Dröjsmål på näringsidkarens sida enligt konsumenttjänstlagen - Vad gäller?
Entreprenören skulle reparera ett litet badrum och återställa liten toalett som varit tvättstuga. Det skulle enligt avtal ta 5-6 veckor, arbetet är inte klart efter 6 månader. Vilka krav eller ersättning kan vi begära. Dessutom saknades vtn i 6 veckor, alltså varken toa eller dusch med 2 barn varav en på 1,6 år. Mvh Nackabo
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,
UTREDNING
Den lagstiftning som främst behöver beaktas vid behandlingen av ditt ärende är konsumenttjänstlagen (KTjL).
Enligt 24 § 1 st. KTjL gäller att dröjsmål på näringsidkarens sida föreligger om uppdraget, utan att det beror på något förhållande på konsumentens sida, inte har avslutats inom den tid som har avtalats eller, om någon tid inte har avtalats, inom den tid som är skälig med hänsyn särskilt till vad som är normalt för en tjänst av samma art och omfattning. Om någon tid för uppdragets avslutande inte har avtalats utgår man huvudsakligen från vad som utgör normal tidsåtgång för en tjänst av det aktuella slaget, se prop. 1984/85:110 s. 247 f. Men i det här fallet verkar det sistnämnda inte vara något problem eftersom det föreligger en bortre avtalad tidsgräns om fem till sex veckor. Och givet tidsaspekten torde det därför gå ganska snabbt att kunna konstatera att näringsidkaren är i dröjsmål. Inte heller finns det något, i vart fall inte enligt din ärendebeskrivning, som med styrka tyder på att dröjsmålet skulle ”bero på något förhållande på konsumentens (din) sida”.
Mot bakgrund av ovanstående är min uppfattning att du kommer att kunna nyttja någon av de felpåföljder som återfinns i konsumenttjänstlagen. I 25 § KTjL anges att vid dröjsmål på näringsidkarens sida får konsumenten hålla inne betalningen enligt 27 §. Han eller hon får välja mellan att kräva att näringsidkaren utför tjänsten enligt 28 § och att häva avtalet enligt 29 §. Dessutom får konsumenten kräva skadestånd av näringsidkaren enligt vad som sägs i 31 §. Viktigt att notera är du måste reklamera, dvs. underrätta näringsidkaren, att du har för avsikt att åberopa dröjsmålet. Av 26 § 1 § st. KTjL framgår nämligen att om uppdraget har avslutats, får konsumenten häva avtalet eller fordra skadestånd på grund av ett dröjsmål endast under förutsättning att han senast inom skälig tid efter uppdragets avslutande har underrättat näringsidkaren om att han vill åberopa dröjsmålet (reklamation).
När det sedan gäller din faktiska (och enda) fråga kan följande anföras. Inledningsvis kan (bör/ska) du naturligtvis nyttja din s.k. detentionsrätt, dvs. rätten att hålla inne så mycket av betalningen som krävs för en fullgörelse. Av 27 § 1 st. KTjL följer att konsumenten får hålla inne så mycket av betalningen som fordras för att ge honom eller henne säkerhet för hans eller hennes krav på grund av dröjsmål på näringsidkarens sida. Och rätten att kräva fullgörelse kommer till uttryck i 28 § 1 st. KTjL. Men med tanke på tidsaspekten kan det mycket väl vara så att du till och med kan häva avtalet och därtill kräva ersättning, dvs. ett skadestånd, för den temporärt uteblivna vattenfunktionen. För att kunna häva avtalet är kraven dock tämligen högt ställda eftersom ett sådant förfarande utgör en mycket ingripande åtgärd i näringsidkarens verksamhet.
Dröjsmålet måste, vilket framgår av lagtexten ovan, vara av ”väsentlig betydelse”. Vad som ligger i uttrycket ”väsentlig betydelse” är dock inte helt klarlagt. Men faktorer som tjänstens typ, längden på dröjsmålet och omständigheterna vid tidpunkten för avtalsslutet som gett konsumenten befogad anledning att tro att tjänsten skulle varit fullgjord vid en viss tid, se SOU 1979:36 s. 489. Som riktmärke kan sägas att ett par dagar knappast når upp i kravet på väsentlighet. Men det är ju inte alls vad det är fråga om i det här fallet. För sex månader är, såvitt jag kan bedöma, ett dröjsmål av väsentlig betydelse. I synnerhet eftersom du har barn. Jämte detta kan du som sagt vara berättigad till ett skadestånd, men det förutsätter naturligtvis att du har lidit skada, alltså att det föreligger en konstaterbar sådan.
I 31 § 1 st. KTjL anges att näringsidkaren är skyldig att ersätta konsumenten skada som denne tillfogas på grund av dröjsmål, om inte näringsidkaren visar att dröjsmålet beror på ett hinder utanför hans eller hennes kontroll som han inte skäligen kunde förväntas ha räknat med vid avtalets ingående och vars följder han inte heller skäligen kunde ha undvikit eller övervunnit. Exempel från praxis på det konsumenttjänsträttsliga området är Högsta domstolens (HD) avgörande NJA 2015 s. 110. Se även hovrättsfallet RH 1994:114
Notis: HD styr rättspraxis på det här området och är den yttersta uttolkaren av all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar domstolen s.k. prejudikat (normerande/vägledande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (tingsrätter och hovrätter) informellt har att följa.
Avslutande ord och ytterligare rådgivning
Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Teams och andra liknande digitala plattformar.
Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.
Vänligen,
