Hur mycket får en ungefärlig prisuppgift om renovering ändras?

2019-07-17 i Konsumenttjänstlagen
FRÅGA |Hej, v har renoverat 2 badrum/tvättstuga.Vi fick en offert. Vi har påskrivet hantvetksformuläret. Arbetskostnaden är angivet till 205.000 kr. Mtrl.kostnaden till 55.000-65.000 kronor.Vi betalde en material faktura för 1 månad sedan på 58.000 kronor. Nu fick vi tillhanda slut faktura avseende material, det var en chock, den låg på 81.000 kr.Materialkostnaden ligger en bra bit över 100% över vad som står i vår offert.Vi har inte fått ngn information av firman att kostnaden skulle ökat så drastiskt.Materialkostnaden att den skulle vara 139.000 kronor för 2 badrum, 4 kvm och 8 kvm samt tvättstuga på 7 kvm, tvättstugan har bara målade väggar. Förefaller orimligt.Vi renoverade 2016, 2 badrum, 5 kvm och 15 kvm, då var totala materialkostnaden 57.000 kronor.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningMin utgångspunkt i svaret till er är att ni beställt renoveringen i egenskap av konsument. Denna slutsats drar jag då ni i frågan skriver att ni skrivit under hantverkarformuläret. Hantverkarformuläret är ett formulär som används vid reparations- och ombyggnadsarbeten där beställaren är konsument och hantverkaren är näringsidkare.Utöver ert avtal (genom hantverkarformuläret) är den lag som tillämpas er emellan konsumenttjänstlagen (KTjL). Lagen är tvingande till konsumentens förmån, innebärande att det får göras avsteg från lagens tvingande bestämmelser, om de inte är till nackdel för konsumenten.Om ni och hantverkaren kommit överens om ett fast pris gäller det priset och får inte ändras. Har ni inte avtalat om priset ska ni betala vad som är skäligt med hänsyn till tjänstens art, omfattning och utförande, gängse pris samt omständigheterna i övrigt (36 § första stycket KTjL). Om hantverkaren däremot gett er ett ungefärligt pris är utgångspunkten att det får överskridas med högst 15 procent. Undantaget till gränsen om 15 procent är om ni avtalat om någon annan prisgräns eller hantverkaren har rätt till pristillägg. Pristillägg kan aktualiseras om tjänsten fördyrats på grund av omständigheter som är att hänföra till er som konsument och som hantverkaren inte bort förutse när avtalet träffades eller om det utförts tilläggsarbete (36 § andra stycket KTjL). För att tilläggsarbete ska utföras ska som utgångspunkt hantverkaren kontakta er och begära anvisningar (jfr 8 § KTjL).Bestämmelserna i första och andra stycket ska läsas tillsammans. Det innebär att regeln om ungefärligt pris i andra stycket kan ses som en begränsning av vad som utgör skäligt pris enligt första stycket. Som konsument behöver ni aldrig betala mer än den ungefärliga prisuppgiften med ett tillägg av 15 procent; oavsett att skäligt pris kan bestämmas till ett högre belopp. Att en ungefärlig prisuppgift lämnas innebär således även att ett tak har satts för priset. Regeln om skäligt pris i första stycket kan på motsvarande sätt ses som en begränsning av den ungefärliga prisuppgiften. Är skäligt pris lägre än det ungefärliga priset med tillägg av 15 procent, behöver ni som konsument inte betala mer än skäligt pris.Utifrån hur frågan är ställd verkar ni ha fått ett ungefärligt pris. Slutsatsen drar jag bland annat genom att ni uttryckligen fått en ungefärlig kostnad om 55-65.000 kronor i materialkostnad. Utgångspunkten är i sådana fall att priset inte får överskridas med mer än 15 procent. Undantaget är om ni avtalat om att en annan gräns ska gälla, eller att någon prisgräns inte ska finnas. Det är således möjligt att avtala om en annan prisgräns än lagens om 15 procent, har ni inte gjort det gäller däremot gränsen.Min rekommendation i ert fall är att ni först och främst går igenom hantverkarformuläret ni skrivit under. Under förutsättning att ni inte avtalat om någon annan prisgräns än 15 procent och att ni inte godkänt några ändrings- eller tilläggsarbeten förefaller det som att hantverkaren överskridit det ungefärliga priset för mycket. I sådana fall bör ni bestrida fakturan med hänvisning till att den överskridits med mer än 15 procent. Då ni beställt telefonuppföljning kommer jag att ringa er för att följa upp svaret och besvara eventuella frågor ni har därom. Jag kommer att ringa er på fredag, den 19 juli klockan 9.30. Observera att jag ringer från skyddat nummer. Om tiden inte fungerar för er är ni varmt välkomna att återkomma till mig per e-post dessförinnan för att boka en annan tid. Ni når mig på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Rättigheter för konsument när larmbolag inte ringer

2019-07-14 i Konsumenttjänstlagen
FRÅGA |Vilka skyldigheter har säljaren av en tjänst vid kontraktsbrott?Jag har köpt ett hemlarm med larmtjänst, och om larmet av någon anledning går så skall larmtjänsten kontakta mig. Vid upprepade tillfällen, när mitt hemlarm gått av olika skäl, så har larmcentralen underlåtit att göra någonting öht.Jag har fått veta av grannar att "larmet gått" och de har kollat att allt står rätt till. Men alltså inte ett ljud från larmcentralen.Om larmcentralen vid upprepade tillfällen struntar i larmen, så är ju tjänsten inte värt ett ruttet lingon. Kan jag avbryta mina månatliga betalningar?
Hashim Mohammed Ritha |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Svaret på din fråga finner vi i Konsumenttjänstlagen(KtjL).Enligt 9 § KtjL kan tjänsten anses behäftad med fel om resultatet avviker från vad du som konsument har rätt att kräva med hänsyn till fackmässighet, eller om tjänsten inte stämmer överens med vad du och säljaren avtalat om.Om du anser att tjänsten är felaktig måste du reklamera den, enligt 17 § KtjL. Det gör du genom att meddela företaget om felet inom rimlig tid. Att meddela inom två månader av att man upptäckt felet anses alltid vara "inom rimlig tid". När tjänsten är felaktig, och det inte beror på ett förhållande på konsumentens sida, har man rätt att vidta vissa åtgärder, enligt 16 § KtjL. Dessa åtgärder är att hålla inne betalning, kräva att felet rättas till utan kostnad för dig, kräva prisavdrag som ska motsvara vad det kostar för dig att åtgärda felet. Du kan även häva avtalet om syftet med tjänsten gått förlorad och företaget vet om detta. Du har också rätt till skadestånd som för skada som felet orsakat.Sammanfattningsvis finns det många åtgärder du kan vidta som köpare ifall du anser att säljaren inte håller sin del av avtalet, vilket man kan anse om de inte ringer när larmet går. Problemet är dock att larmbolaget må ha en annan uppfattning och därmed vägra att vara tillmötesgående och på så sätt komplicera situationen. Att avbryta sina månatliga betalningar tolkas som en hävning och är inte helt okomplicerat om det råder delade uppfattningar mellan parterna. Jag skulle därför råda dig att vända dig till Hallå Konsument för vägledning: https://www.hallakonsument.se/klaga-angra-eller-anmala/vad-lagen-sager/konsumenttjanstlagen/. Här finns det information på ett enkelt och begripligt sätt. Det finns även en möjlighet att ringa och fråga rådgivare om hur man bör gå vidare med sitt ärende. Mitt råd skulle nog vara att du tar kontakt med larmbolaget och ber om en förklaring och att de rättar sig.Jag hoppas att du fick svar på din fråga.Vänligen,

Har jag rätt att få ersättning för mina omkostnader efter verkstadens försening?

2019-07-05 i Konsumenttjänstlagen
FRÅGA |HejJag lämnade in min bil för service som skulle ta en arbetsdag. Under arbetets gång råkade mekanikern slå sönder en kontakt och det visade sig att det skulle ta fyra dagar längre tid än avtalat innan bilen blev färdig. Under denna tid befann jag mig fast på annan ort än hemma (jag bor i X och hade bilen på verkstad i Y där jag var på genomresa). Jag har läst att man kan kräva verkstaden på omkostnader som uppkommer vid situationer likt denna, ex förlorad arbetsinkomst, hotellräkningar, restaurangräkning, hyrbil, kostnad för extra resor till och från verkstad, andra kostnader som tillkommit (i detta fall fick jag boka om en färjebiljett som blev dyrare än det var tänkt) etc. Verkstaden undrar i vilka paragrafer i konsumenttjänstlagen det går att läsa, men jag känner att jag inte kan tolka lagtexten så bra på den punkten. Kan ni hjälpa mig att ta fram de styckena?Tack på förhand
Johanna Persson |Hej!Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga. Precis som du säger gäller konsumenttjänstlagen (KtjL) i din situation, så jag kommer att hänvisa till den. Bilservice räknas som "arbete på lösa saker" i lagtexten (1 § första stycket, första punkten KtjL).Verkstadens dröjsmål ger dig rätt till skadeståndDu har rätt i att du kan kräva verkstaden på omkostnader för att de blev försenade med servicen av bilen. Deras försening kallas för dröjsmål i lagen och ger dig rätt att kräva skadestånd av dem (24 § första stycket och 25 § KtjL). En förutsättning är att du har reklamerat deras försening inom "skälig tid" efter att de blev färdiga med servicen (26 § första stycket KtjL).Verkstaden har bevisbördan Eftersom det var mekanikern som slog sönder kontakten kan verkstaden knappast hävda att förseningen låg utom deras kontroll – därmed är de skadeståndsskyldiga i förhållande till dig (31 § första stycket KtjL). Verkstaden har bevisbördan för sitt påstående om de protesterar mot att ha orsakat förseningen och därmed misskött uppdraget (31 § första stycket KtjL). Det innebär att de förmodas ha orsakat förseningen om de inte kan bevisa motsatsen.Du är skyldig att begränsa skadanDu bör kunna få ersättning för de poster som du har nämnt, så länge kostnaderna inte har varit orimligt höga. Det beror på en allmän skadeståndsrättslig princip om att du som har drabbats av en ekonomisk förlust är skyldig att begränsa din skada. Du får alltså inte ha valt onödigt dyra alternativ när det gäller din transport (hyrbil respektive färjebiljett), ditt hotell och ditt restaurangbesök. Du har rätt till ersättning för förlorad arbetsinkomst, förutsatt att du inte kunde ha använt din fritid till att hantera situationen.SammanfattningDu har rätt att kräva ersättning från verkstaden och kan hänvisa till 24, 25, 26 och 31 § i konsumenttjänstlagen när du är i kontakt med dem. Hos Hallå konsument finns mer information om dina rättigheter och där kan du också få rådgivning. Om du skulle hamna i tvist med verkstaden kan du kontakta Allmänna reklamationsnämnden (ARN).Du är alltid välkommen att vända dig till oss på Lawline för att få mer ingående juridisk hjälp. Du kan skicka ett mail till info@lawline.se eller boka en tid hos våra duktiga jurister via hemsidan.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Om du har fler funderingar så får du gärna skicka in en ny fråga till oss.Med vänliga hälsningar,

Vad kan man göra om en bil är skadad när den kommer tillbaka från bilverkstaden?

2019-07-01 i Konsumenttjänstlagen
FRÅGA |HejLämnade in min bil på bilverkstad och när jag hämtar ut den har den plåt o lack skador. Vad kan jag göra?
Julia-Saga Nilsson Herhold |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag kommer nedanför redogöra för vad som gäller rättsligt och därefter kort sammanfatta vad jag kommer fram till. Tillämplig lagEftersom din fråga berör en tjänst som en näringsidkare har utfört på din lösa egendom så är konsumenttjänstlagen tillämplig (1 § konsumenttjänstlagen). Är tjänsten felaktig? En näringsidkare ska utföra tjänsten fackmässigt och med tillbörlig omsorg ta till vara konsumentens intressen (4 § konsumenttjänstlagen). Att återlämna bilen med skador är inte att anse som fackmässigt, vilket gör tjänsten felaktig även om skadan har uppstått genom en olyckshändelse (4 § och 9 § första stycket 1 punkten konsumenttjänstlagen). Frågan om tjänsten är felaktig ska bedömas med hänsyn till förhållandena vid den tidpunkt då uppdraget avslutades, men i ditt fall bör det inte finnas några tvivel på att skadorna uppstod hos bilverkstaden (12 § första stycket konsumenttjänstlagen). Vad kan du göra? För att inte gå miste om dina möjligheter att åberopa felet så måste du meddela näringsidkaren detta inom skälig tid efter att du märkte eller borde ha märkt felet (17 § första stycket och 18 § konsumenttjänstlagen). Den skäliga tiden är inte absolut, men om man reklamerar inom två månader efter att man upptäckt felet så anses det alltid vara i rätt tid (17 § första stycket konsumenttjänstlagen). Du har först och främst rätt att kräva avhjälpande, det vill säga att verkstaden reparerar felen som de har orsakat (20 § första stycket och 16 § konsumenttjänstlagen). Avhjälpande ska ske inom skälig tid efter att du har gett verkstaden möjligheten att göra det, och även om du inte kräver det har verkstaden rätt att avhjälpa felet så länge det sker inom skälig tid efter din reklamation (20 § konsumenttjänstlagen). Skulle inte felet avhjälpas så har du istället göra avdrag på priset (21 § första stycket konsumenttjänstlagen). I ditt fall blir förmodligen inte hävning aktuellt, eftersom jag tolkar din fråga som att detta är fel som har uppstått medan bilen var inne på verkstaden för att åtgärda något annat fel, och alltså är inte själva syftet med tjänsten förfelat vilket är ett krav för att hävning ska kunna krävas (21 § andra stycket konsumenttjänstlagen). Sammanfattning Eftersom näringsidkaren/ bilverkstaden utfört tjänsten oaktsamt och inte fackmässigt så är den att betrakta som felaktig. Förutsatt att du reklamerar inom skälig tid efter att du märkte felet så har du rätt att kräva felpåföljder. I ditt fall bör avhjälpande, vilket innebär att verkstaden ska åtgärda felen, bli mest aktuellt. Mitt råd till dig är att du därför vänder dig till bilverkstaden och framställer dina krav. Hoppas att du fick svar på din fråga och lycka till!Med vänlig hälsning,

Vad som gäller vid problem vid renovering?

2019-07-17 i Konsumenttjänstlagen
FRÅGA |Vi har tvist angående utförande och pris gällnde badrumsrenovering, försening 3v felaktigheter utifrån överenskommelse, skador på egendom, mm
Emil Bengtsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag utgår från att det är i egenskap av konsument som du anlitat ett företag för att renovera ditt badrum. Jag tolkar då din fråga som att du undrar vad du har för rättigheter vid felaktigheter och förseningar. Konsumenttjänstlagen (ktjl) är tillämplig eftersom du anlitat en näringsidkare att utföra en tjänst i form av arbete på ditt badrum, 1 § ktjl. Lagen är tvingande vilket innebär att avtalsvillkor som är till nackdel för dig jämfört med ktjl inte är gällande, 3 § ktjl.Vad som gäller angående utförande och pris Om ni inte avtalat om något pris så ska du betala vad som är rimligt med hänsyn till bland annat tjänstens art, omfattning och utförande, allmänt rådande pris för motsvarande tjänster osv. Man gör alltså en bedömning i fall till fall där det är näringsidkaren som ska bevisa att priset är rimligt i förhållande till de faktorer jag precis nämnt, 36 § första stycket ktjl. Dessa faktorer framgår inte av din fråga vilket gör det svårt för mig att göra en bedömning kring vad som gäller i just ditt fall. Om näringsidkaren istället har lämnat en ungefärlig prisuppgift så får inte det uppgivna priset överskridas med mer än 15 %, 36 § andra stycket ktjl. Detta gäller dock inte om näringsidkaren har rätt till pristillägg eftersom företagaren har utfört ett tilläggsarbete. Tilläggsarbete är om det framkommer behov av att mer arbete behöver göras pga samband med uppdraget och som lämpligen behöver utföras samtidigt som tjänsten, du ska dock bli underrättad av detta i första hand, 8 § första stycket ktjl. Om du inte är anträffbar kan dock näringsidkaren ha rätt att utföra tilläggsarbetet om det t.ex. rör sig om lågt pris på tilläggstjänsten eller det finns särskilda skäl att anta att du skulle vilja ha det utfört, 8 § andra stycket ktjl. Näringsidkaren ska utföra tjänsten på ett fackmannamässigt sätt, alltså professionellt. Näringsidkaren ska också med omsorg ta vara på dina intressen och samråda med dig när det behövs. Det innebär t.ex. att du bör få olika alternativ i avtalsförhandlingarna som avser olika prislägen, 4 § ktjl. Vad som gäller vid felaktigheter utifrån överenskommelse Här kommer jag utgå från att du anser att tjänsten är utförd på ett felaktigt sätt. Tjänsten anses felaktig om den avviker från vad du har rätt att kräva enligt 4 § vilket jag beskrev ovan, även om avvikelsen beror på en olyckshändelse, 9 § första stycket första punkten ktjl. Tjänsten anses också felaktig om resultatet är kvalitativt sämre än vad ni har avtalat och om det är annorlunda, t.ex. om ett hus målas i annan färg än vad som avtalats, 9 § första stycket tredje punkten ktjl. Utifrån din fråga framgår det inte vad du anser har skett för felaktigheter vilket gör att jag inte kan göra en bedömning kring ditt fall. Är tjänsten felaktig har du rätt att göra påföljder gällande vilket kan vara avhjälpande, prisavdrag, häva avtalet, du har även rätt att hålla inne betalningen, 16 § ktjl. Du frågar inte kring någon specifik påföljd och eftersom jag inte vet så mycket om din situation kan jag inte föreslå en passande påföljd för just ditt fall. För att du ska ha rätt till påföljd så behöver du ha reklamerat i tid, underrättelse som sker inom två månader anses alltid ha skett i tid, 17 § ktjl.Vad som gäller vid försening Jag tolkar din fråga som att arbetet skulle varit klart för tre veckor sedan och att ni då avtalat om när arbetet skulle vara slutfört. Näringsidkaren anses vara i dröjsmål om arbetet inte avslutats inom den tid som ni avtalat och detta inte beror dig eller något förhållande på din sida 24 § ktjl. Så förutsatt att förseningen bara beror på företagaren så har du rätt att göra påföljder. Du har rätt att hålla inne betalningen och får välja mellan att kräva att företagaren utför tjänsten eller så kan du välja att häva avtalet, du kan även ha rätt till skadestånd, 25 § ktjl. För att du ska få häva avtalet krävs det att dröjsmålet är av väsentlig betydelse för dig. Om stora delar av arbetet redan är utfört kan du dock bara häva avtalet kring de delar som återstår såvida inte syftet med tjänsten i huvudsak är förfelat pga dröjsmålet företagaren insett eller borde insett detta 29 § ktjl. Du behöver även vid försening reklamera enligt 26 § ktjl. Du har rätt till ersättning för skada som du drabbats av till följd av dröjsmålet om näringsidkaren inte kan visa att förseningen beror på ett hinder som ligger utanför dennes kontroll och som inte heller rimligen kunde förväntas ha räknat med när ni ingick avtalet och inte heller kunnat undvika eller övervinna, 31 § första stycket ktjl. Det gäller även om näringsidkaren anlitat någon annan för att utföra en del av tjänsten 31 § andra stycket ktjl.Vad som gäller om arbetet orsakar skador på egendomNäringsidkarens skadeståndsskyldighet pga fel eller dröjsmål omfattar även ersättning för skada på föremålet för tjänsten eller annan egendom som tillhör dig eller någon annan i ditt hushåll under förutsättning att egendomen inte används i din egen näringsverksamhet, 31 § fjärde stycket ktjl. Om företagaren har orsakat skada på din egendom så har du alltså rätt till ersättning för detta.Hoppas du fått svar på dina funderingar!Med vänliga hälsningar

Dröjsmål och bestämmande av pris i konsumentförhållande

2019-07-12 i Konsumenttjänstlagen
FRÅGA |Hej, vi har muntligt avtalat med en entreprenör om en tillbyggnad på en båt i form av en badbrygga. Förutom att han inte blir klar med arbetet i tid för sjösättning så vill han inte kännas vid den överenskommelse om en ersättning på 45000 kronor som gjordes innan arbetet påbörjades. Han har nu lagt ner arbetet och kräver mer betalt. Vad gäller juridiskt? Med vänlig hälsning, Fredrik
Jesper Eng |Hej och tack för att ni vänder er till Lawline med era frågor!Som jag ser det finns det två frågor du vill ha svar på, nämligen 1) Vad blir konsekvenserna av entreprenörens dröjsmål och 2) Vilket pris gäller? Jag kommer gå igenom svaren på dessa frågor i rubrikerna nedan.DröjsmåletFörst och främst måste vi konstatera vad det är för typ av förhållande vi har att göra med. Entreprenören (E) är uppenbarligen är näringsidkare, men jag vet inte för vems räkning E utför arbetet, dvs. om ni också är näringsidkare, eller om ni är konsumenter. Jag får intrycket av att ni är konsumenter. Jag utgår därför ifrån att ni använder båten och badbryggan för privata ändamål, och därför inte sysslar med uthyrning eller liknande. En tillbyggnad på en båt bör anses utgöra arbete på en lös sak, eller arbete på en anläggning i vatten, eller alternativt arbete på en annan fast sak. Det spelar ingen roll hur man kategoriserar arbetet, eftersom alla dessa möjliga situationer omfattas av konsumenttjänstlagen (KtjL), enligt 1 § 2 och 3. Eftersom jag som tidigare nämnt också utgår ifrån att det rör sig om ett konsumentförhållande, är KtjL tillämplig lag.Dröjsmål regleras i 24 § KtjL och framåt. Första stycket lyder: "Dröjsmål på näringsidkarens sida föreligger om uppdraget, utan att det beror på något förhållande på konsumentens sida, inte har avslutats inom den tid som har avtalats eller, om någon tid inte har avtalats, inom den tid som är skälig med hänsyn särskilt till vad som är normalt för en tjänst av samma art och omfattning." Först och främst bör ni alltså fråga er om ni avtalat någon sluttid med E. Skulle sluttiden vara kortare än den "tid som är skälig" kan jag nästa slå vad om att E inte kommer vilja kännas vid den delen av avtalet heller. Frågan som uppstår då är om ni kan leda i bevis att en viss sluttid avtalats. Om allt ni har att gå på är ert muntliga avtal blir den saken i princip omöjlig. Då måste ni istället förhålla er till den "tid som skälig" enligt 24 §. Är E i dröjsmål i detta avseende? Svaret på den frågan har jag ingen aning om. Det får ankomma på en sakkunnig inom båtbyggen att svara på. I sista blir det en fråga för domstolen. Om vi för tillfället struntar i oklarheten om huruvida E faktiskt är i dröjsmål eller inte, och utgår ifrån att så faktiskt är fallet, har ni en del möjligheter till hands. Dessa möjligheter stadgas i 25 § KtjL och innefattar rätten att hålla inne betalning, kräva utförande eller häva avtalet, samt kräva skadestånd. Förutsättningarna för alla dessa påföljder finns i 27 §, 28 §, 29 § (se även 26 § och 30 §) samt 31 § KtjL. Det finns ingen möjlighet för mig att gå igenom alla dessa tänkbara möjligheter, eftersom svaret skulle bli för långt. Jag vill därför råda er att läsa nämnda § och själva bestämma er för vilka åtgärder ni vill vidta. Självklart är ni välkomna att återkommer med följdfrågor i sådana fall.PrisetNaturligtvis gäller det pris ni ursprungligen kommit överens om, men eftersom E inte vill kännas vid det blir saken mer komplicerad. Varför kräver E mer betalt? En anledning till det kan vara att E vill göra gällande att pris avtalats på "löpande räkning" (dvs. ett rörligt pris vars bestämmande kan bero på en rad omständigheter som exempelvis materialkostnader, tilläggsarbeten och oförutsedda händelser). Det är en relativt vanligt förekommande situation att konsumenten hävdar att fast pris avtalats, medan näringsidkaren hävdar att inget pris avtalats, och att arbetet därför ska ske på löpande räkning. Bevisbördan för detta vilar (tyvärr) på er, enligt rättsfallen NJA 2005 s. 205 och NJA 2016 s. 1011. Kan inget avtalsenligt pris fastställas gäller 36 § KtjL, i vilken stadgas att konsumenten ska betala vad som är skäligt med hänsyn till tjänstens art, omfattning och utförande, gängse pris eller prisberäkningssätt för motsvarande tjänster vid avtalstillfället samt omständigheterna i övrigt. Eftersom E kräver mer betalt, ankommer det också på honom att styrka att hans begärda pris är skäligt. Detta följer också av det sistnämnda rättsfallet i stycket ovan.Som ni säkert förstår saknas en del information som jag skulle behöva för att kunna göra en mer specificerad bedömning. Det är inte säkert att jag skulle kunna ge ett sådant svar även med sådan information. Mycket av vad som gäller juridiskt är beroende av omständigheter som är väldigt svåra att få klarhet i, exempelvis i vilken utsträckning E nekar till innehållet i ert muntliga avtal (som ju i vart fall i teorin är det som gäller) samt hur priset ska beräknas. Jag hoppas att ni med hjälp av mitt svar ska, så långt det är möjligt, kunna bilda er en egen uppfattning av vad som kan komma att hända härnäst.

Konsument - Vad gäller vid fel i tjänst?

2019-07-03 i Konsumenttjänstlagen
FRÅGA |Vi har renoverat vårt badrum och kommit överens om pris, muntligt och via sms. Vi har redan betalt ca 75% av det överenskomna priset. Efter en besiktning fick vi klarhet i att visst arbete inte var utfört på ett fackmanna mässigt sätt enligt underskrivet Kvalitetsdokument. Nu när vi vill dra detta vidare så kommer en offert på ett betydligt högre pris. Hur långt efter utfört arbete kan man komma med offert? Kan vi bestrida en offert som kommer 1 1/2 månad efter redan utfört arbete? Dock har vi inte haft krav på faktura i tidigare överenskommelse. Hur går vi vidare?MvhChrister
André Blomquist |Hej och tack för du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag utgår från att du beställt den här tjänsten i egenskap av konsument av en näringsidkare, således är konsumenttjänstlagen (ktjL) tillämplig. Vidare kommer jag även utgå från att det du mottagit efter utförd tjänst är en faktura och inte en offert; offerter är prisförslag som lämnas innan tjänsten påbörjas. Konsumenttjänstlagen föreskriver ett minimiskydd för dig som näringsidkaren inte får avvika från på ett sätt som gynnar dig sämre än vad lagen föreskriver (3 § ktjL), skulle näringsidkaren erbjuda en lösning som är förmånligare men som avviker från vad lagen föreskriver är detta naturligtvis tillåtet.Vad gäller angående priset?Inledningsvis bedömer jag utifrån det du nämner i din fråga som att du och näringsidkaren redan varit överens om ett bestämt pris för tjänsten. Således har enbart näringsidkaren rätt till ytterligare ersättning om det tillkommit tilläggsarbete eller tjänsten har fördyrats på grund av omständigheter som kan härledas till kunden (38 § första stycket ktjL). Inledningsvis ska näringsidkaren alltid förvissa sig hos kunden om denne önskar utföra tilläggsarbete (8 § första stycket ktjL) men om kunden inte är anträffbar får ersättnings giltigt tilläggsarbete enbart ske om 1. om priset för tilläggsarbetet är obetydligt eller lågt i förhållande till ursprungliga tjänsten eller 2. om det finns särskilda skäl att anta att kunden önskar få tilläggsarbetet utfört (8 § andra stycket ktjL). Till sist kan näringsidkaren få ersättning för sådant arbete som inte kunnat skjutas upp utan att allvarlig skada hade tillfogats kundens egendom, under förutsättningen att kunden inte är anträffbar eller kan lämna anvisningar (8 § tredje stycket ktjL).Vanligtvis lämnar hantverkare en ungefärlig prisuppgift i samband med att de ingår ett tjänsteavtal. Fakturan får inte överstiga 15 % av prisförslaget om inget annat är avtalat (36 § andra stycket ktjL).Vilka åtgärder kan du vidta vid fel i tjänst och kan du bestrida fakturan? I och med att en besiktningsman redan konstaterat att tjänsten är behäftad med fel (9 § andra stycket första punkten ktjL) tänkte jag hoppa direkt till att redogöra för vilka åtgärder du kan vidta. Vad gäller den tid du har på dig att bestrida fakturan är 2 månader från det du märkt eller bort märkt felet alltid skälig tid, dock inte senare än 3 år (17 § ktjL). Således är det lämpligt att räkna din tidsfrist från det du mottog besiktningsprotokollen och reklamation bör inte ske senare än 2 månader därefter för att undvika tvist. Inledningsvis har du rätt att hålla inne motsvarande belopp som svarar för felet (19 § ktjL). Detta är det påtryckningsmedel du har att tillgripa för att förmå näringsidkaren att svara för sitt bristande utförande. Därefter kan du i första hand söka avhjälpande, i andra hand prisavdrag och i sista hand hävning (16 § första stycket ktjL). Du får utöver detta söka skadestånd under vissa förutsättningar för de förluster felet har åsamkat dig (16 § andra stycket ktjL). Med hävning avses att alla insatser ska återgå, av naturliga skäl kan detta bli problematiskt vid installationsjobb. Men med det sagt kan du slippa betala för tjänsten men kan tvingas ersätta det material som näringsidkaren inte kan återfå, dock högst ett belopp som motsvarar den nytta du haft för just det materialet (23 § första stycket ktjL). SlutsatsDu har rätt att bestrida den faktura du mottagit av hantverkaren samt får hantverkaren skicka sin faktura när han vill inom 3 år från det att arbetet avslutades, annars förlorar han sin rätt till betalning (2 § andra stycket preskriptionslag). Därutöver kan du aktualisera de påföljder jag tog upp i stycket ovan. Slutligen bedömer jag dina möjligheter att få igenom eventuella anspråk gentemot näringsidkaren som goda. Om du är intresserad av att gå vidare i ditt ärende och få hjälp med att driva dina krav mot hantverkaren är du varmt välkommen att kontakta oss på Info@lawline.se eller boka en tid med av våra verksamma jurister här. Hoppas det var svar på din fråga. MVH,

Ersättning vid avbeställning av konsumenttjänst

2019-06-26 i Konsumenttjänstlagen
FRÅGA |Hej!Vi ville boka en flyttstäd genom ett företag och accepterade deras offert och bokade en dag. 3 veckor innan flytten märker vi att de inte kan möta vårt önskemål om att antingen lämna garanti så att vi kan inspektera på egen hand i efterhand eller ungefärligt ange en tid för oss att ses. Då ville vi dra oss ur eftersom vi inte kan förvänta oss att köparen ska vara tillgängliga hela dagen och vi befinner oss på annan ort. Nu vill flyttfirman kräva oss på 500kr pga. "utebliven vinst". Kan de göra detta med vår anledning och vår framförhållning?
Johan Tivéus |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag utgår från att ni är privatpersoner vilket gör att tillämplig lag är konsumenttjänstlagen (KtjL)Avbeställningens framförhållningInom konsumenttjänster är avbeställningsrätten "fri", vilket innebär att konsumenten inte behöver ange något skäl för att få avbeställa där istället näringsidkarens intressen tillgodoses genom dennes rätt till ersättning.I 42 § KtjL gäller att näringsidkaren (flyttstädsföretaget) har rätt till ersättning när konsumenten avbeställer tjänsten innan den slutförts. Detta kan vara antingen för den del av tjänsten som redan utförts samt för arbete som måste utföras trots avbeställningen, eller för förluster i form av kostnader för den återstående delen av tjänsten samt ersättning för förluster i övrigt. Det sistnämnda avser oftast förluster på grund av att näringsidkaren underlåtit att ta på sig annat arbete och inrättat sig efter uppdraget. Detta heter att näringsidkaren får ersättning för det negativa kontraktsintresset.Ersättningen ska vara skälig och bevisbördan ankommer på näringsidkaren i det här fallet för att denne haft de förluster som ersättningen avser. Ersättningen blir allt som oftast högre ju närmre uppdragsdatumet man avbeställer. Även om avbeställningen skett tre veckor innan tjänsten skulle ha slutförts kan näringsidkaren alltjämt ådragit sig kostnader under avtalsförhållandet (administrativa/logistiska kostnader) till vilka denna har rätt att kräva ersättning.Avbeställningens anledningAvgörande blir om de önskemål ni haft, som flyttstädsföretaget inte kan möta, funnits med under avtalets ingående eller på annat sätt finns reglerade i avtalet. Om ni fäst särskild vikt vid era önskemål och motparten haft kännedom om att detta varit väsentligt för er kan ni påkalla fel i tjänsten alternativt välja att häva avtalet vid motpartens avtalsbrott. I övrigt kan sägas att någon skyldighet för näringsidkaren att lämna en garanti finns inte, och om ni inte avtalat om en specifik tid utan bara dag så är det den dagen ni har avtalat om som de har att förhålla sig efter vad avser utförandet av tjänsten. Rent allmänt kan sägas att om era önskemål inte finns nedtecknade i avtalet så står ord mot ord där ni har att bevisa att företaget haft kännedom eller fog för att anta att så varit fallet. Ni kan försöka att förklara för företaget varför ni önskar avbeställa och se om de kan vara tillmötesgående med er situation eller annars inrätta sig efter era önskemål, men de har ingen skyldighet att förhålla sig till en specifik tid om det inte avtalats om från början. Om ni inte kan komma överens finns möjligheten att vända sig till Allmänna reklamationsnämnden (ARN) som kostnadsfritt prövar tvister mellan konsumenter och näringsidkare. Men det ska poängteras att näringsidkaren, så länge som inget fel förelegat i tjänsteutförandet, i det här fallet har rätt att kräva er på ersättning för avbeställningen.Vänligen