När börjar tidsgränsen för ansökan om svenskt medborgarskap löpa?

2019-12-10 i Migrationsrätt
FRÅGA |Hej!Jag har en fråga angående ansökan om medborgarskap! Räknar man fyra år från den dagen man har befunnit sig i Sverige? Eller så är det fyra år efter beslutet till uppehållstillstånd ?Tack. MVH
Oscar Friedrich |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Regler om svenskt medborgarskap finns i lag om svenskt medborgarskap. Svenskt medborgarskap kan förvärvas genom ansökan, så kallad naturalisation. För att man ska beviljas svenskt medborgarskap krävs att vissa förutsättningar är uppfyllda (11 § lag om svenskt medborgarskap). Dessa förutsättningar är att: 1. Man kan styrka sin identitet2. Man har fyllt arton år3. Man har ett permanent uppehållstillstånd i Sverige4. Man har haft hemvist här i landeta) sedan två år i fråga om dansk, finländsk, isländsk eller norsk medborgare,b) sedan fyra år i fråga om den som är statslös eller att bedöma som flykting enligt 4 kap. 1 § utlänningslagen,c) sedan 5 år i fråga om övriga utlänningar, och 5. Man haft och kan förväntas komma att ha ett hederligt levnadssätt.Man anses haft hemvist i Sverige från och med den tidpunkt då man ansökte om uppehållstillstånd, om ansökan sedan bifölls av migrationsverket. Man räknar alltså från tidpunkten för ansökan om uppehållstillstånd och inte från dagen man befunnit sig i Sverige.Hoppas du fick svar på din fråga, annars får du gärna återkomma till oss!Med vänliga hälsningar

Riskerar jag påföljder om jag kör min väns oförsäkrade bil?

2019-12-10 i Trafik och körkort
FRÅGA |Hej, jag ska hjälpa min vän med att köra hans bil till en återförsäljare. Hans bil är dock inte försäkrad. Den är däremot besiktad. Jag undrar om jag kan riskera påföljder om jag kör hans oförsäkrade bil och blir stoppad av polis?
Karolina Sundqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om trafikförsäkring finns i Trafikskadelagen (1975:1410).För alla motordrivna fordon ska det finnas en trafikförsäkring (2 § första stycket). Det är fordonets ägare som ska fullgöra försäkringsplikten (2 § andra stycket). Om försäkring saknas för ett fordon har Trafikförsäkringsföreningen rätt till gottgörelse (trafikförsäkringsavgift) av den försäkringspliktige för den tid som bilen varit oförsäkrad (34 §).Det är alltså din vän som är försäkringspliktig och som har brutit mot lagen genom att ha en oförsäkrad bil. Trafikförsäkringsföreningen har därför rätt att kräva ut en trafikförsäkringsavgift av din vän. Du riskerar inga påföljder eftersom du bara lånat hens bil. Hoppas du fick svar på din fråga!

Vart i avtalslagen står det att ett anbud ska vara preciserat och riktat till en bestämd person?

2019-12-09 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej,Jag undrar vart i avtalslagen det står att ett anbud ska vara preciserat och riktat till en bestämd person?
Emil Bengtsson |Hej! Tack för att du vänder dig med din fråga till Lawline!Skillnaden på utbud och anbudUtbud är ett erbjudande till en obestämd krets och kan ses som en uppmaning till enskilda i denna krets att själva lämna anbud. Ett anbud måste som du säger, vara särskilt riktat till den andra parten och innehålla tillräckligt detaljerad information om vad det föreslagna avtalet ska ha för innehåll. För att det inte ska anses vara ett utbud (som inte i sig är bindande) måste ett anbud innehålla: - Ett erbjudande eller löfte- med ett preciserat innehåll- som riktar sig till en bestämd adressat, erbjudande måste vara utan reservation om att anbudet inte är bindande (jfr 9 § AvtL). Man kan alltså säga att det följer av 9 § AvtL att ett anbud ska vara preciserat och riktat till en bestämd person. Hoppas du fått svar på din fråga! Med vänliga hälsningar

Gäller SGI-skyddad tid mellan jobb?

2019-12-08 i Försäkringskassan
FRÅGA |Jobbar som bemanningssjuksköterska med tidsbestämda uppdrag . Nu är uppdrag slut utan tänker vara ledig tills januari . Bör jag anmäla mig till arbetsförmedlingen direkt för att behålla min SGI , om det ev inte blir något nytt uppdrag i januari. Eller kan jag avvakta till januari då jag vet mera och anmäla mig då?
André Blomquist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Din fråga regleras i socialförsäkringsbalken (SFB). De tänkbara skyddstiderna du kan hamna under är kortare avbrott av förvärvsarbete och arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Vid kortare period än 3 månader behåller du din SGI (26 kap. 18 § SFB). Således kan du vara trygg tre månader efter du avslutade ditt kontrakt. Det mer långvariga skyddet får du genom att skriva dig hos arbetsförmedlingen och att stå till arbetsmarknadens förfogande (26 kap. 13 § SFB). Det kan innebära att om arbetsförmedlingen hittar lämpligt arbete till dig som du anses kvalificerad för måste du anta dig detta. Annars riskerar du att förlora ditt skydd. Hoppas du fick svar på din fråga,MVH

Vad följer av socialnämndens utredningsansvar?

2019-12-10 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hej!En familjevän till mig utreds idag för lvu av socialtjänsten men handläggaren som utreder denne personen har aldrig någonsin träffa den som utreds min fråga är om socialtjänsten utreder en person har handläggaren som utreder någon form av plikt eller tvång att träffa den som utreds?
Evelina Sjöberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Bestämmelser som reglerar din fråga hittar vi huvudsakligen i socialtjänstlagen (SoL). Vad följer av socialnämndens utredningsansvar?Socialnämnden har en skyldighet att utreda frågor som kan medföra ett omhändertagande med stöd av LVU (11 kap 1 § SoL). När ärendet handlar om barn så följer det också ett utvidgat ansvar att göra utredning vilket innebär att socialnämnden får konsultera sakkunniga och även ta de kontakter som de finner vara nödvändiga för deras utredning (11 kap. 2 § SoL). Har socialnämnden en skyldighet att låta barnet komma till tals?När en utredning pågår som rör ett barn så har barnet också rätt att få information av socialtjänsten om det som anses relevant och socialnämnden ska även låta barnet komma till tals i utredningen (11 kap. 10 § SoL). Detta innebär att barnet i samtal med socialnämnden ska lämnas utrymme att berätta och svara på frågor som är av betydelse för utredningen. I vissa fall kan det vara så att barnet inte lämnas tillfälle till detta. Det kan exempelvis handla om att barnet är för alldeles litet för att kunna berätta eller svara på frågor eller om barnet tillsammans med sina vårdnadshavare inte dyker upp på de tider som bokats in för besök. Om barnet inte har lämnats tillfälle att komma till tals behöver socialnämnden tydligt motivera orsaken till detta. Då behöver också socialnämnden istället kartlägga vad den unge har för inställning till åtgärden som utredningen avser. Om barnet är över 15 år har det rätt att föra egen talan i dessa typer av utredningar (11 kap. 10 § andra stycket SoL). SammanfattningSocialnämnden har en skyldighet att låta barnet komma till tals under de utredningar som rör en åtgärd som avser barnet. Detta innebär att socialnämnden som utgångspunkt träffar de barn som kan komma att omhändertas med stöd av LVU. I vissa fall om det finns en tydlig motivering så kan detta underlåtas. Detta kan handla om att barnet är alldeles för litet eller att socialnämnden inte har kunnat träffa barnet till följd av att inbokande möten har missats eller åsidosatts av barnet och dennes vårdnadshavare. Jag hoppas att detta gav dig svar på din fråga! Vänligen,

Kan man finnas med i registret om misstanke för brott har avskrivits?

2019-12-09 i Polis
FRÅGA |Hejsan, När min dotter var 17 år blev hon misstänkt för snatteri i butik. Hon hade förhör med polisen och efter några veckor fick vi svar att hon inte hade gjort något fel och inte stulit något. Jag undrar om det kommer finnas med i hennes register? När hon söker jobb så kan de kolla upp hennes register 5 år tillbaka och jag undrar om det kommer stå att hon var misstänkt för stöld? Tack på förhand.
Liv Nyström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att hamna i belastningsregistret måste personen vara dömd för brott. Även personer som fått ordningsböter, strafföreläggande eller åtalsunderlåtelse finns med i belastningsregistret (3 § lag om belastningsregister). Om en person inte ännu funnits skyldig för ett brott men är misstänkt kan personen hamna i Polisens misstankeregister. För att hamna i misstankeregistret krävs att personen är skäligen misstänkt för vissa typer av brott (3 § lag om misstankeregister).Enligt uppgifterna i din fråga så var din dotter bara misstänkt för brott men att misstanken sedan avskrevs eftersom Polisen kom fram till att inget brott hade begåtts. Eftersom hon inte längre är misstänkt för brott och inte heller fått någon påföljd för brott så finns det således inte några uppgifter om det i varken belastnings- eller misstankeregister. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Parkeringsbot under pågående lastning?

2019-12-08 i Parkeringsböter
FRÅGA |Hej Har en fråga angående parkeringsböter. Idag var jag och bytte däck på min bil. När jag kom hem ställde jag mig utanför min port för att rulla ner däcken till källaren . När jag rullat ner alla däck till källaren staplade jag dem på en hög i mitt förråd, kan ha tagit max 7 till 10 mintuer. När jag kommer ut till bilen igen har jag fått en bot på 1100 kr. Där det står ingen aktivitet vid bilen mellan 10:00 till 10:04. Kan man bestrida den, kan ju inte parkera bilen på parkeringen och rulla ett däck i taget när den ligger 120 meter bort Tack på förhand
Felicia Fredin |Hej, och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!För att besvara din fråga reder jag nedan ut dels vad som generellt gäller vid utfärdande av parkeringsanmärkning, dels vad som gäller mer specifikt vid avlastning och i ditt fall. Hur länge måste en parkeringsvakt vänta innan utfärdande av parkeringsböter? Till att börja med finns det inga regler om hur länge en parkeringsvakt ska vänta innan en parkeringsanmärkning utfärdas. I princip behöver parkeringsvakten inte avvakta med att skriva ut böter om det inte finns en avtalad tid som fordonet får vara uppställt utan parkeringsbiljett.Av praktiska skäl är dock rutinerna för en parkeringsvakt att vanligen vänta några minuter innan utfärdande av böter. Det beror på att ett fordon inte är felparkerat under den tiden som det tar för föraren att köpa parkeringsbiljett. Om det råder parkeringsförbud är det även tillåtet att stanna för pålastning/avlastning. Parkeringsvakten måste därför vid ett parkeringsförbud förvissa sig om att ingen lastning pågår. Parkeringsvakter brukar därför ha som rutin att vid avgiftsbelagda parkeringar eller parkeringsförbud, avvakta mellan fem och tio minuter innan böter utfärdas. Vad gäller vid lastning och avlastning? Vidare innebär lastning och avlastning att man bär föremål mellan fordon och fastighet. Man får i princip stå den tid som krävs för lasten, men det får inte ske något avbrott i lastning/lossning. Det finns dock en praxis hos parkeringsbolag som säger att man får stå 10 minuter, men det måste komma någon till fordonet med ett par minuters intervall. Lastningen ska ske utan pauser och får inte fördröjas. Parkeringsanmärkningen i ditt fall För att sammanfatta och koppla till din parkeringsanmärkning, finns det inga regler som säger att en parkeringsvakt måste avvakta med att utfärda böter. Parkeringsvakten ska dock förvissa sig om att lastning inte pågår, men i det fall du t.ex. avslutat lastningen och därefter lämnat bilen innan parkeringen startats, kan parkeringsvakten fått tid att förvissa sig om att ingen lastning pågår. Om du däremot kan visa att avlastning pågick vid tidpunkten för parkeringsanmärkningen, bör du testa bestrida den. Hoppas att du fick svar på din fråga! Vänliga hälsningar,

Har jag rätt till ersättning på grund av skada som orsakats av en onödig operation?

2019-12-08 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hej! För drygt 8 år sedan åkte jag akut in till sjukhus för magsmärtor, man gjorde knappt några undersökningar innan man beslutade att operera för blindtarmsinflammation. När jag vaknade konstaterade läkaren att operationen ej vart nödvändig då det inte var något fel på min blindtarm, utan hade istället njurbäckensinflammation som givetvis hade kunnat behandlas utan operation. Nu 8 år senare har jag blivit inlagd vid 2 tillfällen, också dessa akut, på grund av tarmvred som läkarna konstatetar har med min tidigare operation att göra.Nu är min fråga följande. Har jag rätt till ersättning för att de felbedömde, samt tog bort min blindtarm utan att det var något fel på den? Ärrbildningen som blivit på tarmen orsakar nu dessutom livshotande åkommor (tarmvred) i och med att tarmarna "fastnar/kläms åt vid ärret" Hur går jag till väga isåfall?Mvh
Amanda Keith |Hej. Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Du beskriver att du genomgick en operation på grund av misstänkt blindtarmsinflammation som sedan visade sig inte vara nödvändig. Du beskriver även att du, på grund av denna operation, i efterhand fått problem som orsakar åkommor som kräver akut vård. Om man drabbas av en skada i samband med hälso-, sjuk- eller tandvård kan man ha rätt till ekonomisk ersättning. Lagen som reglerar detta är Patientskadelagen. Lagen gäller endast för skador som uppkommit i samband med hälso-, sjuk- och tandvård i Sverige, 3 § PSkL. Förutsättningar för ersättning enligt Patientskadelagen Av 6 § PSkL framgår vilka skador som ger upphov till rätt till ersättning. Det förutsätts att det föreligger en överhängande sannolikhet att en personskada har orsakats av någon av de nedanstående medicinska åtgärderna eller ett olycksfall i hälso- och sjukvården samt att skadan ska ha kunnat undvikas. De skador som kan ge rätt till ersättning enligt lagen är behandlingsskador (p.1), materialskador (p. 2), diagnosskador (p. 3), infektionsskador (p. 4), olycksfallsskador (p. 5) och medicineringsskador (p. 6). För att rätt till ersättning för en behandlingsskada, enligt 6 § p. 1 PSkL, ska föreligga förutsätts det att det föreligger en överhängande sannolikhet att skadan har orsakats av undersökning, vård, behandling eller liknande åtgärd. Skadan ska även, rent objektivt, ha kunnat undvikas om åtgärden hade utförts på ett annat sätt eller genom att en annan tillgänglig åtgärd valts, som enligt en bedömning i efterhand enligt medicinsk uppfattning skulle ha tillgodosett behovet av vård på ett sätt som varit mindre riskfyllt. Om det enbart varit möjligt att undvika skadan genom en mer avancerad metod, som i regel varit mer riskfylld, föreligger ingen ersättningsgill behandlingsskada. Kravet som ställs på det alternativa förfarandet är först och främst att det faktiskt varit tillgängligt. Att det alltså stått till buds i den aktuella vårdsituationen. Själva bedömningen av om skadan hade kunnat undvikas genom ett alternativt förfarande ska, som ovan nämnt, göras i efterhand med utgångspunkt i den kunskap om patientens tillstånd som finns vid skaderegleringstillfället, oavsett om sådan kunskap funnits vid behandlingstillfället eller inte. Om en operation, som enligt en efterhandsbedömning, anses vara medicinskt motiverad är ett ärr som uppkommer en oundviklig följd och därmed inte en ersättningsgrundande skada. Däremot kan en ersättningsgrundande skada anses föreligga om en skada uppstår vid ett visst medicinskt förfarande och det sedan kan konstateras att skadan hade kunnat undvikas om förfarandet utförts något annorlunda. Ersättning kan också ges vid felaktig diagnostisering, 6 § p. 3 PSkL. Vid bedömningen av om en ersättningsgill diagnostiseringsskada föreligger utgår man dock bara från den kunskap som fanns vid själva diagnostiseringstillfället. Om den diagnos som ställdes vid diagnostiseringstillfället var riktig mot bakgrund av de kunskaper som fanns då, är skadan inte ersättningsgill även om diagnosen, vid en efterhandsbedömning, skulle visa sig vara felaktig. Undantag från rätt till ersättning Patientskadeersättning lämnas inte om skadan har uppkommit till följd av ett nödvändigt förfarande för diagnostisering eller behandling av en sjukdom eller skada, som utan behandling skulle ha varit direkt livshotande eller lett till svår invaliditet, 7 § p. 1 PSkL. Detta undantag gäller, till exempel, i situationer då vårdbehovet varit så akut att behandling har varit tvunget att stättas in utan att vårdgivaren haft möjlighet att vidta normala förberedelser. Patientförsäkring och preskriptionstid Patientskadeersättning betalas ut ur vårdgivarens patientförsäkring, 13 § PSkL, vilket alla vårdgivare är skyldiga att ha, 12 § PSkL. Det är alltså till vårdgivarens försäkringsgivare du vänder dig för att göra en skadeanmälan. Om din operation utfördes av en vårdgivare som finansieras av regionen är det Landstingets Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) som är försäkringsgivaren som du vänder dig till. Även privata vårdgivare som har vårdavtal med regionerna kan omfattas av deras försäkring. När det gäller annan privat vård är patientförsäkringen ofta tecknad hos ett annat försäkringsbolag, vilket du i så fall kan vända dig till. Om din operation utfördes av en vårdgivare som, trots skyldighet, inte har patientförsäkring, svarar de försäkringsgivare som ingår i patientförsäkringsföreningen, enligt 15 §, solidariskt för den patientskadeersättning som skulle ha lämnats om en patientförsäkring hade funnits, 14 § PSkL. Om din vårdgivare skulle sakna en patientförsäkring kan du alltså istället anmäla till patientförsäkringsföreningen. Tiden för att kunna anmäla patientskadan varierar beroende på när skadan orsakades. I ditt fall framgår det att operationen, som orsakade den skada som visat sig nu i efterhand, genomfördes för åtta år sedan. Då en patientskada orsakats före den 1 januari 2015 gäller att anmälan måste göras inom tre år från det att du som patient fått kännedom om att du kan anmäla skadan ifråga, det får vidare inte ha gått mer än tio år sedan skadan orsakades. Vad som närmre menas med detta är att du måste anmäla skadan inom tre år från det att du fått kännedom om att skadan är objektivt märkbar, att skadan kan ha ett samband med en behandling och att patientskadeersättning är möjlig samt till vilken försäkringsgivare som ersättningskravet ska ställas till. Den yttersta gränsen för att kunna anmäla en patientskada är, enligt lagen, 10 år från den tidpunkt som skadan orsakades, för att rätten till ersättning inte ska förloras, 23 § PSkL. Sammanfattning I ditt fall genomgick du alltså en operation som visade sig vara onödig, vilken sedan lett till komplikationer som kräver akut vård. Dessa senare komplikationer har även konstaterats ha ett samband med operationen ifråga. Min bedömning är att det absolut verkar kunna finnas en möjlighet till ersättning i detta fall men en närmre bedömning måste dock göras av omständigheterna i det enskilda fallet av vårdgivarens patientförsäkringsgivare. Det är alltså till vårdgivarens patientförsäkringsgivare som du vänder dig för att anmäla skadan, vilken genomför skaderegleringen. Det är försäkringsgivaren som bedömer om rätt till patientskadeersättning föreligger. Om din operation utfördes av en vårdgivare som finansieras av regionen är det alltså LÖF som är försäkringsgivaren som du vänder dig till. Även privata vårdgivare som har vårdavtal med regionerna kan omfattas av LÖF:s försäkring.Du kan göra en anmälan via deras hemsida, här. Om det är så att vårdgivaren saknar en patientförsäkring kan du istället vända dig till patientförsäkringsföreningen för att anmäla skadan, här.Hoppas att detta svar kan vara till hjälp och hör gärna av dig igen om du har fler funderingar eller om svaret var otydligt på något sätt! Med vänlig hälsning,