Möjlighet att häva avtal med bindningstid

2021-04-30 i Konsumenttjänstlagen
FRÅGA |Hej, jag har ett abonnemang hos Framgångsakademin som jag vill säga upp men när jag mailar dem så säger svara de så här: Jag förstår att du vill säga upp ditt abonnemang.Dessvärre ser jag att din ångerrättsperiod löpte ut den 12/4-21. (Varje nytt abonnemang har en bindningstid på ett år och en ångerrättsperiod på 14 dagar från det att kontot skapas.Betyder detta att mitt abonnemang sägs upp när det gått ett år?Det finns ingen information om detta på deras hemsida och jag känner mig lurad. Vad har jag för rättigheter? Skulle verkligen behöva er hjälp!Tack
Ebba Planting |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer i mitt svar utgå från att du köpte deras abonnemang "Gold Specialerbjudande" och att du inte fått några andra villkor än de som finns på deras hemsida. Det står just nu under "priser" att medlemskapet gäller 12 månader. Det står också under villkor (längst ner på hemsidan) "Minsta tid att vara prenumerant är 12 månader". Jag utgår också från att de inte gjort några ändringar på sin sida. Det finns inga hinder för en 12 månaders bindningstid i lag. Det finns inte heller någon lag eller paragraf som är direkt tillämplig på köp av utbildningstjänster utan man får tillämpa konsumenttjänstlagen analogt. Att tillämpa lagstiftning analogt innebär att man tittar i lagtexten och ser att situationen liknar situationen man befinner sig i. Men när man tillämpar lagstiftning analogt måste man vara försiktig. Får man ha en bindningstid om 12 månader? Det finns viss information om hur länge ett företag kan binda en konsument. Du hittar lättläst information om det här (sidan gäller gymmedlemskap, men samma principer blir tillämpliga). Du kan också läsa PMT 5750-17 från Stockholms tingsrätt. Ett fall från tingsrätten är inte prejudicerande, d.v.s. vi kan inte använda det för att säga "så här är det" men vi kan använda det för att förstå rätten bättre. Fallet gällde ett gym som hade bindningstider om 12, 24 och 36 månader. Tingsrätten godkände i fallet 12 månaders bindningstid. Kontentan av det är, jag har väldigt svårt att se att du kan nå framgång genom att hävda att bindningstiden är oskäligt lång. Är avtalsvillkoret särskilt betungande? En argumentation du kanske kan nå framgång med är att hävda att avtalsvillkoret var särskilt betungande och inte framgick tillräckligt tydligt. I praxis (t.ex. NJA 1979 s. 401 och NJA 1978 s. 432) har man konstaterat att villkor som är särskilt betungande och återfinns i ett standardavtal mellan konsument (privatperson) och näringsidkare (företag) måste belysas av näringsidkaren. Syftet med regleringen är att hindra att en näringsidkaren från att gömma betungande klausuler i långa standardavtal. Om det när du ingick avtalet stod på hemsidan som det gör nu är villkoret tydligt belyst. Om det å andra sidan inte fanns med på hemsidan utan bara i villkoren längst ner kan man argumentera för att det var särskilt betungande och borde stått tydligt utskrivet. Men då riskerar du också att hamna i bevissvårigheter (att visa att det faktiskt inte fanns med). Om villkoren inte alls fanns med på sidan någonstans när du ingick avtalet kan företaget inte överhuvudtaget hävda villkoret, men du hamnar än en gång i bevissvårigheter. Min rekommendation Min bedömning är att det blir svårt att argumentera för att du ska slippa betala för de 12 månaderna (förutsatt att de inte ändrat sidan sedan du ingick avtalet). Du kan om du vill vända dig till ARN och de prövar ärendet (det kostar inget) men jag tror de kommer komma till slutsatsen att villkoret är giltigt och att du är skyldig att betala. Vill du vända dig till ARN måste du först skriva till företaget och informera om att du inte accepterar villkoret. Du kan också vända dig till konsumentrådgivningen i din kommun (det är också gratis, googla namnet på din kommun och konsumentrådgivning). Jag rekommenderar också att du skriver till företaget att du i vart fall vill säga upp ditt abonnemang så snart som möjligt (slutet av mars 2022). Hoppas detta var till hjälp!

Näringsidkares skyldighet att specificera faktura enligt konsumenttjänstlagen

2021-04-29 i Konsumenttjänstlagen
FRÅGA |Hej!Vi har haft en hantverkare hos oss på löpande räkning gällande en helrenovering av vår bostad. Nu har vi fått fakturan och även underlag på deras arbetstimmar. När jag efterfrågar underlag på materialkostnaden (den uppgår ändå till drygt 150k) vägrar hantverkare redovisa det till mig.Får han verkligen göra så? Han kan ju ta betalt för andra kunders material då, jag har ju ingen aning gällande rimligheten i det om inget underlag finns?Kan jag använda mig av 40 § ktjl eller hur kan jag gå vidare?MVH
Paulina Asplund |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! Du har helt rätt i att du kan använda 40 § konsumenttjänstlagen (KtjL). Nedan följer en genomgång av hur jag resonerar i frågan. Näringsidkaren måste specificera räkningen Till att börja med kan konstateras att ni är konsumenter och hantverkaren är näringsidkare som har renoverat er bostad. Därmed faller frågan inom konsumenttjänstlagens tillämpningsområde (1 § KtjL). Precis som du själv skriver så reglerar 40 § KtjL rätten till specificerad räkning. Eftersom tjänsten inte har utförts mot fast pris (utan på löpande räkning) så har ni rätt att kräva en räkning där det framgår hur priset har beräknats. Enligt kommentarer till denna bestämmelse innefattar denna rätt att få en faktura där det går att läsa vilket slags arbete som utförts, vilka åtgärder som vidtagits och vad för slags material som använts. Syftet bakom detta är att ni som konsumenter ska kunna bedöma om tjänsten utförts enligt avtal. Det krävs då att näringsidkaren specificerar antalet timmar, hur mycket material som gått åt samt priset per timme och per materialenhet. Detta innebär att det är du som har rätt i frågan, inte näringsidkaren. Vad du kan göraJag förstår det som att ni har fått fakturan men inte betalat den än. I sådana fall har ni rätt att låta bli att betala till ni får en specificerad räkning av näringsidkaren. Detta följer av 41 § 2 st. KtjL. Jag föreslår därmed att ni informerar näringsidkaren om att ni inte tänker betala något i enlighet med 41 § KtjL, till att ni har fått en sådan specificerad räkning som ni har rätt till enligt 40 § KtjL. Om näringsidkaren fortfarande trilskas har ni tre alternativa möjligheter. Ni kan kontakta allmänna reklamationsnämnden (ARN) som då kommer med förslag på hur tvisten ska lösas. Seriösa hantverkare följer dessa rekommendationer. Ni kan även anlita ett juridiskt ombud, för att lösa tvisten med kvalificerad hjälp men hålla den utom domstol. I sista hand kan ni även stämma hantverkaren. Risken med detta är att ni kan tvingas betala för hantverkarens rättegångskostnader om ni skulle förlora i domstol. Jag råder er därför i första hand att så snart som möjligt framställa kravet mot näringsidkaren skriftligt. Meddela att ni inte kommer betala något förrän ni fått en specificerad räkning. Meddela även att ni tänker ta ärendet till ARN eller domstol om detta inte kan lösas mellan er. Om näringsidkaren då ger er exempelvis kvitton så att ni kan avläsa materialkostnaden så ska ni betala direkt. Om ni inte får någon specifikation så får ni fatta beslut om var ni vill vända er. Jag skulle rekommendera att ta kontakt med ARN och höra mig för där, kanske kan ni också få vidare hjälp av dem. Jag hoppas att detta var svar på din fråga. Du är varmt välkommen att kontakta oss igen med ytterligare funderingar! Med vänliga hälsningar,

Tatueringen blev inte som bestämt

2021-04-13 i Konsumenttjänstlagen
FRÅGA |Hejsan, jag gjorde nyligen en tatuering på min arm, jag hade visat tatueraren en bil på de jag ville ha och så sa hon att hon la till några detaljer, vilket jag tänkte blir jätte bra men när vi nästan va färdiga så frågade jag om skugga som jag ville ha men då sa tatueraren att det blir för kletigt med de så hon ville inte lägga i de. Skrev till henne efteråt och sa att jag verkligen inte blev nöjd då jag ville ha skugga i och nu vill hon inte fixa de om jag ej betalar för en ny sittning för skugga.. hur gör jag..
Liv Stålhammar |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. När jag besvarar frågan förutsätter jag att din tatuerare är anställd på en tatueringsstudio och därmed anses du vara konsument (och har därmed starkare skydd). Jag förutsätter också att du inte skrivit på någon typ av avtal som kan påverka situationen. Tatuerarens skyldigheter vid utförandet av tjänstTatueraren har en skyldighet att utföra tjänsten fackmässigt och ta tillvara på hur du ville ha tatueringen. Tatueraren bör i samråd med dig diskutera hur tatueringen skulle bli (4 § konsumenttjänstlagen). Eftersom du hade visat en bild på det du ville ha bör tatueraren ha haft en klar uppfattning om dina önskemål; därför borde det inte varit något större problem att direkt, eller under pågående tid diskutera med dig om hon kände att det skulle bli kladdigt att lägga till skuggan. Eftersom tatueraren inte har följt dina instruktioner och inte heller diskuterat med dig att utelämna skuggan (jag tolkar din fråga som att tatueraren bett om att få lägga till saker; inte ta bort), anses utelämnandet av skuggan kunna göra att din tatuering är "fel i vara" (9 § konsumenttjänstlagen). Dina rättigheter när tjänsten utförts felaktigtEftersom tjänsten utförts felaktigt innebär det att du har rätt att hålla inne betalning och kräva att felet ska avhjälpas (alt. få avdrag på priset) (16 § konsumenttjänstlagen). Du har redan kontaktat tatueraren och förklarat ditt missnöje, vilket innebär att du i praktiken redan har reklamerat (17 § konsumenttjänstlagen). En reklamation är nödvändig för att du ska kunna gå vidare i frågan. Mest aktuellt för dig är förstås att tatueraren avhjälper felet, dvs. att tatueraren helt enkelt åtgärdar problemet genom att boka in en ny tatueringstid och tatuerar in skuggan gratis. Tatueraren kan endast neka detta alternativ om det medför stora olägenheter eller kostnader som anses oskäliga i relation till felets betydelse för dig som konsument (20 § konsumenttjänstlagen). Det är föga troligt att boka en ny tid och kostnaden för bläck skulle anses medföra en så pass stor olägenhet att tatueraren skulle kunna neka ett avhjälpande. Vad ska du göra nu?I första hand råder jag dig att prata med tatueraren. Du kan berätta att du känner till dina rättigheter enligt konsumenttjänstlagen och att du har rätt att få felet avhjälpt. I det fall att du och tatueraren inte kommer överens är ditt andra alternativ att stämma tatueraren i tingsrätt. Detta innebär en tidskrävande process och den som vinner målet står för rättegångskostnaderna, vilket bör beaktas. Det är mycket dyrare att betala rättegångskostnader än de extra tilläggskostnaderna för skuggan. Därför är den bästa lösningen att du fortsätter höra av dig till din tatuerare och förklara läget. Hoppas du fick svar på din fråga.Med vänlig hälsning,

Avboka fotograf pga. coronarestriktioner

2021-04-11 i Konsumenttjänstlagen
FRÅGA |HejJag och min sambo skulle gift oss i början av augusti 2021, men pga av rådande restriktioner och pandemilag har vi valt att avboka (vi har redan ändrat datum 2 gånger sendan 2020 pga av pandemin). I skrivande stund är det ju varken tryggt ur ett smittspridningsperspektiv eller lagligt att ordna ceremoni med över 8 pers - samt en middagsbjudning måste avslutas vid 20. I januari i år skrev vi på ett nytt kontrakt med en fotograf. Vi betalade en deposition på ca 4000 kr. Totala summan för hela tjänsten ligger på ca 20000 kr. I kontraktet står det att han har rätt att begära 50% av totala kostnaden om vi avbokar.Nu kommer vi ju att avboka med hänsyn till rådande restriktioner och pandemilag. Är det rimligt att vi då måste betala 50% av en tjänst som aldrig genomförts och som ej är möjlig att genomföra i dagens läge?Tack!
Filip Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! När det gäller avtal så blir avtalslagen (AvtL) tillämplig. När det gäller fotografer har detta både inslag av en vara (leverans av foton) och en tjänst (själva fotograferingen). Jag utgår ifrån att fotografen ni anlitat gör detta yrkesmässig (dvs. är professionell) och man får då även söka vägledning i både konsumenttjänstlagen (KtjL) och konsumentköplagen (KKöpL). Jag kommer börja med att se till vad som hade gällt om inget avtal som reglerade avbeställningen hade funnits, för att sedan gå in på hur avtalet förändrar situationen. Till sist kommer jag gå igenom möjligheterna att jämka avtalet för att sedan avsluta med en sammanfattning. Avbeställningen Utgångspunkten är att fotografen har rätt till ersättning för den del av tjänsten som redan utförts samt det arbete som inte kan avbrytas. Dessutom har fotografen rätt till ersättning som han går miste om (han har kanske tackat nej till ett annat bröllop då han bokat in er) (42 § 1 & 2 st. KtjL). Ersättningen får dock aldrig överstiga priset för fullbordat tjänst (dvs. 20 000 kr i det här fallet) (42 § 3 st. KtjL). Fotografen måste göra så gott han kan för att begränsa sina förluster, exempelvis om han kan boka in ett nytt bröllop istället ska han inte få ersättning för att han tackat nej till ett annat bröllop tidigare. Hur stor ersättning fotografen skulle haft rätt till om inget avtal funnits baseras alltså på om han kan lyckas boka in ett annat uppdrag den dag ni avbokar eller inte. Hur förändrar avtalet situationen? Fotografen får förbehålla sig ett fast belopp vid avbeställning (43 § KtjL). Denna måste dock vara skälig sett till vad han annars skulle fått enligt 42 § KtjL (alltså det som jag redogjorde för ovan). Jag har ingen särskild kunskap i hur svårt det är för fotografer att få in nya bokningar, och bedömningen om 50% är skäligt eller inte är således ingenting jag kan besvara säkert. Dock kan sägas att fotografen åtminstone som utgångspunkt har rätt till 50% enligt avtalet. Kan avtalet förklaras ogiltigt? Det finns vissa möjligheter att avtal åtminstone jämkas. En av de allra viktigaste paragraferna inom avtalsrätten är 36 § AvtL som stadgar att avtal kan jämkas med hänsyn till vad som är skäligt. Här tar man hänsyn till att fotografen är näringsidkare och ni endast är konsumenter. För bedömningen om vad som är skäligt krävs dock en mer ingående kunskap inom fotobranschen än vad jag kan erbjuda. Avtal kan också alltid förklaras ogiltiga med hänvisning till "force majeure", vilket kan sägas vara extraordinära händelser som naturkatastrofer, krig, eller en pandemi. I det här fallet är det dock, trots att det råder en pandemi, tveksamt om ni kan avboka fotograferingen med hänvisning till force majeure eftersom ni (som jag förstår det) vid ingåendet av avtalet visste om att pandemin rådde. Om corona inte hade börjat sprida sig i Sverige vid ingåendet av avtalet är det möjligt att ni kan avboka med hänvisning till force majeure och i så fall inte behöva betala. Sammanfattning Sammanfattningsvis kan alltså konstateras att 50% måste vara en skälig ersättning. Kan fotografen utan större svårigheter boka in någon annan på den dagen ni hade bokat honom skulle detta kunna tyda på att avtalet är oskäligt och ni inte behöver betala hela beloppet. Om fotografen dock inte kan boka in någon annan med så kort varsel får avtalet förmodligen anses skäligt och han har rätt till ersättningen. Min rekommendation är att ni kontaktar fotografen och förklarar situationen samt redogör för hur ni ställer er till betalningen. Förhoppningsvis kan ni komma fram till en kompromiss ni båda är nöjda med. Om inte annat rekommenderar jag dig att vända dig till vår juristbyrå för ytterligare vägledning. Jag hoppas detta har besvarat din fråga och att er situation löser sig. Du kan boka tid här eller kontakta oss: Telefon: 08-533 300 04 Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00 Med vänliga hälsningar,

Företag utförde inte den tjänst som bestämdes.

2021-04-29 i Konsumenttjänstlagen
FRÅGA |Har lämnat in guldsmycken 24 gr till guldsmedsbutik för omarbetning till en halslänk de har kampanj på 20% rabatt på arbetet. När jag jag redan efter 4 arbetsdagar kan hämta halslänken så frågar jag hur det kunde gå så snabbt sa de att det kan bli så ibland. Sa också att det såg fabriksgjort ut. Allt är som det ska vara svarar dom . Jag betalar 8440kr för omarbetet av mitt inlämnade guld. Nu har jag med hjälp av annan guldsmed kunnat tyda stämplarna på länken, den är italiensk! De har inte omarbetat mitt guld utan bara gett mig en ny länk. På 21,1gr det försvinner 10% när man arbetar om det ???? Har betalat för ej utfört arbete!! Lämnat 24 gr o 8440kr fick en ny länk på 21,1gr vad kan jag göra ?
Lucas Rasmusson |Hej! Och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Din fråga berör en tjänst och du köpte tjänsten som privatperson och därmed blir konsumenttjänstlagen (KTjL) aktuell.Kan du reklamera lagningen av halsbandet?Att utgå från informationen som du har skrivit så låter det som att du och butiken bestämde att din halslänk skulle omarbetas. Det är något som inte gjordes som bekräftades av den andra guldsmeden och frågan blir då om du kan reklamera det. Min bedömning är att du borde kunna reklamera då ni bestämde att omarbeta halslänken och inte att ni skulle få en annan halslänk och därmed strida mot det avtal som kom till stånd på platsen och därmed faller inom 9 § p. 1 och 2. KTjL. Då går det att anse att tjänsten är felaktig då guldsmeden inte gjorde det som avtalades och du har rätt till reklamation.Påföljder och reklamationVid fel så har konsumenten rätt till hålla inne betalning (19 § KTjL), kräva att näringsidkare avhjälper felet (20 § KTjL), prisavdrag eller hävning av avtalet (21 § KTjL) och sedan också en eventuell rätt att kräva skadestånd från näringsidkaren (31 § KTjL). När du har bestämt hur du vill gå tillväga, som till exempel hävning, behöver du anmäla det via en reklamation (17 § KTjL). Reklamationen skickar du till företaget på ett ändamålsenligt sätt, e-post till exempel. Sedan krävs att du reklamerar inom skälig tid, brukar anses inom 2 månader. Vad kan du göra? Det du behöver göra är att reklamera felet till guldsmeden inom rimlig tid, dvs inom två månader. Sedan behöver du och guldsmeden bestämma ersättning för den skadan (värdeminskningen) och hur du vill gå tillväga med halslänken. Om du och guldsmeden inte skulle komma överens och de inte följer lagen så kan du vända dig till den Allmänna reklamationsnämnden (ARN) där de kan pröva din tvist kostnadsfritt. Om du skulle vilja ha ytterligare hjälp att rikta din talan mot guldsmeden kan du boka en tid med en av våra jurister här.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att höra av dig till oss.Med vänliga hälsningar,

Fel i tjänst hos företag som inte vill samarbeta

2021-04-25 i Konsumenttjänstlagen
FRÅGA |Hej, vad bör jag göra om jag har en tjänst som inte fungerat under de senaste 6 månaderna? Jag har varit i kontakt med kundservice men det är en labyrint skapad för att trötta ut kunder och skrämma med inkasso så där får jag ingen hjälp, nu orkar jag inte betala för detta mer och funderar på att stämma trots att det är summor som inte riktigt gör det värt, men många bäckar små och jag hatar när företag utnyttjar såhär.
Ebba Frisk |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I ditt fall blir konsumenttjänstlagen (KtjL) tillämplig eftersom du som privatperson har köpt en tjänst av ett företag. Om tjänsten är felaktigt måste du som konsument reklamera den inom skälig tid. 2 månader efter att du märkt felet anses alltid vara inom skälig tid (17 § KtjL). Är tjänsten felaktig har du som konsument rätt att göra vissa påföljder gällande. Du som konsument kan hålla inne betalningen (19 § KtjL), du kan begära avhjälpande (20 § KtjL), få prisavdrag eller häva avtalet (21 § KtjL). Det går även att kräva skadestånd (31 § KtjL). Eftersom du och företaget inte kommer överens kan du göra en anmälan till Allmänna reklamationsnämnden (ARN). ARN bedömer ditt ärende och lämnar en rekommendation om hur tvisten ska lösas. Det kostar inget att få ditt ärende prövat och de flesta företag följer ARN:s rekommendationer. En normal handläggningstid är cirka 6 månader.Sammanfattningsvis blir alltså min rekommendation till dig att vända dig till ARN eftersom företaget inte verkar vilja samarbeta och ge dig dina rättigheter. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Är ett företag skyldigt att ersätta skada på fastighet i samband med tjänst?

2021-04-12 i Konsumenttjänstlagen
FRÅGA |Byggbolaget skadade mitt nylagda terassgolv när de skulle sätta upp en markis. Kan jag kräva att de byter ut de skadade brädorna?
Johannes Ljusteräng |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När en näringsidkare åt en konsument utför arbete på en fastighet, är konsumenttjänstlagen (KtjL) tillämplig (se 1 § KtjL). I ditt fall är alltså KtjL tillämplig, eftersom du är konsument och företaget är en näringsidkare som arbetade på din fastighet.Om konsumentens egendom skadas under näringsidkarens kontroll, är näringsidkaren skyldig att ersätta skadan, om inte näringsidkaren visar att skadan ej beror på försummelse av honom (32 § KtjL). Eftersom brädorna i ditt fall skadades i samband med att företaget satte upp en markis, innebär det alltså att skadan skedde under företagets kontroll. Med andra ord är byggbolaget ersättningsskyldiga för den skada som du har åsamkats på ditt terassgolv. Detta förutsätter dock att bolaget inte visar att de inte varit försumliga. Min slutsats är dock att det är svårt för bolaget att visa, då det oftast är försumligt att skada annans egendom. Min slutsats är därför att du har rätt till ersättning för skadan på ditt terassgolv. Därför rekommenderar jag dig att kontakta företag och kräva reparation av golvet eller ersättning för kostnad av reparation.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Vill godkänna ett arbete på byggnad i efterhand, kan uppskov för dröjsmålsränta medges om betalning sker efter besiktning som utförts senare än förfallodagen.

2021-04-03 i Konsumenttjänstlagen
FRÅGA |Jag har lagt om tak på mitt hus. Vem bestämmer när arbetet är utfört. Jag anser att jag måste godkänna arbetet först med en besiktningsman innan jag kan betala fakturan.Hur lång tid efter förfallodagen (på fakturan står den 10 dagar netto) har jag på mig innan de kan debitera dröjsmålsränta. Hälsningar
Pontus Fridén |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Fakturan och räntaBetalning ska i huvudregel ske på förfallodagen med risk att dröjsmålsränta annars utgår från och med dagen därpå (3 § första stycket räntelagen (1975:635) (RänteL)). Normalt bestämmer näringsidkaren när arbetet är klart, men rättsligt sett är arbetet inte klart förrän vad som avtalats fullgjorts. Arbetet och besiktning samt rätten att innehålla betalning som påföljd vid felTakbyte är en form av arbete på byggnaden, i detta fall, utfört av en näringsidkare åt en privatperson. Detta aktualiserar konsumenttjänstlagen (1-1a § konsumenttjänstlag (1985:716) (KtjL). Uppdagas fel hänförligt till arbetet i samband med besiktningen, får du som konsument hålla inne betalningen enligt 19 § KtjL (16 § första stycket KtjL). Situationen är således denna att om besiktningsmannen upptäcker fel så behöver du inte betala för vad som kan ge dig säkerhet för dina krav på grund av felet hos tjänsten, även om fakturans förfallodatum inträtt. Följaktligen utgår ingen dröjsmålsränta avseende det belopp du kan hålla inne. Och vice versa om påståendet rörande fel visar sig obefogat i efterhand. Visar sig inga fel och besiktning sker efter 10 dagar kan företaget kräva dig på dröjsmålsränta om 8 procenthenheter avseende fakturabeloppet per år (6 § RänteL) om inte annat avtalats. Ni kan ha avtalat om en högre eller lägre ränta, lagen är inte tvingande.Sammanfattningsvis har du egentligen ingen tid på dig efter förfallodagen innan de kan debitera räntan. Situationen är dock, likt ovan nämnt, annorlunda om fel visar sig. Tänk då på att du endast kan innehålla så mycket som är rimligt i säkerhet för dina krav, och att om du inte betalar resterande belöper ränta på det beloppet, såvitt inte dina krav rimligen avser hela fakturasumman.Hälsningar,