Nytt avtal eller tilläggsarbete samt ångerfrist

Vi har haft elektriker ute för att besikta elen i vårt hus. Detta tog fyra timmar. Det konstaterades att all el bör bytas. Vid slutet av tillfället bokade vi in med firman att de skall komma tillbaka efter 5 veckor för att byta elen (ny och omdragning). Här bestämdes att arbetet borde ta maximalt 145 arbetstimmar. Vi har fått kalla fötter och vill avboka detta arbete. Firman har bokat arbetet som ett tilläggsarbete, en ÄTA-order. Vi har skrivit under på denna. Vi anser inte att vi fått information om att detta är ett tilläggsarbete. Vid bokningen sade elektrikern att vi kan avboka beställningen gratis. Bokningen hände i vårt hus. Vi har skickat iväg mejl om avbokning. Detta gjordes nio dagar efter beställning. Firman hävdar att vi inte avbokade inom skälig tid. De tycker att detta är en vecka. Vi menar att vi inte har fått någon tidsgräns. Frågor: 1. Kan det nya bokade arbetet ses om ett tilläggsarbete även om det är 30 gångar större än första arbetet? Samt att det bokades in till 5 veckor senare? Eller kan vi hävda att detta ska ses som ett nytt arbete? Även om vi har skrivit på det som en ÄTA. 2. Om det bokade arbetet ses som en ny beställning, bör då allmän ångerrätt gälla? 3. Kan företaget rimligen hävda att endast en vecka ska gälla för fri avbokning, när vi menar att vi inte har informerats om detta villkor?

Lawline svarar

Hej och tack för att ni vänder er till Lawline. Jag utgår från att ni anlitat en entreprenör i egenskap av privatpersoner. Konsumenttjänstlagen (KTjL) gäller avtal om tjänster som näringsidkare utför åt konsumenter i fall då tjänsten avser exempelvis arbete på fast egendom, på byggnader eller andra anläggningar (1 § KTjL). ÄTA som term används främst i samband med kommersiella avtal, dvs entreprenadsavtal mellan två näringsidkare. I samband med KTjL benämns detta endast som tilläggsarbete, och det är utifrån KTjLs bestämmelser om tilläggsarbete jag kommer utgå ifrån. Avtalsvillkor som i jämförelse med bestämmelserna i denna lag är till nackdel för konsumenten är utan verkan mot denne, om inte annat anges i lagen (3 § KTjL).


Tilläggsarbete (8 § KTjL)
Om det när tjänsten utförs framkommer behov av arbete som på grund av sitt samband med uppdraget lämpligen bör utföras samtidigt med detta (tilläggsarbete), skall näringsidkaren underrätta konsumenten och begära dennes anvisningar.


Kan konsumenten inte anträffas eller får näringsidkaren av annan orsak inte anvisningar av honom inom rimlig tid, får näringsidkaren utföra tilläggsarbetet

  • om priset för detta är obetydligt eller om det är lågt i förhållande till priset för den avtalade tjänsten, eller
  • om det finns särskilda skäl att anta att konsumenten önskar få tilläggsarbetet utfört i samband med uppdraget.

Näringsidkaren är skyldig att utföra sådant tilläggsarbete som inte kan uppskjutas utan fara för allvarlig skada för konsumenten, om konsumentens anvisningar inte kan inhämtas eller om konsumenten begär det.


Med uttrycket tilläggsarbete avses till en början arbete som inte omfattas av den beställda tjänsten. Det är därför av vikt att bestämma vad som avtalats beträffande tjänsten. I grunden ger regeln sålunda uttryck för principen att näringsidkaren (uppdragstagaren) inte kan binda konsumenten (beställaren) till mer än de avtalade arbetena.


Vidare anses det vara tilläggsarbete om det lämpligen bör utföras i samband med det första arbetet. I ert fall ska arbetet utföras fem veckor senare, vilket knappast kan anses vara i samband med det första arbetet. Min tolkning av situationen är därför att bytet av elen ska anses vara ett nytt avtal ni kommit överens om, och inte tilläggsarbete.


Kostnad för tilläggsarbete

I fråga om pristillägg för tilläggsarbete, om det nu skulle anses vara tilläggsarbete, gäller 38 §. Denna paragraf stadgar att näringsidkaren har rätt till pristillägg

  • om han har utfört tilläggsarbete i enlighet med bestämmelserna i 8 §, eller
  • om tjänsten har fördyrats på grund av omständigheter som är att hänföra till konsumenten och som näringsidkaren inte bort förutse när avtalet träffades.

I fråga om pristilläggets storlek gäller bestämmelserna i 36 §. Denna paragraf stadgar att i den mån priset inte följer av avtalet, skall konsumenten betala vad som är skäligt med hänsyn till tjänstens art, omfattning och utförande, gängse pris eller prisberäkningssätt för motsvarande tjänster vid avtalstillfället samt omständigheterna i övrigt.


Har näringsidkaren lämnat en ungefärlig prisuppgift får det uppgivna priset dock inte överskridas med mer än 15 procent, såvida inte någon annan prisgräns har avtalats eller näringsidkaren har rätt till pristillägg enligt 38 §.


Avtalet och avbokning
Om det framgår av avtalet att ni har rätt till avbokning så gäller det. Det verkar dock inte framgå av avtalet vad företaget anser vara skälig avbokningstid. För att utreda vad som är skälig avbokningstid får vi bland annat se efter när arbetet skulle utfäras. Enligt er beskrivning skulle arbetet ske efter 5 veckor, och endast strax över en vecka passerade innan ni avbokade.

Näringsidkaren menade i efterhand att skälig avbokningstid varefter 20 % av tiden till arbetets utförande förflutit, där ni avbokade efter att cirka 25 % av tiden förflutit. Deras påstående om en vecka, som ni inte tidigare blivit underrättade om, framstår som en väldigt arbiträr efterhandskonstruktion för att få er att inte avboka arbetet.


Om vi tar ledning från reklamationstiden för fel i tjänst anses underrättelse som sker inom två månader efter det att konsumenten märkt felet alltid ha skett i rätt tid (17 § KTjL). Uppenbarligen kan vi dock inte utgå från två månader efter arbetet skulle börja efter knappt en månad. Ångerrätten enligt distansavtalslagen, om den är tillämplig, har en tidsfrist på 14 dagar. Om vi själva skulle uppskatta en skälig avbokningstid skulle jag därför säga att 9 dagar, som i ert fall, väldigt tydligt är en skälig avbokningstid.


Ångerrätt
Det finns ingen lagstadgat “allmän ångerrätt”. Det finns ångerrätt gällande distansköp enligt distansavtalslagen.


Lagen blir dock bara tillämplig om avtalet (köpet av tjänsten) träffas på distans eller vid hemförsäljning. Ett avtal är att betrakta som ett distansavtal under två förutsättningar. Dels ska avtalet ingås inom ett av säljarens system för att träffa avtal på distans, dels ska kommunikationen ske uteslutande på distans (1 kap. 2 § andra stycket distansavtalslagen). Hemförsäljningsavtal är andra avtal som ingås utanför säljarens affärslokaler (1 kap. 2 § fjärde stycket distansavtalslagen). Det avser framför allt avtal som träffas vid dörrknackning, men även avtal som ingås på allmän plats (t.ex. på gatan) eller öppen mässa. Det avgörande är att avtalet ingås utanför säljarens affärslokaler.


En privatperson som köpt en tjänst av en näringsidkare för privata ändamål har rätt att frånträda avtalet (ångra sig) inom 14 dagar (2 kap. 1 och 10 § distansavtalslagen). 14-dagarsperioden börjar löpa direkt när avtalet ingås (2 kap. 12 § distansavtalslagen). Vill man utöva sin ångerrätt ska man meddela säljaren detta senast 14 dagar efter köpet. Lagen kräver att man lämnar meddelandet på ett "tydligt sätt" (2 kap. 10 § distansavtalslagen).


Om elbytet ska anses vara ett nytt avtal och inte tilläggsarbete, och ni ingick det avtalet i ert hem (dvs utanför näringsidkarens lokal), så är det möjligt att distansavtalslagen kan gälla. I det fallet har ni 14 dagar på er att ångra er med ett tydligt meddelande, vilket ni gjort.


ARN

Om ni inte får gehör från återförsäljaren kan ni kontakta Allmänna reklamationsnämnden (ARN). ARN är en myndighet som prövar tvister mellan konsumenter och företag. Ett beslut från ARN är en rekommendation om hur tvisten ska lösas. De lämnar ingen rådgivning och är helt opartiska. Det kostar 150 kr att anmäla ett ärende till ARN. Ni kan läsa mer om det här: https://www.arn.se/konsument/


Oftast brukar näringsidkare foga sig efter ARNs beslut. I övrigt brukar ARNs beslut väga väldigt tungt som bevismedel i en eventuell rättegångsförhandling.


Sammanfattning och råd
Tilläggsarbete ska utföras i samband med det huvudsakliga arbetet. I ert fall kan inte fem veckor senare anses vara i samband. Min tolkning är därför att det ska ses som ett nytt avtal, och inte tilläggsarbete. Näringsidkaren har själv erbjudit en avbokningsmöjlighet utan att ange en tidsfrist för det. Näringsidkaren verkar ha engett en vecka som avbokningsfrist som en arbiträr efterhandskonstruktion, efter att ni avbokat nio dagar senare. Eftersom det endast är en skillnad på tre dagar, inom en fem-veckors tidsfrist innan arbetet börjar, bör det anses vara avbokat inom skälig tid. Särskilt om vi tar ledning från 14-dagars fristen för ångerrätt i distansavtalslagen. Vidare kan distansavtalslagen vara tillämplig, vilket ger er rätt att ångra bokningen, eftersom ni gjorde det efter nio dagar och inte mer än 14.


Kontakta näringsidkaren. Förklara att inget tidsfrist för avbokningen angavs och att nio dagar ska anses vara skälig tid för avbokningen. Redogör även för att distansavtalslagen ska vara tillämplig, vilket i övrigt ger er en rätt att ångra er innan 14 dagar passerat. Om näringsidkaren inte vill ge med sig kan ni meddela att ni kommer att kontakta ARN för vägledande beslut.


Om ni har fler frågor om ert ärende, eller om jag tolkat er fråga fel, är ni högst välkomna att höra av er till mig på alexander.martensson@lawline.se, så ska jag göra mitt bästa för att hjälpa er ytterligare. Med vänlig hälsning,

Alexander MårtenssonRådgivare
Public question details image

Boka tid med jurist

Berätta om ditt ärende

Fyll i dina kontaktuppgifter och beskriv ditt ärende i korthet, så kommer vår partner Juridium att kontakta dig inom ett dygn nästkommande vardag. Din bokningsförfrågan är inte bindande.

0 / 1000