Påföljder enligt konsumenttjänstlagen (1985:716)
Lawline svarar
Rättsliga utgångspunkter
I förevarande fall är konsumenttjänstlagen (1985:716), vidare KtjL, tillämplig. KtjL gäller avtal om tjänster som näringsidkare utför åt konsumenter i fall då tjänsten avser arbete på fast egendom, på byggnader eller andra anläggningar på mark eller i vatten eller på andra fasta saker, 1 § första stycket KtjL.
4 § KtjL föreskriver övergripande hur näringsidkaren ska utföra uppdraget, nämligen att näringsidkaren ska utföra tjänsten fackmässigt samt att han vidare ska, med tillbörlig omsorg, ta till vara konsumentens intressen och samråda med denne i den utsträckning som det behövs och är möjligt.
Tjänsten ska anses felaktig, om resultatet avviker från vad konsumenten med hänsyn till 4 § har rätt att kräva, även om avvikelsen beror på en olyckshändelse eller därmed jämförlig händelse, eller om resultatet avviker från vad som därutöver får anses avtalat, 9 § första stycket KtjL.
Är tjänsten felaktig utan att det beror på något förhållande på konsumentens sida, får konsumenten hålla inne betalningen enligt 19 §. Han får vidare kräva att felet avhjälps enligt 20 § första stycket eller också göra avdrag på priset eller häva avtalet enligt 21 §. Dessutom får konsumenten kräva skadestånd av näringsidkaren enligt vad som sägs i 31 §, 16 § första stycket KtjL.
Vill konsumenten åberopa att tjänsten är felaktig, ska han underrätta näringsidkaren om detta inom skälig tid efter det att han märkt eller borde ha märkt felet (reklamation). Underrättelse som sker inom två månader efter det att konsumenten märkt felet skall alltid anses ha skett i rätt tid, 17 § första stycket KtjL. Reklamerar konsumenten inte inom den tid som följer av 17 §, förlorar han rätten att åberopa felet, 18 § KtjL.
Konsumenten får hålla inne så mycket av betalningen som fordras för att ge honom säkerhet för hans krav på grund av ett fel hos tjänsten, 19 § KtjL.
Konsumenten har rätt att kräva att näringsidkaren avhjälper felet, om det inte medför olägenheter eller kostnader för näringsidkaren som är oskäligt stora i förhållande till felets betydelse för konsumenten, 20 § första stycket KtjL. Även om konsumenten inte kräver det får näringsidkaren avhjälpa felet, om han efter det att reklamation har kommit honom tillhanda utan uppskov erbjuder sig att göra detta och konsumenten inte har något särskilt skäl att avvisa erbjudandet, 20 § andra stycket KtjL.
Avhjälpande ska ske inom skälig tid efter det att konsumenten har gett näringsidkaren tillfälle till det samt ske utan kostnad för konsumenten, 20 § tredje och fjärde stycket KtjL.
Avhjälps inte felet enligt vad som sägs i 20 §, får konsumenten göra avdrag på priset, 21 § första stycket KtjL. Om syftet med tjänsten i huvudsak är förfelat och näringsidkaren insett eller bort inse detta, får konsumenten i stället häva avtalet, 21 § andra stycket KtjL.
Har tjänsten utförts till en del och finns det starka skäl att anta att den inte kommer att fullföljas utan fel av väsentlig betydelse för konsumenten får denne häva avtalet beträffande återstående del, 21 § tredje stycket KtjL.
Ett prisavdrag skall motsvara vad det kostar konsumenten att få felet avhjälpt, bortsett från sådana kostnader som avses i 20 § fjärde stycket andra meningen, 22 § första stycket KtjL.
Häver konsumenten avtalet, har näringsidkaren inte rätt till betalning för tjänsten. Näringsidkaren har rätt att återfå det material som han har tillhandahållit, om det kan ske utan att konsumenten åsamkas olägenheter eller kostnader av betydelse. I den mån det är skäligt skall konsumenten ersätta näringsidkarens kostnader för vad som ej kan återlämnas, dock högst med ett belopp som motsvarar dettas värde för konsumenten, 23 § första stycket KtjL.
Näringsidkaren är skyldig att ersätta konsumenten skada som denne tillfogas på grund av fel, om inte näringsidkaren visar att det har förelegat ett sådant hinder som avses i första eller andra stycket för en felfri tjänst (dröjsmål). Näringsidkaren är alltid skyldig att ersätta skadan, om resultatet av tjänsten avviker från vad han särskilt har utfäst, 31 § tredje stycket KtjL.
Näringsidkarens skadeståndsskyldighet på grund av fel eller dröjsmål omfattar även ersättning för skada på föremålet för tjänsten eller annan egendom som tillhör konsumenten eller någon medlem av hans hushåll och egendomen är avsedd huvudsakligen för ändamål som faller utanför näringsverksamhet, 31 § fjärde stycket KtjL.
Bedömningen i förevarande fall
Som ovan redogjort för ska en näringsidkare utföra en tjänst fackmannamässigt, 4 § KtjL. Om så ej sker eller om resultatet i övrigt avviker från vad som får anses avtalat föreligger ett fel i tjänst som konsumenten kan göra gällande, 9 § KtjL. För det fall konsumenten önskar göra gällande felet är det av relevans att reklamation sker i skälig tid, 17 § KtjL. I annat fall förlorar konsumenten rätten att göra gällande felet och tillhörande påföljder, 18 § KtjL.
Som framgår av omständigheterna i frågan verkar det ej vara fråga om det föreligger ett fel eller ej utan det är snarare så att näringsidkaren söker undvika kontakt med konsumenten. Frågeställaren har då ställt fråga om vad man kan göra, vilket ska redogöras för nedan.
När det föreligger ett fel och konsumenten har reklamerat i skälig tid, kan det bli aktuellt att göra gällande de påföljder som föreskrivs i KtjL. Frågeställaren har ställt fråga ifall en polisanmälan ska göras. Polisiära ärenden har endast med brott att göra, dvs. en polisanmälan ska upprättas för det fall näringsidkaren i förevarande fall har begått en brottslig handling. Det verkar inte vara fallet och då rör det sig enkom om ett civilrättsligt ärende som ej hanteras av Polismyndigheten. En polisanmälan har således ingen verkan.
Vad gäller de påföljder som konsumenten kan göra gällande så finns det en systematik i KtjL som man ska följa. Den systematiken innebär att vissa påföljder måste aktualiseras först innan vissa andra kan vara för handen. Detta följer t.ex. av skrivningen i 21 § KtjL (se nedan).
”Avhjälps inte felet enligt vad som sägs i 20 §, får konsumenten göra avdrag på priset.”
Som följer av ordalydelsen så måste konsumenten således ha sökt få felet avhjälpt innan denne kan göra gällande rätt till prisavdrag. Om inte heller det är möjligt att få ett prisavdrag får konsumenten söka nyttja den sista påföljden – hävning och eventuellt skadestånd.
I förevarande fall har frågeställaren sökt få kontakt med näringsidkaren avseende de fel och brister som uppstått i tjänsten utan framgång. Det är svårt att se ifall det rör sig om en regelrätt reklamation, även om jag förstår att det är tydligt att konsumenten har sökt uppmärksamma näringsidkaren om felen åtskilliga gånger. Det kan dock vara klokt att upprätta en formell skriftlig reklamation där konsumenten tydligt redogör för dels vilka fel och brister som görs gällande, dels att konsumenten önskar göra gällande påföljder för det fall felen/bristerna ej åtgärdas. Här är det av vikt att frågeställaren tydligt kräver avhjälpande först och, för det fall något avhjälpande ej sker, därefter kräva prisavdrag och eventuell hävning.
Min rekommendation, mot bakgrund av det ovan anförda samt omständigheterna i övrigt, är att en sådan skriftlig reklamation görs. Det kan, med anledning av att det tidigare varit svårt att erhålla kontakt med näringsidkaren, vara klokt att ta hjälp av en jurist för att upprätta ett formellt kravbrev. Dels säkerställs att reklamationen innehåller allt som ska finnas med, dels kan ett brev från en advokat- eller juristbyrå inge viss tyngd i kravet, vilket kan medföra att näringsidkaren känner sig tvungen att återkoppla till konsumenten.
Skulle näringsidkaren under rådande omständigheter inte söka göra rätt för sig, dvs. inte söka avhjälpa felet eller medge prisavdrag, får konsumenten vända sig till allmän domstol för att ansöka om stämning. Om det skulle gå så långt är rekommendationen att frågeställaren ser efter i sin hemförsäkring avseende rättsskyddet och om det går att aktivera det i pågående tvist. Rättsskyddet är en del av hemförsäkringen som täcker kostnaderna i ett ordinarie tvistemål, vilket till stor del utgörs av dels det egna, dels motpartens ombudskostnader. Hur rättsskyddet fungerar mer i detalj kan diskuteras med det ombud som anlitas för uppdraget (ett krav att ombud anlitas).
Med anledning av ovanstående stycke bör en anmälan även ske till Allmänna reklamationsnämnden, ARN. ARN är en oberoende nämnd som ger rådgivande yttranden i tvister mellan näringsidkare och konsumenter. Även om beslutet ej är bindande för parterna är det många företag som rättar sig efter ett beslut från ARN. Dessutom utgör ett beslut i frågan från ARN bevisunderlag i en eventuell process i allmän domstol. En anmälan till ARN bör upprättas i samband med att svarstiden för ett kravbrev har löpt ut.
Sammanfattning
Mot bakgrund av det ovan anförda kan följande konstateras.
· Om det föreligger ett fel, dvs. att tjänsten ej utförts fackmannamässigt eller om resultatet i övrigt avviker från vad som anses vara avtalat, har konsumenten rätt att göra gällande påföljder enligt KtjL.
· För att kunna göra gällande påföljder enligt KtjL måste konsumenten har reklamerat felet i skälig tid.
· De påföljder som kan göras gällande är följande, 1) avhjälpande, 2) prisavdrag och slutligen 3) hävning. Konsumenten kan även ha rätt att kräva skadestånd.
· Påföljderna måste göras gällande i kronologisk ordning, dvs. först om avhjälpande ej är för handen kan konsumenten kräva prisavdrag.
· Frågeställaren bör i förevarande fall ställa ett formellt krav innehållande reklamation till näringsidkaren, förslagsvis med hjälp av en jurist.
· För det fall kravet bestrids helt eller delvis eller ej besvaras bör frågan prövas i allmän domstol. En parallell process bör upprättas i ARN.
För det fall frågeställaren behöver vidare hjälp och/eller rådgivning i frågan går det bra att kontakta någon av Lawlines jurister på info@lawline.se
