Tillämpning och tolkning av 36 § konsumenttjänstlagen (1985:716)
Hej! Jag är i tvist med ett måleri gällande ett jobb dem gjort hos mig. Dem gav mig en ungefärlig offert och jag blev offererad 32 timmar, men utifrån min Yale-doorman kunde jag se att dem spenderade ca 20 timmar i lägenheten av målaren då även inkluderat 2 timmar för materialinköp vilket ger en diff på 12 timmar. Det här har också bekräftats av målerifirman och dem säger att dem kan sänka priser med 15% enligt Konsumenttjänstlagen. Men Konsumenttjänstlagen säger inte vad som gäller om arbetet får en mindre omfattning och underskrider det offererade priset. I det här fallet har dem som experter och fackmän har gjort en grav felberäkning på från början (det tog 38% kortare tid än dem sagt) - vilket inte kan vara rätt mot mig som konsument som inte kan veta exakt hur lång tid ett sånt här jobb kan ta. Det var därför jag tyckte ungefärlig offert kändes bra. Offerten som jag godkände innehöll följande villkor: "Debitering sker efter hantverkarnas projektlogg tillsammans med registrerat material." "Hos oss kan du känna dig trygg med offerten då en cirkaprisoffert maximalt får öka med 15% enligt konsumenttjänstlagen, så länge inga tilläggsmoment beställs utanför arbetsbeskrivningen ovan." Kan det verkligen vara så att en hantverkare som har kunskapsövertag kan sätta ett så pass högre pris, och sedan ge en cirka offert som "skyddar" dem om priset blir högre - men inte en konsument om det blir lägre?
Lawline svarar
1. Bakgrund och frågeställning
Hej! Jag är i tvist med ett måleri gällande ett jobb dem gjort hos mig. Dem gav mig en ungefärlig offert och jag blev offererad 32 timmar, men utifrån min Yale-doorman kunde jag se att dem spenderade ca 20 timmar i lägenheten av målaren då även inkluderat 2 timmar för materialinköp vilket ger en diff på 12 timmar. Det här har också bekräftats av målerifirman och dem säger att dem kan sänka priser med 15% enligt Konsumenttjänstlagen. Men Konsumenttjänstlagen säger inte vad som gäller om arbetet får en mindre omfattning och underskrider det offererade priset. I det här fallet har dem som experter och fackmän har gjort en grav felberäkning på från början (det tog 38% kortare tid än dem sagt) - vilket inte kan vara rätt mot mig som konsument som inte kan veta exakt hur lång tid ett sånt här jobb kan ta. Det var därför jag tyckte ungefärlig offert kändes bra. Offerten som jag godkände innehöll följande villkor: "Debitering sker efter hantverkarnas projektlogg tillsammans med registrerat material." "Hos oss kan du känna dig trygg med offerten då en cirkaprisoffert maximalt får öka med 15% enligt konsumenttjänstlagen, så länge inga tilläggsmoment beställs utanför arbetsbeskrivningen ovan." Kan det verkligen vara så att en hantverkare som har kunskapsövertag kan sätta ett så pass högre pris, och sedan ge en cirka offert som "skyddar" dem om priset blir högre - men inte en konsument om det blir lägre?
2. Rättsliga utgångspunkter
2.1. Rättsliga utgångspunkter i konsumenttjänstlagen (1985:716)
Regler om pris och pristillägg i konsumenttjänstlagen (1985:716), vidare KtjL, föreskrivs i 36-38 §§.
I den mån priset inte följer av avtalet, ska konsumenten betala vad som är skäligt med hänsyn till tjänstens art, omfattning och utförande, gängse pris eller prisberäkningssätt för motsvarande tjänster vid avtalstillfället samt omständigheterna i övrigt, 36 § första stycket KtjL.
2.2. Särskilt om ungefärligt pris enligt 36 § andra stycket KtjL
Har näringsidkaren lämnat en ungefärlig prisuppgift får det uppgivna priset dock inte överskridas med mer än 15 procent, såvida inte någon annan prisgräns har avtalats eller näringsidkaren har rätt till pristillägg enligt 38 §, 36 § andra stycket KtjL.
Det är i vissa branscher vanligt att näringsidkaren anger vad tjänsten på ett ungefär kommer att slutligt kosta konsumenten; det är således fråga om ett överslag av vad priset kan komma att bli. Näringsidkaren lämnar vad som brukar kallas en ungefärlig prisuppgift för tjänsten. Oftast torde en ungefärlig prisuppgift lämnas på begäran av konsumenten, men det är inte heller ovanligt att en sådan prisuppgift lämnas självmant av näringsidkaren.
I de fall när näringsidkaren faktiskt har lämnat en ungefärlig prisuppgift har i 36 § andra stycket av lagen tagits in en bestämmelse om den rättsliga verkan av att en ungefärlig prisuppgift har lämnats. Bestämmelsen anger att det uppgivna priset inte får överskridas med mer än 15 procent. I lagen har således föreskrivits en procentuell regel för att möjliggöra enkla beräkningar i stället för komplicerade bedömningar av vad som kan vara avsevärd ökad kostnad.
Reglerna i 36 § första och andra stycket ska ses tillsammans. Regeln om ungefärligt pris i andra stycket kan då ses som en begränsning av vad som utgör skäligt pris enligt första stycket. Konsumenten behöver aldrig betala mer än den ungefärliga prisuppgiften med ett tillägg av 15 procent; detta oavsett av att skäligt pris kan bestämmas till ett högre belopp. Att en ungefärlig prisuppgift lämnas innebär således också att ett tak har satts för priset.
Regeln om skäligt pris i första stycket kan på motsvarande sätt ses som en begränsning av den ungefärliga prisuppgiften. Är skäligt pris lägre än det ungefärliga priset med tillägg av 15 procent behöver konsumenten inte betala mer än skäligt pris.
2.3. Vad som är att anse som skäligt pris enligt 36 § första stycket KtjL
Som ovan anfört följer av 36 § första stycket KtjL att konsumenten ej är skyldig att betala mer än vad som är ett med hänsyn till omständigheterna skäligt pris. Skälighetsbedömningen ska baseras på faktiska omständigheter, t.ex. vad som är gängse pris, eller särskilda fakta som verkar i höjande eller sänkande riktning. I bedömningen av vad som är skäligt pris ska hänsyn även tas till tjänstens art, omfattning och utförande samt omständigheterna övrigt. Vad gäller bedömningen av tjänsten art, omfattning och utförande kan konstateras at det handlar om själva beskaffenheten av näringsidkarens prestation.
3. Bedömningen i förevarande fall och rekommendation avseende ärendets fortsatta handläggning
Som framgår av det ovan anförda utgör bestämmelsen i 36 § andra stycket en s.k. takregel, dvs. om parterna avtalar om ett ungefärligt pris så får det uppgivna priset inte överskridas med mer än 15 procent. Som undantag gäller om parterna avtalat om någon annan prisgräns eller om näringsidkaren har rätt till pristillägg enligt 38 §.
I förevarande fall har ett ungefärligt pris uppgetts i offert till konsumenten. Det innebär således att priset därefter ej får överstiga 15 % av det som initialt uppgavs i offerten. Saken är emellertid omvänd i förevarande fall; omfattningen av tjänsten är avsevärt mindre än vad som framgår av den offert som tillställts konsumenten, dvs. tjänsten har utförts med ett mindre antal timmar än vad som angetts i offerten.
Enligt frågeställaren har näringsidkaren på fråga uppgett att lagtexten ger dem möjlighet att sänka priset med motsvarande 15 % på samma sätt som hade skett för det fall priset hade varit 15 % högre än det ungefärligt angivna. Min bedömning är emellertid att en sådan tolkning av lagtexten saknar stöd i relevanta rättskällor. Av motiven och tillhörande lagkommentarer framgår återkommande att regeln ska ses som en takregel, dvs. ett skydd för att konsumenten, när ett ungefärligt pris har avtalats, ej ska behöva svara för en avsevärt högre kostnad än en ökning om maximalt 15 %. Att tolka bestämmelsen omvänt på så sätt att den även fungerar som en takregel nedåt, eller en ”golvregel”, utgör enligt min uppfattning ett felaktigt sätt att tillämpa bestämmelsen på. Under sådana förhållanden betyder det att konsumenten låser sig vid det ungefärliga pris som angetts, dvs. +/- 15 % avseende det uppgivna i offerten, även om tjänsten rent praktiskt sett utförs på ett mindre antal timmar. I förevarande fall har verkar det vara ostridigt att tjänsten utförts om ca 20 timmar och att den offert innefattande det ungefärliga priset avsåg 32 timmar. För det fall det ungefärliga pris som angetts gäller som en takregel nedåt om 15 % innebär det således att näringsidkaren kan utföra jobbet snabbt och således får betalt för timmar som ej utförts. Detta stämmer förvisso vad gäller sådant arbete som sker åt andra hållet, dvs. om arbetet överstiger 15 % av det uppgivna priset, men mot bakgrund av att konsumenttjänstlagen utgör en skyddslagstiftning, till förmån för konsumenten, ser jag det för osannolikt att en sådan tolkning som näringsidkaren söker göra gällande i förevarande fall skulle vinna gehör för det fall sakfrågan prövades i Allmänna reklamationsnämnden eller i allmän domstol. Här vill jag även särskilt belysa bestämmelsen i 36 § första stycket KtjL, nämligen att konsumenten ska betala vad som är skäligt med hänsyn till tjänstens art, omfattning och utförande, gängse pris eller prisberäkningssätt för motsvarande tjänster vid avtalstillfället samt omständigheterna i övrigt.
Vid en jämförelse med andra näringsidkare inom aktuell bransch, där tjänstens art, omfattning och utförande så långt som möjligt överensstämmer med tjänsten i förevarande fall, är min gissning att det pris som bör anses vara skäligt är det pris som motsvarar den arbetstid som de facto lagts ned på tjänsten. För det fall näringsidkaren önskat ta betalt för tjänsten i enlighet med upprättad offert finns det möjlighet för parterna att avtala om ett fast pris istället för ett ungefärligt pris. Detta styrker vidare min uppfattning om att takregeln i 36 § andra stycket ej rimligen bör kunna tillämpas även nedåt.
Min rekommendation, mot bakgrund av det ovan anförda, är att frågeställaren förmedlar ovanstående tolkning av 36 § andra stycket KtjL till näringsidkaren och förklarar att de anser sig enkom betala för den faktiska tjänst som utförts, i synnerhet vad gäller den arbetstid som konkret lagts ned. Om tvist fortsatt skulle vara för handen bör frågeställaren hänskjuta ärendet till prövning hos Allmänna reklamationsnämnden. Rätten att hålla inne betalning enligt 19 alternativt 27 §§ KtjL är endast tillämpligt när konsumenten gör gällande fel i vara alternativt att näringsidkaren är i dröjsmål, något som jag ej bedömer är för handen vad gäller nuvarande fråga om prisets skälighet och vad som anses vara avtalat parterna emellan.
Behöver du vidare hjälp och/eller rådginving är du välkommen att kontakta juristbyrån på info@lawline.se. Vänligen notera att ovan utförd bedömning har skett utan att ansvarig rådgivare har tagit del av det mellan parterna upprättade avtalet och tillhörande offert, vilket inte sällan är av vikt för att kunna ge ett så adekvat svar som möjligt.
