Konsumenttjänstlagen – fråga om s.k. tilläggsarbeten

Question

Hej!

Jag anlitade en städfirma som städade min lägenhet. Eftersom jag inte var i stan när de städade så gav jag kontaktuppgifter till min mamma för frågor och funderingar. Två dagar efter att arbetet utfördes, som vi hade överrenskommit om ett fast belopp på 1150kr utan dold avgift, så påstår de att jag ska betala 800kr mer eftersom de påstår att lägenheten var väldigt smutsig och krävde extra personal som de påstår att inkallat (2 pers jobbade totalt). De informerade mig aldrig om hur många som skulle komma från första början, så såvitt jag vet kan de ljuga. Och inte räknas väl att ta in extra personal som tilläggsarbete?

Allt detta har de i alla fall gjort utan att informera mig om det innan, det är först efteråt arbetet utfördes de gjorde det. Deras argument är att jag hänvisade till min mamma men inte heller henne kontaktade de, vare sig på mejl, sms eller telefon (vilket de påstår.) Och bara för jag hänvisa till henne så kan de väl ändå inte ingå nya överenskommelser med henne (även fast det aldrig skedde), eftersom jag är konsumenten och kunden och inte hon?

Jag har bestridit fakturan och kommer fortsätta göra det om de går till kronofogden. Men om de skulle ta det till domstol, hur troligt är det att jag förlorar i rätten?

Answer 1

Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga så att du undrar huruvida städfirman har rätt att fakturera dig för det extra arbetet som de påstår att de inkallat. Frågan aktualiserar både rättsfrågor och bevisfrågor som jag kommer redogöra för nedan.

Konsumenttjänstlagen (1985:716) (hädanefter ”KtjL”) är den lag som främst blir aktuell för din fråga.

Vad följer av avtalet?

Utgångspunkten är att städfirman enbart kan fakturera sådant som kan anses omfattas av det avtal som tecknats mellan dig och städfirman. En första frågan blir då vad som följer av avtalet. Vad som ska omfattas av ett avtal kan i praktiken ofta bli en svår fråga eftersom även sådant som inte uttryckligen tagits upp, men som får anses var underförstått, kan omfattas. Så jag tolkar ditt ärende verkar avtalet dock preciserat på det sättet att priset på tjänsten inte skulle gå över 1150 kr. Min uppfattning är således att avtalet (i sig) inte ger städfirman någon rätt att fakturera för den extra inkallade städpersonalen.

Kan inkallandet av extrapersonal ses som ett s.k. tilläggsarbete?

Även om avtalet inte skulle ge städfirman någon rätt att kalla in extra personal kan de i vissa fall ha rätt att fakturera för s.k. tilläggsarbete i enlighet med 8 och 38 §§ KtjL. I dessa bestämmelser framgår att en näringsidkare i vissa fall kan fakturera för tilläggsarbeten när sådana lämpligen bör utföras i samband med den ursprungligt avtalade tjänsten. Beroende på omständigheterna skulle man eventuellt kunna se inkallandet av extra personal som ett tilläggsarbete, exempelvis om städningen inte skulle kunna utföras fackmässigt om så inte sker.

Angående näringsidkarens skyldighet att underrätta och begära anvisningar från konsumenten

(I) Städfirmans kontakt med din mamma – finns en fullmakt?

Om man då kommer fram till att inkallandet av extra personal är att betrakta som ett tilläggsarbete är huvudregeln i 8 § KtjL att näringsidkaren i första hand (1) ska underrätta konsumenten och (2) begära anvisningar från konsumenten om tilläggsarbetet. Huvudregeln är då att städfirman ska kontakta dig och inte någon annan. I samband med att du tidigare kontaktat städfirman och sagt att de ska kontakta din mamma avseende frågor och funderingar kan man dock anse att du givit din mamma en fullmakt att ta emot rättshandlingar för din räkning (jfr 10 och 26 §§ avtalslagen). Frågan blir dock om man kan anse att denna fullmakt även omfattar en behörighet som ger din mamma rätt att företa rättshandlingar, såsom att lämna anvisningar om tilläggsarbetet ska utföras eller inte. Detta är en tolkningsfråga som kommer avgöras beroende på vilket befogat intryck det meddelandet som du lämnat städfirman givit upphov till. Det ska då noteras att meddelandet såsom du formulerat i frågan inte uttryckligen omfattar sådan behörighet. Möjligen skulle man, trots detta, kunna argumentera för att en sådan behörighet mot bakgrund av sammanhanget varit underförstådd. Utan tillgång till hela kontexten blir det dock svårt för mig att här ge något definitivt svar.

(II) Städfirmans möjlighet att fakturera för tilläggsarbeten när konsumenten är oanträffbar

Beroende på hur man tolkar fullmakten leds vi inte på olika frågor. Om man anser att fullmakten givit din mamma behörighet att lämna anvisningar om tilläggsarbetet är det städfirman som har bevisbördan för att din mamma också lämnat en sådan anvisning. Om man däremot anser att fullmakten inte gav din mamma behörighet att lämna anvisningar finns en sista möjlighet i 8 § 2 st. KtjL som gör det möjligt för städfirman att fakturera för den extra inkallade personalen förutsatt att (1) du varit oanträffbar eller anvisningar inte kunnat lämnas inom rimlig tid och (2) priset varit obetydligt eller lågt i förhållandet till priset för den avtalade tjänsten / eller annars om det finns särskilda skäl att anta att du önskat att få tilläggsarbetet utfört i samband med uppdraget. Eftersom städfirman inte ens verkar ha gjort ett försök att kontakta dig blir det enligt min mening då svårt för städfirman att åberopa denna regel eftersom det då brister i det första kravet.

Sammanfattning

För att besvara din frågeställning aktualiseras en rad underfrågor. Dessa frågor kan sammanfattas enligt följande.

1. Vad omfattas av det ursprungliga avtalet?

2. Om inkallandet av extra personal inte omfattas av avtalet kan det betraktas som ett tilläggsarbete?

3. Om vi betraktar inkallandet av extrapersonal som ett tilläggsarbete är huvudregeln att konsumenten ska kontaktas och få en möjlighet lämna anvisningar. Frågan blir då om din mamma haft en fullmakt som givit henne behörighet att lämna anvisningar för din räkning.

4. Om vi anser att din mamma inte haft en sådan behörighet blir frågan om städfirman kan åberopa undantagsregeln i 8 § 2 st. KtjL.

Jag har i mitt svar ovan redogjort för hur man kan argumentera inom ramen för de olika frågeställningarna. Utan tillgång till alla omständigheter blir det svårt att ge en klar och definitivt slutsats men min förhoppning är att mitt svar har givit dig ledning. Om det kvarstår några frågor är du självklart välkommen att åter höra av dig till oss på Lawline.