vems ansvar för fel på vattenledning?

2021-05-31 i Konsumenttjänstlagen
FRÅGA |Vi anslöt vår holme till vatten och svartvatten 2018/2017. Entreprenören har sannolikt inte anlitat dykare för att utforska bottenförhållanden. För 2 år sedan hade jag ett kraftig skada på färskvattendelen som de tog på sig efter starka påtryckningar. Nu har vi (8 styck) andelsägare haft dykare att besiktiga ledningarna. Vår del fick kraftigt underkänt. Under vilket lagrum ryms en dylik skada/missförhållande? Är detta gentemot entreprenören eller mitt försäkringsbolag. Fastigheten är klassad som "sommarbostad" och den enda bebyggelsen på holmen, som vi båda fysiker äger.
Sara Pedersen |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att ni har anställt entreprenören för att få anslutal vatten till er sommarbostad. Jag kommer i mitt svar utgå från att ni har anställd entreprenörerna i egenskap av konsumenter, alltså att ni agerat huvudsakligen för ändamål som faller utanför en näringsverksamhet, alltså för ert privata intresse. Det är olika lagstiftningar som gäller beroende på om ni är näringsidkare eller konsumenter. Om det är så att ni anställd entreprenörerna i egenskap av näringsidkare, exempelvis om ni driver något Bed and Breakfast eller liknande från fastigheten, så finns ingen direkt tillämplig lagstiftning. Detta innebär att de inte finns ett enkelt svar på er situation, utan mycket får lösas genom förhandlingar med entreprenören och liknande. KonsumenttjänstlagenDet framgår inte av frågan, men jag tolkar det som att ni anställt entreprenörerna för att utföra en tjänst åt er. Då gäller konsumenttjänstlagen. I en situation då ni egentligen köpt en vara av entreprenören, ex. ledningarna eller liknande som utgör det huvudsakliga ändamålet med köpet, så gäller konsumentköplagen i stället. Men jag tolkar det som att den övervägande delen av avtalet utgör att utföra en tjänst och inte tillhandahålla en vara. För laghänvisningen är det relevant, men i grund och botten är det ett konsumentförhållande även om man utgår från konsumentköplagen, så liknande regler gäller då. Avtalsvillkor som är till sämre för konsumenten än lagen, är utan verkan mot konsumenten (3§ KtjL). Fel på tjänsten?Entreprenören ska utföra arbetet fackmannamässigt och samråda med konsumenten vid utförandet (4§ KtjL). Utgångspunkten är att tjänsten anses felaktig om den avviker från vad ni kan kräva av dem utifrån kravet på fackmannamässighet (9§ 1p KtjL). Det är svårt för mig att säga om detta skett, då jag inte känner till så mycket om entreprenören och dennes branschregler. Vad som är fackmannamässigt varierar beroende på anvisningar inom branschen, och gäller för alla moment i entreprenörens arbete. Är det alltså branschstandard att man utför dykningar och besiktning av ledningarna på det sättet som du beskriver, kan man anta att avvikelser från att göra detta utgör ett fel i tjänsten. Det är svårt för mig att undersöka detta då jag inte vet så mycket om företaget och hur anslutningen gått till, vad som gjorts och vad ni avtalat, men det låter inte helt osannolikt att det skulle vara ett branschkrav att man gör dessa undersökningar. Om det avviker från vad ni kan kräva av fackmannamässighet, är entreprenören strikt ansvariga för felet, vilket innebär att det spelar ingen roll vad som orsakat felet på ledningarna. I annat fall utgör det fel i tjänsten om den inte överensstämmer med vad ni avtalat om (9§ 3p. KtjL). Om det exempelvis ingick i ert avtal att entreprenören skulle göra dessa besiktningar eller utforska bottenförhållandena, och så inte skedde, utgör det alltså fel i tjänsten. Vems ansvar är felet?Utgångspunkten är att entreprenören ansvara för felet i tjänsten om felet uppstått vid tillfället när de avslutade uppdraget (12§ KtjL). Om resultatet försämras efter att arbetet är slutfört, ansvarar entreprenören även för detta om försämringen är en följd av att de har åsidosatt vad de skulle gjort (13§ KtjL). Så även om felet i ledningarna uppstått efter att tjänsten avslutats, så ansvarar entreprenören för det även i efterhand, om de borde ha gjort ett bättre jobb med att utforska bottenförhållandena eller liknande utifrån fackmannamässighet eller ert avtal. Har entreprenören dessutom lämnat en garanti, så ansvarar de under garantitiden, såvida försämringen inte beror på en olyckshändelse eller vanvård från konsumenten (14§ KtjL). Vad kan ni kräva?Om tjänsten är felaktig och det inte beror på er, får ni kräva avhjälpande, alltså att de fixar felet, prisavdrag eller hävning, samt kräva skadestånd (16§ KtjL). Det är dock svårt att få till stånd hävning i dessa situationer när arbetet redan är slutfört, det är då mer sannolikt att prisavdrag eller avhjälpning är de mest aktuella påföljderna för er. Det viktiga är dock att ni reklamerat till entreprenören inom skälig tid från det att ni borde märkt felet. Skälig tid anses vara i alla fall två månader, men kan under vissa omständigheter vara längre, i upp till 10 år. Viktigt är att ni så fort ni märkt felet, kontaktar entreprenören och meddelar dem om felet. Utöver felpåföljderna får ni kräva skadestånd för utgifter ni haft på grund av felet. För att entreprenören ska undgå skadeståndsansvar måste de visa att felet beror på ett hinder utanför deras kontroll som de inte skäligen kunde förväntats att räkna med vid avtalet (31§ 3st KtjL). Skadeståndsrätten beror alltså på vad entreprenören kunde räknat med och om felet ligger inom deras kontroll, vilket inte är helt osannolikt i er situation. Förhållandet till försäkringsbolaget?I första hand bör ni vända er till entreprenören för att anmäla felet (reklamera), då det är deras ansvar. I vissa fall kan det dock vara snabbare att kontakta försäkringsbolaget och se vad som ingår i er försäkring. Då kan försäkringsbolaget i stället ersätta er, så får försäkringsbolaget kräva entreprenören i nästa led. Det finns dock en risk att ni får bekosta eventuell självrisk, vilken ni senare kan kräva av entreprenören om de har gjort fel i sitt arbete. Ni bör alltså kontakta ert försäkringsbolag för att kolla vad som omfattas! Sammanfattning och rådSvaret på er fråga är står i relation till vilka krav som ställs inom entreprenörens bransch. Det är svårt för mig att med någon säkerhet säga om entreprenören gjort fel eller inte inom ramen för expresstjänsten. Man måste då undersöka ert avtal och vilka branschspecifika regler som gäller, och jag har svårt att tolka detta ur din fråga. Jag har försökt efterforska branschreglerna i fråga, men det är svårt då jag inte vet tillräckligt om omständigheterna kring arbetet, eller vad felet på ledningen är. Det är dock inte osannolikt att entreprenören brustit i sin fackmannamässighet beroende på vad felet är. Vid konsumentförhållanden är konsumenten i en skyddsvärd position och större krav ställs på näringsidkaren. Jag råder er att kontakta entreprenören för att försöka förhandla fram en lösning. Det är alltid en fördel om ni kan komma överens er emellan. Men ibland går inte detta, och då skulle ni kunna kontakta exempelvis Allmänna reklamationsnämnden som tittar på ert ärende och gör en bedömning om vem som har gjort fel. Deras bedömning är inte bindande, men många företag följer den. Den kan ligga till grund för en eventuell civilrättslig stämning i tingsrätt om ni inte löser det innan. Men innan ni tar ärendet till tingsrätten, då detta kan vara kostsamt och svårt att driva för er, rekommenderar jag er att kontakta en juristbyrå för vidare vägledning och som kan titta på alla omständigheter i ert ärende. Om ni önskar vidare vägledning är du välkommen att återkomma till mig så kan jag slussa dig vidare till vår juristbyrå för en kostnadsfri offert. Jag nås för ändamålet på sara.pedersen@lawline.se . Men första steget är definitivt att kontakta entreprenören och försök lösa problemet, ni kan även kontakta andra entreprenörer inom samma bransch för att se hur de brukar utföra liknande arbete för att se hur branschpraxis ser ut. Ni bör även kontakta ert försäkringsbolag för att se vad som täcks. Hoppas ni fått någon vägledning i era frågor!Vänligen,

Hantverkares omsorgsplikt

2021-05-26 i Konsumenttjänstlagen
FRÅGA |Hej,Vi renoverade vårt badrum och köpte en ny takduschset. Rörmakaren installerade blandaren först men tittade inte på installationsanmärkningar. Det visade det sig att takduchen behöver vara en viss distans från blandaren och att den passar inte (den är för lång).Vi köpte duschen, men vi visste inte att den inte skulle passa pga att vi inte är rörmokare och känner inte svenskt lag i detta område. Vi kaske behöver köpa en ny nu, men hantverkaren vill inte ersätta den gamla duschens kostnad. Vi kan inte returnera den nu, för den har ju varit intsallerad. Om rörmakaren skulle titta på instruktionerna, skulle han veta att duschen inte passar, säga till och vi skulle byta den till en annan. Min fråga är: Är det rörmakarens job (i enlighet men kraven om fackmässigt utfarande) att se till han inte installerar något som inte passar? Har vi rätt till ersättning från firman?Hälsningar
Peter Pargell |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Allmänt om konsumenttjänstlagenEn konsument förutsätts inte ha samma ingående kunskap som en hantverkare när det gäller de tjänster som hantverkaren säljer. Vilka avväganden som ska göras och vilka frågor som kan dyka upp under arbetets gång är hantverkaren bättre rustad att hantera eftersom denna har den kunskap och erfarenhet som krävs. Därför är konsumenten enligt konsumenttjänstlagen skyddsvärd eftersom konsumenten är den svagare parten i relationen hantverkare – konsument. Som du mycket riktigt påpekar ska en hantverkare utföra jobbet fackmässigt (4 § st. 1 p. 1 konsumenttjänstlagen). Om en hantverkare exv. installerar fel material eller inte följer bruksanvisningarna kan därför medföra att hantverkaren inte bedöms ha utfört arbetet på ett fackmannamässigt sätt. Hantverkaren ska visa omsorgI ditt fall är det inte arbetet i sig som varit icke fackmannamässigt. Men i det att utföra arbetet fackmannamässigt ligger också att hantverkaren ska visa omsorg. Hantverkaren ska med tillbörlig omsorg ta till vara dina intressen och samråda med dig i den utsträckning som det behövs och är möjligt (4 § st. 1 p. 2 konsumenttjänstlagen). I detta ligger exv. att hantverkaren ska avråda dig från att ta vissa materialval (SOU 1979:36 s. 189). Vidare ska hantverkaren granska materialet och säga ifrån om han finner detta bristfälligt eller olämpligt, hantverkaren kan därför inte utan vidare sätta i gång med arbetet bara för att du har gett honom duschen (jfr prop. 1984/85:110 s, 160). Att börja installera duschen utan att ha närmare kontrollerat måtten kan vara att anse som brist på varsamhet (jfr prop. 1984/85: 110, s. 158).Du som kund kan gå miste om rätt till ersättning om du framstår som kunnig (fackman) En hantverkare som enligt kontrakt åtagit sig att installera någonting måste ta höjd för att konsumenten kan ha köpt fel material samt att avråda från sådant som hantverkaren vet inte kommer fungera. Att det finns olika mått på duschar borde vara en sak som en hantverkare är uppmärksam på. Kravet på uppmärksamhet kring en sådan sak kan dock bli lägre ställt om du som kund gett intryck av att du visste att ett visst material skulle passa. Detta kan vara fallet om du framstår som fackman på området, d.v.s. att du är kunnig när det gäller rördragning. ErsättningNär det gäller skador på egendom som inte är föremål för tjänsten kan hantverkaren bli skadeståndsskyldig om denne brustit i sin omsorg i sådan grad att det är att jämställa med försummelse (32 § st. 1 konsumenttjänstlagen). Utifrån vad jag kan se i din fråga har du rätt till ersättning från hantverkaren, exv. kan ersättning utgå motsvarande skillnaden mellan anskaffningskostnaden och försäljningsvärdet för duschen i nuvarande skick. Men en avvägning måste alltid göras, där exv. konsumentens delaktighet i den uppkomna situationen beaktas och en jämkning därför kan bli aktuellt (34 § p. 2 konsumenttjänstlagen). Hoppas att du fick hjälp med din fråga!

Vad är definitionen av lös sak?

2021-05-22 i Konsumenttjänstlagen
FRÅGA |Vad är definitionen av en "lös sak"?
Jasmin Öykü Özdemir |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Vad är definitionen av lös sak?För att besvara din fråga måste jag först förklara vad skillnaden mellan fast och lös egendom är. Inom förmögenhetsrätten görs det en skillnad mellan fast och lös egendom. Definitionen av lös egendom finner vi när vi gör en tolkning motsatsvis av fast egendom. Fast egendom är jord som är uppdelad i fastigheter, vilket är ett juridiskt avtalat område av jordytan som utgör fast egendom (1 kap. 1 § jordabalken). Detta innebär att all egendom som inte är en fastighet betraktas som lös egendom. Exempel på lös egendom är värdepapper, fordringsrätter m.m. men detta faller inte inom begreppet lös sak.Begreppet lös egendom ges en vid definition och rymmer kategorier av egendom som lösören, fordringar, nyttjanderätter med mera. En lös sak definieras bland annat i konsumentköplagen (2 § och 15 § Konsumentköplagen). Det är ett sätt att utrycka ordet lösöre, det är alltså synonymt. Möbler, kläder, båtar, bilar, smycken med mera är exempel på lösa saker och detta är svaret på frågan. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du såklart välkommen att ställa en ny! Med vänliga hälsningar,

Priset för en reparation överstiger det avtalade priset

2021-05-17 i Konsumenttjänstlagen
FRÅGA |Jag lämnar in en dator för reparation och får ett prisförslag på 400-500kr. Men när jag kommer tillbaka för att hämta datorn så får jag en räkning på 1200kr och besked om att moderkortet på datorn var trasigt och att det därför bytts ut. Måste jag betala 1200kr?Mvh: Simon
Gabriella Zako |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med dina frågor!Jag utgår ifrån att du är en konsument, alltså att du har köpt din dator för privata ändamål och inte för att använda i näringsverksamhet. Detta har betydelse för vilka lagar och regler som blir tillämpliga på ditt avtal med återförsäljaren. När det gäller affärsförhållanden/relationer om att en näringsidkare ska utföra tjänster för en konsument så finns det ett specifikt regelverk för detta, nämligen konsumenttjänstlagen. Med detta blir inte konsumentköplagen tillämplig vilket många tror (1§ konsumenttjänstlagen).Priset för att utföra en tjänst är den som konsumenten och näringsidkaren avtalat om. Om inget pris har avtalats om så ska konsumenten betala vad som är skäligt (36§ konsumenttjänstlagen). Vad som anses vara skäligt är ofta svårt att avgöra. Mätstockar för att avgöra vad som är "skäligt" är t.ex. jämförelser med vad andra näringsidkare skulle utföra samma arbete för. Dock måste man även kompensera skälighetsbedömningen med tjänstens art, omfattning och tid i vilket en individuell bedömning får göras från fall till fall.Undantag finns i 36 § st. 2 konsumenttjänstlagen där kostnaden för en reparation inte får överstiga det avtalade priset med mer än 15 procent. Det innebär alltså i ditt fall 60-75 kr. Det finns två undantag från denna regel:1. Om du och din återförsäljare har avtalat om en högre prisgräns.2. Om din återförsäljare har rätt till pristillägg. För att återförsäljare ska ha rätt till pristillägg krävs att han har gjort ett tilläggsarbete. Ett tilläggsarbete är ett arbete som behöver utföras i samband med det uppdrag som konsumenten och näringsidkaren avtalat om. När din återförsäljare upptäckte att tilläggsarbete krävdes, borde han ha underrättat dig eftersom reparationen skulle bli så pass mycket dyrare(8§ Konsumenttjänstlagen). Om anledningen till att tilläggsarbetet krävdes berodde på dig – t.ex. att du hade gett någon felaktig uppgift till återförsäljaren – kan återförsäljaren också ha rätt till pristillägg.(Konsumenttjänstlagen 38§)Om du inte tycker att något av undantagen stämmer in på ditt avtal med din återförsäljare, är utgångspunkten alltså att du inte ska behöva betala 700-800 kronor mer än ni hade avtalat för reparationen.Hoppas att du fick ljus på situationen!Hälsningar,Gabriella

Hur mycket kan en golvläggare fakturera utöver den avtalade fakturan vid tilläggsarbete?

2021-05-28 i Konsumenttjänstlagen
FRÅGA |Hej! Vi tog in en företag som skulle lägga nytt golv samt slipa golv i vårt hus. Vid upprivning av tidigare golv visade det sig att ett spångolv behövde läggas för att få tillräcklig stabilitet för att lägga nytt golv på, detta var vårt misstag då vi gett företaget fel information om undergolvet. Hantverkarna som var hemma hos oss var underentreprenörer till företaget vi anställt och de ville inte ta emot en beställning på detta arbete från oss. Vi försökte kontakta firman som inte svarade, efter två dagar så sa underentreprenören att de kunde åka iväg och köpa spånskivor och fixa golvet och att vi sedan fick ta det med firman. Vi skrev till firman men fick aldrig svar, men arbetet finns nu med på fakturan.Avtalat pris var enl. offert 45.000 ink moms nu kom fakturan på 55.000 ink moms. Alltså ca 10.000kr extra för läggningen av spångolvet.Ktjl. säger att tillägg på avtalas pris max får uppgå till 15%. Isåfall skulle det i detta fall röra sig om ca 6750kr extra, så ca 51.750 tot. Eller gäller endast 15% tillägg om inte arbetet är godkänt av beställaren? Kan alltså tillägg som blir godkänt av beställaren gå över 15%? Vad är ett skäligt timpris för hantverkare? Vi blev debiterade 850kr/hVi fick se kvittot från hantverkarna där priset för materialet de köpte var 2500kr ink moms. Firman har debiterat 3500kr, har de rätt att göra det? Tack
Björn Lotoft |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I ditt fall har du som grund skrivit ett avtal med en entreprenör för att utföra golvläggning med slipning för ett pris om 55 000 kr.Precis som du skriver är det i konsumenttjänstlagen lösningen på problemet finns, eftersom du är en privatperson (konsument) och de som du anlitat är näringsidkare, se 1§ konsumenttjänstlagen.PristilläggEn näringsidkare kan i vissa fall ha rätt till pristillägg. Antingen om ett tilläggsarbete måste utföras, eller om omständigheter som beror på dig och som entreprenören inte kunde förutse, 38 § konsumenttjänstlagen. Om det rör sig om ett pristillägg som beror på dig, är det mycket riktigt ett pristillägg på 15 % på det avtalade priset enligt 36 § konsumenttjänstlagen.I det här fallet rör det sig om ett tilläggsarbete. Entreprenören har då rätt att utföra ett tilläggsarbete utan att fråga beställaren om det rör sig om ett arbete som måste utföras för att förhindra ytterligare skada. Exempelvis en trasig vattenledning. Vad som nu gäller angående golvet var att ni upptäckte att spånplattorna måste läggas in. Vad som framgår av ditt brev är att ni har i samråd talat om vad som behövs göras och att du ville att de utförde arbetet. Därmed har entreprenören rätt att ta betalt för det utförda arbetet enligt 8 § konsumenttjänstlagen. Naturligtvis ska tillägget följa av avtalets överenskomna timpris.SammanfattningI det fall ett beställt arbete kräver ytterligare arbetsinsatser, ska näringsidkaren i samråd med dig som konsument påtala vad som krävs och invänta ditt samtycke innan arbetet utförs. Då har entreprenören rätt till ett pristillägg enligt 38 § och 8 § konsumenttjänstlagen.Vänligen,

Magasinerad egendom har försvunnit - och företaget finns inte kvar

2021-05-24 i Konsumenttjänstlagen
FRÅGA |Jag anlitade gör två år sedan en flyttfirma för att flytta delar av ett kök från en lagerlokal i Göteborg till en annan i Kungälv. Då flyttkillarna skulle bära in del av köksön, visade det sig att den var för lång gör att kunna ta svängen i det hyrda förrådet. Ansvarig kontaktperson på flyttfirman erbjöd mig att de kunde ombesörja förvaring i deras egen lagerlokal i Borås där de var stationerade. Flytten fakturerades och betalades enligt överenskommelse. Hyran för magasineringen skulle regleras efter jag hämtat köket alternativt de kört ut det till mig. Jag kontaktade företaget via mailsvar i den tråd vi tidigare kommunicerat i (info-adressen), samt kontaktade kontaktpersonen. Det senare kunde inte levereras då adressen inte längre fanns, men jag fick svar på info-mailen. Personen undrade enbart vad jag har för underlag. Jag antar att han menar bevis/avtal eller liknande på att mitt gods förvarades hos dem.Jag ringde upp honom och informerade om vad det gällde, men han hänvisade bara till att de nu hade nytt organisationsnummer och att han inte sett några delar av ett kök. Han sa att jag fick skylla mig själv, då jag inte hört av mig på så länge, men vi hade ju bestämt att jag skulle återkomma när huset var byggt. Jag smsade genast den person jag kommunicerat med gällande flytt och magasinering. Hon berättade att ingen av dem längre arbetade kvar på företaget, men hon mindes att mitt kök hade stått alldeles utanför hennes kontorsrum. Vad göra?
My Öhman |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Det låter inte som ett helt professionellt bemötande som du har råkat ut för. Först och främst ska nämnas att överenskommelsen som jag har förstått att du och företaget träffat via mail utgör ett bindande avtal. Mitt svar kommer att utgå från vilka anspråk du har möjlighet att rikta direkt mot företaget. Vidare kommer jag kort redogöra hur du kan gå till väga om ett brott har begåtts. Vad innebär det att förtaget bytt organisationsnummer? Företag brukar kallas för juridiska personer. Liksom vi fysiska personer har ett personnummer har juridiska personer ett organisationsnummer. Har ett företaget ett nytt organisationsnummer är det inte längre fråga om samma juridiska person. Vanliga anledningar till att varför företag slutar att existera är exempelvis konkurs eller om företaget blivit uppköpt. Dina möjligheter att rikta anspråk mot företaget när det fått ett nytt organisationsnummer är därför, tyvärr, ganska små. Möjligheten finns däremot om företaget köpts upp av ett annat företag och att det nya företaget även övertagit de befintliga avtal som funnits i det gamla företaget. Vilka civilrättsliga anspråk kan riktas?När lös egendom så som ditt kök magasineras eller annars förvaras ser vi till konsumentköplagen (1 § Konsumenttjänstlagen [KtjL]). Företaget som förvarat ditt kök har en skyldighet att tillvarata dina intressen och om möjligt samråda med dig som kund (4 § KtjL). Bortser företaget från detta anses det att tjänsten de tillhandahållit dig felaktig (9 § KtjL). Naturligtvis har företaget inte tillvaratagit dina intressen om köket har försvunnit. Företaget kan då bli skyldiga att på olika sätt gottgöra dig (19 § KtjL). De påföljder som är intressanta i sitt fall är huvudsakligen att företaget skaffar fram ert eller liknande kök (20 § KtjL) Har ni lidit ekonomisk skada av att köket försvunnit kan företaget även få betala skadestånd (31 § KtjL). Har ett brott begåtts?Juridiska personer kan inte bli ansvariga för brott enligt svensk rätt. Har brott begåtts inom en näringsverksamhet är det alltid en fysisk person som får stå till svars. Möjlighet finns således att ställa någon till ansvar även om företaget som juridisk person inte längre finns. Vem som sådana fall blir ansvarig för brott beror på vem som kan sägas varit ansvarig för handlandet eller bristen på handlande som ledde till att ditt kök försvann. Vilket brott det kan röra sig om är svårt att säga utifrån de givna omständigheterna. Uttalande om vilket brott det kan röra sig om hade behövts föregås av en polisutredning. Däremot kan jag tänka mig att det rör sig om brottet "olovligt förfogande" (10 kap. 4 § Brottsbalken). Olovligt förfogande innebär kort beskrivet att någon som förvarar egendom åt någon annan förfar så att egendomen förstörs eller försvinner. Brottet kan leda till böter eller straff i högst ett år. Slutligt rådMitt slutliga råd är att du först pratar med företaget igen. Försök få fram under vilka omständigheter företaget har bytt organisationsnummer. Har företaget exempelvis blivit uppköpt finns möjlighet att det köpande företaget även tagit över avtal och andra förpliktelser som funnits i bolaget. För att göra företaget mer hjälpsamt inställt kan du nämna att du misstänker att ett brott har begåtts. Vill du kan du även göra en polisanmälan. Du har bokat efterföljande telefonrådgivning. Jag kommer därför att ringa upp dig på angivet nummer torsdagen den 27/5 kl.10. Passar tiden mindre bra eller om du har ytterligare frågor kan du kontakta mig på my.ohman@lawline.se. Hälsningar,

Förutsättningar för pristillägg och tilläggsarbete

2021-05-17 i Konsumenttjänstlagen
FRÅGA |Jag lämnade in en dator för reparation och fick ett prisförslag på 300-500kr. Men när jag gick tillbaka för att hämta datorn så fick jag en räkning på 900kr och besked om att moderkortet på datorn var trasigt och att det därför bytts ut. Måste jag betala 900kr?
Mathias Nilsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vilken lag gäller?Konsumenttjänstlagen (KtjL) gäller i fråga om avtal om tjänster som näringsidkare utför åt konsumenter när tjänsten avser arbete på lösa saker (1 § första stycket 1 p. KtjL). Eftersom du som konsument lämnat in datorn för reparation hos en näringsidkare gäller konsumenttjänstlagenUngefärligt pris eller avtalat pris?När näringsidkaren har lämnat en ungefärlig prisuppgift får det uppgivna priset dock inte överskrida mer än 15 procent. Det skulle innebära att tjänsten inte får överstiga 575 kr (500 kr x 1,15 = 575 kr). Det gäller dock inte om någon annan prisgräns har avtalats. I detta fall framstår det som att ett högsta pris har avtalats, dvs. högst 500 kr. I så fall gäller vad som har avtalats (dvs. mellan 300 och 500 kr). En näringsidkare kan dock ha rätt till pristillägg om tilläggsarbete har utförts (36 § andra stycket KtjL och 38 § första stycket 1 p. KtjL). Däremot måste vissa förutsättningar vara uppfyllda för att tilläggsarbete och därmed pristillägg ska bli aktuellt (se 8 § KtjL).Förutsättningar för tilläggsarbete (och därmed pristillägg)Om det funnits behov eller varit lämpligt att byta moderkortet i samband med reparationen ska näringsidkaren meddela dig som konsument för att inhämta anvisningar innan tilläggsarbete utförs (8 § första stycket KtjL). En näringsidkare får dock utföra tilläggsarbete utan att fråga konsumenten under förutsättning att denne inte svarar inom rimlig tid och att priset är obetydligt i förhållande till det avtalade priset (8 § andra stycket 1 p. KtjL). Eftersom ett högsta pris har angetts (500 kr) bör detta inte överskridas genom att näringsidkaren utför tilläggsarbete som konsumenten inte får ta ställning till. Att överskrida maximumpris (500 kr) med 400 kr är nästan en fördubbling av priset. 400 kr mer kan inte anses vara obetydligt i förhållande till det avtalade priset. Det vore mer rimligt om priset blev t.ex. 575 kr på grund av tilläggsarbetet.En näringsidkare får också utföra tilläggsarbete om konsumenten inte svarar inom rimlig tid och om det finns särskilda skäl att anta att konsumenten önskar få tilläggsarbetet utfört (8 § andra stycket 2 p. KtjL). Näringsidkaren ska med andra ord ha anledning att räkna med att konsumenten vill ha tilläggsarbetet utfört. Det är inte den genomsnittlige konsumentens önskemål som är avgörande utan det är vad konsumenten i det enskilda fallet kan antas önska. Även om så varit fallet så måste näringsidkaren åtminstone försökt kontakta dig, vilket inte skett.Näringsidkaren får också utföra tilläggsarbete om det inte kan uppskjutas utan fara för allvarlig skada för konsumenten om konsumentens anvisningar inte kan inhämtas (8 § tredje stycket KtjL). Att inte byta moderkort på datorn kan rimligen inte anses innebära fara för allvarlig skada.Pristillägg på grund av konsumentenNäringsidkaren får också göra pristillägg om tjänsten har fördyrats på grund av omständigheter som är att hänföra till konsumenten och som näringsidkaren inte bort förutse när avtalet träffades (38 § första stycket 2 p. KtjL). Att så varit fallet framgår inte.SlutsatsMin bedömning är att det inte funnits förutsättningar för tilläggsarbete och därmed pristillägg. Att begära 900 kr för datorn kan inte anses förenligt med konsumenttjänstlagen eller det avtal som slutits mellan parterna.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Kan garantin för ögonlaseroperation åberopas på annan klinik än den som utförde operationen?

2021-05-12 i Konsumenttjänstlagen
FRÅGA |HejMin son genomförde en ögonlaserbehandling av båda sina ögon på en klinik i Stockholm för ungefär en och en halv månad sedan. Han skulle rätta till ett synfel men har fått suddig syn på det ena ögat efter denna behandling. De har 2 års garanti på alla behandlingar, men han vill dock inte kontakta dem, för att de skall rätta till besväret då han inte litar på att det kommer bli bra.Vi undrar nu om han behöver gå tillbaka till samma klinik eller om han kan välja en annan klinik och ändå omfattas av garantin? Personalen på kliniken där man genomförde den första operationen talade ingen svenska, utan endast engelska och min son skickade iväg alldeles strax efter att operationen var genomförd, utan att synen hade hunnit klarna upp.Jag tycker att det är alldeles för riskabelt att låta dem försöka igen, att korrigera synen och undrar därför om han kan täckas av en garanti, om han uppsöker en annan klinik?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningFör sådan ögonlaserbehandling som du beskriver saknas lag som reglerar vad som gäller mellan parterna. Den lag som ligger närmast är konsumenttjänstlagen, dock gäller inte lagen för behandling av människor utan endast lösa saker. Vid tvister och prövningar i allmänna reklamationsnämnden (ARN) förekommer dock att ledning tas från konsumenttjänstlagen, även om den inte är direkt tillämplig. Utgångspunkten för vad som gäller mellan parterna är i stället avtalet.Ett garantiåtagande är något som inte finns lagstadgat. I förevarande fall saknas direkt tillämplig lag, däremot kan det eventuellt tas ledning från konsumenttjänstlagen. Inte heller i konsumenttjänstlagen finns reglerat någon skyldighet att erbjuda en garanti. En garanti är därmed något som är frivilligt att erbjuda. Om det erbjuds en garanti gäller däremot vad som avtalats. Vad som ingår i garantin och under vilka förutsättningar framkommer av villkoren för garantin.Din son kan inte gå till en annan klinik och åberopa garantin. Garantin gäller endast hos den som utfärdat garantin (där han gick igenom operationen). Som svar på din fråga innebär det att din son inte kan välja en annan klinik och ändå omfattas av garantin. Min rekommendation är att han kontaktar kliniken där han genomförde ögonoperationen och förklarar varför han inte är nöjd.Om du behöver vidare hjälp från en av våra jurister är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,