Vad kan göras vid säljarens dröjsmål?

2020-06-30 i Konsumenttjänstlagen
FRÅGA |Jag lämnade in en bil för reparation och lack hos ett företag och enligt kontraktet skulle bilen vara åter hos mej maj 2019. Har fortfarande inte fått hem Min bil och den är ej färdig än. Kan jag göra en anmälan om kontraktsbrott?
Lucas Rasmusson |Hej! Tack för att du har vänder dig till Lawline med din fråga!Ja, det kan du göra då det rör sig om ett avtalsbrott då handlar om näringsidkarens dröjsmål.Det avtal som finns mellan dig och företaget rör sig om en tjänst och det regleras i konsumenttjänstlagen (KTjL). Vad ses som ett dröjsmål?Näringsidkarens (företagets) dröjsmål regleras i 24 § KTjL, och ett dröjsmål är om uppdraget (i ditt fall lackering och reparation) inte avslutas inom den avtalade tiden (maj). Sedan också att dröjsmålet inte beror på något som är bortom näringsidkarens kontroll, som exempel att dröjsmålet beror på att leverantören av en viss reservdel har gått i konkurs inte kan leverera. Så i ditt fall, om dröjsmålet är på grund av näringsidkaren så handlar det om näringsidkarens dröjsmål och det är ett avtalsbrott och du kan göra en reklamation.Vad kan du göra som konsument?När det kommer dröjsmål så har du rätt till hålla inne betalningen (27 § KTjL), kräva näringsidkare att utföra tjänsten (28 § KTjL), häva avtalet (29 § KTjL) och sedan också en eventuell rätt att kräva skadestånd från näringsidkaren (31 § KTjL). När du har bestämt hur du vill gå tillväga som exempel hävning behöver du anmäla det via en reklamation (26 § KTjL). Reklamationen skickar du till företaget på ett ändamålsenligt sätt som exempel e-post. Sedan att du reklamerar inom skälig tid. Den skäliga tiden börjar gälla när du har märkte eller borde märkt dröjsmålet, så i ditt fall bör tiden börja dagen efter sista dag som uppdraget skulle varit klart. När det kommer hur lång tid du har på dig att reklamera beaktar man olika aspekter i det enskilda fallet. Därmed är det svårt att göra en bedömning i ditt fall då det saknas fullständig information. Men man kan tänkas sig vad som kan anses som skäligt. Man kan kontakta branschen och fråga vad de tycker en skälig tid kan vara men deras svar behöver inte vara det rätta, det är upp till domstol att bedöma. Dock är det bra att reklamera så snabbt som möjligt för att vara på den säkra sidan.Kan du få skadestånd?Näringsidkaren har ett skadeståndsansvar när det kommer till dröjsmål där näringsidkaren ska ersätta konsumenten (du) för den skada som personen har fått utstå på grund av deras dröjsmål. Vad som skulle kunna vara en skada är som exempel att du har fått hyra en bil för att kunna ta dig runt när din bil är kvar hos näringsidkaren. Då bör du få ersättning för den ekonomiska skadan som är en direkt konsekvens av deras dröjsmål. SammanfattningJa, det kan du via en reklamation på grund av företaget dröjsmål om det inte beror på något som är bortom deras kontroll. Då om det beror på företaget har du rätt att hålla inne betalning, kräva fullgörelse, häva avtalet och eventuellt skadestånd. Det görs via att meddela säljaren om reklamationen.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att höra av dig till oss.Med vänliga hälsningar,

Beställning av vara som inte kommit fram

2020-06-26 i Konsumenttjänstlagen
FRÅGA |Hejsan! Det är så att jag har beställt en taklampa från designtrend.se och har betalat för den men vi har inte fått den och det har gått 1,5 månad. När jag skriver till dom så hör dom inte av sig tillbaka. Hur kan jag få vidare med detta ärende ?
Siva Arif |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Till att börja med är det alltid bra att (precis som du gjort) försöka få svar från företaget i fråga. Kanske finns det en logisk förklaring på förseningen. Är det så att företaget aldrig tänkt leverera varorna till dig utgör detta tillvägagångssätt ett klassiskt bedrägeri, enligt 9 kapitlet 1 § brottsbalken.Företaget har vilselett dig genom att få dig att tro att du, genom att betala pengar, ska få en viss vara. Det som avgör om det är bedrägeri eller inte är huruvida företaget överhuvudtaget tänkt leverera några varor till dig eller ej. Är det så att företaget velat leverera, men inte kunnat (pga. av omständighet x) behöver det alltså inte nödvändigtvis vara tal om ett bedrägeri. Företaget i fråga bör ju dock tydligt kommunicera denna omständighet till och ge svar på varför varan/varorna dröjer.Hör inte företaget av sig bör du göra en polisanmälan då du förmodligen blivit utsatt för ett bedrägeri. Hör företaget dock av sig och exempelvis meddelar att varan/varorna är försenade pga. omständighet x, skulle du kunna meddela företaget att du vill häva köpet pga. denna försening. Om du kan häva köpet eller ej beror då till stor del på hur pass lång försening det handlar om.Om du beställt en vara och företaget inte levererar denna i tid kallas det för dröjsmål. Den beställda varan ska vara levererad senast 30 dagar efter ni ingått avtalet om ni inte kommit överens om något annat. Det finns vissa medel du får använda om du inte har fått din vara i tid, dessa är:-Hålla inne betalning -Kräva att företaget fullgör köpet-Häva köpet om förseningen är av väsentlig betydelse för dig (exempelvis att du behöver båda klänningarna ett specifikt datum inför en tillställning och nu inte kan ha det på grund av att du inte fått hem den ena klänningen)-Kräva skadestånd för kostnader som du fått på grund av förseningen. Du skriver att du betalt för varan och hört av dig till företaget utan svar. Efter 30 dagar (från avtalets ingående) ska du uppmana företaget att leverera varan inom en rimlig tilläggstid, om detta inte görs har du rätt att häva köpet. Om du häver köpet ska företaget återbetala dina pengar utan onödigt dröjsmål.Det du då bör göra är att anmäla ärendet till Allmänna reklamationsnämnden, ARN, för att få en bedömning. Det är kostnadsfritt och kan göras via deras hemsida här. Du kan också vända dig till din kommunala konsumentvägledning för ytterligare information och stöd här.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att höra av dig igen!Vänligen,

Reklamation av fransförlägning

2020-06-10 i Konsumenttjänstlagen
FRÅGA |Hej! Jag gjorde fransförlängning hos en utbildad fransstylist i veckan och blev inte alls nöjd med resultatet då det inte passade mig och de var alldelses för tunga för mitt ögonlock. Jag kunde inte se typ riktigt eftersom att fransarna tyngde ner mitt öga. Jag valde då att plocka bort dem samma dag och dagen efter så vakna jag upp med infektion i ögonen. Har jag rätt att få tillbaka mina pengar?
Gabriella Katz |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga,Vilken lag är aktuell?I dagsläget finns tyvärr ingen lag som reglerar just skönhetsbehandlingar såsom en fransförlängning. Däremot finns det en närliggande lag som man kan tillämpa analogt. Detta innebär att man tar en lag med närliggande samband till de problemområde man har framför sig. I detta fallet kan man titta på konsumenttjänstlagen som gäller mellan konsumenter och näringsidkare vid utförande av tjänster (1 § KtjL). Den lagen gäller dock bara tjänster utfärdade på fast eller lös egendom, men som sagt så kan man hämta inspiration därifrån.Fel i tjänstenGenerellt sätt gäller att företag ska se till att den tjänsten som är fackmannamässigt utförd. Detta innebär att tjänsten ska utföras på ett sätt som förväntas av en seriös fackman och därmed ett proffs (4 § KtjL)- Resultatet inte är fackmässigt utfört, - Företaget inte följt säkerhetsföreskrifter, - Tjänsten inte stämmer överens med vad du och säljaren avtalat, - Resultatet inte stämmer överens med uppgifter som lämnats i marknadsföringen (9 § KtjL)ReklamationÄr det så att du anser att något fel som jag nämnt föreligger och kan argumentera för varför, så borde du reklamera din tjänst direkt hos företaget. Detta görs genom att meddela företaget när du upptäckt felet, ex. när du tagit av fransarna och infektionen förekom, eller då du kände att resultatet inte matchade det du och säljaren hade avtalat (17 § KtjL). Enligt min uppfattning låter det som att tjänsten inte är fackmannamässigt utförd just på grund av infektionen i ditt öga när du tog av fransarna.Är det så att tjänsten är felaktig så ska salongen främst erbjuda avhjälpning av felet. De har alltså rätt att försöka korrigera det innan du kräver någon annan påföljd av dem. Är det så att avhjälpning inte erbjuds av franssalongen, eller att det inte går, så kan du som konsument begära prisavdrag eller hävning av avtalet. Vid hävning får du pengarna tillbaka (16, 20, 21 § KtjL).RekommendationerMin rekommendation är att snabbt meddela salongen om din reklamation, för att gardera att du inte reklamerar tjänsten för sent. För sedan en öppen dialog mot dem och förklara varför du tycker att tjänsten är felaktig. Se om de vill erbjuda dig avhjälpning i första hand och om det inte går, så kanske du kan få en del av pengarna tillbaka i alla fall. Upplys dem alltså om deras skyldigheter som näringsidkare vid fel i utförande av tjänst.Hoppas det var svar på din fråga,Vänligen

Kräva betalt för att avhjälpa ett fel hos tjänsten?

2020-05-29 i Konsumenttjänstlagen
FRÅGA |Hej, jag köpte en moppe för något år sedan och den har nu felat på något sätt. Jag lämnade in den på reparation och jag fick tillbaka den och fick betala en summa för att få den lagad. På vägen hem från verkstaden så stannade de. På grund av samma problem och jag är nu orolig att de ska ta mer pengar för att laga den igen trots att de inte gjorde rätt från början. Hur ser det ut här?
Arian Shadmehr |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Utifrån de angivna omständigheterna förutsätter jag att du som konsument har lämnat din moped till en verkstad som skulle reparera mopeden. När reparationen var slutförd uppkom samma problem på vägen hem från verkstaden. Utifrån dessa omständigheter är min bedömning att du inte behöver betala extra för detta fel. Jag kommer nedan att utveckla och beskriva vad jag grundar min bedömning på.Vilken lag är tillämplig?Regler gällande tjänster som utförs av näringsidkare för en konsuments räkning finns i Konsumenttjänstlagen (1985:716) (KTjL). Vad gäller vid fel hos tjänsten?Näringsidkaren ska utföra tjänsten fackmässigt och med tillbörlig omsorg ta till vara konsumentens intressen, 4 § KTjL. Om tjänsten avviker från detta eller att tjänsten annars avviker från avtalet anses det att ett fel föreligger i tjänsten, 9 § KTjL. Om tjänsten anses vara felaktig utan att det beror på konsumenten innebär detta att konsumenten får hålla inne betalning, kräva avhjälpande, göra avdrag på priset eller häva avtalet, 16 § KTjL. För att konsumenten ska ha rätt att få göra en påföljd gällande ställs det krav på att konsumenten reklamerar felet inom skälig tid efter det att han märkt eller borde ha märkt felet. Reklamation som sker inom två månader från att konsumenten upptäcker felet ska alltid anses skett i rätt tid, och vidare får reklamation inte ske senare än tre år, 17 § KTjL. Vad kan konsumenten göra om det är fel hos tjänsten?Om fel föreligger har konsumenten rätt att i första hand håll inne betalning för tjänsten som säkerhet för hans krav på grund av ett fel hos tjänsten, 19 § KTjL. Vidare har konsumenten rätt att kräva avhjälpande av felet, om det inte medför olägenheter eller kostnader för näringsidkaren som är oskäligt stora i förhållande till felets betydelse för konsumenten. Detta innebär att ju slarvigare som näringsidkaren har varit desto större ansvar har denne för att felet avhjälps, 20 § första stycket KTjL. Även om konsumenten inte kräver avhjälpande har näringsidkaren rätt att avhjälpa felet om han efter det att reklamation har kommit honom tillhanda utan uppskov erbjuder sig att göra detta och konsumenten inte har något särskilt skäl att avvisa erbjudandet. Avhjälpandet ska dessutom ske utan kostnad för konsumenten, Detta gäller dock inte kostnader som skulle ha uppkommit även om tjänsten hade utförts felfritt eller, om felet beror på en olyckshändelse eller därmed jämförlig händelse 20 § andra stycket och fjärde stycket KTjL. Om näringsidkaren inte avhjälper felet har konsumenten rätt att göra avdrag på priset, men om syftet med tjänsten är förfelat och näringsidkaren insett eller bort inse detta, får konsumenten i stället häva avtalet. Ett prisavdrag ska motsvara vad felet hade kostat att åtgärda hos en annan näringsidkare, men om kostnaden skulle bli oskäligt stor i förhållande till den betydelse som felet har för konsumenten, ska prisavdraget i stället svara mot felets betydelse för konsumenten, 21 och 22 §§ KTjL. Om konsumenten häver avtalet på grund av att tjänsten i huvudsak är förfelat och näringsidkaren insett eller bort inse detta innebär detta att näringsidkaren inte har rätt till betalning. Däremot har näringsidkaren rätt att få tillbaka material, om det kan ske utan att konsumenten åsamkas olägenheter eller kostnader av betydelse. I den mån det är skäligt ska konsumenten ersätta näringsidkarens kostnader för vad som ej kan återlämnas, dock högst med ett belopp som motsvarar dettas värde för konsumenten.Sammanfattning och rådUtifrån din fråga är min uppfattning att du lämnat in din moped på en verkstad, där syftet med tjänsten var att reparera ett fel som gjorde att mopeden stannar. På väg hem från verkstaden inser du att felet fortfarande föreligger och i min bedömning är det fallet att näringsidkaren/verkstaden inte har åtgärdat felet och det föreligger ett fel hos tjänsten. Detta innebär att du har rätt att göra påföljd gällande med förutsättning att du reklamerar felet i rätt tid. Detta innebär att du kan hålla inne betalning, kräva avhjälpande, prisavdrag eller häva avtalet. Mitt råd till dig i detta fall är att du först och främst reklamerar felet hos verkstaden och därefter påpekar att du kräver avhjälpande av felet. En annan väg att gå är att är att häva avtalet om det inte är möjligt att avhjälpa felet, oavsett påföljd ska verkstaden i regel inte kräva betalning för att avhjälpa fel som inte utförts korrekt. Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Renovering, konsumenttjänstlagen

2020-06-27 i Konsumenttjänstlagen
FRÅGA |Hej!Vi har låtit göra en omfattande renovering av vår lägenhet. Vi fick en offert som vi godkände. Under arbetets gång har några tillägg gjorts som vi fått muntlig kostnadsuppgift på. Utöver det har vi inte blivit förvarnade om att slutpriset kommer överstiga långt utöver det ursprungliga. I slutfakturan har tillägg gjorts på minst 170.000 som vi inte har fått veta tidigare(tilläggen som vi kände till är inte inräknade i denna summa) Vi har bestridit fakturan skriftligt till byggets projektledare. han har inte besvarat detta ännu, dock har det bara gått några dagar.Hur ska vi göra nu? Vi fick 6 dagar på oss att betala slutfakturan på ca 370.000 kronor vilket känns orimligt kort. Hur ska vi göra nu? Ska vi betala den delen av fakturan som vi anser vara riktig för att slippa dröjsmålsränta eller ska vi avvakta med hela fakturan tills vi fått svar från projektledaren?vad har vi för rättigheter och skyldigheter i detta ärende?
Måns Hellberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Vilken lag är tillämplig?Som jag förstår din fråga är det tal om en renovering av en privat bostadslägenhet som inte har något att göra med näringsverksamhet. Ni är alltså att betrakta som konsumenter och den som utförde arbetet som näringsidkare. Detta medför att konsumenttjänstlagen reglerar ert avtalsförhållande (KtjL 1 §). Oavsett vad som står i ert avtal är det ogiltigt om innehållet medför att era rättigheter enligt konsumenttjänstlagen avtalats bort (KtjL 3 §). Avtalet får alltså inte vara mindre förmånligt för er än era rättigheter enligt konsumenttjänstlagen.Hur jag förstår er frågaAv slutfakturan på 370,000 kr vet ni inte vad 170,000 kr är hänförligt till. Som jag förstår det var ni alltså av uppfattningen att slutfakturan skulle landa på 200,000 kr. Summan 200,000 kr skulle då inkludera det ordinarie arbetet i offerten samt det tilläggsarbete som ni uttryckligen hade kommit överens om. Offerten var alltså på mindre än 200,000 kr, eftersom dessa 200,000 kr även innefattar det tilläggsarbete som ni senare kom överens om.I det följande kommer jag därför att utgå från att ni vill bestrida 170,000 kr av slutfakturan på 370,000 kr. Jag kommer även att utgå från att offerten var lägre än 200,000 kr, eftersom summan på 200,000 kr innefattar det tilläggsarbete ni avtalade om. För sakens skull kommer jag anta att offerten var på 150,000 kr och att tilläggsarbetet avtalades till 50,000 kr. Har jag missförstått något är ni välkomna att ta ny kontakt med oss.En offert med fast prisLåt säga att offerten var på 150,000 kr. En sådan offert är många gånger ett fast pris och utgör även taket för vad kunden ska betala för det specifika uppdraget. Har man avtalat ett fast pris för ett uppdrag kan priset inte höjas i efterhand utan att något har ändrats i själva uppdraget. En sådan ändring kan utgöras av avtalat och utfört tilläggsarbete, vilket i sin tur leder till en högre slutfaktura. Av den anledningen är det rimligt att slutfakturan blir 200,000 kr, om vi antar att det avtalade tilläggsarbetet kostade 50,000 kr och offerten låg på 150,000 kr (fast pris). Ett högre pris kan även bero på pristillägg. Pristillägg kan t.ex. användas om arbetet har fördyrats på grund av förseningar som ni orsakat (KtjL 38 §). Pristillägget ska då vara skäligt i förhållande till tjänstens art, omfattning och utförande, gängse pris eller prisberäkningssätt för motsvarande tjänster vid avtalstillfället samt omständigheterna i övrigt (KtjL 36 §). Det är företaget som har att bevisa att det yrkade priset är skäligt.Om fast pris inte avtaladesOm dessa 170,000 kr varken är hänförliga till det avtalade tilläggsarbetet eller till pristillägg måste jag anta antingen att offerten inte utgjorde ett fast pris, utan en ungefärlig prisuppgift som företaget kunde överskrida. Eller att företaget har utfört någon form av tilläggsarbete som ni aldrig blev informerade om och godkände. Eftersom jag inte vet vilket av dessa antaganden som stämmer, har jag vidrört båda alternativ i mitt svar.1.Ungefärlig prisuppgiftOm offerten bestod av en ungefärlig prisuppgift får det ungefärliga priset överskridas med max 15 % (KtjL 36 §). Ett sådant överskridande kan t.ex. ske om företaget lagt in fler arbetstimmar eller behövt använda material som var dyrare än beräknat. Om den ungefärliga prisuppgiften låg på 150,000 kr får prisuppgiften överskridas med max 22,500 kr, vilket sammanlagt blir 172,500 kr (150,000 x 1.15). Det innebär att slutfakturan får ligga på max 172,500 kr plus 50,000 kr, vilket är summan jag exemplifierat kostnaden på det beställda tilläggsarbetet med. Det blir sammanlagt 222,500 kr.Sammanfattningsvis innebär detta att slutfakturan borde vara 222,500 kr, om1.170,000 kr inte är hänförligt till tilläggsarbete, 2.offerten var en ungefärlig prisuppgift på 150,000 kr, 3.det avtalade tilläggsarbetet kostade 50,000 kr, samt4.ni inte har avtalat en prisgräns som är högre än 222,500 kr.Ekvationen för att räkna ut slutfakturan blir alltså: ungefärlig prisuppgift x 1.15 + avtalat tilläggsarbete = slutfakturan.2.Pristillägg för tilläggsarbeteDu skriver att summan på 170,000 kr inte härrör från det tilläggsarbete som ni själva beställde. Tilläggsarbete kan dock påkallas även av företaget. Innan jag går in på vad som gäller då, ska jag bara kort förklara vad tilläggsarbete är för något. Vad som är tilläggsarbete avgörs av det ursprungliga avtalet. Om det ursprungliga avtalet var att montera en köksbänk och lägga ett parkettgolv i köket, utgör byte av vattenledning i köket ett tilläggsarbete. Detta eftersom byte av vattenledning inte ryms inom ordalydelsen av det första avtalet, men ändå har ett nära samband med det. Om avtalet istället var att renovera hela köket, d v s mer löst formulerat, utgör byte av vattenledning i köket inte ett tilläggsarbete eftersom det ryms inom lydelsen av den lösa avtalsformuleringen.Om företaget under uppdraget ser ett behov av tilläggsarbete, ska företaget underrätta er om detta samt be om era anvisningar (KtjL 8 §). Låt säga att företaget i första exemplet i föregående stycke upptäcker att en vattenledning läcker och måste bytas. Ni måste då tillåtas ta ställning till om ni vill ha detta tilläggsarbete utfört eller inte. Detta hänger samman med principen negotiorum gestio, som kortfattat betyder att en tjänst som utförs utan avtal inte behöver ersättas. Som jag förstår det har företaget inte frågat er, varför företaget inte kan få betalt på denna grund.Det finns dock undantag från denna princip. Företaget kan få betalt för tilläggsarbetet om tilläggspriset är obetydligt eller lågt i förhållande till det ordinarie priset. Företaget kan även utan godkännande utföra tilläggsarbetet om det finns särskilda skäl att anta att ni vill få det utfört. Dessa undantag gäller dock endast om företaget inte har lyckats få tag på er för att fråga (KtjL 8 §).Slutligen kan tilläggsarbete utföras utan godkännande om det är nödvändigt för att förebygga allvarlig skada (KtjL 8 §). Det hade kunnat vara fallet om vattenledningen i exemplet ovan löpte risk att vattenskada hela köket och snabba åtgärder krävdes.Sammanfattningsvis innebär detta följande. Eftersom 170,000 kr varken är en obetydlig summa eller låg i förhållande till det ordinarie priset, har företaget rätt till betalning endast om det räknas som tilläggsarbete, företaget inte kunde få tag på er för att fråga och1.företaget hade särskilda skäl att anta att ni ville få tilläggsarbetet utfört, eller2.det var nödvändigt för att förhindra en allvarlig skada.Är förutsättningarna i föregående stycke uppfyllda samt antingen punkt 1 eller 2, har företaget rätt att få betalt för tilläggsarbetet. Eftersom du inte nämnt något i din fråga som indikerar att dessa förutsättningar är uppfyllda anser jag att företaget inte har rätt att ta ut 170,000 kr för tilläggsarbete. Annars ligger det hos företaget att bevisa att dessa förutsättningar är uppfyllda. Vad kan ni göra nu?Precis som ni har gjort är det en god idé att bestrida det ni anser är fel i slutfakturan. Om pristillägget på 170,000 kr har skett på en offert bestående av en ungefärlig prisuppgift är slutfakturan för hög eftersom offerten isåfall får överskridas med max 15 %. Den är även för hög om företaget utfört uppdraget på fast pris, och pristillägget inte är hänförligt till något tilläggsarbete eller pristillägg på grund av er.Som kunder har ni rätt att få en specificerad räkning där det står vad varder kostnadspost relaterar till för arbete (KtjL 40 §). Har ni bett om en sådan specificerad räkning i god tid behöver ni inte betala förrän ni har fått den (KtjL 41 §). Företaget har även en skyldighet att informera er om priset blir högre än vad ni kunnat förvänta er (KtjL 6 §). Om företaget inte har gjort detta, och det finns starka skäl att anta att ni hade avstått från att få arbetet utfört om ni hade vetat om priset, har företaget inte rätt till det överskjutande priset (KtjL 7 §). Kostnader som inte ersätts enligt denna regel ska ersättas ändå, om ni skulle gynnas på ett oskäligt sätt (KtjL 7 §).Som ni är inne på är det en god idé att betala vad ni anser är den korrekta summan för att undvika onödig dröjsmålsränta. Får ni ett inkassokrav eller betalningsföreläggande från kronofogden kan ni bestrida fakturan om ni anser att fordringen inte existerar. Bollen ligger då hos företaget/inkassobolaget eftersom nästa steg blir att ansöka om stämning i domstol och den vägen få er att betala fakturan. Bestrider ni ett betalningsföreläggande från kronofogden får ni inte en betalningsanmärkning, även om företaget tar det till domstol och ni skulle förlora tvisten på annat sätt än genom tredskodom (en dom som innebär att ni förlorar tvisten p g a att ni ignorerade stämningen eller uteblev från sammanträdena/förhandlingen).Hoppas ni fick svar på er fråga!

Tio-årig ansvarstid i småhusentreprenad

2020-06-18 i Konsumenttjänstlagen
FRÅGA |År 2009-2010 köpte 15 familjer varsitt enfamiljhus i en gruppbebyggelse byggd av Kärnhem. Vid takrengöring 2018 framgick att 14 tak hade mellan 2- 12 spruckna takpannor alt nockpannor. Vi hade inga reservtakpannor och gick till lokal bygghandel för att köpa reserver. I pärmar vi erhållit fanns uppgift om att det var Benders takpannor. I verkligheten var det en engelsktillverkad takpanna, Redland 90, som ej längre tillverkas komplett med nockpanna. Nu framgår att underlagspappen, Divoroll Universals, släpper igenom vatten och läckage har skett i 3 hus. Kärnhem avvisar all hjälp!Är det rimligt att vi skall själv betala nya tak på hus yngre än 10 år??. Vi har tagit in 2 offerter som båda ligger strax över 300 000 kr pr hus.Vi har fått besiktning utförd av sakkunnig certifierad som även visar fel utförande på luftning vid nock och takfot. (Redland90 är en platt takpanna).Tacksam för svar!Med vänlig hälsning
Lisa Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till oss här på Lawline med din fråga.Tillämpliga lagrumBestämmelser som är tillämpliga på din fråga hittar vi i Konsumenttjänstlagen (KtjL) eftersom det här rör sig om uppförande och försäljning av hus, så kallade småhusentreprenader. Garantitid på två år och ansvarstid på tioFör småhusentreprenader av detta slag gäller en garantitid på två år och en ansvarstid på tio år efter det att huset godkändes i en slutbesiktning. Har ingen sådan skett har alltså inte preskriptionstiden på tio år för ansvar börjat löpa än. I ditt fall har felet på takpannorna uppträtt inom ansvarstiden på tio år och ni har även reklamerat detta i tid till Kärnhem, 61 § KtjL. För att Kärnhem ska vara ansvariga för det här felet och således bli skyldiga att ersätta er för den skada ni har lidit, och för vad det kostar att reparera taket, krävs det att Kärnhem har agerat grovt vårdslöst eller i strid mot tro och heder, 17 § KtjL. Har Kärnhem handlat grovt vårdslöst eller i strid mot tro och heder?Huruvida det här är ett fel som Kärnhem ska anses vara ansvariga för är svårt att besvara eftersom det finns argument för båda sidor. Med tanke på att 14 av 15 hus hade spruckna takpannor är det dock givet att det är något som har gått fel i produktionen av husen. Det är även tydligt att de har agerat i strid mot tro och heder eftersom de inte har använt sig av de takpannor som står nerskrivet i pärmen och därmed lyder av köpeavtalet. Antagligen har de använt sig av billigare takpannor av sämre kvalitet, vilket de givetvis måste anses vara medvetna om. Vidare har inte underlagspappen hållit tätt och takpannorna har inte fungerat väl avseende luftning. Det rör sig således här om många fel som har orsakat stora skador på (än så länge) tre hus, medan de resterande elva har mindre skador som givetvis måste repareras innan även de får läckage. SammanfattningMin bedömning är att det möjligen skulle gå att ta detta vidare och kräva Kärnhem på betalning med en motivering om att de både har agerat grovt vårdslöst och i strid mot tro och heder. Jag kan dock inte lova att den här talan skulle bifallas. Med tanke på att Kärnhem redan har avslagit er reklamation är nästa steg att ta det hela till tingsrätten. Eftersom ni är så många familjer som berörs skulle det få större genomslag om alla var med på det hela. Detta kan komma att medföra höga rättegångskostnader om ni skulle förlora, vilka jag vill att ni är medvetna om. Om ni är intresserade av detta eller enbart vill prata med en jurist om era möjligheter i en domstol kan ni anlita en på vår byrå. Ibland kan det även bli avskräckande för ett företag att riskera stämning i domstolen varför en jurist möjligen skulle kunna hjälpa till att förhandla med Kärnhem. Vill ni ha hjälp av en jurist är det bara att kontakta mig på Lisa.Gustafsson@Lawline.se så ordnar jag det. Detsamma gäller om ni har några följdfrågor eller om något är oklart.Annars hoppas jag att du fick svar på din fråga och jag önskar dig ett stort lycka till!Vänligen

Fel i badrumsrenovering

2020-06-09 i Konsumenttjänstlagen
FRÅGA |Hej.Jag anlitade en firma för att bygga mitt badrum i december 2015 (ca 5 år sedan). Jag betalade slutsumman på fakturan i maj 2017 om det har någon betydelse för min kommande fråga.Jag ska nu flytta och fastighetsvärden har noterat att det saknas en inspektionslucka samt något droppskydd vid toaletten. Jag måste naturligtvis åtgärda detta innan den nya ägaren flytta.Min fråga lyder såhär, har jag någon rätt att kräva att firman som byggde badrummet åtgärdar detta kostnadsfritt?
Adam Winqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med dina juridiska frågor! Frågan regleras i konsumenttjänstlagen (KtjL) eftersom du är en konsument och firman är en näringsidkare som utfört ett arbete på fast egendom, dvs din lägenhet (KtjL 1§ 1st 2p). Att firman skulle avhjälpa felet kostnadsfritt kallas "avhjälpande". Rätten till avhjälpande förutsätter att tjänsten är felaktig (KtjL 16§ 1st jämte 20§ 1st). En tjänst kan vara fel på flera olika grunder: (1) Om firman avvikit från sin skyldighet att agera fackmässigt samt att med tillräcklig omsorg tillvarata dina intressen (KtjL 9§ 1p jämte 4§ 1st). Min utredning får mig att tro att det i många fall är branschstandard att installera i vart fall inspektionslucka till områden man inte kan komma åt annars (se t.ex. Säker vattens branschregler som i och för sig inte är bindande). Gällande droppskydd verkar detta inte behövas i badrum i de flesta fall. Detta är dock en fråga som handlar mer om VVS än om juridik varför jag vill vara tydlig med att mina kunskaper är bristande. Det är dock möjligt att denna felgrund är uppfylld. (2) Om resultatet avviker från säkerhetsföreskrifter (i lag eller förordning) eller beslut meddelade av en myndighet (KtjL 9§ 2p). Jag har inte lyckats hitta några sådana föreskrifter gällande vare sig inspektionsluckor eller droppskydd. Det finns dock en mängd olika föreskrifter på området varför jag kan ha förbisett något men utgå från att något sådant inte finns. (3) Tjänsten är även fel om resultatet avviker från vad ni avtalat (KtjL 9§ 2p). Det kan därför vara en god idé att kolla på de papper du fick när du avtalade om renoveringen för att se om något specificeras gällande inspektionslucka och droppskydd. Sammanfattningsvis kan jag inte med säkerhet säga om det föreligger ett fel i tjänsten. Jag lutar dock mot att så är fallet. Det finns fler grunder än dessa men de här är de som varit relevanta i ditt fall. Förutom att det ska finnas ett fel i tjänsten måste du även reklamera i tid. Reklamationstiden börjar löpa från det att tjänsten avslutas. Eftersom tjänsten var arbete på en byggnad så är reklamationstiden 10 år (KtjL 17§ 1st). Du är alltså inom reklamationstiden. Du måste dock kontakta firman så snart som möjligt eftersom du har en skyldighet att "inom skälig tid" underrätta firman om att tjänsten är felaktig från det att du borde märkt felet. Du har alltid två månader på dig sedan du borde upptäckt felet, ibland kan man få längre tid men förmodligen inte i detta fall (KtjL 17§ 1st). Det är detta krav på "borde upptäckt" som kan ställa till det för dig. Det är inget krav på att du ska ha gjort en noggrann kontroll av arbetet men i alla fall en ytlig inspektion. Här är jag ärligt talat osäker på vad som förväntas av dig. Generellt sett har man stor förståelse för att privatpersoner (konsumenter) inte känner till alla detaljer i en tjänst vilket då talar för att du inte borde känt till det. Det finns dock fall där man ansett att konsumenten borde känt till en hel del. Personligen tror jag att du inte borde märkt felet tidigare än nu men i slutändan är det bara en domstol som med säkerhet kan säga vad som gäller. Sammanfattningsvis anser jag att det föreligger ett fel i varan, om inget annat för att det verkar vara branschstandard med inspektionslucka (droppskydd är jag mer osäker på). Du är dessutom inom reklamationsfristen och förmodligen borde du inte märkt felet tidigare. Jag rekommenderar att du kontaktar firman och förklarar din situation. Förhoppningsvis kan ni komma fram till en gemensam lösning. Jag tror nämligen inte detta är något som är värt att gå till domstol för (blir dyrt och du kanske inte får rätt). Om firman inte vill komma överens kanske det är värt att kontakta Allmänna reklamationsnämnden. Jag hoppas detta gjort juridiken i vart fall lite klarare för dig. Självklart ärt du varmt välkommen att ställa ytterligare frågor till oss på Lawline!

Konsumenttjänstlagen, vem står för elkostnader?

2020-05-20 i Konsumenttjänstlagen
FRÅGA |Hej Jag skrev ett avtal med ett företag om att renovera/byta ut taket på mitt hus. Nu vill inte byggföretaget utföra arbetet med taket efter det att vi hade en diskussion (innan renoveringen påbörjades) om ersättning av förbruknings el under byggtiden för en personal bod som skulle användas och disponeras av dem. Jag tyckte att de skulle stå för elen men de tyckte att jag skulle stå för elen (. Allt slutade med att de nu inte tänker utföra arbetet vi hade avtalat om.I kontraktet finns inget avtalat om att någon part faktiskt kan häva avtalet, eller vad som händer om någon part skulle vilja eller faktiskt häver avtalet. Det står inte heller att jag som husägare ska stå för förbrukningselen som förbrukas under själva byggtiden. Kan jag rent juridiskt stämma byggföretaget (som ett småmål under ett halvt basbelopp) för avtalsbrott och kräva skadestånd motsvarande den extra kostnad jag kommer att få betala för att låta något annat byggföretag genomföra takbytet ?./Fredrik
Binh Tran |Hejsan,Aktuell lagstiftning: Konsumenttjänstlagen (KtjL)Konsumentjänstlagen är indispositiv.Du är en privatperson som ingår ett avtal med en näringsidkare om en tjänst. Det innebär att konsumenttjänstlagen är tillämplig. Lagen är en skyddslagstiftning för privatpersoner och är bindande. Det innebär att lagen inte kan avtalas bort och alla villkor i avtalet som är sämre än lagen är ogiltiga, istället för dessa villkor tillämpar vi lagen. Konsumenttjänstlagen kallas oftast indispositiv, se 1-3 §§ KtjL. Vissa saker får dock villkoras, så som t.ex vem som står för material, se 4§ 2st KtjL.Avtal har ingåtts.KtjL ställer inte upp något krav på att ett avtal ska ingås i särskild form. Ett avtal kan därför vara såväl skriftligt som muntligt. Avtalet anses vara ingått när du skrev under avtalet, vid den stunden var avtalet bindande enligt KtjL.Du ska stå för elen om inget annat avtalats.När avtalet inte reglerar alla villkor som kan uppkomma så behövs avtalet tolkas. I juridiken brukar det kallas för avtalstolkning. Vid tolkning brukar man ta vägledning i vissa auktoritär praxis så som, lag, rättspraxis (domstolspraxis) och branchpraxis. På det viset försöker man utröna vad som ska ansetts avtalats. Att branchpraxis är viktigt för avtalstolkning kan även utläsas i 37§ KtjL. KtjL reglerar endast vem som ska förse material och verktyg och inte vem som ska stå för elkostnader, se 4§ KtjL. Dock så är det enligt standardavtal att det är konsumenten som ska stå för el, vatten och utrymme för omklädning och möjlighet till matlagning (konsumentverket, sid 4, praktiska lösningar). Detta måste alltså anses vara branchpraxis att konsumenten står för el, vatten och dylikt. Följaktligen ska bör detta också anses vara avtalat.Sammanfattning, råd och rekommendationer.Enligt KtjL så får företag och konsument avtala om vem som förser material och verktyg, 4§ 2st KtjL. Man bör därför även kunna avtal om elkostnaderna. Enligt standardavtal så är det konsumenten som ska stå för elkostnader vilket innebär att detta är branchpraxis. Det avtal som ni har ingått reglerar inte elkostnader, men enligt branchpraxis så ska det anses att konsumenten ska stå för elkostnaderna.Om du vill att ett företag ska stå för elen så rekommenderar jag att du avbeställer avtalet och att du istället ingår ett avtal med ett annat företag där ni skriver under villkor om att företaget ska stå för elkostnaderna. Hellre att du ingår avtal med ett företag som är införstådda i alla villkor som ni ställer på varandra. Avbeställningen kostar ingenting för dig i detta fall eftersom företaget inte har börjat sitt arbete ännu, se 42§ KtjL.Jag hoppas jag har varit vägledande. Om du har några följdfrågor så kan du höra av dig till binh.tran@lawline.se. Vänligen,