När kan man häva ett avtal om tjänst - konsument

2020-04-09 i Konsumenttjänstlagen
FRÅGA |Har beställt en produkt av X AB, de gör portofolie för konst. De ger ett proffsigt intryck och jag tyckte att det var en god idé(betalning skall ske 20 April senast). Sedan visade det sig att när jag skickade in bilder och text till portfolion så var framställningen amatörmässig, och där fanns direkta fel i texten, påtalade detta och efter några dagar sa dom att nu var dom på gång med det. Resultatet var fortfarande inte bra. Därtill kommer tveksamheter om företaget, kollade upp dom och de har tydligen inga anställda men på deras hemsida har dom flera som arbetar för dom vilket tillsammans med det ovannämnda om bildernas kvalité gjorde mig orolig. Tog kontakt med dem och sa att jag var fortfarande missnöjd med deras produkt och ville ångra köpet av portfolion, men kunde tänka mig att betala en reducerad del av avgiften(som totalt med moms är ca: 5300Kr)...har jag någon rätt till att ångra köpet. Företaget säljer inte konsten och har inget med försäljningen att göra de tillhandahåller enbart en portfolio ??? Vad säger du/ni
André Blomquist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag förstå din fråga som att du skickat in bilder till ett företag och att dessa ska sammanställa dessa till en portfolio. Detta arbete har sedan inte varit till belåtenhet och du vill nu häva köpet. På grund av att du köpt en tjänst av en näringsidkare i egenskap av privatperson regleras din fråga regleras i konsumenttjänstlagen (ktjL). För att besvara din fråga ska jag gå igenom under vilka omständigheter man kan få häva ett köp och vilket ansvar näringsidkaren har för att ersätta de skador som du åsamkats. Det framförallt viktigaste är att du reklamerat i tid. En reklamation anses alltid vara i tid om du meddelat näringsidkaren inom skälig tid från det att du märkt felet eller bort märkt felet (17 § ktjL). I ditt fall verkar det inte vara något bekymmer om reklamation, näringsidkaren är redan väl medveten om att du är missnöjd och att du önskar få kompensation. Reklamerar man inte inom tid förlorar man nämligen sin rätt att åberopa felet (18 § ktjL). När kan hävning aktualiseras - vad är fel i tjänst?För att man ska få häva ett köp av tjänst och därmed få ersättning måste man konstatera om det föreligger något legalt fel i tjänsten. Det kan ta sig uttryck på många olika sätt men jag ska avgränsa mig till ditt fall. Inledningsvis kan sägas att i 4 § ktjL sägs att " Näringsidkaren skall utföra tjänsten fackmässigt. Han skall vidare med tillbörlig omsorg ta till vara konsumentens intressen och samråda med denne i den utsträckning som det behövs och är möjligt." Centralt för denna bestämmelsen är att arbetet ska vara fackmannamässigt. Det skiljer sig såklart från bransch till bransch men som utgångspunkt kan man säga att arbetet ska vara utfört så att det mäter ett visst mått av kvalite och förväntan. Det ska definitivt vara utfört i enlighet med de instruktioner och kvalitetsmått som liknande arbeten utgår från. Vad som avses med fel kan bland annat ta avstamp i fackmannamässigt-kravet. Enligt 9 § ktjL ska tjänsten huvudsakligen anses felaktig om resultatet avviker från: 1. vad konsumenten med hänsyn till 4 § (fackmannamässigt-kravet) har rätt att kräva, även om avvikelsen beror på en olyckshändelse eller därmed jämförlig händelse, 2. sådana föreskrifter eller myndighetsbeslut som väsentligen syftar till att säkerställa att föremålet för tjänsten är tillförlitligt från säkerhetssynpunkt, eller 3. vad som därutöver får anses avtalat. I ditt fall tar jag sikte på 1:a punkten, att arbetet, som du själv säger, är amatörmässigt. Med tanke på priset kan vi även förvänta oss att arbetet har ett visst mått av kvalité. Utifrån din fråga landar jag i att tjänsten är felaktig på denna grund således kan vi även aktualisera de påföljder som lagen meddelar. Vad krävs för att få häva ett avtal, och finns det andra påföljder?I 16 § ktjL meddelas vilka påföljder vi kan göra gällande, den säger följande: Är tjänsten felaktig utan att det beror på något förhållande på konsumentens sida, får konsumenten hålla inne betalningen enligt 19 §. Han får vidare kräva att felet avhjälps enligt 20 § första stycket eller också göra avdrag på priset eller häva avtalet enligt 21 §. Dessutom får konsumenten kräva skadestånd av näringsidkaren enligt vad som sägs i 31 §. Ur paragrafen kan vi alltså utläsa 4 huvudsakliga påföljder samt kan du förena dessa med ett skadestånd under vissa omständigheter. Det verkar som att du redan hållit inne betalningen, vilket du har din fulla rätt till enligt 19 § ktjL. Du kan hålla på betalningen fram tills du fått säkrat att situationen är klarlagd. Om det är så att det inte föreligger något fel, och du alltså hållt inne betalningen utan att ha legal rätt till detta kan du befinna dig i dröjsmål med betalning mot näringsidkaren. Det är värt att ha i åtanke innan man vidtar en sådan åtgärd. Vidare ska näringsidkaren beredas tillfälle att avhjälpa felet, detta får de alltså erbjuda på eget initiativ och förutsatt att du inte har någon anledning att avvisa detta erbjudandet ska de få avhjälpa felet (20 § 2 stycket ktjL). I detta fall verkar det som att de har fått tillfälle att avhjälpa men att det inte förbättrade situationen. För att få häva måste syftet med tjänsten vara i huvudsak förfelat och näringsidkaren insett eller borde insett detta (21 § 2 stycket KtjL). Som jag förstår din fråga så är syftet förfelat då portfolion är så bristfällig att den inte kan nyttjas. Jag förstår det som att tjänsten i stort sett är färdig och att du har en färdig produkt. Således kan det vara så att du måste ersätta det material som inte kan lämnas tillbaka till näringsidkaren, dock högst med ett belopp som motsvarar vad du skulle ha betalat för det (23 § 1 stycket ktjL). Det ska däremot anses skäligt att du lämnar tillbaka det material du fått, denna bedömningen kan inte jag göra här. Kan du utkräva skadestånd?Det du kan kräva ersättning för är den ekonomisk skada du lidit till följd av att det är fel i tjänsten. Det kan röra sig om utgifter såsom att posta tillbaka varan eller om du haft andra utlägg som är en direkt följd av det inträffade. Du har alltid en skyldighet i att begränsa din skada och kan inte söka ersättning för sådana utgifter du rimligen kunnat undvika (50 a § ktjL). Förutsättningen för att få skadestånd är att det så kallad kontrollrekvisitet är uppfyllt. Det innebär att näringsidkaren måste visa att ett hinder utanför hans kontroll som han inte skäligen kunde förväntas ha räknat med vid avtalets ingående och vars följder han inte heller skäligen kunde ha undvikit eller övervunnit har inträffat (31 § 1 - 2 stycket ktjL). Det innebär att om näringsidkaren kunnat på något sätt undvika att produkten skulle vara bristfällig, så har du rätt till skadestånd. Om näringsidkaren visar att felet var bortom dennes kontroll kan du inte kräva skadestånd (hävningen och ersättningen i den delen kvarstår). Det är ett högt ställt krav, och det finns många olika scenarion som näringsidkare förväntas ha beredskap för, därför kan man säga att det är rimligt att anta att du även kan få skadestånd. Slutsats och vad bör du göra nu?Utifrån din fråga får jag uppfattningen av att det inträffade utgör ett fel och att du kan häva avtalet. Att ge ett exakt svar är inte lämpligt då det krävs en grundligare utredning hur pass bristfällig produkten är och vad som får anses fackmannamässigt i dessa sammanhang. Detsamma gäller för huruvida du kan kräva skadestånd, bedömningen i de fallen kräver att betydligt fler omständigheter utreds än det du tar upp i frågan. Det du bör göra nu är att kontakta näringsidkaren och begära att få häva avtalet. Du kan bifoga en förteckning över de utgifter du anser omfattas av näringsidkarens skadeståndsskyldighet. Om företaget bestrider ditt ärende kan du alltid vända dig till ARN (allmänna reklamationsnämnden) och upprätta en anmälan. Om du önskar att gå vidare med ditt ärende är du varmt välkommen att kontakta någon av våra verksamma jurister här: https://lawline.se/boka Hoppas du fick svar på din fråga,MVH

Konsumenträtt vid fransförlängningar

2020-04-03 i Konsumenttjänstlagen
FRÅGA |Hej! Jag undrar om ifall jag börjar med att göra fransförlängning hemma, och om något händer med min kund, t.ex allergisk reaktion osv. Kan dom anmäla mig för det? Jag har ingen utbildning genom det utan har lärt mig av en utbildad. Om jag säger till kunden innan jag börjar att dom gör det på egen risk och att det inte är mitt ansvar om något händer, kan jag fortfarande få problem?
Adam Novak |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Vilken lag gäller?Det finns inga regler kring specifikt personskador i konsumentförhålladen. 35 § Konsumenttjänstlagen undantar personskador från regleringen. I sådana fall brukar lagar som ligger nära till hands tillämpas för att det ska finnas något att gå efter. I frågor som denna bör därför en kombination av Skadeståndslagen och Konsumenttjänstlagen tillämpas. Vad gäller i den situationen du beskriver?I den situationen du beskriver kommer troligen du behöva betala skadestånd ändå, eftersom situationen endast skiljer sig från den som Konsumenttjänstlagen reglerar i att skadan är på en person, snarare än deras egendom. I kombination med 2 kap 1 § Skadeståndslagen kommer detta leda till att du behöver betala ersättning till den som skadats.Om du säger till dem att det är på egen risk då?I situationer där en näringsidkare och en konsument sluter avtal brukar inte denna typ av friskrivningar från ansvar kunna användas. Exempelvis är de kategoriskt ogiltiga om de kringår näringsidkarens skyldigheter i lag enl. Konsumenttjänstlagen(3 § KTjL).Jag tror pga. situationen inte att du kan kräva att de låter dig förlänga deras fransar på egen risk. Du kommer behöva se till att ha en försäkring som täcker skadestånd pga. personskada.Kommer du bli anmäld?Troligen till Konsumentverket. De kommer hjälpa den skadade kunden att driva en process mot dig om du motsätter dig kundens krav. Din brist på formell kompetens kommer inte att vara till stor hjälp i det här läget, så jag föreslår att du i förväg kommer överens med kunden i avtal om vad som händer vid skada eller annat fel i tjänsten. Du kan erbjuda detta som en form av garanti, vilket kommer göra att de känner sig tryggare med dig, och din verksamhet kommer göra ett mycket mer seriöst intryck än annars.Jag hoppas du har fått svar på dina frågorMed vänlig hälsning,

Kan man avhjälpa fel i tjänst på annat håll och begära ersättning?

2020-03-31 i Konsumenttjänstlagen
FRÅGA |Hej!Jag har haft min bil på en Mekonomen-verkstad till och från sedan augusti 2019. Det började med att kamkedjan gick sönder som jag anser att verkstaden aldrig fixat. De renoverade topplocket och jag har sedan dess lämnat tillbaka den till dem 3 gånger för att kamaxeln har varit ur position. Nu för några dagar sedan (10-03-2020) så startade inte bilen alls, och detta är pga kamaxeln. Hur går jag tillväga med detta? Kan jag lämna in bilen hos en annan verkstad och kräva att Mekonomen betalar för att den andra verkstaden fixar det?
Zana Mohammed |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Din fråga rör tjänst som en näringsidkare har utfört åt dig i egenskap av konsument, vilket aktualiserar konsumenttjänstlagen.Vilka påföljder blir aktuella vid fel i tjänst?När en tjänst är felaktig har du som konsument rätt till att begära påföljder som avhjälpande, prisavdrag eller hävning (se 20–21 §§ konsumenttjänstlagen). I ditt fall måste vi därmed först konstatera att de utförda tjänsterna har varit felaktiga. Jag utgår från att tjänsterna som har utförts inte har lett till att problemen som du har presenterat har lösts. Det är i sådant fall inte orimligt att hävda att resultaten av respektive tjänst har avvikit från vad ni har avtalat om vilket innebär att tjänsterna är felaktiga (se 9 § konsumenttjänstlagen).Enligt 20 § konsumenttjänstlagen har du som konsument rätt att begära att näringsidkaren avhjälper felet. Som jag förstår det är du dock inte intresserad av detta. Viktigt att påpeka här är att näringsidkaren har enligt samma paragraf rätt att erbjuda konsumenten att avhjälpa felet och konsumenten har inte rätt att avböja erbjudandet såvida inte särskilda skäl för det föreligger. Den aktuella verkstaden skulle alltså kunna erbjuda dig ett avhjälpande av felet med t.ex. kamaxeln och du skulle då behöva ha särskilda skäl att avböja erbjudandet. Som särskilda skäl har i förarbetena till lagen angetts att "om näringsidkaren har visat allvarlig oskicklighet när tjänsten utfördes, uppträtt störande, visat bristande hederlighet eller på annat sätt åsidosatt konsumentens intressen så att denne med fog kan göra gällande att han inte har förtroende för näringsidkaren personligen eller för hans kompetens" (se prop. 1984/85:110 s. 230-231). Det vore inte orimligt att hävda att de återkommande tjänsternas bristfälliga resultat ger dig fog att hävda att du inte längre har förtroende för näringsidkaren och därmed avslå eventuella erbjudanden om avhjälpande från verkstaden.Kan du avhjälpa felet på egen hand och begära ersättning?Nu har vi konstaterat att det enligt konsumenttjänstlagen föreligger omständigheter som tyder på att tjänsterna som har utförts har varit felaktiga och att avhjälpande från verkstaden inte är av intresse. Enligt 21 § konsumenttjänstlagen har du rätt att begära prisavdrag av den näringsidkare som utfört de felaktiga tjänsterna när avhjälpande inte kommer till stånd. Prisavdraget ska motsvara vad det kostar dig att få felet avhjälpt på annat håll (se 22 § konsumenttjänstlagen). De kostnader som avses är alla kostnader som uppstår i samband med avhjälpandet som görs på annat håll. Att notera här är att prisavdrag ska motsvara det minst kostnadskrävande sättet att avhjälpa felet.SammanfattningI ditt fall föreligger omständigheter som tyder på att dina köpta tjänster har varit felaktiga enligt konsumenttjänstlagen. Näringsidkaren har rätt att erbjuda sig att avhjälpa felet åt dig, men då du har särskilda skäl att avböja ett sådant eventuellt erbjudande kan vi bortse från avhjälpande. Prisavdrag avseende de köpta tjänsterna blir därmed aktuellt i ditt fall. Du kan alltså avhjälpa felet på annat håll och begära att den första verkstaden gör avdrag på det pris du betalade för de felaktiga tjänsterna.Jag hoppas att det var svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Vad gäller vid reklamation av bygguppdrag?

2020-03-25 i Konsumenttjänstlagen
FRÅGA |Hej!Jag har anlitat en byggfirma hösten 2012, och dem utförde ett isolerat uterum med papptak, nu hardet börjat regna in mot husfasaden, har för en dialog med företaget men utan framgång, hänvisartill väderfenomen, vad gäller vid reklamation.
Johanna Olander |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!När arbete och byggnationer utförs på fastigheter blir konsumenttjänstlagen (KtjL) aktuell. Jag kommer först att gå igenom vad som krävs för att bygget ska anses vara felaktigt, eftersom detta är en förutsättning för att kunna reklamera. Jag kommer sedan att gå igenom vad som gäller vid en reklamation. Läckage kan tyda på att byggnationen är felaktig Eftersom det har börjat regna in mot husfasaden kan tjänsten som byggfirman utförde anses vara felaktig. Detta beror på att resultatet är sämre än vad du kunde förvänta dig när du anlitade byggfirman och ingick avtalet (9 § tredje punkten KtjL). Vad som kan vara problematiskt i ditt fall är att felet ska bedömas med hänsyn till förhållandena då uppdraget avslutades (12 § KtjL). Detta innebär alltså att utgångspunkten är att felet måste ha funnits redan när de hade byggt klart uterummet. Det framgår inte av din fråga när byggfirman avslutade uppdraget, men eftersom du skriver att de anlitades hösten 2012 utgår jag ifrån att bygget var klart en relativt kort tid därefter. Jag tolkar det som att det är först nu i efterhand som det har börjat regna in mot husfasaden. Frågan är därför om felet fanns redan när de hade byggt klart uterummet eller om det har uppstått med tiden. I vissa fall kan uppdraget vara felaktigt utfört även om felet uppstod senareOm felet inte fanns när bygget avslutades utan resultat har försämrats med tiden kan tjänsten dock ändå vara felaktig (13 § KtjL). För detta krävs att byggfirman inte har utfört bygget så som ni hade avtalat eller att de inte har följt det som gäller enligt konsumenttjänstlagen. Enligt lagen krävs till exempel att byggfirman har arbetat fackmässigt när de utförde bygget (4 § KtjL). Med detta menas att de ska följa regler inom branschen och att de ska ha kompetens att utföra bygget. Att taket efter en tid har börjat läcka in när det regnar kan tyda på att arbetet inte har utförts fackmässigt. Vad gäller vid en reklamation?Om uterummet kan anses vara felaktigt byggt kan du reklamera till byggfirman. När det gäller arbete som har utförts på fastigheter går det som utgångspunkt inte att reklamera senare än 10 år efter uppdraget avslutades (17 § första stycket KtjL). I ditt fall tolkar jag det dock som att mindre än 10 år har gått, och detta borde därför inte vara något problem. Om byggnationen är felaktig har du i första hand rätt att kräva att byggfirman åtgärdar felet (16 § och 20 § första stycket KtjL). Dessutom kan du i vissa fall kräva skadestånd (16 § och 31 § KtjL). Du skriver att du har försökt ha en dialog med företaget utan framgång. Om byggfirman fortsätter att säga nej till dina krav rekommenderar jag att du vänder dig till Allmänna reklamationsnämnden (ARN). En anmälan till ARN kan du göra här. Hoppas att du har fått svar på din fråga!Vänligen,

Är vi skyldiga att betala entreprenör för ROT-avdrag Skatteverket gett avslag för?

2020-04-08 i Konsumenttjänstlagen
FRÅGA |Vi fick nyligen en faktura från företaget som byggt badrum hos oss. Arbetet betalades 2019-07-29, men företaget kräver nu pengar för uteblivet rotavdrag på 27840kr. Vi undrar om vi kan bestrida fakturan eftersom vi menar att företaget vilselett oss att tro att vi skulle få rotavdrag genom att antyda att de fått igenom ansökan på ett tidigare jobb; ett grävarbete som var ett förarbete till badrummet. Vi fick då meddelande från skatteverket att de "begärt in kompletterande uppgifter från utföraren" och kontaktade företaget som gav intrycket att de skulle lösa det. Fakturan för grävarbetet innehöll frasen: "Vi förbehåller oss rätten att fakturera återstående belopp, motsvarande skattereduktion, om begäran från Skatteverket avslås", men vi fick aldrig någon sådan faktura. De skrev även en offert till oss för det framtida badrumsbetet som inberäknade rotavdrag trots att de tydligen inte fått något för arbetet innan. Vi kunde inte tillräckligt om reglerna för rot och utföraren åtog sig muntligen, innan arbetet började, att "fixa allt vad gäller rotavdrag". Vi hade inte godtagit offerten för badrumsarbetet om vi vetat att rot inte ingick. Frasen om rätten att fakturera återstående belopp fanns inte på huvudfakturan för badrumsarbetet. Skatteverket avslog rot-avdraget då de räknar byggnaden (byggd som kapell 1929) som nybygge. Vi som delägare fick varsitt avslagsbrev från Skatteverket gällande olika summor: 48057kr respektive 33433kr.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att ni vänder er till oss på Lawline med er fråga!UtredningSom jag tolkar det har ni fått en faktura från en entreprenör som byggt badrum hos er. Arbetet betalades förra sommaren och entreprenören har nu hört av sig med ett krav om betalning för uteblivet ROT-avdrag. I fakturan från entreprenören finns angivet att företaget förbehåller sig rätten att fakturera återstående belopp, motsvarande skattereduktion, om begäran från Skatteverket avslås. Ni har inte fått någon sådan faktura. Frasen om rätten att fakturera återstående belopp fanns inte på huvudfakturan för badrumsarbetet. Ni undrar nu om ni kan bestrida fakturan eller om ni är betalningsskyldiga för ROT-avdraget som avslagits av Skatteverket.Skyldigheten att betala det avslagna ROT-avdraget för er är helt och hållet beroende på vad som avtalats mellan er och entreprenören. Om det i avtalet för arbetet avtalats om att entreprenören har rätt att kräva er på eventuellt ROT-avdrag som ej medges är ni betalningsskyldiga. Om det däremot inte finns i huvudavtalet utan har tillkommit senare på t.ex. fakturor kan det argumenteras för att ni inte är betalningsskyldiga. Ett rättsfall som tydligt åskådliggör avtalets betydelse är en dom från Svea Hovrätt 2018 (mål nr T 9821-17). I fallet hade en entreprenör och en konsument kommit överens om ett arbete med priset 100.000 kronor varav konsumenten skulle betala 50.000 kronor. Resterande skulle ersättas genom ROT-avdrag. Hantverkarformuläret användes vid avtalsskrivningen. Konsumenten betalde 50.000 kronor mot faktura i enlighet med avtalet medan resterande belopp betalades ut till entreprenören av Skatteverket. Skattereduktionen återkrävdes dock från entreprenören av Skatteverket en tid efter utbetalningen då Skatteverket bedömde att det inte kunde uteslutas att det fakturerade beloppet till viss del avsett material. Skatteverkets beslut vann laga kraft. När så skedde hade ROT-avdrag redan skett löpande i fakturorna till konsumenten som betalt totalt 50.000 kronor. Tvist uppstod mellan parterna om huruvida konsumenten var skyldig att ersätta entreprenören med ytterligare 50.000 kronor.I hantverkarformuläret (avtalet) hade priset angetts till 100.000 kronor. Under punkten "Övrigt" hade angetts: "Rot avdrag ska användas på 100 000 kr så ni betalar 50 000 kr." På entreprenörens efterföljande fakturor framgick den tydligare formuleringen att om ansökan om skattereduktion skulle avslås så skulle fakturans totala belopp betalas av konsumenten. Både tings- och hovrätt kom fram till att lydelsen i avtalet inte på ett tydligt sätt klargjort att entreprenören förbehållit sig rätten att kräva ytterligare betalning för det fall att skattereduktion nekades. Att det fanns en tydlig uppgift om detta i fakturorna förändrade inte bedömningen eftersom de tillkommit efter avtalets undertecknande och ställts ut ensidigt av entreprenören. Att fakturorna betalats ansågs inte heller utgöra en accept av villkoret på fakturorna utan konsumenten hade enligt hovrätten rätt att förlita sig på att dennes förpliktelser reglerades av avtalet och inte av fakturorna. Utgången i målet blev därför att konsumentens betalningsskyldighet stannade vid 50.000 kronor och inte behövde betala det avslagna ROT-avdraget om ytterligare 50.000 kronor.I ert fall kan det därför argumenteras för att ni inte är betalningsskyldiga för ROT-avdraget Skatteverket givit avslag för, om det inte finns avtalat i huvudavtalet er emellan. Om ni önskar hjälp att gå igenom ert avtal och även i kontakten med entreprenören kan en av våra jurister vara behjälplig för ändamålet. Om detta är intressant är ni varmt välkomna att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Vi erbjuder för tillfället möten per telefon, e-post och Skype. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Vem ska ansvara för kostnader som uppkommer vid fel i tjänst?

2020-03-31 i Konsumenttjänstlagen
FRÅGA |Hej, vi är ett litet företag som levererar bl.a. målade luckor. Det är ett separat företag som målar våra produkter. Nu är det så att flera kunder har reklamerat sina luckor eftersom färg inte håller, dvs. den spricker, flakar, släpper osv. Ett dåligt jobb från måleriet. Måleriet målar dem igen med ny färg (och jag hoppas att den håller) men vill inte betala för extra fraktkostnader som vi har (tur + retur) för att hämta och skicka ut igen. Alltså vem ska ta alla extra transportkostnader till följa av detta reklamationsjobb ?
Zana Mohammed |Hej och tack för att ni vänder er till Lawline!Er fråga rör ett tjänsteförhållande mellan två näringsidkare. Eftersom att det inte finns någon uttrycklig lag som reglerar köp av tjänst mellan två näringsidkare, blir avtalet mellan er avgörande. I det fall avtalet inte reglerar en viss situation kan köplagen och konsumenttjänstlagen användas som vägledning. Detta ska dock göras med stor försiktighet då köplagen egentligen bara är tillämplig vid köp av lös egendom och konsumenttjänstlagen syftar till att skydda konsumenten.Vem ansvarar för kostnader vid fel i tjänsten?Det kan först och främst konstateras att det verkar som att ert företag och måleriet har klargjort att det har förelegat ett fel i tjänsten och att måleriet åtagit sig att avhjälpa felet. Frågan är om era kostnader som uppkommit i samband med reklamationen ska åläggas måleriet. Som nämnt är avtalet mellan ert företag och måleriet avgörande, och om avtalet reglerar vad som gäller avseende kostnader vid fel i tjänst så gäller det. Om avtalet inte ger oss något svar får vi ta vägledning från köplagen och konsumenttjänstlagen. Jag kommer att utgå från att ert avtal inte reglerar vem som ansvarar för kostnader vid fel i tjänst samt vilka kostnader som ska innefattas i ansvaret. Jag kommer i det följande att beskriva hur kostnadssituationen kan lösas genom vägledning av köplagen och konsumenttjänstlagen.Hur löses situationen enligt köplagen och konsumenttjänstlagen?Enligt 40 § köplagen har köparen rätt till ersättning för den skada han lider genom att varan är felaktig, dock med det undantaget att felet beror på ett hinder utanför säljarens kontroll (se 27 § köplagen för undantaget). Denna paragraf kan liknas vid 31 § konsumenttjänstlagen som i stora drag föreskriver samma sak.Enligt 67 § köplagen omfattar skadestånd på grund av avtalsbrott ersättning för utgifter, prisskillnad, utebliven vinst och annan direkt eller indirekt förlust med anledning av avtalsbrottet. Konsumenttjänstlagen föreskriver inte i detalj vad ersättningen för skada ska innefatta.Vad innebär detta i ert fall?Vi kan ta vägledning av de lagrum som nu har nämnts. Måleriets utförda tjänst har varit felaktig, vilket har lett till ekonomisk skada. Jag utgår från att den felaktiga tjänsten har legat inom måleriets kontroll. Den skada som nu avses är kostnader för att transportera varorna till måleriet. Detta är kostnader som har uppkommit enbart till följd av att tjänsten har varit felaktig och den ekonomiska skadans art skulle därmed troligen grunda skadeståndsansvar enligt köplagen och konsumenttjänstlagen.SammanfattningI svensk rätt finns ingen lag som reglerar tjänsteförhållanden mellan näringsidkare, vilket innebär att särskild vikt läggs vid avtalet. Om avtalet inte ger ett svar på en uppkommen situation kan vägledning tas från exempelvis köplagen och konsumenttjänstlagen. Detta ska göras med försiktighet. Genom att ta vägledning av nämnda lagar framstår det dock som rimligt att ert företag har rätt att begära att måleriet ersätter er för transportkostnaderna.Jag hoppas att det var svar på er fråga! Med vänlig hälsning,

Går det att få ersättning för hyrbilskostnad vid försenad reparation?

2020-03-28 i Konsumenttjänstlagen
FRÅGA |Hej! Jag har haft min bil på reparation då jag körde på en hjort. I väntan på att bilen skulle bli lagad var jag tvungen att ha hyrbil pga av mitt jobb. Men nu är saken den att det tog lite mer en 1,5 månad för min bil att bli klar så kostnaden för hyrbil blev ganska hög. Normalt sett skulle reparationen bara ta några dagar, men pga av att det tog så extremt länge för delarna att komma till verkstaden så tog det extremt mycket längre tid. Nu har jag som tur är ett tillägg i försäkringen som gör att jag bara betalar 25٪ av hyrbilskostnaden. Men hade det tagit den normala tiden så hade det kostat mig kanske mellan 1000-2000kr ist för nu nästan 7000kr. Och det känns ju rätt förjävligt.Därför undrar jag om det finns någonting man skulle kunna göra åt det? Eller är det så här det är?
Johanna Olander |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Eftersom du har haft ökade utgifter för hyrbilen under tiden din egna bil var på verkstaden blir det i första hand aktuellt att se om du kan begära skadestånd. Vid bilreparationer regleras skadestånd i konsumenttjänstlagen (KTjL). För att få skadestånd krävs att verkstaden är i dröjsmål En förutsättning för att kunna kräva skadestånd är att verkstaden är i dröjsmål. Detta innebär att verkstaden inte har avslutat reparationen inom den tid som ni har avtalat. Om ni inte har avtalat någon tid ska reparationen avslutas inom så kallad "skälig tid" (24 § KTjL). Vad som är skälig tid är olika från fall till fall och beror på vilken typ av tjänst som ska utföras. Du skriver att reparationen normalt sett bara skulle ta några dagar, och jag tolkar det därför som att det var den information du fick från verkstaden när du lämnade in bilen. Om ni var överens om att det bara skulle ta några dagar är verkstaden därför i dröjsmål. Även om ni inte hade avtalat om en tid är de troligen ändå i dröjsmål, eftersom en och en halv månad knappast är skälig tid. Detta innebär att du har rätt att kräva skadestånd (25 § KTjL). Verkstaden kan undvika skadestånd om de kan uppvisa ett hinder Utgångspunkten är att bilverkstaden är skyldiga att betala skadestånd för skador som uppstår på grund av förseningen (31 § första stycket KTjL). Kostnader för en hyrbil räknas som en skada. I vissa fall kan dock verkstaden undvika skadestånd. Följande krav behöver då vara uppfyllda:Det fanns ett hinder som gjorde att bilen inte blev klar i tidHindret låg utanför företagets kontroll Företaget kunde inte ha förutsett hindret när bilen lämnades in för reparation Företaget kunde inte ha undvikit eller övervunnit hindret.Verkstaden måste alltså visa att alla uppräknade krav är uppfyllda för att slippa betala skadestånd. I ditt fall skriver du att förseningen berodde på att det tog lång tid för bildelarna att komma till verkstaden. Även om förseningen berodde på en leverantör måste verkstaden ändå betala skadestånd, om inte leverantören kan visa att de fyra kraven som jag beskrev ovanför är uppfyllda (31 § andra stycket KTjL). Du kan kontakta bilverkstaden med ett ersättningskrav Eftersom det inte framgår av din fråga vad den försenade leveransen av bildelarna berodde på kan jag tyvärr inte svara på om du har rätt till skadestånd för hyrbilen. Som jag skrev ovanför beror det på om verkstaden eller leverantören kan visa att det fanns ett hinder att bli klar med bilen i tid. Eftersom utgångspunkten ändå är att du har rätt till skadestånd vid försening skulle jag rekommendera att du vänder dig till bilverkstaden med ett ersättningskrav. Det är då bra om du förklarar för dem varför du menar att du har rätt till skadestånd och hur mycket ersättning du vill ha. Hoppas att du har fått svar på din fråga!Vänligen,

Vilken lag är tillämplig på förvaring av vin?

2020-03-21 i Konsumenttjänstlagen
FRÅGA |Hej,Jag funderar på vad som gäller när man hyr vinförråd för vinlagring. Antar att det faller inom konsumenttjänstlagen vid förhållande mellan privatperson och näringsidkare, men undrar även om det kan handla om depositionsavtal inom 12 kap handelsbalken då det krävs en viss vårdnad för godset. Tack på förhand!
Alicia Holmgren |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du undrar om förvaring av vin faller inom konsumenttjänstlagen eller inom 12 kap. HB. I KTjL 1 § 1 st 3 stadgas att den lagen är tillämplig på förvaring av lösa saker. Vin är att se som en lös sak. Vidare finns ett krav på att det ska röra sig om ett förhållande mellan en näringsidkare och en konsument för att denna ska vara tillämplig. Förvaring av vin hos en näringsidkare av en privatperson faller således in här. I 12 kap. 2 § HB stadgas en vårdplikt samt en presumption om skadeståndsansvar när man tar hand om förtrott gods. Förvaring av vin är att betrakta som förtrott gods och faller således in här. Det finns ingenting som talar för att dessa bestämmelser inte kan vara parallellt tillämpliga. Därför skulle jag säga att både konsumenttjänstlagen och 12 kap. 2 § HB är tillämpliga här. Hoppas att du har fått svar på din fråga!