Har vi rätt att avboka bröllopsfest utan kostnad?

2021-02-26 i Konsumenttjänstlagen
FRÅGA |Va tänkt att gifta mig under 2020 men pga av Covid sköts det upp till 2021, leverantören av lokal behöll handpeningen vi la och nu har vi valt att ställa in igen pga att situationen med Covid inte blivit bättre samt att pandeminlagen förbjuder mer än 8 personer på privat tillställning.Har skickat info 12 veckor innan vi skulle haft lokalen men vi får inte tillbaka pengarna vi lagt denna gång heller utan man erbjuder enbart flytt av datum. Nedan är avtalet men med detta kan man aldrig göra en avbokning ovasett hur tidigt man är ute.> § 3 BETALNING> En en bokningsavgift betalas in på 10.000sek för att bokningen ska > vara giltig.> Slutfaktura faktureras 30 dagar innan tillställningen vid beställning > av privatperson eller företag om inte annat avtalas.> § 4 AVBESTÄLLNING> Perioden från bekräftelsesdatum till 8 veckor före > tillställningsdagen, debiteras 50 % av värdet på beställningen.> Perioden 8 veckor till 2 veckor före tillställningsdagen, debiteras 75 > % av värdet på beställningen. Perioden 2 veckor fram till > tillställningsdagen, debiteras 100 % av värdet på beställningen Har > ingen beställning gjorts så räknas det på det billigaste > bröllopspaketet (gör det själv-paketet).> § 5 FORCE MAJEURE> Strejk, lockout, eldsvåda, explosion, krig eller liknande > krigstillstånd, väsentliga inskränkningar i leveranser eller andra > omständigheter utanför leverantörens kontroll, berättigar leverantören > att häva avtalet utan skyldighet att utge skadestånd.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag förstår det utifrån din fråga har ni bokat en festlokal för bröllop under 2020. På grund av pandemin sköts bröllopet upp till i år men ni har nu valt att åter ställa in. Anledningen därom är pandemin och begränsningen i pandemilagen. Ni har nu försökt avboka men får inte tillbaka pengarna, endast möjlighet att boka om. Enligt avtalet finns det en trappa för hur mycket ni måste betala i avbokningsavgift, beroende hur nära inpå bröllopet ni avbokar.Mellan er och näringsidkaren finns egentligen inte någon lag som direkt styr vad som gäller, mer än avtalslagens bestämmelser. Konsumenttjänstlagens bestämmelser är inte direkt tillämpliga (jfr 1 § konsumenttjänstlagen). Man kan däremot argumentera för att man ändock kan ta viss ledning av de konsumentskyddande bestämmelserna i nämnda lag.Utgångspunkten mellan er och näringsidkaren är att avtalet ska hållas. Det finns därmed inget förbud om att avtala så som har skett; dvs. att från bekräftelsedatum till 8 veckor före ska halva kostnaden av beställningen debiteras, och därefter ökar kostnaden desto närmre man kommer datumet för festen.Oskäliga avtalsvillkorPrincipen om att avtal ska hållas är däremot inte absolut. Undantag är exempelvis om ett avtalsvillkor är oskäligt (36 § avtalslagen) eller om det föreligger force majeure. Ett avtalsvillkor kan jämkas om oförutsedda händelser medför att de ursprungliga avtalsvillkoren blir oskäliga. En jämkning kan innebära att avtalsprestationerna, t.ex. avbokningskostnaden, kan sättas ned. Force majeure är en ansvarsfrihetsgrund som kan åberopas av en avtalspart som inte kan fullfölja sina åtaganden enligt avtalet på grund av extraordinära och svårförutsedda händelser. Avtalsparten är således befriad från att fullfölja sin del av avtalet om en sådan situation råder. I avtal brukar force majeure-klausuler ingå som reglerar situationen i händelse av force majeure. I ert avtal finns det förvisso en force majeure-klausul, däremot förefaller den att vara ensidig (dvs. leverantören kan bryta avtalet, men inte ni). Att en force majeure-klausul är ensidig kan tala för oskälighet.ARN:s bedömning om studentflakJag har i min utredning inte kunnat finna att Allmänna reklamationsnämnden prövat något ärende som ert. Däremot kan viss ledning tas från ett fall angående studentflak (referat av beslut ARN 2020-09740). I prövningen uttalade nämnden att inte heller i det fallet var konsumenttjänstlagens bestämmelser direkt tillämpliga, men att en analog tillämpning kunde ske till viss del. Nämnden uttalade att den som sålt en vara eller en tjänst och sedan inte levererar den normalt inte har rätt till betalning. På den grunden kunde det argumenteras för att kostnaden för studentflaksbokningen skulle återbetalas, liknande argumentation kan föras i ert fall. Vidare uttalade nämnden att det däremot inte är uteslutet att en näringsidkare genom villkor i avtalet med konsumenten kan begränsa sin skyldighet att göra återbetalning i den mån som sådana begränsningar inte kommer i konflikt med tvingande lagstiftning (jfr prop. 2013/14:15 s. 53). Det är fullt möjligt att avtala om att full återbetalning inte ska ske eller att det ska utgå en avbeställningsavgift/administrationsavgift. Ett sådant avtalsvillkor måste däremot vara skäligt. Är villkoret oskäligt mot en konsument ska villkoret jämkas eller till och med helt lämnas utan avseende (dvs. att det inte ska tillämpas). I det ovan refererade fallet gjordes just en skälighetsbedömning och en jämkning skedde med stöd av 36 § avtalslagen. Enligt nämnden innebar avtalsvillkoren att hela risken för att studentflaket måste ställas in på grund av omständigheter utanför bolagets kontroll på konsumenten. Risken i det fallet ansågs vara beloppsmässigt betydande. Det saknades även balans i villkoret och rörde sig om en ensidig fördel för företaget. Nämnden beslutade i det aktuella fallet att rekommendera återbetalning av hela beloppet sett till att konsumenten var i en underlägsen ställning i avtalsförhållandet och avtalsvillkoren framstod som oskäliga.I andra prövningar har det däremot ansetts rimligt att en ideell idrottsförening som förbehållit sig rätten att behålla anmälningsavgifter när ett motionslopp ställts in. Även i det fallet hade risken helt lastats över på konsumenten, däremot ansågs det inte oskäligt då det rörde sig om en begränsad summa pengar (jfr referat av beslut ARN 2020-05928). I bedömningen gjordes det en distinktion mellan att det rörde sig om en ideell förening visavi det vinstsyfte som finns när någon erbjuder studentflak (eller för den delen en festlokal).Enligt min bedömning kan det argumenteras för att avbokningsvillkoren i ert fall är oskäliga och att ni ska ha rätt att avboka utan att betala halva kostnaden. Det kan argumenteras för att kostnaden ska sättas ned helt eller åtminstone delvis.Det ni kan göra är att antingen vända er till Allmänna reklamationsnämnden för prövning, eller att helt enkelt väcka talan mot er motpart. Det ska dock poängteras att ARN:s beslut i frågor är rekommendationer som en näringsidkare inte är skyldig att följa, även om seriösa näringsidkare i regel gör det. Ett alternativ är att ni vänder er till en jurist som kontaktar företaget som ombud för er för att förhoppningsvis nå en överenskommelse och i sista hand väcka talan.Vi kan tala vidare om ert ärende och era möjligheter när jag ringer dig för den telefonuppföljning du beställt. Jag kommer att ringa dig på måndag, den 1 mars, klockan 9.30. Observera att jag ringer från skyddat nummer. Om den föreslagna tiden inte är lämplig är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post dessförinnan, så bokar vi in en annan tid. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Vad gäller vid dröjsmål i ett konsumenttjänstsammanhang?

2021-02-18 i Konsumenttjänstlagen
FRÅGA |Hej, tecknade avtal med Energihem om att byta ut dörrar och vissa fönster i vår villa maj 2020. Arbetet är inte klart än (kan skriva en mindre bok om alla turer, telefonsamtal och SMS som har växlats mellan oss). Skrev tyvärr inte något slutdatum på kontraktet (korkat). Vad är en skälig tid för att byta ut och installera tre ytterdörrar, två balkongdörrar, ett skutparti med limträbalk och fjortonfönsterpartier. Jag vet vilken tid det tog för hantverkarna att installera fönster och dörrar, ca. hundra timmar., men är det skäligt att behöva vänta så länge förr att få allting klart?Om det inte är skälig tid, kan jag hävda att de är skadeståndsskyldiga och i så fall hur mycket?Tacksam för ett svar.Med vänliga hälsningar
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGJag tolkar ditt ärende enligt följande. Du är fastighetsägare och har i egenskap av konsument träffat ett avtal med ett bolag som enligt det överenskomna uppdraget ska svara för att byta ut dörrar och fönster i din villa. Såvitt jag förstår är installationerna så gott som klara (du nämner ovan en tidsåtgång om ca 100 arbetade timmar), men något slutligt färdigställande har dock inte ägt rum, trots att arbetet påbörjades redan i maj förra året. Exakt vad som återstår att göra är för mig ovisst liksom om uppdragsavtalet ska betraktas som ett köp eller en tjänst. Gränsdragningen mellan konsumentköplagen (KKL) och konsumenttjänstlagen (KTjL) tar sin utgångspunkt i en helhetsbedömning av huruvida varan eller tjänsten utgör den övervägande delen av näringsidkarens (installatören, bolaget) förpliktelse gentemot dig. Eftersom du egentligen inte har nämnt några köp och endast uppger att installationerna, eller rättare sagt arbetets färdigställande, har försenats utgår jag ifrån att bolaget var anlitat för att huvudsakligen installera ett redan införskaffat material. Konsumenttjänstlagen blir således tillämplig i det här fallet (2 § 2 p. KTjL). Det ska för övrigt noteras att de två ovan nämnda lagarna är relativt snarlika till sin utformning. Oavsett vilket undrar du vad som utgör skälig väntetid i den nu uppkomna situationen samt om du möjligtvis äger rätt yrka skadestånd på grund av dröjsmålet.Din första fråga är dessvärre tämligen svår att besvara eftersom lagtexten endast anger att ett uppdrag på det konsumenttjänsträttsliga området ska avslutas inom den tid som har avtalats, eller, om någon tid inte har avtalats, inom den tid som är skälig med hänsyn särskilt till vad som är normalt för en tjänst av samma art och omfattning (24 § 1 st. KTjL). Ett överenskommet slutdatum saknas och vad som är skäligt i förhållande till just en tjänst "av samma art och omfattning" blir av förklarliga skäl svårt att bedöma från min position. Det nu sagda fordrar nämligen ingående kunskap om avtalsinnehållet, arbetets omfattning samt lokal praxis i branschen och vad som då anses brukligt givet omständigheterna i övrigt. I rättstillämpningen (vid prövning i domstol) inhämtar parterna inte sällan sakkunnigutlåtanden från experter och/eller särskilda yttranden från olika bransch- och intresseorganisationer för att bättre kunna prognostisera utfallet av den rättsliga prövningen. Svaret på den här frågan bereder därför vissa smärre problem, men spontant och utifrån din ärendebeskrivning (utan att känna till under vilka förutsättningar (vilken sysselsättningsgrad) bolaget hittills har utfört sitt arbete) torde den förflutna väntetiden framstår som oskäligt lång, i synnerhet om det aktuella arbetet påbörjades redan i maj månad i fjol och de 100 arbetade timmarna som du refererar till ovan utfördes på basis av ett heltidsupplägg. I så fall verkar ju arbetet ha stått still ända sedan i mitten på förra sommaren.Rätten att kunna göra gällande vissa felpåföljder, typ ett riktat skadeståndsanspråk, är naturligtvis avhängig huruvida näringsidkaren (bolaget) verkligen har gjort sig skyldig till något avtalsbrott varför svaret på din första fråga egentligen behöver utredas grundligt. Du nämner bland annat flera turer via sms och telefonsamtal, men de verkliga orsakerna till varför arbetet har dragit ut på tiden känner jag emellertid inte till. Om du är skyldig att betala för uppdraget enligt ett fast pris eller på löpande räkning framgår inte heller av ditt ärende, men utifrån ett scenario där bolaget bedöms vara i dröjsmål kan följande anföras. Som konsument kan du till att börja med nyttja din så kallade detentionsrätt, vilket innebär att du har rätt att hålla inne så mycket av prestationen (betalningen) som krävs för att ge dig erforderlig säkerhet för ditt krav på arbetets färdigställande (27 § 1 st. KTjL). Så länge det inte föreligger ett hinder som bolaget inte kan övervinna eller så länge utförandet inte skulle medföra olägenheter eller kostnader som är oskäligt stora i förhållande till ditt intresse av att avtalet fullföljs har du rätt att kräva att tjänsten utförs (28 § KTjL). Slutligen kan det argumenteras för att en hävning borde kunna aktualiseras. Men för detta krävs att dröjsmålet är av väsentlig betydelse för dig och har mer än en obetydlig del av tjänsten utförts (vilket verkar vara fallet här) får du som konsument endast häva avtalet beträffande den del som återstår (29 § 1 st. KTjL). En hävning framstår därför möjligen som ett mindre attraktivt alternativ och eftersom en hävning dessutom är en starkt ingripande åtgärd för den som har påbörjat ett arbete är kravet på väsentlig betydelse högt ställt. Något generellt svar kan dock inte ges, men i lagens förarbeten nämns som exempel på vad som kan utgöra väsentlig betydelse en konsument som har beställt en specialombyggnad av en segelbåt i det bestämda syftet att delta i en viss kappsegling och när tiden för tävlingen är inne är arbetet inte klart (SOU 1979:36 s. 489 f.). Samtidigt är det inte uteslutet att kombinera en hävningsförklaring med ett skadeståndsyrkande, men huruvida du skulle nå framgång med en hävning låter jag vara osagt.När det sedan gäller skadeståndet kan följande sägas. Bolaget har i egenskap av näringsidkare ett så kallat kontrollansvar på det här området, vilket innebär att bolaget är skyldig att ersätta dig som konsument en uppkommanen skada om inte bolaget visar att dröjsmålet beror på ett hinder utanför dess kontroll som man skäligen inte kunde ha förväntats räkna med vid avtalets ingående och vars följder bolaget inte heller skäligen kunde ha undvikit eller övervunnit (31 § 1 st. KTjL). Till de hinder som ligger utanför näringsidkarens kontrollsfär hör främst hinder av force majeure – karaktär som exempelvis arbetskonflikter, extremt dålig väderlek, inrikespolitiska oroligheter, naturkatastrofer, krigshändelser och andra dylika händelser. Andra händelser torde sällan ligga utanför näringsidkarens kontroll, vilket i praktiken betyder att bolaget i fråga har ett strängt skadeståndsansvar för alla uppkomna förseningar. Det ska noteras att ansvaret även omfattar eventuella anlitade underentreprenörer samt culpa in contrahendo, det vill säga sådant som bolaget borde ha räknat med vid tidpunkten för avtalsslutet varför min uppfattning är att bolaget inte ens kan åberopa den typen av hinder i det här fallet. Men icke att förglömma, lagstiftningen innehåller dessvärre inga beräkningsregler vid dröjsmål på näringsidkarens sida varför det här ofta initialt blir en ren förhandlingsfråga. Exempel på kostnader som kan täckas genom ett skadestånd är extra utgifter för dubbla boenden, utgifter för att låta någon annan färdigställa arbetet och ersättning för förlorad arbetsinkomst om du har tvingats stanna hemma för att bolagets medarbetare inte dyker upp. Som konsument är du, om uppdraget har avslutats, också skyldig att reklamera inom skälig tid (26 § 1 st. KTjL). Någon särskild reklamtionsåtgärd behöver dock inte vidtas av dig så länge bolagets arbete fortlöper varför du under hela avtalstiden har alla dina rättigheter i behåll. Och såvitt jag förstår har ju arbetet inte färdigställts. Avslutande ord och ytterligare rådgivningJag är medveten om att den här utredningen blev ganska så generell till sin karaktär, men frågorna är svåra att besvara baserat på den ganska begränsade information som finns tillgänglig i nuläget. Min bedömning är dock, utifrån det lilla jag vet, att du har fog för din uppfattning och att du bör vara berättigad till någon form av kompensation. Men skadeståndsbeloppets storlek kan jag av uppenbara skäl inte uttala mig om i skrivande stund. Jag föreslår därför att du sätter press på bolaget genom upprättandet av ett formellt kravbrev i vilket du, med hjälp av en jurist, preciserar din begäran, eventuella ersättningsanspråk och även, kanske, medvetandegör motparten om att du är villig att hänskjuta fråga till en domstol. Allt för att kunna få en ordentlig påverkanseffekt.Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.Vi kan exempelvis vara dig behjälplig vid författandet av kravbrevet och i förlängningen även företräda dig inför och under en eventuell förlikningsförhandling och/eller i en kommande domstolsprocess.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Vad finns det för möjligheter till ersättning med anledning av fel utförd installation av diskmaskin?

2021-02-10 i Konsumenttjänstlagen
FRÅGA |Hej!Min vän har köpt en diskmaskin som hon lät ett byggföretag installera. När hon kom hem är det fullt med vatten hemma i köket. Det visar sig att diskmaskinen läckt ut en stor mängd vatten p g a ett installationsfel. Vad har hon för möjligheter till ersättning för de omfattade vattenskadorna? Hon har inte köpt maskinen från byggföretaget som installerade den. Mvh/Lina
Arina Chwich Dumitrascu |Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Utifrån ditt inlägg tolkar jag situationen som att din vän i egenskap av privatperson anlitade en näringsidkare för att utföra installation av en diskmaskin i hennes privata hem. I enlighet med dessa omständigheter blir Konsumenttjänstlagen (förkortad KtjL) tillämplig lag. Här nedan har jag delat in svaret i olika delar för att på bästa sätt täcka de aktuella momenten kring din väns situation. Som utgångspunkt har en näringsidkare en skyldighet att se till att tjänsten utförs fackmässigt ( 4 § st 1 KtjL). Innebörden av fackmässighet kan skilja sig åt från bransch till bransch, men kravet innebär generellt att tjänsten ska utföras på ett sätt som normalt kan förväntas av en seriös fackman. Kravet innebär alltså att tjänsten ska utföras i enlighet med de krav på kvalitet och kompetens som gäller inom den aktuella branschen. Om tjänstens resultat avviker från detta krav är den felaktig (9 § första stycket första punkten KtjL).Vilka påföljder kan göras gällande om tjänsten utförts felaktigt?Felet måste reklameras till näringsidkaren inom skälig tid från att det upptäcktes (17 § första stycket KtjL). En reklamation som sker inom två månader anses alltid ha skett i rätt tid. Reklamation innebär enkelt uttryckt att konsumenten underrättar näringsidkaren att tjänsten har utförts felaktigt. De påföljder som kan göras gällande vid fel är följande: att hålla inne betalning, kräva avhjälpande, prisavdrag eller hävning, samt ett eventuellt krav på skadestånd (16 § första stycket KtjL).I första hand ska avhjälpande ske (20 § första stycket KtjL). Avhjälpande innebär att näringsidkaren åtgärdar felet och på så sätt fullgör sin del av avtalet. Om felet inte avhjälps får konsumenten göra avdrag på priset (21 § första stycket KtjL). Prisavdragets storlek ska motsvara vad det kostar att få felet avhjälpt (22 § första stycket KtjL). Hävning kan bli aktuellt om om tjänsten huvudsakliga syfte inte uppfyllts på grund av felet och näringsidkaren insett eller borde insett detta (21 § andra stycket KtjL). Rätt till hävning ger också en rätt att hålla inne betalning för tjänsten (23 § första stycket KtjL).Kan din vän kräva skadestånd på grund av att tjänsten utförts felaktigt?Om felet har orsakat skador har din vän även rätt att kräva ersättning för dessa, under förutsättning att felet inte legat utom näringsidkarens så kallade kontrollansvar (31 § första stycket KtjL). Med detta menas att felet ska ha varit förutsebart för näringsidkaren och att det ska ha varit möjligt att förhindra eller åtgärda konsekvenserna av felet. Kontrollansvaret är långtgående och således ligger skadan troligtvis inom ramen för omfattningen. Har din vän fått en garanti eller utfästelse om visst resultat av tjänsten som inte uppfyllts föreligger det dessutom en given rätt till ersättningar för skadorna (31 § tredje stycket KtjL).Sammanfattning och rekommendationerOm tjänsten kan anses vara felaktigt utförd, vilket förefaller troligt då diskamskinen har orsakat omfattande vattenskador, föreligger möjligheten till avhjälpande, prisavdrag, hävning eller skadestånd. Detta förutsätter att felet reklameras inom skälig tid. Min rekommendation är att ni påtalar för byggfirman att tjänsten är felaktigt utförd, och att de snarast ska avhjälpa. Om byggföretaget inte vill avhjälpa felet kan din vän kräva prisavdrag eller hävning samt skadestånd för de omfattande vattenskadorna. En annan möjlighet är vända sig till Allmänna reklamationsnämnden. Hoppas detta svar gav vägledning i frågan, men uppstår fler frågor eller funderingar är ni varmt välkomna att återkomma!Vid behov av ytterligare juridisk rådgivning kan ni dessutom boka tid med en jurist hos oss på Lawline här.Med vänliga hälsningar,

Hur mycket behöver man betala vid avbokning av massage?

2021-01-25 i Konsumenttjänstlagen
FRÅGA |Har en näringsidkare rätt att kräva betalning av mig för en utebliven massagebehandling trots att jag vet att de tog in en annan betalande gäst på min tid? Jag har fått ett krav att betala 1000kr men jag vet att personen som tog min tid fick en rabatt på 200kr, räcker det då att jag betalar in mellanskillnaden á 200kr?
Fredrik Anstrin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Först och främst råder avtalsfrihet i Sverige. Det innebär i det här fallet att om ni kommit överens (antingen muntligt eller skriftligt) att du kommer att debiteras fullt belopp vid avbokning, är du skyldig att betala 1000 kr. Detta kan eventuellt angripas med 36 § avtalslagen, som innebär att oskäliga villkor kan jämkas. Det kan vara oskäligt att kräva full ersättning för tjänsten, utan att göra avdrag för de kostnader som näringsidkaren besparas genom avbokningen. I det här fallet kan det exempelvis vara kostnader i form av löner, massageoljor etc.Om ni inte har kommit överens om hur betalningen ska hanteras vid avbokning, får ledning sökas på annat håll. Av din fråga att döma har du i egenskap av privatperson bokat en tjänst (massage) hos en näringsidkare. Konsumenttjänstlagen är inte direkt tillämplig för denna typ av tjänst (se 1 § konsumenttjänstlagen), men bestämmelserna kan ge ledning analogivis (se prop 1984/85: 110 s 142) eftersom din fråga rör konsumentskydd gällande en tjänst. Avbeställningar regleras i 42 § konsumenttjänstlagen. Enligt det andra stycket har näringsidkaren inte rätt till ersättning bland annat om avbokningen beror på att konsumenten fått förhinder på grund av myndighetsbeslut eller liknande omständigheter utom dennes kontroll. Om du har haft en sådan giltig anledning till avbokningen är du inte ersättningsskyldig. Jag vill dock understryka att inte vilka anledningar som helst utgör en sådan giltig anledning, vilket framgår av den förhållandevis stränga ordalydelsen i bestämmelsen. Det är exempelvis inte godtagbart att avbokningen sker på grund av tidsbrist eller andra vardagliga bekymmer. I dessa extraordinära coronatider är det kanske möjligt att symptom utgör en giltig anledning att avboka massagen utan ersättningsskyldighet.Enligt 42 § st 3 konsumenttjänstlagen har näringsidkaren inte rätt att bli ersatt för mer än förlusten som orsakats denne på grund av avbokningen. I ditt fall verkar det som att näringsidkarens förlust uppgår till 200 kr.Sammanfattningsvis är det i första hand avtalet som avgör huruvida du är ersättningsskyldig eller inte. Om det står att konsumenten ska betala fullpris, är du sannolikt skyldig att betala 1000 kr. Om ni inte har kommit överens om hur avbokningen ska hanteras, är du sannolikt inte skyldig att betala mer än 200 kr. Alternativt är du inte ersättningsskyldig alls, beroende på anledningen till din avbokning.Hoppas att du fick svar på din fråga!

Fel i tjänst?

2021-02-23 i Konsumenttjänstlagen
FRÅGA |Vi fick vårat hustak omlagt 2017 av en bygg firma och nu har vi upptäckt att det läcker .Hur skall vi gå till väga?
Ebba Frisk |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I ditt fall blir Konsumenttjänstlagen (KtjL) tillämplig eftersom du som privatperson har köpt en tjänst av en näringsidkare. Lagen är tvingande vilket innebär att säljaren inte får ge köparen sämre villkor än de som finns i lagen.För att vissa påföljder ska bli aktuella krävs att det föreligger ett fel. Tjänsten är felaktig när resultatet inte är fackmässigt utfört, tjänsten inte utförts enligt gällande säkerhetsföreskrifter, resultatet inte stämmer överens med vad som avtalats eller utlovats i reklam, tjänsten har utförts i strid mot förbud i produktsäkerhetslagen, om näringsidkaren låtit bli att utföra tilläggsarbete för att undvika allvarlig skada (4 §, 5 §, 9 §, 10 § KtjL).Utgångspunkten för om tjänsten är felaktig skall bedömas med hänsyn till förhållandena vid den tidpunkt då uppdraget avslutades (12 § KtjL), om resultatet försämras efter det att uppdraget har avslutats ska tjänsten anses felaktig om försämringen är en följd av att näringsidkaren har åsidosatt hans skyldigheter enligt avtalet eller enligt Konsumenttjänstlagen (13 § KtjL).Eftersom det läcker från taket så föreligger det sannolikt fel i tjänsten. Är tjänsten felaktig har du som konsument rätt att göra vissa påföljder gällande. Du som konsument kan hålla inne betalningen (19 § KtjL), du kan begära avhjälpande (20 § KtjL), få prisavdrag eller häva avtalet (21 § KtjL). Det går även att kräva skadestånd (31 § KtjL). Om tjänsten är felaktigt måste du som konsument reklamera den inom skälig tid. 2 månader efter att du märkt felet anses alltid vara inom skälig tid (17 § KtjL). I ditt fall avser tjänsten arbete på fast egendom vilket innebär att du har en reklamationstid på 10 år. Reklamerar du inte inom rätt tid så kan du inte längre åberopa felet (18 § KtjL).Sammanfattningsvis föreligger antagligen ett fel i tjänsten eftersom taket läcker. Du kommer isåfall kunna åberopa vissa påföljder men det förutsätter att du reklamerar felet.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Vad kan man kräva när ett företag tagit oskäligt lång tid på sig att reparera en mobiltelefon?

2021-02-10 i Konsumenttjänstlagen
FRÅGA |Lämnade in min Telefon hos Elgiganten för byte av glas då den gått sönder. Detta gjorde jag 5 oktober 2020. Sedan hände ingenting, jag hörde av mig flera gånger. utan att få något svar, de skylde på reparatören. (Vilken jag inte kunde kontakta) 29 Januari 2021 fick jag sms om att min telefon var klar att hämta ut. Är detta verkligen en skälig reparationstid? Vad kan jag göra för att iallafall få avdrag på kostnaden för reparationen?
Hanna Ullerholt |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I detta fall gäller konsumenttjänstlagen (KtjL) eftersom Elgiganten är en näringsidkare och du är konsument och tjänsten avser arbete på en lös sak, en mobiltelefon (1 § första stycket första punkten KtjL).Är näringsidkaren i dröjsmål?Då du har fått vänta väldigt länge på att få din mobil lagad, så är det aktuellt att utreda om näringsidkaren är i dröjsmål. Dröjsmål föreligger om uppdraget, utan att det beror på dig som konsument, inte har avslutats inom den tid som har avtalats. Om någon tid inte har avtalats föreligger dröjsmål om uppdraget inte har slutförts inom den tid som är rimlig med hänsyn till vad som är normalt för en tjänst av samma art och omfattning (24 § första stycket KtjL). Utifrån din fråga tolkar jag det som att ni inte har avtalat om någon tid för när tjänsten ska vara avslutad. Det tog nästan fyra månader för dig att få tillbaka telefonen, vilket inte känns som en skälig reparationstid. Den uppfattning jag har fått efter att ha läst på lite, är att byte av glas på en mobiltelefon tar högst ett par timmar. Detta kan förstås variera beroende på hur mycket företaget har att göra samt andra faktorer som kan påverka reparationstiden. Närmre fyra månader kan dock inte anses vara skäligt och det bör anses föreligga dröjsmål på näringsidkarens sida.Vilken/vilka påföljder kan bli aktuella?När dröjsmål hos näringsidkaren föreligger så får konsumenten hålla inne betalning, välja mellan att kräva att näringsidkaren ska utföra tjänsten och att häva avtalet. Dessutom får konsumenten kräva skadestånd (25 § KtjL). Eftersom tjänsten är avslutad krävs det att du meddelar näringsidkaren inom en skälig tid om att du vill åberopa dröjsmål (26 § första stycket KtjL). För att vara på den säkra sidan bör du göra detta så tidigt som möjligt. Prisavdrag som du önskar är en påföljd som inte ges för dröjsmål i konsumenttjänstlagen. Genom skadestånd kan du dock få ersättning av näringsidkaren för dröjsmålet, men det krävs då att du kan visa att du har lidit en ekonomisk skada. Har du gjort det så är näringsidkaren skyldig att ersätta denna skada så länge de inte kan visa att dröjsmålet beror på ett hinder utanför deras kontroll som de inte skäligen kunde förväntas ha räknat med vid avtalets ingående och vars följder de inte heller skäligen kunde ha undvikit eller övervunnit (31 § första stycket KtjL). Det innebär att näringsidkaren är fri från skadeståndsskyldigheten endast om de kan visa att dröjsmålet låg utanför deras kontrollansvar. I detta fall verkar det som att dröjsmålet beror på reparatören och då går näringsidkaren fri från skadeståndsskyldigheten om dröjsmålet även låg utanför reparatörens kontrollansvar (31 § andra stycket KtjL). Det är svårt för mig att göra en bedömning om huruvida dröjsmålet ligger utanför näringsidkarens och reparatörens kontrollansvar, då jag hade behövt mer information om vad som har orsakat dröjsmålet.SammanfattningDet föreligger dröjsmål på näringsidkarens sida då de har tagit oskäligt lång tid på sig att reparera din telefon. Har du lidit någon ekonomisk skada till följd av dröjsmålet, så har du rätt till skadestånd så länge du har reklamerat inom skälig tid och att dröjsmålet inte ligger utanför näringsidkarens och reparatörens kontrollansvar.Hoppas du har fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Vad gör man om man blir lurad av ett byggföretag?

2021-01-28 i Konsumenttjänstlagen
FRÅGA |Jag har blivit lurad av en bygg företag, vad man kan göra?
Ellinor Wåhlin Dahlberg |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Med tanke på att din fråga innehåller så pass lite information är det svårt att ge komplett vägledning. Jag kan dock hänvisa till eventuellt relevanta lagar och regler som kan vara av intresse. Jag utgår ifrån att du är en privatperson. Då de som bygger är ett företag är den andra parten att räkna som näringsidkare. Om jag uppfattat din fråga rätt rör det sig om någon form av större bygge, vilket i sådana fall medför att konsumenttjänstlagen (KtjL) är tillämplig (1 § andra punkten KtjL). Du nämner att du blivit lurad av företaget, utan vidare information kan jag dock inte mer än att anta att det eventuellt rör sig om antingen något fel i bygget, alternativt att de brutit mot avtalet i någon hänseende. Om det rör själva bygget kan detta räknas som fel hos tjänst, vilket regleras i 9 - 23 § konsumenttjänstlagen. Där finns även regler om påföljder du kan kräva från företaget, som exempelvis hävning av tjänsten eller att du kan hålla inne betalningen. Tyvärr är det som sagt svårt att ge tydligare rådgivning utan att veta mer detaljer, men du är naturligtvis välkommen att kontakta oss igen vid ytterligare frågor! Vänligen,

Häva köp av tjänst på grund av undermålig utbildning

2021-01-24 i Konsumenttjänstlagen
FRÅGA |Hej,Jag och en vän har köpt en kurs online som nu när vi startat visar sig vara undermålig, utbildningen är i stort sett en PowerPoint med fakta kopierat från internet.Kursen är uppdelad i moduler varav man får låsa upp dessa vart efter man blir "godkänd" på vissa moment. Eftersom jag och min vän läser kursen samtidigt så ser vi även att våra svar på inlämningsuppgifter är ett copy/paste svar. Kan vi klaga någonstans? Vi har redan pratat med utbildaren som säger att vi ska göra hela utbildningen för att "förstå", men vi vill avbryta helt, vi har alltså inte än fått tillgång till hela utbildningen.
Mathias Nilsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vilken lag gäller?Konsumenttjänstlagen (KtjL) gäller i fråga om avtal om tjänster som en näringsidkare utför åt konsumenter (1 § KtjL).Är tjänsten felaktig?En näringsidkare ska utföra tjänsten fackmässigt och med tillbörlig omsorg ta till vara konsumentens intressen och samråda med denne i den utsträckning som det behövs och är möjligt (4 § KtjL). Det ställs därmed krav på att tjänsten ska hålla viss kvalité. En tjänst anses felaktig om den inte stämmer överens med vad konsumenten har rätt att kräva. Tjänsten anses också felaktig om resultatet avviker från vad som har avtalats (9 § KtjL). Utifrån den angivna informationen framstår det som att undervisningen är undermålig och därmed felaktig.Frågan om tjänsten är felaktig ska bedömas med hänsyn till förhållandena vid den tidpunkt då uppdraget avslutades (12 § KtjL). Därmed ska bedömningen göras om tjänsten är felaktig när tjänsten avslutas. Det finns dock undantag då konsumenten befarar att tjänsten inte kommer att slutföras utan fel (se nedan).Vilka påföljder kan göras gällande?När en tjänst är felaktig kan konsumenten göra påföljder gällande. För att kunna göra detta är det viktigt att reklamera felet. Du måste därför meddela den som tillhandahåller utbildningen (näringsidkaren) om felet. Underrättelse som sker inom två månader efter det att konsumenten märkt felet anses alltid ha skett i rätt tid (17 § KtjL). Konsumenten har rätt att hålla inne betalningen. Konsumenten kan också kräva att felet avhjälps (åtgärdas) eller göra prisavdrag eller häva köpet (16 § KtjL).AvhjälpandeDu kan alltså kräva att näringsidkaren avhjälper felet, det vill säga åtgärdar felet och därmed tillhandahålla undervisning med högre standard. Avhjälpande kan dock inte krävas om det innebär stora besvär eller kostnader för näringsidkaren i förhållande till felets betydelse för dig. Jag vill understryka att en näringsidkare har rätt att avhjälpa felet utan att du begär det. Det förutsätter dock att näringsidkaren erbjuder sig detta inom en rimlig tid och att konsumenten inte har något särskilt skäl att avvisa erbjudandet (20 § KtjL). Ett särskilt skäl till att avvisa erbjudandet kan till exempel vara att näringsidkaren tydligt har visat bristande kompetens. Det blir därför relevant att titta närmare på möjligheten att göra prisavdrag eller häva köpet.PrisavdragOm inte avhjälpande sker har du rätt att göra prisavdrag (21 § KtjL). I ett fall från Högsta domstolen (NJA 2018 s. 266) var det fråga om undermålig undervisning. Tjänsten var felaktig eftersom utbildningen brustit i kvalitén. Prisavdrag fick då göras till den del av utbildningen som ansågs vara utan värde för studenten.Häva hela avtaletOm jag har tolkat dig rätt, har det redan utförda arbetet skett på ett felaktigt sätt. Du misstänker också att utbildningen fortsättningsvis kommer att vara undermålig. Det är då möjligt att häva avtalet i sin helhet, det vill säga även den delen av tjänsten som redan har utförts.För att häva hela avtalet måste det antas uppkomma ett fel som medför att syftet med tjänsten i huvudsak är förfelat samt att näringsidkaren insett eller borde ha insett detta (21 § tredje stycket andra meningen KtjL). Att tjänsten "i huvudsak är förfelat" innebär att tjänsten i stort sett är oanvändbar på grund av felet. Tjänsten är så dåligt utförd att resultatet i princip inte har något värde för konsumenten.Om det hittills utförda arbetet inte skett på ett korrekt sätt och om du misstänker att utbildningen kommer att vara oanvändbar eller hålla så låg kvalité att det inte uppfyller sin funktion finns det möjlighet att häva hela avtalet. Utbildaren borde också ha insett att det kan antas uppkomma påtagliga brister som medför att syftet med tjänsten i huvudsak är förfelat om det redan utförda arbetet har betydande brister.Om hävning av hela avtalet sker behöver du inte betala för tjänsten. Däremot kan du behöva lämna tillbaka material som näringsidkaren har tillhandahållit om det kan ske enkelt och utan alltför stora kostnader för dig som konsument (23 § KtjL).Häva avtalet för återstående delen av tjänstenOm tjänsten inte är i huvudsak förfelat kan du istället försöka häva avtalet för återstående delen av tjänsten. När en del av tjänsten redan är utförd kan konsumenten häva avtalet för återstående delen av tjänsten om det finns starka skäl att anta att tjänsten inte kommer att fullföljas utan fel av väsentlig betydelse för konsumenten (21 § tredje stycket första meningen KtjL). Detta innebär att du kan häva avtalet för den del av tjänsten som återstår att utföra, men att du är beredd att betala för vad som redan har utförts (23 § andra stycket KtjL). För hävning av detta slag måste det kunna antas uppkomma ett fel som är av väsentlig betydelse för konsumenten. Det ska alltså finnas en hög grad av sannolikhet för att tjänsten kommer att bli felaktig om näringsidkaren får slutföra tjänsten. Ett starkt skäl till att tjänsten inte kommer att kunna fullföljas utan fel av väsentlig betydelse är till exempel att den del av arbetet som redan har utförts har uppenbara brister eller att näringsidkaren inte har den kompetens som krävs.Jag rekommenderar dig därför att ta kontakt med näringsidkaren och meddela att du vill häva köpet. Du kan använda dig av de regler och argument som redovisats ovan. I annat fall måste en stämningsansökan lämnas in till Tingsrätten om du önskar att ta ärendet vidare.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,