Ändring av detaljplan och lämplighetsbedömning

2019-10-17 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Får kommunen ta bort utfartsförbud i detaljplan för att tillfredsställa enskild fastighetsägares behov om det försämrar för cykeltrafik till skola/förskola samt busshållsplats?
Magnus Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!InledningDin fråga aktualiserar huvudsakligen plan- och bygglagen (PBL).Utredning Vid prövning av frågor som regleras i PBL ska enligt 2 kap. PBL en så kallad lämplighetsprövning alltid göras. Detta innefattar ett stort antal avvägningar och faktorer som listas i kapitlet, såsom att hänsyn ska tas till både allmänna och enskilda intressen, att mark används till det den är bäst lämpad för, att hänsyn ska tas till ett stort antal olika värden, och så vidare. Vid en ändring av en detaljplan genomförs en sådan prövning enbart avseende den eller de planbestämmelser som ändras. Enligt 5 kap. 38 § PBL gäller 5 kap. i sin helhet inte bara vid upprättande av detaljplaner utan även vid ändringar av detaljplaner. Detta innebär alltså att processen vid en ändring av en detaljplan är principiellt identisk med processen vid upprättande av en ny detaljplan. I korthet innebär detta att någon ansöker hos kommunen om att ett planförslag ska tas fram (5 kap. 2 § PBL), att kommunen samråder med berörda aktörer avseende planförslaget (5 kap. 6 § PBL), att efter eventuella ändringar kommunen ställer ut förslaget för granskning (5 kap. 18 § PBL), att kommunen sedan antar detaljplanen (5 kap. 27 § PBL) och avslutningsvis att detaljplanen efter en överklagandefrist vinner laga kraft och börjar gälla. Den som önskar påverka denna process gör det lämpligen genom att under samrådsfasen skriftligen lämna synpunkter på planbeskedet. Kommunen kommer då antingen godta synpunkterna eller i en samrådsredogörelse redogöra för varför de inte godtagits enligt 5 kap. 17 § PBL. Enligt min uppfattning blir den avgörande faktorn för om och i vilken omfattning sådana synpunkter godtas argumentens styrka utifrån lämplighetskriterierna i 2 kap. PBL. Den som är missnöjd med en antagen ändring i en detaljplan och vill få saken prövad kan under överklagandefristen överklaga beslutet som då kommer laglighetsprövas enligt reglerna i 13 kap. kommunallagen, något som följer av 13 kap. 1 § PBL.Tillämpat på ditt specifika fall kan det konstateras att det är mycket svårt för mig att med någon säkerhet bedöma om ett beslut som det du beskrivit kan anses olämpligt enligt reglerna i PBL. Detta beror på att ett mycket stort antal faktorer kan beaktas vid denna bedömning. Även om det enbart står mellan de intressen du redovisat, det vill säga en enskild fastighetsägares behov av vägtillgång till sin fastighet och cyklisters framkomlighet, är bedömningen beroende av en mängd faktorer såsom hur trafikerad vägen är, hur omfattande cykeltrafiken är, i hur hög grad en eventuell utfart kan tänkas användas, vad för verksamhet som bedrivs och kan tänkas bedrivas på den aktuella fastigheten, och så vidare. Det enda jag kan säga med säkerhet är därmed att en grad av sunt förnuft sannolikt styr bedömningen; om sträckan trafikeras av extremt många cyklister och påfarten är avsedd att möjliggöra stora mängder tung lastbilstrafik och som helt utan förlust skulle kunna gå någon annanstans är det uppenbarligen osannolikt att ändringen skulle accepteras.HandlingsplanMin rekommendation till dig är att inför vårt uppföljande samtal ta reda på så mycket information som möjligt i ärendet för att möjliggöra en närmare bedömning. Jag kommer ringa dig på måndag den 21/10 18:00 för uppföljning av ärendet. Fungerar inte den här tiden får du gärna maila mig på magnus.gustafsson@lawline.se.Jag hoppas att mitt svar var till hjälp!Med vänlig hälsning

Får jag resa som turist till Sverige under handläggningstiden för mitt ärende hos Migrationsverket?

2019-10-17 i Migrationsrätt
FRÅGA |Fråga ang rätt att resa till Sverige som turist under tiden ett avslag från Migrationsverket om uppehållstillstånd överklagas.Min sonhustru kommer från ett land (Venezuela) som inte behöver visum för att komma som turist till Sverige, men finns det några hinder att resa hit som turist max 90 dagar samtidigt som en överklagan på beslut om att inte få uppehållstillstånd i Sverige skall lämnas in, eller finns det risker som påverkar handläggning av ärendet om hon vistas i Sverige under pågående ärende. Hon är gift sedan i juni i år och maken är Svensk medborgare. Orsaken till avslaget har vi ännu inte fått besked om.
Jennifer Embretsen |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Eftersom att avslaget är ett beslut som ännu inte vunnit laga kraft — det vill säga att beslutet fortfarande går att överklaga — utgör detta ett hinder för att resa till Sverige, under tiden som beslutet går att överklaga. Detta beror på att man inte får befinna sig på plats i Sverige när domstolen fattar beslutet. Att befinna sig på svensk mark när beslutet fattas kan leda till ytterligare ett avslag, varför det är klokt att avvakta tills dess att beslutet av hennes överklagan är fattat och har vunnit laga kraft.Om det är så att din sonhustru får ett ytterligare avslag och detta vinner laga kraft finns möjlighet att besöka Sverige som turist så länge beslutet inte medför ett återresandeförbud. Här bör beaktas de regler som finns kring att resa till Sverige utan visum, det är bland annat att ha en tydlig inbjudan från den hon ska besöka samt att styrka att hon har pengar att klara sig i Sverige med.Sammanfattningsvis är mitt råd att din sonhustru avvaktar med att resa till Sverige tills dess att beslut är fattat och har vunnit laga kraft, för att inte riskera att få ett avslag på grund av att hon befinner sig på svensk mark när beslutet tas.Om du har fler frågor rörande detta är du varmt välkommen att kontakta mig på jennifer.embretsen@lawline.se.Vänligen,

Vem utövar tillsyn över JO?

2019-10-16 i Justitieombudsmannen (JO)
FRÅGA |Hej!Vem utövar tillsyn över JO? Deras beslut går inte att överklaga. Vad gör man om man anser att JO:s beslut strider mot saklighet och opartiskhet? Jag läser att JO är en myndighet under riksdagen och att detta anses falla under begreppet förvaltningsmyndighet. JO torde då falla under förvaltningslagens bestämmelser med krav på kommunikation enl 25 § innan beslut fattas. Vem klagar man till om detta inte har skett?
Erica Lager |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!JO står för Justitieombudsmannen och är precis som du säger en myndighet som arbetar på uppdrag av riksdagen (13 kap. 2 § 1 st RO). JO:s uppgifter och befogenheter regleras bl.a i lagen (1986:765) med instruktion om riksdagens ombudsmän, och Riksdagsordningen (2014:801) (RO).Går det att överklaga ett JO-beslut?Det finns ingen myndighet som utövar tillsyn över JO:s arbete och det finns därför inte heller någonstans att vända sig för att göra en formell anmälan, ifall en person anser att JO har fattat ett felaktigt beslut eller inte efterlever lagarna. En annan anledning till att det inte går att överklaga ett JO-beslut är att det endast fungerar som en rekommendation och är med det inte ett rättsligt bindande beslut. Konstitutionsutskottet (KU) i riksdagen är det organ som bl.a. väljer justitieombudsman och det är också dit en kan vända sig med synpunkter på JO:s arbete. Riksdagen har befogenhet att avsätta en ombudsman som inte sköter sitt arbete på rätt sätt (13 kap. 4 § RO). Det är dock väldigt sällan som KU skulle granska ett enskilt ärende eller ännu mindre, kunna ändra på beslutet. KU:s uppgift är gentemot JO främst att se till att JO utför sitt arbete på ett korrekt sätt. Sammanfattningsvis, JO regleras av egna särskilda regler och omfattas därför inte av Förvaltningslagen trots att det är en myndighet. Det finns inte heller ett formellt sätt att anmäla JO ifall du anser att JO har gjort fel, eller överklaga dess beslut. Dock finns det en möjlighet att påpeka sina synpunkter till KU i riksdagen, som är det organ som "har hand om" JO som myndighet. Trots detta är det inte troligt att KU skulle granska ditt enskilda ärende eller kunna ändra beslutet. Anledningen till att det finns så få alternativ i ditt fall, är för att ett JO-beslut endast är likt en rekommendation och inte en rättsligt bindande beslut gentemot dig. Jag hoppas att detta gav svar på din fråga, annars är du välkommen att ställa en ny!Med vänliga hälsningar,

Finns det åldersgräns för att begära ut allmänna handlingar?

2019-10-16 i Tryckfrihetsförordningen (TF)
FRÅGA |Hej! finns det någon åldersgräns på att begära ut allmänna handlingar? Tex om ett barn på typ 12 år vill begära ut en en handling om sig själv på socialtjänsten
Johannes Norrman |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Det finns ingen åldersgräns för att begära ut allmänna handlingar Regler om allmänna handlingars offentlighet finns i vår grundlag tryckfrihetsförordningen.I 2 kap 1 § tryckfrihetsförordningen stadgas följande: "Till främjande av ett fritt meningsutbyte, en fri och allsidig upplysning och ett fritt konstnärligt skapande ska var och en ha rätt att ta del av allmänna handlingar." Av 2 kap 16 § tryckfrihetsförordningen följer vidare att den som önskar ta del av en allmän handling har rätt till en kopia mot fastställd avgift.Av 2 kap 1 § framgår att rätten att ta del av allmänna handlingar tillkommer var och en, det vill säga alla. Rätten att begära ut allmänna handlingar tillkommer alltså även de som är under arton år - så länge de kan framföra sin begäran själva, har de rätt att begära ut allmänna handlingar. En annan sak är, att en begäran om allmänna handlingar ibland kan föranleda en avgift, och att en underårig (på grund av sin omyndighet) i sådant fall inte får åta sig att betala avgiften utan samtycke från vårdnadshavare. Jag hoppas att du fick svar på din fråga. Har du fler funderingar eller om jag missförstått dig får du gärna återkomma med fler frågeställningar, likt den du nyss ställde.Lyckönskningar och hälsningar,

Kan man begära ut ett förundersökningsprotokoll under pågående förundersökning?

2019-10-17 i Sekretess
FRÅGA |Hej!Jag är intresserad av förundersökningen i ett fall. Jag vet inte vilket nummer som förundersökningen har...Jag har kontaktat polismyndigheterna via mejl för några veckor sedan men har inte fått något svar.
Emma Bergman |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar hur man går tillväga för att begära ut en offentlig handling. Man har rätt att få ta del av allmänna offentliga handlingar. Det finns dock ett undantag som säger att handlingar som är sekretessbelagda inte får lämnas ut. Ett förundersökningsprotokoll är en offentlig handling om det är upprättat eller förvarat hos en myndighet (2 kap. 3 § TF). Man kan inte begära ut ett förundersökningsprotokoll medan förundersökningen pågår, då den då omfattas av förundersökningssekretess (18 kap. 1 § OSL). När förundersökningen är avslutad kan du däremot begära ut den hos antingen polisen eller domstolen i fråga. Du kan läsa mer om hur du begär ut en allmän handling här. Hoppas du fick svar på din fråga. Skulle du ha fler funderingar är du varmt välkommen att ställa en ny fråga till oss här på Lawline! Vänligen,

Skolfråga - besvaras ej.

2019-10-16 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Hejjag har en uppgift om lexbase. jag behöver bra alltså för argumment som gör mig att vinna på klassdebattsom handlar om att va för lexbase. kan ni hjälpa mig snälla!
Paula Zackrisson |Hej!VI på Lawline svarar dessvärre inte på skolfrågor. Du är välkommen att återkomma om du har andra juridiska frågor!Lycka till!Med vänliga hälsningar,

Vad är principen om negativ rättskraft?

2019-10-16 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Om försäkringskassan hänvisar till "allmänna förvaltningsprocessuell bestämmelse om ett beslut negativa rättskraft" - vet Ni kanske vad som menas - och i så fall i vilken § är beslutet negativa rättskraft reglerad?
Catarina Edlund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Principen om negativ rättskraft innebär att ett beslut inte kan ändras av en myndighet ifall beslutet är positivt för den enskilde. En av de viktigaste rättssäkerhetsgarantierna för enskilda är att positiva beslut, t.ex. beviljande av bidrag, som huvudregel inte ska ändras. Den enskilde ska alltså kunna förlita sig på myndighetens positiva besked och förhålla sig till och agera utifrån beslutet. Positiva besked kallas också för gynnande beslut.Det finns däremot ett undantag från detta. Myndigheten kan ändra ett gynnande beslut ifall myndigheten anser att beslutet blivit felaktigt för att det tillkommit nya omständigheter eller av någon annan anledning, 37 § förvaltningslagen (2017:900). Ett gynnande beslut, såsom beviljande av bidrag, kan alltså ändras till den enskildes nackdel i följande tre fall:1. Det framgår att beslutet under vissa förutsättningar får återkallas enligt beslutet eller de föreskrifter som beslutet grundats på. I beslutet ska det alltså finnas ett återkallelseförbehåll. Ifall någon kommit in på en universitetsutbildning kan det positiva beskedet tas tillbaka ifall det t.ex. stått i beskedet att utbildningen inte startar ifall det är för få som ansökt till utbildningen.2.Tvingande säkerhetsskäl kräver att beslutet ska ändras omedelbart: Detta kan vara aktuellt ifall djurs eller människors liv och hälsa kan motivera att beslutet tas tillbaka. Ett exempel kan vara att det skulle inträffa allvarliga störningar såsom bränder eller explosioner om inte beslutet ändras.3. Ifall felaktigheten beror på att den enskilde lämnat vilseledande eller oriktiga uppgifter: Om den enskilde har förfalskat handlingar, inte berättat om viktiga förhållanden eller liknande kan det innebära att beslutet ändras till den enskildes nackdel. Enligt lagens motiv ska det finnas ett orsakssamband mellan det som är fel i beslutet och den oriktiga uppgiften eller vilseledandet. Skulle vilseledandet inte ha någon betydelse för själva beslutet ska inte beslutet ändras.Som svar på din fråga är alltså huvudregeln i principen om negativ rättskraft att myndigheten inte kan ändra positiva beslut till nackdel för den enskilde, såvida inte något av undantagen i 37 § förvaltningslagen är aktuella.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Ordningsvakter neka underåriga

2019-10-15 i Ordningsvakt och väktare
FRÅGA |Med vilket lagstöd kan en ordningsvakt neka den enskilde entre till en allmän tillställning pga minderårig?Enl 7 kap. 2§ En ordningsvakt får utföra andra uppgifter än ordningshållning endastom sidouppgiften inte innebär att uppdraget att upprätthålla allmän ordningförsummas.Allmänna rådVad som sägs i 7 kap. 1–2 §§ hindrar inte att en ordningsvakt exempelvis frågar den som avser att besöka en restaurang om han eller honhar legitimation i syfte att kontrollera ålder.Däremot bör en ordningsvakt med hänsyn till 7 kap. 1–2 §§ inte fåservera alkohol eller godtyckligt selektera besökare. Sett till detta lagstödet så kan en ordningsvakt kontrollera ålder men nödvändigtvis inte neka pga denna. Detta faller inte heller under diskriminering att bli nekad pga ålder men själva lagstödet som en ordningsvakt måste använda sig av kan jag inte hitta.Att hävda att de använder sig av PL13 "...sådan åtgärd behövs för att en straffbelagd handling skall kunna avvärjas." där i den straffbelagda handlingen för en minderårig skulle då vara brottsprovokatör genom uppvigling att ha till avsikt att köpa alkohol, 16 kap. 5 § BrB. Det innebär att någon i ord eller skrift uppmanar till brottslighet. Alternativt oredligt förfarande som stadgas i 9 kap. 8 § BrB och som innebär att någon förfar oredligt och vilseleder någon att utföra handling eller underlåtenhet som medför skada för den vilseledde.
AnnaSara Jarius |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Såvitt jag kan se är du rätt ute i ditt resonemang. Det som ställer till det är att krogen ofta är ett mellanting som skapar problem. Enligt ordningslagen (OL) 2 kap. 3 § så räknas krogen som en offentlig tillställning. Däremot så ingår man ett civilrättsligt avtal med krögaren. Det innebär att man enligt lag har rätt att tillträda den offentliga tillställningen men kommer att vara skyldig att gå med på eventuella villkor som krögaren kan ha, t ex betala inträde, följa ordningsregler eller ha vårdad klädsel, så länge de inte ägnar sig åt diskriminering på grund av kön, hudfärg eller liknande (för definitioner se diskrimineringslagen 1 kap. 4 §). Det skulle kunna argumenteras för att det kan tyckas vara åldersdiskriminering men motiveras förmodligen rätt ofta av att det kanske inte är helt lämpligt att underåriga vistas i en miljö där alkohol blir väldigt lätt tillgängligt. Det kan dock precis som du skriver ifrågasättas vad ordningsvakterna har för roll i detta. Det du lyfter, alltså att kontrollera att tillträdande personer uppfyller de krav som krögaren har är egentligen entrévärdarnas uppgift och det är barpersonalens uppgift att tillse att servering endast sker till personer som lagligt får dricka alkohol enligt alkohollagen 3 kap 7 och 8 §§ Det finns alltså inget lagstöd utanför de du nämner. Såvida inte personen i fråga utgör en ordningsstörning, begår ett brott eller dricker alkohol så har inte ordningsvakterna detta till uppgift. Det har med det civilrättsliga avtalet mellan gästen och krögaren att göra, inte ordningsvakterna som tjänsteman i allmänhetens tjänst. Däremot kan man ha förståelse för den dubbla stolen som ordningsvakterna många gånger sitter på då de är anställda av krögaren och får lön av denne (må vara på grund av att de lagstadgat måste ha vakterna) men ska arbeta under premissen att vara polisens förlängda arm. Hoppas du fått svar på din fråga!