Upphäver ställning som varaktigt bosatt mitt permanenta uppehållstillstånd?

2019-02-19 i Migrationsrätt
FRÅGA |Hej,Gällande uppehållstillstånd.Jag har haft PUT för nästan 5 år sedan, 2017 ansökte och fick jag statusen om varaktig bosatt i Sverige. Jag har varit nyss för att förnya PUT-kort på Migrationsverket, då fick jag en överraskning. De säger att jag inte har längre PUT utan ha bara statusen. Då kommer jag bara ha kort på statusen och måste jag ansöka PUT på nytt om jag inte kommer ansöka igen statusen när statusens giltighet går ut.Jag har frågat via telefon och mejl innan jag ansökte statusen då fick jag svar att PUT kommer att vara kvar.Vad är verkligen rätt och fel?
Joar Lindén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Min utgångspunktJag förstår den frustration du måste uppleva vid givande av motstridiga besked. I det följande kommer jag förklara kort vad det innebär att erhålla ställning som bosatt i Sverige och när ett permanent uppehållstillstånd kan återkallas. Området blir snabbt komplext och jag ska hålla mig kortfattad och till det väsentliga för förståelse. Vad innebär det att erhålla ställning som varaktigt bosatt?Reglerna om varaktigt bosatt baseras på ett direktiv från Europeiska unionen (se direktiv 2003/109/EG) och innebär givande av tredjelandsmedborgare viss mån av fri rörlighet inom unionen. Den med ställning som varaktigt bosatt har rätt att uppehålla sig i Sverige även utan uppehållstillstånd, varför det i viss mån ersätter ditt permanenta uppehållstillstånd (se 2 kap. 4 § utlänningslagen, hädanefter UtlL). Det permanenta uppehållstillståndet upphör dock inte på denna grund, vilket jag återkommer till nedan. Ställning som varaktigt bosatt kallas med andra ord för EU-uppehållstillstånd och ska inte påverka nationella domstolars bedömning av nationellt uppehållstillstånd (jfr EU-domstolen Mål C-502/10). Giltighetstiden för ställningen ska vara minst 5 år (se 4 kap. 19a § utlänningsförordningen).När kan mitt permanenta uppehållstillstånd återkallasSom det framgår av namnet är permanenta uppehållstillstånd inte tidsbegränsade och ska som huvudregel vara tillsvidare. I vissa fall är det dock möjligt att återkalla permanenta uppehållstillstånd. Detta råder bland annat vid uppehållstillstånd som baseras på lämnande av oriktiga uppgifter (7 kap. 1 § UtlL) eller om personen inte längre är varaktigt bosatt i Sverige och inte anmält om behållande av uppehållstillstånd (7 kap. 7 § UtlL). Det är Migrationsverket som beslutar om återkallelse (7 kap. 8 § UtlL). Erhållande av ställning som varaktigt bosatt utgör inte grund för återkallelse av uppehållstillstånd. SammanfattningMin bedömning är att ditt permanenta uppehållstillstånd ska bestå opåverkat av ställningen som varaktigt bosatt. Däremot ger uppehållstillståndet och ifrågavarande ställning som varaktigt bosatt till stor del motsvarande rättigheter. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänlig hälsning,

Förhållandet mellan EKMR och de svenska grundlagarna?

2019-02-18 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Fråga Förklara förhållandet mellan EKMR och de svenska grundlagarna.
Ceda Imranova |Hej! Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga!EKMR konventionen är inkorporerad i svensk rätt och gäller därför som svensk lag. Du kan läsa lagen (här). Den står under grundlagarna men ligger ändå högre upp i hierarkin än vanliga lagar. Det står uttryckligen i en av Sveriges grundlagar, (Regeringsformen 2 kap 19 §) att svensk lag inte får strida mot förpliktelser i EKMR och har därmed fått en konstitutionell status. Sverige får inte stifta lagar som strider mot konventionen och ska tillämpa befintlig lag i ljuset av konventionen. Ifall det skulle uppstå en situation där svensk lag strider mot konventionen, får domstolarna inte tillämpa den felaktiga lagen (Regeringsformen 12 kap 10 §). Om domstolarna misslyckas i detta och går emot EKMR, har individen rätt att ställa landet inför rätta i Europadomstolen. Domstolen kan inte upphäva eller ändra en dom/beslut som fattats av medlemsstatens myndighet eller domstol utan bedömer istället om den nationella domen strider mot Europakonventionen. Om Europadomstolen kommer fram till att en medlemsstat har brutit mot EKMR kan de kräva att landet antingen ändrar i sin lagstiftning eller sin tillämpning av en lag så att det inte uppstår fler kränkningar och kan även utdöma skadestånd. När Sverige begår ett konventionsbrott kan det alltså uppstå en situation där den svenska ordningen få åsidosättas eller inskränkas. Sammanfattningsvis är grundlagarna överordnade andra lagar och bestämmelser. EKMR har inte en grundlagsstatus men att bryta mot konventionen är däremot grundlagsstridigt genom regeln i (Regeringsformen 2 kap 19 §). Det skulle kunna sägas att EKMR är underordnad grundlagarna men överordnad vanliga lagar. Konventionen ska genomsyra nationell lagstiftning och tillämpning. Om Sverige skulle bryta mot konventionen kan detta prövas i Europadomstolen. Domstolens beslut är bindande och den berörda staten måste rätta sig efter beslutet så att det inte uppstår fler kränkningar. Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Annars är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Med vänlig hälsning,

Kan man förlora ett svenskt medborgarskap?

2019-02-18 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Hej! Mitt ex flyttade till mig från Turkiet och fick svenskt medborgarskap efter ett par år. Nu har han haft medborgarskapet i flera år och då vi har gjort slut är han tillbaka i Turkiet en tid. Min fråga är om han kan resa tillbaka till Sverige efter 1 eller 2 år och ha kvar sitt svenskt medborgarskap utan problem eller finns det någon tidsgräns?Med vänliga hälsningar,
Hanna Lindqvist |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag att hänvisa till Lag om svenskt medborgarskap.Det verkar osannolikt att ditt ex ska kunna bli av med sitt svenska medborgarskap eftersom det endast finns en specifik bestämmelse som reglerar en förlust av ett svenskt medborgarskap (Lag om svenskt medborgarskap, 14 §). Enligt regeln kan en svensk medborgare förlora sitt svenska medborgarskap när personen fyller 22 år under följande förutsättningar:1. personen är född utomlands2. personen har aldrig varit bosatt i Sverige och3. om personen har vistats i Sverige, kan det inte visas att hen haft samhörighet med landet (för exempel räcker det inte att någon har varit på semester i Sverige)Av informationen du har delat med dig i din fråga verkar det inte som att ditt ex uppfyller dessa förutsättningar för att bli av med sitt medborgarskap. Däremot kan han frivilligt ansöka om att avsäga sig medborgarskapet.Det är möjligt att avsäga sig sitt svenska medborgarskapEn person kan bli befriad från sitt svenska medborgarskap, exempelvis om personen önskar att bli medborgare i ett land där dubbla medborgarskap inte tillåts. Detta är dock inte detsamma som att förlora sitt svenska medborgarskap eftersom personen då frivilligt gör en ansökan om att avsäga sig medborgarskapet (Lag om svenskt medborgarskap, 15 §)Sammanfattningsvis, kan inte ditt ex inte bli av med sitt medborgarskap på grund av att han vistas i Turkiet, och någon specifik tidsgräns för hur länge man får vistas utomlands finns inte. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Du är självklart välkommen att ställa en ny fråga till oss på Lawline om du har fler funderingar. Med vänlig hälsning,

Kan man söka uppehållstillstånd på nytt direkt efter avslag?

2019-02-18 i Migrationsrätt
FRÅGA |Hej! Min man (som är kongoles medborgare) har sökt om uppehållstillstånd via anknytning till mig (svensk medborgare) men vi fick avslag ungefär 2-3 månader efter vi hade skickat in ansökan för att jag inte uppnådde försörjningskrav eller boendekrav. Jag har nu ordnat ett boende i andrahand, där jag får hyra i 1år i taget (pga regeln med bostadsrätt) med möjlighet till förlängning. Jag har nu även ett arbeta (timanställd på schema på ca 82%) där jag har jobbat sedan 5 år tillbaka fortfarande som timanställd. Jag överklagade beslutet och skickade in nya uppgifter till MIG och De sa att de skulle titta på det och se om beslutet kunde ändras, men istället skickades fallet direkt till Förvaltningsrätten som nu ska ta beslut i frågan. Vi har inte heller fått göra några intervujer eller liknade. Det har nu gått över 8månader sedan MIG skickade vårt ärande vidare till Förvaltningsrätten och jag är orolig att det kommer att ta ännu längta tid eller att vi får avslag IGEN. Vi är snart gifta i ett år och tycker att det är jättejobbigt att få bo isär som nygifta utan att få veta när det är vi får bo ihop i Sverige, och är rädda att det kanske tar ytterligare ett-två år innan beslut och kanske det blir avslag. MIN FRÅGA ÄR: Om vi beslutar oss nu att acceptera MIGs beslut och ta tillbaka överklagan och jag flyttar till Kongo istället, kommer det att finnas möjlighet att börja om processen på nytt hos MIG (finns det regel på det?) att man kanske får vänta några år innan eller liknade?
Joar Lindén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Min utgångspunkt för svaret:Jag förstår det som att du är Svensk medborgare och din man har ansökt om uppehållstillstånd genom bestämmelserna om anhöriginvandring (se 5 kap. 3 § 1 p. utlänningslagen, hädanefter UtlL). En överklagan av Migrationsverkets beslut att avslå uppehållstillstånd föranleder att ärendet hamnar hos migrationsdomstolen, vilket även är en förvaltningsdomstol (se 14 kap. 3 § UtlL). Eftersom din man är i Kongo var det varken aktuellt med något avvisnings eller utvisningsbeslut. Ni har varit gifta under kortare tid. Möjlighet att börja om processen om jag flyttar till Kongo?Eftersom att det handlar om ett avslag av ansökan om uppehållstillstånd råder inte någon så kallad negativ rättsverkan motsvarande vad som är fallet vid avvisning eller utvisning. Negativ rättsverkan innebär att beslutet hindrar rätt att i framtiden föra talan i samma fråga, vilket för avvisning eller utvisning gäller under 4 år från beslutet (se 12 kap. 22 § UtlL). Någon motsvarande tid finns alltså inte angående avslagsbeslut på ansökan om uppehållstillstånd. Däremot råder en allmän princip om litispendens som innebär att samma fråga av principiell grund inte kan vara föremål för två parallella prövningar (jfr ex. 39 § förvaltningslagen). Medan ett mål om uppehållstillstånd pågår i migrationsdomstolen kan således inte ett nytt mål i samma fråga inledas hos Migrationsverket, utan det bör te sig så att ni får invänta slutligt beslut innan processen kan inledas på nytt. Kan uppehållstillstånd erhållas enligt anhöriginvandring om jag flyttar till Kongo?Jag vill uppmärksamma om att anhöriginvandring i grunden baseras på att anknytningspersonen är bosatt i Sverige. I det fall du flyttar till Kongo riskerar du således att förlora statusen som anknytningsperson vilket föranleder att din mans grund för ansökan om uppehållstillstånd upphör (jfr 5 kap. 3 § 1 p. UtlL). Ett undantag härför råder som innebär att svensk medborgare som inte är bosatt men har manifesterat konkret avsikt att bosätta sig i Sverige inom en nära framtid anses som bosatt enligt bestämmelsen om anhöriginvandring (MIG 2007:36). Om du flyttar till Kongo borde detta undantag kunna åberopas och din man bör då ha möjligheten att åberopa anknytning till dig som uppehållsgrund även om ni bägge för tillfället bor i Kongo. Angående försörjningskravet råder för tillfället att anknytningspersonen, det vill säga du, ska kunna försörja både dig och din man samt ha bostad tillräcklig för båda (se 5 kap. 3 b § andra stycket UtlL och 9 § lagen om tillgängliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige samt 1 § förordningen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige). SammanfattningDu kan flytta till Kongo och så snart domstolen har meddelat beslut och tidsfristen för överklagande har löpt ut (vanligen 3 veckor) kan din man sända in ny ansökan om uppehållstillstånd, vilket inleder en ny process från grunden. Om du bor i Kongo måste den konkreta avsikten vara att inom en snar framtid bosätta dig i Sverige för att din man ska kunna beviljas uppehållstillstånd såsom anhörig (se MIG 2007:36). Hoppas du fick svar på din fråga! Vänlig hälsning,

Kan socialtjänsten besluta att ta ett framtida barn från någon som inte ens är gravid?

2019-02-18 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Fick idag höra att socialtjänsten bestämt att dom kommer ta mitt barn, är inte ens gravid. Kan dom bestämma det? Har inte gjort nått fel utan dom har misstanke om droger. Jag vill jättegärna ha barn men nu vågar jag inte efter jag fick höra det här.
Sebastian Näslund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Svaret på din fråga är nej. Dessa typer av långtgående befogenheter att ta en förälders barn har inte socialtjänsten. Att besluta om ett framtida tagande av ett barn från någon som inte ens är gravid torde definitivt inte höra hemma i en rättsstat. Reglerna för när socialtjänsten kan ta ett barn finns i 2 § lag med särskilda bestämmelser för vård av unga (LVU) samt (3 § LVU). Inget av dessa lagrum går att applicera på din fråga. Att socialtjänsten skulle ha en rätt att ett barn på grund av en simpel "misstanke" att en mamma brukar droger bör heller inte komma på fråga. Socialtjänstens bedömningar ska grundas på konkreta fakta och inte på lösryckta antaganden och påståenden. Således kan du vara lugn, socialtjänsten kan inte bestämma att ta ditt eventuellt framtida barn. Socialtjänsten ska fatta beslut som baserar sig på konkreta fakta och inte sitta med en spåkula och fatta beslut kring en framtida situation de inte vet någonting om...Hoppas du känner att du fått ett bra svar på din fråga!

Rätt att neka socialbidrag pga. agorafobi

2019-02-18 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Har en social sektretetare rätt att neka mig socislbidrag bara för att Jag råkar lida av agorafobi ?
Sebastian Näslund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Svaret är nej. En socialsekreterare kan inte bara ta socialtjänstlagen (SoL) i egna händer och neka dig bidrag efter eget gottfinnande. Det är knappast önskvärt (och helt mot grundtanken med SoL) att människor blir nekande bidrag enbart på grund av att de har en speciell diagnos. Det kan mycket väl föreligga en rätt till bistånd enligt (4 kap 1 § SoL) och detta bistånd kan i vissa fall beräknas till en högre nivå enligt (4 kap 3 § 2 st SoL). För att undersöka rätten till bistånd måste ju dock socialnämnden göra en individuell bedömning av ditt ärende och inte bara hänvisa till din diagnos. Agorafobi har i tidigare rättsfall bl.a. givit rätt till ytterligare ekonomiskt bistånd för elförbrukning. Att neka dig bidrag på grund av själva diagnosen i sig är alltså felaktigt. Sammanfattningsvis kan du alltså inte på grund av din agorafobidiagnos i sig nekas socialbidrag. Socialnämnden måste istället alltid göra en individuell bedömning av ditt behov av bistånd baserat på denna diagnos.Hoppas du känner att du fått lite klarhet i din fråga!

Får hemsidor publicera personnummer?

2019-02-18 i Offentlighetsprincipen
FRÅGA |Hej,Vi har upptäckt att sidan MrKoll.se lämnar ut personuppgifter om alla inklusive oss (vi har ej gett samtycke till detta) de lämnar även ut personnummer, även de fyra sista siffrorna? Får de göra detta? Man har lärt sig att man sk skydda sitt personnummer men här kan vem som helst se det.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Hemsidan du hänvisar till publicerar information som är offentliga uppgifter. Offentliga uppgifter är t.ex. eventuella brottmålsdomar, adress, personuppgifter m.m. Det har för hemsidan ansökts om och beviljats ett s.k. utgivningsbevis för företagets databas. För ett utgivningsbevis krävs bland annat att en ansvarig utgivare har utsetts och att överföringarna utgår från Sverige (1 kap. 9 § Yttrandefrihetsgrundlagen, YGL).Hemsidor som har utgivningsbevis har ett grundlagsskydd som gör att de får publicera uppgifter som dessa så länge de inte begår ett yttrandefrihetsbrott. För att ett yttrandefrihetsbrott ska vara aktuellt krävs att det är särskilt angivet i grundlagen att det är förbjudet. Exempel på yttrandefrihetsbrott är t.ex. spioneri, hets mot folkgrupp och förtal (jfr 5 kap. 1 § YGL med hänvisning till Tryckfrihetsförordningen). Om ett yttrandefrihetsbrott blir aktuellt är det den ansvariga utgivaren som åtalas. Att publicera personnummer (vilket är en offentlig uppgift) är inte ett yttrandefrihetsbrott och därmed tillåtet.En hemsida med utgivningsbevis omfattas heller inte av dataskyddsförordningen GDPR. Förordningen tillåter att medlemsländerna gör undantag från reglerna om personuppgiftsbehandling om det är nödvändigt för att upprätthålla rätten till yttrandefrihet (Kapitel 9 Art. 85 GDPR). Det innebär att hemsidan inte behöver ditt samtycke för att publicera ditt personnummer.Svaret på din fråga är att det är lagligt att publicera personnummer för hemsidan då det finns ett utgivningsbevis och en ansvarig utgivare.Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Fler passagerare än ett fordon är registrerat för

2019-02-17 i Trafik och körkort
FRÅGA |Hej,Har en fyrhjuling (motorcykel med andra ord).Denna är endast registrerad för en förare, vad blir det för straff för att ha en passagerare?
Ninorta Antar |Hej!Tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Jag förstår din fråga på så sätt att du menar, vad blir det för straff om man har fler än en passagerare som den är registrerad för. Att man enbart får ha så många passagerare som ett fordon är registrerat för framgår av 4:6 trafikförordningen (1998:1276). Om man ändå väljer att ha fler passagerare än tillåtet och således överträder bestämmelsen som nämnts, kan man dömas till penningböter enligt 14:3 trafikförordningen.Hoppas du fick svar på din fråga! Återkom gärna ifall du har fler funderingar.