på så sätt att man antar att er moster hade velat att din halvsysters eventuella barn ska överta hennes arvsrätt, så länge det inte kan visas att hon faktiskt hade velat något annat.Sammanfattning och handlingsplan:Sammanfattningsvis är huvudregeln att testamentet ska tolkas efter din mosters vilja. Har hon inte uttryckligen angett att hon ville att din halvsysters arv i andra hand skulle gå till dig bör alltså kvarlåtenskapen delas lika mellan dig och dina kusiner. Om din halvsyster har några barn har de dock rätt att ärva den delen som skulle tillfallit din halvsyster. Har du fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt via någon av våra tjänster. Önskar du ytterligare hjälp med ditt ärende eller vill ha stöd och råd från någon av Lawlines professionella jurister kan du kontakta mig för ändamålet på elise.sohlberg@lawline.se.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Kan man ändra testamentet och begränsa bröstarvingens arv?

2020-09-21 i Testamente
FRÅGA |Jag och min man har ett gemensamt barn men min man har ett barn sedan innan med sin första fru. Barnet från första äktenskapet vill inte ha med sin far att göra och har inte velat de sista 16 åren, inte i heller med sin styvbror som har försökt. Vi har diskuterat här hemma efter att ha hört hemskheter hon har sagt om sin far och styvbror ( han bara 11 år) om att ändra testamentet så att hon bara får laglotten den dagen min man går bort. Går det? Har hört att man kan göra så. Vet att barnets man är familjejurist så han har ju koll på en del och kommer säkert att hjälpa henne få så mycket som möjligt när den dagen kommer.Tacksam för svar.
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du dels undrar om det rent formellt är möjligt att göra en ändring i ett befintligt testamente, dels om det går att minska en av bröstarvingarnas arv till att endast omfatta laglotten. Regler om arv och testamente finns stadgade i ärvdabalken (ÄB). Kan man ändra i ett testamente?Det är möjligt att göra ändringar i ett befintligt testamente. Antingen kan man välja att återkalla det befintliga testamentet för att sedan upprätta ett nytt och på så sätt få med de ändringar man vill (10 kap. 5 § ÄB). Det finns inga formkrav på hur man återkallar ett testamente, men det krävs att testatorn är tydlig i sitt agerande, exempelvis genom att förstöra testamentet. Man kan också välja att de facto göra ändringar i det befintliga testamentet. För att testamentet ska vara fortsatt giltigt krävs att även ändringarna i testamentet följer de formkrav som finns för testamentes upprättande. Det innebär att ändringarna, liksom ett vanligt upprättande av testamente, måste vara skriftliga och undertecknade av testatorn och bevittnat och undertecknat av två samtidigt närvarande vittnen (10 kap. 1 § ÄB). Det ställs även vissa krav på vittnena; dessa får inte vara make eller sambo till testatorn eller i rakt upp- eller nedstigande släktskap eller svågerlag till testatorn eller själva påverkas av testamentet på något sätt (10 kap. 4 § ÄB). Det kan för tydlighetens skull vara enklast att återkalla det förra testamentet och upprätta ett nytt testamente med de nu gällande förhållandena för att undvika tvetydigheter i största möjliga mån. Kan man begränsa en bröstarvinges arv till endast laglotten?Det är möjligt att begränsa en bröstarvinges arv till att endast omfatta laglotten. Laglotten utgör hälften av det som skulle tillfallit bröstarvingen genom lag (7 kap. 1 § ÄB). Detta kan göras genom en skrivelse i testamentet om att XX ska erhålla sin laglott eller liknande.Om testamentet inte stadgar något om laglotten, dvs testamentet ger förordnande till andra än bröstarvingen utan att nämna laglotten, har bröstarvingen ändå rätt till sin laglott förutsatt att denne påkallar jämkning av testamentet (7 kap. 3 § ÄB). Det är alltså inte möjligt att göra bröstarvingen arvslös även om det inte finns några formella regler som hindrar testatorn från att upprätta ett testamente som bortser från bröstarvingens laglott. Om bröstarvingen däremot inte påkallar jämkning av ett testamente som inskränker på dennes laglottsskydd inom sex månader från delgivningen kommer testamentet att fördelas enligt sin lydelse och bröstarvingens rätt går förlorad.SammanfattningDet är alltså möjligt att begränsa bröstarvingens arv till att omfatta endast dennes laglott genom att göra en ändring i testamentet. Det kan vara enklast att återkalla det förra testamentet för att sedan upprätta ett nytt för att säkerställa att det inte blir några oönskade tvetydigheter.Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Kan man häva adoption?

2020-09-21 i Adoption
FRÅGA |Hej! Min väninnas son vill hävda adoption ,Han har adopterat 2 sin frus barn, Flickan är vuxen och svår att hantera, Nu tänker sonen göra arvlös flickan,Sonen äger ett hus tillsammans med sin bror. Vad kan sonen göra i detta fall.Tacksam för svar,mvh
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Kan man häva en adoption?Det är inte möjligt att häva en adoption när en sådan genomförts. När adoption har skett ses den adopterade som "riktigt" barn till den som adopterat och likställs med biologiska barn (4 kap. 21 § FB). Enda möjligheten för att på något sätt "häva" adoptionen och de juridiska banden mellan de båda personerna är om barnet adopteras av någon annan. Kan man göra adoptivbarn arvslösa?Enligt svensk rätt kan man inte göra sina barn arvslösa. De har alltid rätt till sin laglott vilket motsvarar hälften av vad de skulle ärvt enligt lag (7 kap. 1 § ÄB). Detta gäller för såväl biologiska barn som adopterade barn. Om flickan skulle ärvt 100.000 kronor enligt lag eftersom hon anses som barn till din väninnas son utgör hennes laglott därmed 50.000 kronor och det har hon rätt till oavsett. Vad kan sonen göra?Om sonen vill minska arvet till sin adopterade dotter bör han upprätta ett testamente. I ett testamente kan man själv välja vem som ska ärva när man avlider med undantag för barnens laglotter. Även om testamentet skulle föreskriva att en viss person skulle ärva allt har barnen rätt att påkalla jämkning av testamentet och ändå få ut sin laglott (7 kap. 3 § ÄB). Oavsett så kan ett testamente åtminstone minska arvet till flickan och hon kommer på så sätt ärva mindre när det finns ett testamente än om det inte finns något testamente. Hur upprättar man ett testamente?För att ett testamente ska vara giltigt krävs först och främst att det är skriftligt. Det måste även vara undertecknat av testatorn samt bevittnat och undertecknat av två samtidigt närvarande vittnen. Om formkraven för testamentets upprättande inte följs blir testamentet ogiltigt (10 kap. 1 § ÄB och 13 kap. 1 § ÄB). Jag hoppas du fick svar på din fråga! Undrar du något mer går det bra att ställa en fråga till.Med vänliga hälsningar