Går det ansöka om uppehållstillstånd för avsikt att ingå äktenskap under löpande betänketid?

2019-08-19 i Migrationsrätt
FRÅGA |Jag har lämnat in en skilsmässoansökan och fått betänketid beslutad till januari 2020, vilket kom söm en överraskning. Jag har träffat en ny kvinna som bor utanför EU och som jag avser gifta om mig med. Min nya partner är också gravid och väntar nedkomst I april 2020. Vilka möjligheter har vi att:1. Påbörja en uppehållstillståndsansökan före min betänketid löpt ut?2. Att för min nya partner kunna ansöka om uppehållstillstånd från Sverige och utan att behöva lämna Sverige under ansökningstiden om hon vistas här på ett 3 månaders visum då hon ansöker om uppehållstillståndet?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningAnledningen till att du fått betänketid avseende skilsmässan är antingen att du och din nuvarande make gemensamt begärt det, att någon av er varaktigt bor tillsammans med eget barn under 16 år som vederbörande har vårdnad för eller att bara en av er vill skiljas (jfr 5 kap. 1-2 § Äktenskapsbalken, ÄktB). När betänketiden löpt ut krävs det att någon av er skickar in till domstolen att skilsmässan ska fullföljas (5 kap. 3 § ÄktB).När det gäller kvinnan du nu träffat, och som är gravid, finns bestämmelser om uppehållstillstånd och vad som krävs dels i utlänningslagen (UtlL), dels i den s.k. begränsningslagen. Begränsningslagen började gälla den 20 juli 2016 och innehåller vissa tillfälliga specialbestämmelser vid ansökan om uppehållstillstånd. Lagen ersätter vissa bestämmelser i utlänningslagen, bland annat vid ansökan om uppehållstillstånd på grund av anknytning.Uppehållstillstånd på grund av anknytningUppehållstillstånd får ges till en utlänning som har för avsikt att ingå äktenskap eller inleda ett samboförhållande med en person som är bosatt i Sverige om förhållandet framstår som seriöst och inte särskilda skäl talar mot att tillstånd ges (5 kap. 3 a § p1 UtlL). När ansökan på grund av anknytning sker gör Migrationsverket en seriositetsprövning av förhållandet. Syftet med seriositetsprövningen är att man vill undvika ett kringgående av invandringsreglerna. Det är den som ansöker om uppehållstillstånd som ska göra det sannolikt att förhållandet är seriöst. Det innebär att det är kvinnan som ansöker om uppehållstillstånd som ska ange alla faktorer som är av betydelse för att förhållandet är seriöst. Migrationsverket ska vid seriositetsprövningen göra en helhetsbedömning av alla omständigheter i det enskilda fallet och då beakta faktorer som både talar för och emot seriositet. Faktorer som kan läggas till grund för bedömningen är att förhållandet varat en tid, att parterna träffats i viss utsträckning, att parterna har god kännedom om varandra och att de har ett gemensamt språk att kommunicera på. Hänsyn tas också till om parterna har eller väntar barn tillsammans. Det finns således inget uttryckligt förbud mot att ansöka om uppehållstillstånd på grund av anknytning under din betänketid. Det kan förvisso argumenteras för att betänketiden, som är till för att motverka förhastade skilsmässor, innebär att det inte är säkert att din skilsmässa kommer att fullföljas. Å andra sidan torde det väga tyngre om ert förhållande framstår som seriöst. Jag kan dessvärre inte finna att er situation är prövad i praxis. Förutsättningarna torde vara större för er om ni har möjlighet att vänta tills din betänketid löpt ut och skilsmässan fullföljts, men det finns som sagt inget uttryckligt förbud mot att ansöka.Försörjnings- och boendekravetUppehållstillstånd på grund av anknytning får beviljas endast om den person som utlänningen åberopar anknytning till kan försörja sig och utlänningen samt har en bostad av tillräcklig storlek och standard för sig och utlänningen (9 § första stycket begränsningslagen). För att kvinnan ska kunna ansöka om uppehållstillstånd på grund av anknytning till dig måste du kunna försörja dig och henne. Avgörande är inte hur stor inkomsten är, utan hur stor familjen är och hur hög boendekostnad du har. Du måste ha en inkomst som efter avdragen boendekostnad motsvarar ett så kallat normalbelopp. Det innebär att efter att bostaden är betald ska du ha pengar som räcker till bland annat mat, kläder, hygien, telefon, hushållsel, försäkringar och andra mindre utgifter för tillfälliga behov. Normalbeloppet för två sammanlevande makar 2019 är 8.133 kronor. Det är viktigt att du kan visa att du har regelbundna arbetsrelaterade inkomster (t.ex. lön) som är tillräcklig för att försörja dig och kvinnan. Bostaden ska vara av tillräcklig storlek och standard för er att bo i. För två vuxna utan barn är en bostad tillräckligt stor om den har kök eller kokvrå och minst ett rum. Om barn ska bo i bostaden krävs det att det finns fler rum.Det går bra att hyra en bostad i andra hand, men uthyrningen måste vara godkänd av hyresvärd, bostadsrättsförening eller hyresnämnd. Att vara inneboende hos någon annan räknas inte som att ha en godtagbar bostad.Uppehållstillstånd ska som utgångspunkt sökas i hemlandetEn ansökan om uppehållstillstånd ska som utgångspunkt ske från sökandens hemland, innan inresan (5 kap. 18 § första stycket UtlL). I ert fall innebär det att hon ska söka uppehållstillstånd från sitt hemland, om hon för närvarande är i Sverige ska hon i princip åka tillbaka för att ansöka. Det finns dock ett undantag som eventuellt kan vara tillämpligt i ert fall. Kravet om att uppehållstillstånd ska sökas från hemlandet gäller inte bland annat då utlänningen ansöker med avsikt att ingå äktenskap, har stark anknytning till en person som är bosatt i Sverige och det inte skäligen kan krävas att utlänningen reser till ett annat land för att ge in ansökan där (jfr 5 kap. 18 § andra stycket p5 UtlL). I rättsfallet MIG 2006:8 ansågs det föreligga skäl för att göra undantag för gravid sökande från huvudregeln att uppehållstillstånd ska ha sökts och beviljats före inresan i Sverige. Skillnaden mellan det fallet och ert är att paret i fallet redan var gifta och att kvinnan ansökte på grund av anknytning till sin make. Rättsfallet talar dock för att det åtminstone kan argumenteras för att hon inte ska behöva åka till sitt hemland.Min rekommendation är att kvinnan försöker ansöka från Sverige enligt anknytningsgrunden att ni har för avsikt att ingå äktenskap. Det finns inget uttryckligt förbud mot en ansökan även om du har betänketid. Ni bör även åberopa undantag från huvudregeln om att ansökan ska göras från hemlandet (se ovan). Om kvinnan får avslag finns det möjlighet att överklaga beslutet. Om så är fallet kan det vara en god idé att anlita en jurist till hjälp. I sådana fall är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och eventuell tidsbokning. Du når mig för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Vilka rättigheter har jag om polisen förstör min egendom vid en husrannsakan?

2019-08-17 i Polis
FRÅGA |Hej. När polisen gör en husrannsakan, får de förstöra något?
Alicia Yngstrand |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vid en husrannsakan så ska polisen naturligtvis inte förstöra saker med mening. Det kan dock uppstå situationer där egendom skadas ändå – sådana situationer kan vara när det sker av misstag, men det kan också handla om att polisen måste använda våld för att exempelvis hålla tillbaka någon som blir våldsam. Då kan både sak- och personskador uppstå. Ansök om ersättning för egendom som har skadats under en husrannsakan:När polisen gör en husrannsakan så är detta en form av myndighetsutövning. Skador i samband med detta har staten ett ansvar för och man kan därför ansöka om skadestånd (se Skadeståndslagen 3 kap. 2 §). När det gäller husrannsakan så finns det särskilda regler som innebär att du kan ansöka om skadestånd för den egendom som har blivit skadad, om detta inte skett i samband med att polisen blev tvungen att tillta våld, exempelvis i en situation som jag beskrev ovan (se Skadeståndslagen 1 kap. 1 § och Lagen om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder 8 §). En sådan ansökan kan du göra hos Justitiekanslerns hemsida.Jag hoppas att detta har hjälpt dig och om du har fler frågor så kan du alltid skicka in dem till oss. Med vänliga hälsningar,

Finns det möjlighet att snabba på handläggningstiden?

2019-08-17 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hej!Jag och min kille har just ansökt om uppehållstillstånd för honom. Värt att nämna är att vi har ett gemensamt barn född i juli nu i år. På Migrationsverkets hemsida står det att handläggningstiden är 9-14 månader för den typen av ansökan gällande anknytning. Har läst om den s.k utlänningsförordningen där handläggningstiden för ett ärende om uppehållstillstånd pga. familjeanknytning ska vara som längst nio månader. Men tycker att 9 månader är en hemskt lång tid när ett barn är med i bilden. Finns det någon möjlighet att snabba på den tiden? Min kille kan ju inte missa barnets första 9 månader pga långa väntetider.
Catarina Edlund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Precis som du beskriver stadgar 4 kap. 21 a § utlänningsförordningen (2006:97) att ett ärende som handlar om uppehållstillstånd pga. anknytning ska avgöras senast inom nio månader, såvida inte särskilda skäl finns. Särskilda skäl är exempelvis om ansökan är av komplicerad natur.Förutom utlänningsförordningen och utlänningslagen (2005:716) är även förvaltningslagen (2017:900) (FL) aktuell vid denna typ av ansökningar. Enligt 1 § FL gäller lagen handläggning av ärenden hos en förvaltningsmyndighet. Migrationsverket är en förvaltningsmyndighet. Utlänningslagen och utlänningsförordningen har företräde ifall även förvaltningslagen har en bestämmelse om samma typ av fråga. Annars gäller förvaltningslagens bestämmelser, enligt 4 § FL.Varken utlänningslagen eller utlänningsförordningen har en bestämmelse om att det är möjligt att snabba på en handläggningstid. Däremot finns det en bestämmelse i förvaltningslagen som gäller för samtliga ärendehandläggningar, vilken gäller i ert fall.12 § FL beskriver att om ett ärende som inletts inte har avgjorts hos myndigheten senast inom sex månader, får den enskilde skriftligen (alltså inte via telefon eller liknande) begära att myndigheten ska avgöra ärendet. Då måste Migrationsverket antingen avgöra ärendet eller i ett särskilt beslut avslå er begäran inom fyra veckor från den dag begäran kom in. Avslår Migrationsverket begäran är det möjligt att överklaga det beslutet. Värt att nämna är också att den enskilde endast får göra en sådan begäran en gång under tiden ärendet handläggs.Som svar på din fråga finns det alltså en regel i förvaltningslagen som gör det möjligt för enskilda att begära att myndigheten snabbar på handläggningstiden, men begäran måste vara skriftlig och får endast begäras en gång.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Vilken inkomst och vilket boende krävs vid uppehållstillstånd på grund av anknytning?

2019-08-16 i Migrationsrätt
FRÅGA |Hej! Jag är svensk medborgare och bott tillsammans med min amerikanske make i 4 år i Texas. Vi vill nu flytta till Sverige. Vi har ca 1 miljon kronor i sparade pengar och ca 500.000 i andra kapital. Jag har kvar min lägenhet på 58kvadrat i Stockholm och där tänkte vi bo. Vi äger 2 företag i USA som vi kommer få inkomst på ca 40.000 kronor/månaden. Jag har bra kontakter i Sverige och kan få jobb ganska direkt då vi flyttar. Är vår inkomst nog, och vilka andra saker bör vi ta i beaktande?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningDe lagar som reglerar uppehållstillstånd för din make är dels utlänningslagen (UtlL), dels den s.k. begränsningslagen. Begränsningslagen började gälla den 20 juli 2016 och innehåller vissa tillfälliga specialbestämmelser vid ansökan om uppehållstillstånd. Lagen ersätter vissa bestämmelser i utlänningslagen, bland annat vid ansökan om uppehållstillstånd på grund av anknytning.Förutsättningar för uppehållstillståndDen som vistas längre än tre månader i Sverige ska ha uppehållstillstånd (2 kap. 5 § UtlL). Man kan få uppehållstillstånd på olika grunder, t.ex. på grund av att man behöver skydd (asyl), anknytning eller arbete/studier. I ert fall utgår jag från att den mest rimliga anledningen till uppehållstillstånd är på grund av anknytning till dig. Uppehållstillstånd ska, om det inte finns särskilda skäl som talar mot det, bland annat ges till en utlänning som är make eller sambo till någon som är bosatt eller som har beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige (5 kap. 3 § p1 UtlL). Uppehållstillstånd på grund av anknytning får beviljas endast om den person som utlänningen åberopar anknytning till kan försörja sig och utlänningen samt har en bostad av tillräcklig storlek och standard för sig och utlänningen (9 § första stycket begränsningslagen). FörsörjningskravetFör att din make ska kunna ansöka om uppehållstillstånd på grund av anknytning till dig måste du kunna försörja dig och honom. Avgörande är inte hur stor inkomsten är, utan hur stor familjen är och hur hög boendekostnad du har. Du måste ha en inkomst som efter avdragen boendekostnad motsvarar ett så kallat normalbelopp. Det innebär att efter att bostaden är betald ska du ha pengar som räcker till bland annat mat, kläder, hygien, telefon, hushållsel, försäkringar och andra mindre utgifter för tillfälliga behov. Som jag tolkar din fråga rör det endast dig och din make (dvs. två vuxna). Normalbeloppet 2019 för två sammanlevande makar är 8.133 kronor. Det är viktigt att du kan visa att du har regelbundna arbetsrelaterade inkomster (t.ex. lön) som är tillräcklig för att försörja dig och din make. Då din inkomst kommer från utländsk arbetsgivare, eller likvärdigt, kan det vara en god idé att du kan visa att du har dessa regelbundna inkomster.Du kan också uppfylla kravet på försörjning om du har en tillräckligt stor förmögenhet som du och din make kan leva på. Praxis är dessvärre ganska sparsam när det gäller att åberopa förmögenhet för försörjning. Det finns ett rättsfall (MIG 2017:8) där ett äldre par inte uppfyllde försörjningskravet trots att de hade drygt 2 miljoner kronor i förmögenhet. Det bör dock noteras att de i övrigt inte hade några direkta inkomster mer än en liten pension och inte heller kunde visa hur mycket skulder de hade. De torde vara till er fördel dels om ni kan visa att ni har en förmögenhet och få skulder, dels om du kan visa att du har en regelbunden inkomst, även om den kommer från en utländsk arbetsgivare.BoendekravetBostaden ska vara av tillräcklig storlek och standard för er att bo i. För två vuxna utan barn är en bostad tillräckligt stor om den har kök eller kokvrå och minst ett rum. Om barn ska bo i bostaden krävs det att det finns fler rum.Det går bra att hyra en bostad i andra hand, men uthyrningen måste vara godkänd av hyresvärd, bostadsrättsförening eller hyresnämnd. Att vara inneboende hos någon annan räknas inte som att ha en godtagbar bostad.Så länge lägenheten på 58 kvadratmeter är din (alt. att du hyr den godkänt i andra hand) är den tillräckligt stor för dig och din make enligt boendekravet.Övrigt att tänka påEn ansökan om uppehållstillstånd ska som utgångspunkt ske från din makes hemland, innan inresan (5 kap. 18 § UtlL). I ert fall innebär det att din make förvisso kan ansöka om visum och åka till Sverige i högst 90 dagar. Om han däremot vill ansöka om uppehållstillstånd måste han därefter åka hem till USA och ansöka om uppehållstillstånd. Då ni för närvarande är boende i USA är min rekommendation att ni i god tid ansöker om uppehållstillstånd i Sverige, från USA. Inför ansökan bör ni även ordna så ni kan visa att du har tillräcklig, regelbunden, inkomst och/eller förmögenhet. Exakt hur stor förmögenheten måste vara kan jag tyvärr inte svara på, då Migrationsverket avgör det i varje enskilt fall. Kan du däremot visa att du har regelbunden inkomst och att det efter att hyran är betald, finns tillräckligt för att uppnå ett normalbelopp, uppfyller du försörjningskravet. Det går att ansöka om uppehållstillstånd online, via Migrationsverkets hemsida. På den bifogade länken kan ni se exakt hur förfarandet går till samt vilka dokument och uppgifter som måste bifogas.Om det är något du undrar över i svaret eller behöver vidare juridisk hjälp av en av våra jurister är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post på dennis.lavesson@lawline.se. Jag ser i din beställning att du beställt telefonuppföljning men att det är till ett utländskt telefonnummer. Tyvärr har vi inte möjlighet att ringa utländska samtal inom tjänsten. Jag kommer därav att be kontoret att återbetala kostnaden för telefonuppföljning till dig så fort som möjligt.Med vänliga hälsningar,

Drar transportstyrelsen in körkortet eller får man en varning och böter?

2019-08-19 i Trafik och körkort
FRÅGA |Hej! Om man fått indraget körkort i två månader pga vårdslöshet i trafik för 1,5 år sen, och sedan fått tillbaka körkortet, kan Transportstyrelsen dra in körkortet igen om man kör 10 km för fort på 90-väg eller får man en varning och böter?Hälsningar
Felicia Olsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vid överträdelser kan Transportstyrelsen återkalla ett körkort. Eftersom detta är ett myndighetsbeslut kan jag inte svara på hur ett eventuellt beslut skulle se ut. Jag kan däremot redogöra kring hur regelverket ser ut och vad Transportstyrelsen väger in. Det finns i regel nio olika återkallelsepunkter där körkortet kan återkallas samt ges en spärrtid. Vårdslöshet i trafik är ett brott som kan medföra att körkortet dras in under en spärrtid. Vidare kan, enligt återkallelsepunkt 3, även mindre trafikförseelser som sker upprepande inom 2 år leda till att körkortet återkallas. Enligt 5 kap. 3 § Körkortslagen kan ett körkort bli indraget genom att överskrida den tillåtna hastighetsbegränsningen. Genom förarbetena till lagen framgår att överskridande av 30 km/h på väg med högre hastighet än 30 km/h innebär en sådan art som kan ligga till grund för återkallelse utav körkortet. Sammanfattningsvis är detta ett beslut som fattas utav Transportstyrelsen, varför det här är svårt att ge en prognos över exakt om det är återkallelse, varning eller böter som skulle vara aktuellt i ditt fall. Till följd av ovan finns omständigheter som talar både för och emot att just återkallelse kan ske. Bra att veta om är att beslut som fattats utav en myndighet har man möjlighet att överklaga och få det prövat av förvaltningsrätten. Observera att det även kan finnas fler återkallelsepunkter där skäl för ingripande finns. Se transportstyrelsens förklaring utav detta HÄR.Har du fler frågor är du varmt välkommen att ställa dem till oss. Vänliga hälsningar,

F.d. sambo vägrar ändra sin folkbokföringsadress efter flytt - vad göra?

2019-08-17 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |min sambo och jag har gått isär och han har flyttat från vår lägenhet men han vägrar att flytta sin adress vad kan jag göra
Astrid Niva-Lindmark |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga kan besvaras med hjälp av folkbokföringslagen. Enligt 25 § folkbokföringslagen är den som har flyttat skyldig att inom en vecka anmäla flytten till Skatteverket. Eftersom din före detta sambo har flyttat från lägenheten är han enligt denna paragraf skyldig att anmäla sin nya folkbokföringsadress till Skatteverket. Om han inte anmäler flytten inom en vecka kan Skatteverket enligt 31 § folkbokföringslagen förelägga honom att anmäla sin nya folkbokföringsadress. Om han trots föreläggandet ändå inte ändrar sin folkbokföringsadress kan Skatteverket förelägga honom vid vite för att inkomma med anmälan, 37 § folkbokföringslagen. Mitt råd till dig är att först och främst informera din före detta sambo om hans lagstadgade skyldighet att ändra sin folkbokföringsadress och vilka åtgärder som Skatteverket kan vidta för att få honom att inkomma med anmälan om ny adress. Om han trots detta ändå inte ändrar folkbokföringsadress rekommenderar jag dig att ta kontakt med Skatteverket och informera om att han inte längre bor kvar i lägenheten så kommer de att ta hand om ärendet. Vänligen,

Får vi renovera uterum som vi inte har bygglov till?

2019-08-16 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Hej. Vi bor i en kommun med välkänt besvärligt renome angående bygglovsansökningar.Bor i ett radhus och ansökt om bygglov för ett uterum med direkt anslutning till huset som vi fått utan startbesked, allt så väl.Behövdes kompleteras med konstruktionskrav brand o u-klassning mm. Efter vi skickat in kompleteringar behövdes mer och mer av barnsäkerhet ,utstakning osv osv. Detta blir för oss nu ohållbart .Enligt planritning så är det förberätt för utbyggnad då området byggdes 1977 då kunde man välja att bygga till denna vinkel vilket många gjorde men inte alla.Vi har ett ca 20 år gammalt uterum som står här idag utan bygglov. Kan vi renovera detta med tanke på presprektionstid istället?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga har ni nu mer eller mindre övergett tanken om att bygga nytt uterum, varför ni överväger att istället renovera det uterum ni haft sedan tjugo år. Dock saknar ni bygglov till nämnda uterum.Att uppföra en byggnad, t.ex. ett uterum, utan bygglov innebär ett olovligt byggande. Preskriptionstiden för olovligt byggande är tio år (11 kap. 20 § andra stycket plan- och bygglagen, PBL). Bestämmelsen innebär att byggnadsnämnden inte får besluta om ett föreläggande för att något är byggt utan bygglov, om det förflutit mer än tio år sedan det olovliga byggandet. I ert fall innebär det att det är för sent för byggnadsnämnden att besluta om ett föreläggande om rivning eller liknande åtgärd, och uterummet får stå kvar.Ni kan även renovera det nuvarande uterummet till viss del, utan att det krävs bygglov. Invändiga ändringar (t.ex. att byta golv m.m.) kan ni göra utan att ansöka om bygglov. Vissa yttre ändringar kan ni göra utan bygglov, andra kräver bygglov. Om ert uterum ligger i ett område med detaljplan behövs det bygglov om ni ska byta färg på byggnaden (t.ex. från gul färg till röd färg), om ni ska byta fasadbeklädnad (t.ex. från puts till trä) eller om ni ska byta material på taket (t.ex. från tegel till plåt). Det krävs även bygglov om det medför att volymen ökar, då räknas det helt enkelt som en tillbyggnad av uterummet och inte en renovering (9 kap. 2 § första stycket PBL). Ligger er fastighet utanför detaljplanerat område krävs det inte bygglov för att byta färg, fasadbeklädnad eller takmaterial (9 kap. 2 § andra stycket PBL). Ni bör dock uppmärksamma att en kommun har en förhållandevis stor frihet att minska eller utöka bygglovsplikten (jfr 9 kap. 8 § PBL). En minskning eller utökning ska i sådana fall framgå av detaljplanen för området där er fastighet är belägen. Minskad bygglovsplikt innebär att det inte behövs bygglov för åtgärder som kräver det i vanliga fall. Utökad bygglovsplikt innebär tvärtom att det krävs bygglov för åtgärder som inte kräver det i vanliga fall. Min rekommendation är att du kontaktar byggnadsnämnden i din kommun för att få veta vad som gäller för din fastighet. Byggnadsnämnden är en myndighet för vilket det föreligger en serviceskyldighet. Serviceskyldigheten innebär en skyldighet att svara på frågor inom myndighetens område. Som synes kan det variera från kommun till kommun för när det krävs bygglov för renovering. Däremot är det olovliga bygget av ert nuvarande uterum preskriberat (se ovan) varför du kan fråga om en renovering av det, utan att riskera ett föreläggande om rivning.Om något är oklart i svaret eller för det fall att ni hamnar i en tvist med byggnadsnämnden och behöver hjälp av en av våra jurister är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Finns det en lag som kräver att man kan försörja sig själv?

2019-08-15 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Var hittar jag i grundlagen eget ansvar för egenförsörjningTillägg till fråga: " Har för mig det finns en lag där gemene man har ett ansvar att försörja sig själv"
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningI Sverige finns tre grundlagar; Regeringsformen (RF), Tryckfrihetsförordning (TF) och Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Ingen av grundlagarna ger uttryck för att den enskilde medborgaren har ett eget ansvar för sin försörjning. Grundlagarna ger till stor del uttryck för de rättigheter den enskilde har och vilka inskränkningar som får göras (exempelvis får det göras inskränkningar i skyddet mot kroppsvisitation eller begränsningar i yttrandefriheten om så sker genom lag).Däremot kan det indirekt utläsas av socialtjänstlagen (SoL) att målet är att den enskilde ska kunna försörja sig själv. Enligt 4 kap. 1 § SoL kan den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt ha rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning, och för sin livsföring i övrigt. Biståndet ska utformas så att det stärker den enskildes möjligheter att leva ett självständigt liv. Syftet med lagen är således att ge den enskilde rätt till stöd från samhället, när insatser är nödvändiga på grund av bristande arbetsförmåga, funktionshinder, ålder eller av annan liknande omständighet. Därav är utgångspunkten att den enskilde ska försörja sig själv, men om så inte kan ske kan det finnas en rätt till hjälp från samhällets sida. Däremot framgår det inte uttryckligen av lagen att den enskilde har en skyldighet att försörja sig själv.Nämnvärt är även att det i andra lagar finns bestämmelser som till viss del rör försörjning. Exempelvis ska gifta makar, var och en efter sin förmåga, bidra till det underhåll som behövs för att deras gemensamma och personliga behov tillgodoses (6 kap. 1 § Äktenskapsbalken, ÄktB). Om det den ena maken ska bidra med inte räcker till för den makens personliga behov eller för de betalningar som den maken annars ombesörjer för familjens underhåll, ska den andre maken skjuta till de pengar som behövs (6 kap. 2 § ÄktB). För vissa grupper finns det speciallagar som ställer krav om försörjning. Så är fallet vid t.ex. uppehållstillstånd på grund av anknytning då det finns ett krav att den person som utlänningen åberopar anknytning till kan försörja sig och utlänningen samt har en bostad av tillräcklig storlek och standard för sig och utlänningen (9 § lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige).Sammanfattningsvis framkommer det inte i någon av Sveriges grundlagar att den enskilde har en skyldighet att försörja sig själv. Däremot framkommer det indirekt av socialtjänstlagen att den enskilde i vissa fall har rätt till stöd av samhället och att målet är att hen ska kunna försörja sig själv. I bland annat utlänningslagstiftning framkommer ett krav om att den som en utlänning åberopar anknytning till måste kunna försörja både sig själv och utlänningen.Hoppas du fick tillräckligt svar på din fråga! Om du undrar över något är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,