Hur överklagar jag beslut om skolskjuts?

2020-08-03 i Skola och utbildning
FRÅGA |Hej! Jag har fått avslag på ansökan om skolskjuts och vill överklaga. Vilken lag stödjer att detta kan/ska göras genom förvaltningsbesvär? Jag har fått till mig att det ska göras genom laglighetsprövning, och att jag då inte har rätt att överklaga pga att jag bor i en annan kommun (dottern är skriven hos sin pappa, i den kommun där hon går i skolan). Men det känns som att jag borde ha rätt att överklaga beslutet genom förvaltningsbesvär.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!I ditt fall har jag inte så mycket bakgrund mer än att du fått avslag på skolskjuts och att barnet är folkbokfört hos sin pappa i en annan kommun. Min utgångspunkt är att det rör förskola, grundskola, grundsärskola eller gymnasiesärskola då det är dessa skolformer som regleras i skollagen. För elever i gymnasieskolan finns det inte någon rätt till skolskjuts, som det gör för exempelvis elever i grundskolan. Elevens hemkommun ska dock stå för kostnaderna för elevens dagliga resor mellan bostaden och skolan, om färdvägen är minst sex kilometer. Stödet ska ges kontant eller på annat lämpligt sätt. Skyldigheten för kommunen att ansvara för kostnader för elevresor gäller bara för elever som har rätt till studiehjälp enligt studiestödslagen. Jag kommer inledningsvis att redogöra generellt om vilka regler som finns, vad som gäller vid växelvis boende och vid boende i olika kommuner. Avslutningsvis besvarar jag din fråga om till vilken instans beslutet ska överklagas.Barn har rätt till kostnadsfri skolskjuts om det finns skäl för detEn elev som går i grundskola med offentlig huvudman (t.ex. kommunen) har rätt till kostnadsfri skolskjuts från en plats i anslutning till elevens hem till den plats där utbildningen bedrivs och tillbaka. Rätten till skolskjuts är beroende av om den behövs med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållanden, elevens ev. funktionsnedsättning eller någon annan särskild omständighet (10 kap. 32 § första stycket Skollagen). Enligt förarbetena till lagen ska förutsättningarna prövas individuellt i varje enskilt fall och det står kommunen fritt att organisera skolskjutsverksamheten på lämpligt sätt med beaktande av bl.a. trafikförhållanden (prop. 2009/10:165 s. 381).Regleringen innebär kortfattat att om det finns skäl för det har barnet rätt till kostnadsfri skolskjuts. Det ska göras en bedömning i det enskilda fallet; sådant som vägs in i bedömningen är hur långt barnet har till skolan, hur tung trafik det är på vägen till skolan och om barnet har någon funktionsnedsättning. Det är upp till kommunen att göra bedömningen och att organisera skolskjutsen.Det finns en rätt till skolskjuts vid växelvis boende inom samma kommunI RÅ 2002 ref. 91 prövades huruvida ett barn har rätt till kostnadsfri skolskjuts när det växelvis bor varannan vecka hos föräldrarna. Föräldrarna i målet bodde inom samma kommun. Prövningen skedde mot 1985 års skollag, dock motsvarar nuvarande reglering i stort vad som gällde enligt dåvarande skollagen varför bedömningen blir densamma.I målet ville kommunen bara bevilja ersättning för busskort för resa till skolan från det hem där barnet var folkbokfört. Domstolen underkände dock kommunens beslut med motiveringen att systemet med växelvis boende är förankrat i föräldrabalken och då det tillämpas får barnet anses ha två likvärdiga hem. Att begränsa rätten till kostnadsfri skolskjuts till resor mellan den bostad där barnet är folkbokfört och skolan, skulle enligt domstolen strida mot principen om kostnadsfri grundskoleutbildning. Enligt praxis finns det således en rätt till kostnadsfri skolskjuts till och från båda hemmen, om båda hemmen är inom samma kommun.Det finns ingen rätt till skolskjuts vid växelvis boende i olika kommunerI HFD 2014 ref. 34 prövades rätten till kostnadsfri skolskjuts då hemmen är belägna i olika kommuner. I målet bodde barnet varannan vecka hos sin far, där det var folkbokfört och gick i skolan. Varannan vecka bodde barnet hos sin mor i grannkommunen. Kommunen avslog föräldrarnas ansökan om kostnadsfri skolskjuts från moderns bostad som var belägen i en annan kommun.Målet prövades av domstol och hamnade slutligen i Högsta förvaltningsdomstolen. Domstolen uttalade att skollagen anger på ett uttömmande sätt under vilka förutsättningar en kommun är skyldig att anordna kostnadsfri skolskjuts. Endast i några fall är en kommun enligt skollagen skyldig att stå för kostnaden för skolskjuts utanför den egna kommungränsen. Sådana fall är undantagsfall och inga av undantagen var tillämpliga i målet.Domstolens bedömning blev att kommunens ansvar för skolskjuts enligt skollagen inte omfattar situationen att en elev bor växelvis i olika kommuner. Därav avslogs föräldrarnas överklagande och det fastslogs att det som utgångspunkt inte finns en rätt till kostnadsfri skolskjuts när eleven bor växelvis i olika kommuner.Beslut om skolskjuts får överklagas till förvaltningsrättenI skollagen regleras om rätten till skolskjuts för förskola, grundskola, grundsärskola och gymnasiesärskola. Beslut av en kommun eller region avseende skolskjuts för någon av dessa skolformer får överklagas till allmän förvaltningsdomstol (28 kap. 5 § skollagen). Möjligheten att överklaga genom förvaltningsbesvär infördes i samband med nu gällande skollag. I den gamla skollagen saknades särskilda överklagandebestämmelser vilket innebar att beslut endast kunde bli föremål för laglighetsprövning enligt kommunallagen. I ditt fall, och utifrån gällande bestämmelser, kan du överklaga beslutet genom förvaltningsbesvär.Om något är oklart eller du behöver hjälp av en av våra jurister att överklaga det beslut som gått emot dig är du varmt välkommen att återkomma till mig för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Vad händer om man nekar en bot?

2020-07-31 i Trafik och körkort
FRÅGA |Hej.För några veckor sedan var jag och mina kompisar på väg hem från en fest då vår bil blev stoppad av polisen.Jag var inte den som körde men polisen såg på mig att mina pupiller såg stora ut och misstänkte därför att jag tagit någon form av narkotika. I panik så nekade jag men blev tvungen att lämna pissprov.I efterhand så ångrar jag att jag nekade då jag tidigare är ostraffad och det känns enklare att erkänna och godkänna bötern som påföljden hade blivit än att ta det till domstol då provet med största säkerhet kommer vara positivt.Kommer jag få en chans till att erkänna och godkänna bötern när provet är analyserat eller kommer det gå direkt till domstol eftersom jag nekade brottet?
Melvin Keric |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar de som att du har kört bil med narkotika i kroppen vilket innebär att du kan ha gjort dig skyldig till brottet drograttfylleri.Brottet kan ge böter eller fängelse. Det är troligt att det i ditt fall kan bli böter med hänsyn till vilken sorts narkotika du brukade och att du säger att du är ostraffad sedan tidigare. Dock påverkas straffet också av hur mycket narkotika du hade i blodet.Eftersom brottet kan ge böter så kan åklagaren välja att utfärda ett strafföreläggande istället för att åtala dig för brott i domstol. Det är åklagaren som beslutar om att ta upp brottet genom strafföreläggande och detta är valfritt för åklagaren, RB 48 kap 1 §. Om åklagaren beslutar detta och du godkänner strafföreläggandet så innebär det att du erkänner brott, RB 48 kap 2 § 2 st. Genom att godkänna strafföreläggandet gäller det som en dom, RB 48 kap 3 § 2 st.Sammanfattningsvis kan åklagaren välja att utfärda ett strafföreläggande vilket du kan godkänna (erkänna) och betala direkt eller så blir det rättegång. Med vänliga hälsningar,

Är det lagligt att webbsidor lägger ut domar?

2020-07-31 i Yttrandrefrihetsgrundlagen (YGL)
FRÅGA |Hey,Varför står det att man har blivit dömd överallt på nätet när man söker upp en viss person? Borde inte detta vara en privat sak så slipper folk bli uthängd för deras förfluten? Hur kan man bli av med det? Till exempel siter som "Mr.koll o Rasit" etc som ger ut all info och att folk kan köpa in sig på dessa filer.
Hanna Árnadóttir |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Är domar offentliga?Utgångspunkten för domar är att de är så kallade allmänna handlingar, vilket innebär att de är offentliga. Att det förhåller sig på detta sätt är en följd av offentlighetsprincipen (vilken regleras i tryckfrihetsförordningen, 2 kap 1 §). Offentlighetsprincipen innebär att allmänheten, ofta enskilda individer och företrädare för media har rätt till insyn i och tillgång till information om statens och kommunernas verksamhet (i den mån handlingarna inte begränsas av sekretess). Man vill alltså främja att allmänheten kan få insyn i stat och kommuns verksamhet. UtgivningsbevisBåda webbsidorna Mr Koll och Ratsit har så kallade utgivningsbevis. Utgivningsbevis regleras i 1 kap 5 § i Yttrandefrihetsgrundlagen (1991:1649) och medför att webbsidornas publicering och databaser omfattas och skyddas av yttrandefrihetsgrundlagen. För att ett utgivningsbevis ska utfärdas krävs bland annat att en utgivare har utsetts och att överföringarna utgår från Sverige. Det ska även tilläggas att GDPR inte gäller för dessa siter då de har ett utgivningsbevis, i och med att förordningen tillåter att medlemsländerna gör undantag om det är nödvändigt för att upprätthålla rätten till yttrandefrihet. Kan man kräva att uppgifterna tas bort?Är det så att du vill att dessa uppgifter tas bort från siter som Ratsit eller Mr Koll är svaret tyvärr att du inte kan kräva att de måste göra detta. Har de ett utgivningsbevis för webbplatserna har de rätt att publicera uppgifterna och behöver inte ta bort dem. Det jag skulle rekommendera dig att göra (om det finns uppgifter publicerade som du skulle vilja tas bort) är att du tar kontaktar webbsidorna i fråga och ber dem att ta bort informationen. Ha dock i åtanke att de inte måste göra det. Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Mvh,

Polisen misshandlade mig i samband med gripande

2020-07-31 i Polis
FRÅGA |Hej, jag blev stoppad tre gånger för två nätter sedan av väldigt otrevliga poliser som ville inget annat än att fråga om min legitimation. Jag var på väg hem gåendes och fick ingen förklaring varför jag blev stoppad. Dem fick min legitimation och jag frågade samtidigt varför jag blev stoppad. Första polisbilen som stoppade mig insåg att jag inte var det dem sökte efter för den andra polismannen som satte kvar i bilen ropade på polisen som kollade min legitimation att jag inte var den dem sökte efter. Så polismannen som tog mitt körkort gick snabbt tillbaka till polisbilen. Detta hände två gånger och andra gången sa jag att jag inte är den dem söker efter och pekade åt vilket håll deras kollegor som stoppade mig tidigare åkte.Jag hann promenera i en halv minut då körde polisen som kollade på min legitimation tidigare långsamt vid en korsning och jag valde att peka fingret åt dem för man stoppar inte folk utan förklaring, speciellt två gånger och är otrevliga. Jag betalar skatt, så i slutändan går mina pengar till deras lön, och då ska dem inte göra så som dem gjorde.Hursomhelst bestämde dem sig för att köra snabbt framför mig och det var kanske 4-5 polisbilar runt om mig och jag blev gripen för att ha pekat finger åt dem. I polisbilen tyckte polisen att jag hotade honom och misshandlade mig och tryckte ner min hals på mitt sätet och ströp mig. Jag blev insatt på en LOB cell och jag gav samtycke mot alla tester dem kunde ta då polisen ansåg jag var även full och hög.
Karin Pihl |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline!Jag vill börja med att beklaga det som hänt dig. Jag ser inte någon tydlig fråga i din fråga till oss men tolkar den som att du är missnöjd med polisernas agerande (fullt förståeligt), och möjligen undrar vad du kan göra. Det är därför just det jag kommer svara på nedan.Polisen ville se min legitimation utan förklaringI Sverige finns ingen allmän skyldighet att visa sin legitimation för polisen, vilket du verkar känna till. Det finns dock undantag, varav ett kan ha varit förklaringen till varför polisen bad dig visa legitimation. Undantaget är att om polisen träffar på en okänd person och det finns särskilda skäl att anta att personen är efterspanad eller efterlyst och med stöd i annan lag kan berövas friheten (t.ex. gripas). Vid ett sådant tillfälle ska man visa legitimation och om man inte gör det så kan polisen ta med en till stationen för legitimering (14 § polislagen).Nu har du ju visat legitimation så att gripa dig för den anledningen är ju utesluten, men där har du åtminstone en trolig förklaring till varför de bad om legitimation trots att du bara promenerade hem.Polisen misshandlade mig i samband med gripandeNär man har blivit utsatt för något av polisen så är det såklart möjligt att anmäla. I ditt fall rör det sig om en misshandel, vilket är ett brott och något du kan anmäla. När man anmäler polisen gör man det till polisen genom en polisanmälan. En polisanmälan kan antingen göras via polisens hemsida, på en polisstation, eller via telefon på nr: 11414. Det kan kännas jobbigt att behöva anmäla till samma myndighet men det är en särskild del av polismyndigheten som hanterar anmälningar mot polisen själva. Om du gör en anmälan är det bra att säga att det är en polis du vill göra en anmälan mot, det är för att få prata med en person som är behörig att ta emot din anmälan.Jag vill kort bara påpeka att det inte nödvändigtvis är okej att peka finger åt polisen, det kan få konsekvenser. Jag har dock valt att inte gå in på det då du inte tagit upp något som antyder på att polisen har gått vidare med att du pekade finger åt dem.Hoppas du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Anmälan av polisen

2020-07-31 i Justitieombudsmannen (JO)
FRÅGA |Vill anmäla polisen för bristande arbete på grund av att inte tar ansvar en död hund bara skiter i
Viktoria Tomsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!För att besvara din fråga/avsikt, går polisens handlande att anmäla hos JO Här./Vänligen

Kan man ta bort sina uppgifter från Mr Koll?

2020-07-31 i Offentlighetsprincipen
FRÅGA |Hej! Om jag upplever ett hot pga mitt yrke men ej har någon juridisk process pågående. Kan jag ta bort mig från mrkoll då? Mvh
Hanna Árnadóttir |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Kan du begära att Mr Koll tar bort dina uppgifter?Svaret är tyvärr nej på den frågan. Webbsidan Mr Koll har ett utgivningsbevis (vilket regleras i 1 kap 5 § yttrandefrihetsgrundlagen) vilket innebär att de är grundlagsskyddade av yttrandefrihetsgrundlagen. I och med detta har de rätt att publicera uppgifterna i fråga. Det du kan göra är att du kontaktar webbsidan och ber dem att ta bort uppgifterna, men ha i åtanke att de inte är skyldiga att göra det. Finns det något annat sätt som du kan skydda dina uppgifter på?Den information som publiceras på Mr Koll har sitt ursprung hos myndigheterna och är tillgänglig för allmänheten via offentlighetsprincipen (alltså de uppgifter som allmänheten har rätt att ta del av från stat och kommun). Folkbokföringsuppgifter är normalt offentliga (men ibland kan de omfattas av sekretess). Det du kan göra är att ansöka om skyddade personuppgifter hos skatteverket, vilket innebär att webbsidor som Mr Koll inte får tillgång till dem (I vart fall inte lika enkelt). Det finns tre typer av skyddade personuppgifter: Skyddad folkbokföring, sekretessmarkering eller fingerade personuppgifter (ansöks hos polisen). Information angående detta finns här: https://skatteverket.se/privat/folkbokforing/skyddadepersonuppgifter.4.18e1b10334ebe8bc80001711.htmlSammanfattningDet jag skulle råda dig till i första hand är att du tar kontakt med Mr Koll och ber dem att de tar bort dina uppgifter. I andra hand, om du upplever ett stort hot skulle jag råda dig till att du ansöker om skyddade personuppgifter (hos skatteverket eller hos polisen). Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Mvh,

Allmänna handlingar

2020-07-31 i Offentlighetsprincipen
FRÅGA |Hej! Ett strafföreläggande kräver att den misstänkte erkänner brottet och skriver under föreläggandet.Innan den misstänkte eventuellt erkänner brott eller om den i andra fall väljer att inte godkänna strafföreläggande, är information om brottet offentlig handling? Jag väntar på förhandling i tingsrätten kring ett misstänkt trafikbrott.. (godkände inte strafföreläggande) men kan redan nu se att lexbase publicerat uppgifter om strafföreläggande.. hur funkar detta med offentlig handling innan dom och vid strafföreläggande? Tacksam för svar!
Måns Hellberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline.En förutsättning för att Lexbase kunnat få tillgång till den publicerade informationen är att den framgick av en allmän handling som var offentlig. En handling är allmän om den är inkommen eller upprättad hos en myndighet och förvaras hos den myndigheten (TF 2 kap 4 §). I mitt svar har jag valt att skriva om inkomna handlingar då jag misstänker att det är en sådan som har föranlett publiceringen på Lexbase.En handling är inkommen när den har anlänt till myndigheten eller kommit behörig befattningshavare till handa (TF 2 kap 9 §). Det innebär att en handling är allmän om den har mottagits av en myndighet eller en person som är behörig att ta emot handlingar för en myndighet. När handlingen på detta sätt blivit allmän kan den begäras ut av var och en, så länge den inte är sekretessbelagd (TF 2 kap 1 §). Sannolikt är ett strafföreläggande eller en dom för ett trafikbrott närmast aldrig sekretessbelagd. När ett strafföreläggande utfärdas av åklagarmyndigheten, och den misstänkte skriver under, stannar uppgifterna hos åklagarmyndigheten. Om den misstänkte däremot inte skriver under strafföreläggandet skickas en stämningsansökan från åklagarmyndigheten till domstolen. Med andra ord väcker åklagaren åtal genom att skicka över vissa handlingar till domstolen. När dessa handlingar inkommer till domstolen (som är en myndighet) blir handlingarna allmänna hos domstolen. I ditt fall var sannolikt det icke-underskrivna strafföreläggandet bifogat i stämningsansökan. Jag misstänker att det har gått till på detta vis då mediahus och andra publicistiska tjänster som t.ex. Lexbase på rutin begär ut inkomna stämningsansökningar från domstolar.Hoppas du fick svar på din fråga.

Hur långtgående utredningsskyldighet har migrationsdomstolen?

2020-07-31 i Migrationsrätt
FRÅGA |Det här är en kanske knepig fråga. Men hur stor utredningsskyldighet har en domstol gällande en överklagan? Det här handlar om Migrationsdomstolen. Är de t.ex. skyldiga att noggrant gå igenom alla inlämnade handlingar? Hälsningar
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Utredningsskyldigheten hos en förvaltningsdomstol regleras i 8 § förvaltningsprocesslagen (FPL), där det framgår att rätten ska se till att målet blir så utrett som dess beskaffenhet kräver. Även om FPL är en lag som är subsidiär till andra lagar, (se 2 § FPL), framgår det av 16 kap. 1 § utlänningslagen att dess bestämmelser ska tillämpas i migrationsdomstolen. Hur långgående utredningsskyldigheten är beror på ett flertal faktorer, såsom ärendets karaktär, vem som har tagit initiativ till ärendet, allmänintresset i ärendet och vilka förutsättningar parterna kan anses ha att föra sin talan. Även styrkeförmågan hos parterna samt partsställning kan spela roll.Som synes är det i högsta grad en bedömning som kan variera från fall till fall. När det gäller asylmål framgår det emellertid av praxis att domstolen har en långtgående utredningsskyldighet (se till exempel MIG 2006:1). Detta eftersom det är mål av skyddskaraktär och på grund av svårigheterna för den asylsökande att göra sina påståenden sannolika. Att observera är dock att trots domstolens långtgående utredningsskyldighet är det den asylsökande som har bevisbördan för att förutsättningarna för att erhålla uppehållstillstånd är uppfyllda.Hoppas att detta gav svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,