Ta del av inspelade samtal från 112?

2021-04-21 i Offentlighetsprincipen
FRÅGA |Jag skulle vilja ta del av ett samtal som ringdes till 112 den 16/3-21 klockan 0600 ungefär från telefonnummer 0704756972 där det handlar om mig och att jag har sårat min dåvarande sambo. Det var sambon som ringde och hon jobbar som skötare på psykiatriska kliniken i Nyköping. Hon har som jag förstått utnyttjat sina kunskaper om vården för att få mig tvångsvårdad trots att jag aldrig uppfyllde alla tre kraven för tvångsvård. Hon påstår att hon bara ringt 112 och inte polisen som det står i mitt vårdintyg. Därför skulle jag vilja ta del av samtalet för att utesluta att ett allvarligt fel begåtts. Läkaren som undersökte mig ljög dessutom för mig när han sa att det var fullt , enligt deras ordning får jag inte vårdas där sambon jobbar. Det var något jag visste och därför frågade jag igen men svaret blev att det var fullt och jag skulle läggas in i Eskilstuna. Jag vill gärna få veta vad som krävs för att jag eller någon annan får ta del av samtalet till 112 som jag vet spelas in.Kan jag vara tydligare och i så fall berätta vad mer som behövs.Med lite mindre vänlig hälsning Glenn som önskar ett lite snabbare svar och/eller någon slags bekräftelse på att ni mottagit min fråga.
Josefine Ljungberg Palm |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag förstår din fråga som att du undrar om det är möjligt att få ta del av ett nödsamtal som spelats in via 112.SOS Alarm Sverige AB är ansvariga för numret 112. Samtliga inkommande samtal till 112 har bolaget fått tillstånd genom ett regeringsbeslut att spela in. Dessa inspelningar sparas sedan i 3 månader.SOS Alarm Sverige AB är ett aktiebolag och ingen myndighet. Bolaget har ej heller något rättsligt bestämmande inflytande. Därför omfattas inte bolaget av 2 kap. 3 § och 4 § offentlighets- och sekretesslagen.Bolaget utövar inte myndighetsutövning och omfattas därför inte inte heller av 12 kap. 4 § andra stycket regeringsformen.SammanfattningSOS Alarm Sverige AB är inte underkastat offentlighetsprincipen. Någon skyldighet för bolaget att lämna ut inspelade samtal föreligger inte.Med vänliga hälsningar,

Efter hur lång tid sker gallring från belastningsregistret?

2021-04-19 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Hej, blev stannad och dom berättade för mig att det var 6 årsen jag åkte fast senast. Ska det inte försvinna efter 5 år? Så fort hon skrivit in mitt personnummer i telefonen sa hon det
Anastasiia Slovak |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!BelastningsregisterEnligt lagen om belastningsregister (Belastningsregisterlagen) ska polisen med hjälp av automatiserad behandling föra ett belastningsregister (1 § Belastningsregisterlagen). Jag tolkar din fråga som att du undrar hur det kommer sig att du finns kvar i belastningsregistret då 6 år har passerad sedan du åkte fast sist.Gallring från belastningsregister Det stämmer att olika typer av påföljder gallras från belastningsregister efter att en viss tid har passerat. Hur länge det dröjer innan gallring sker beror på vilken typ av påföljd det är frågan om. Påföljder i form av böter ska gallras fem år efter domen/beslutet/godkännande av strafföreläggande eller föreläggande av ordningsbot (17 § Belastningsregisterlagen p. 9). Det innebär att man räknar tiden från och med domen/beslutet/godkännande av strafföreläggande eller föreläggande av ordningsboten och inte från den tidpunkten man åker fast. Vidare gallras exempelvis fängelsestraff, skyddstillsyn och villkorlig dom tio år efter domen/beslutet (17 § Belastningsregisterlagen p. 1 och 4). Detta gäller i ditt fallDet framgår inte vilket typ av påföljd det var frågan om i ditt fall. Om det var frågan om böter så ska gallring ske efter fem år, däremot är det viktigt att räkna tiden från rätt tidpunkt. Om det istället var frågan om ett större straff (fängelse, villkorlig dom eller skyddstillsyn) kommer gallring att ske efter tio år från att domen eller beslutet kom.Jag hoppas du fick svar på din fråga! Återkom gärna med ytterligare frågor. Vänligen,

Vad händer om man kör 50 km/tim för fort på 70 sträcka?

2021-04-18 i Trafik och körkort
FRÅGA |Vad händer om man kör 50 km/tim för fort på 70 sträcka?
Ranya Eliassi |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Blir körkortet återkallat?Körkortet kan bli återkallat om man kör för fort, om det inte endast är en mindre överträdelse (körkortslagen 5 kap 3§ fjärde punkten). Generellt kan man säga att gränsen till vad som är en mindre överträdelse går vid 30 km/h över hastighetsbegränsningen, det vill säga att om du kör fortare än 30 km/h över hastighetsbegränsningen så kan körkortet ryka. Detta gäller dock endast på vägar med högre hastighetsbegränsning, som har en hastighetsbegränsning på 40 km/h eller högre. Men om du kör på en väg med lägre hastighetsbegränsning, 30 km/h eller lägre, är gränsen lägre för när körkortet ryker. För de vägar med lägre hastighetsbegränsning räcker det med att köra 20 km/h eller mer över hastighetsbegränsningen.Om ditt körkort blir återkallat eller inte beror alltså främst på hastighetsbegränsningen på vägen du körde. Antagligen riskerar du endast en varning, eftersom att du inte körde i mer än 20 km/h över hastighetsbegränsningen (körkortslagen 5 kap 9§ 1st). Om du dock körde drygt 20 km/h för fort på en väg med hastighetsbegränsningen 20 km/h utanför till exempel en skola, kan det ändå bli fråga om återkallande av körkort (se propositionen om ändring i körkortslagen, prop 1992/93:189 s. 4).Om körkortet återkallas får du en spärrtidSpärrtid är den tid när nytt körkort inte får ges ut efter det gamla återkallats (körkortslagen 5 kap 6§). Spärrtiden kan var som kortast tid en månad och som längst tid 3 år. Eftersom att du bara körde runt 20 km/h för fort så blir det antagligen inte bli någon längre spärrtid, om körkortet nu mot förmodan återkallas. Antagligen runt den kortaste möjliga spärrtiden.När du har en kortare spärrtid än 1 år på grund av fortkörning, behöver du inte "ta om" ditt körkort. Det räcker att ansöka om ett nytt, och krävs inga nya körprov. Transportstyrelsen är den myndighet som har hand om körkortsfrågor, så de är hos dem du ska ansöka om nytt körkort. Du kan ansöka 1 månad innan spärrtiden är slut.Risk för att du får böterEftersom att du körde för fort riskerar du att få böter. Hur mycket du blir skyldig att betala beror på hastighetsbegränsningen på vägen du körde på. Om du körde 20 km/h (mellan 16-20 km/h) för fort får du 2800 kr i böter om du körde på en väg med hastighetsbegränsning på 50 km/h eller lägre. Om vägen hade hastighetsbegränsning på över 50 km/h får du istället 2400 kr i böter om du körde mellan 16-20 km/h över hastighetsbegränsningen. Om du körde i mellan 21-25 km/h över hastighetsbegränsningen på vägen blir bötesbeloppet 400 kr högre på respektive väg.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga. Du är välkommen att höra av dig igen om du har ytterligare frågor eller om du vill ha något i svaret förtydligat.Hälsningar,

Är polisen skyldig att underrätta om anledning till identifiering?

2021-04-17 i Polis
FRÅGA |Låt säga att polisen begär att få sin min legitimation. Detta utgår från att de misstänker något brott. Är polisen skyldig att tala om vad det är för brott de misstänker vare sig före eller efter att jag legitimerat mig?
Sophie Cronenberger |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Totalt finns det fyra fall då polis får kräva legitimation av en okänd person:Vid skälig misstanke om brott enligt 24 kap. 2 § rättegångsbalken (RB). Vid intressekontroll enligt 9 kap. 2 § utlänningslagen. När man kör fordon som kräver behörighet enligt 3 kap. 15 § körkortslagen. Det som kallas polisiering enligt 14 § polislagen.Om ingen av dessa fyra omständigheter är aktuella kan polisen inte kräva att du legitimerar dig, eftersom det inte finns en allmän skyldighet för dig att legitimera dig när du befinner dig på en allmän plats.Polisiering enligt 14 § polislagenOm det finns särskild anledning att anta att någon är efterlyst och den personen vägrar att lämna uppgift om sin identitet har polisen rätt att omhänderta personen för identifiering. Enligt doktrin kan särskild anledning att anta vara att personen saknar legitimation och personens utseende överensstämmer med ett givet signalement på en efterlyst person. Sammanfattningsvis, det framkommer inte i din fråga om du själv är skäligen misstänkt för brott (24 kap. 2 § RB) eller om polisen identifierat dig pga poliseriering (14 § PolisL). Men polisen har rätt att identifiera dig vid misstanke om brott eller om de antar att du är efterlyst. Det finns ingen lagstadgad skyldighet för polisen att underrätta dig om vilket brott misstanken gäller vid själva identifieringen. Men om polisieringen leder till ett omhändertagande ska polisen underrätta dig om skälet för det. Hoppas du fick svar på ding fråga! Vänligen,

Orosanmälan på osanna uppgifter

2021-04-21 i Myndigheter
FRÅGA |HejJag och sambon valde separera nyligen pga en destruktiv relation med ett barn på (14 månader gammal). hon har inte varit samarbetsvillig kring umgänget där hon har dikterat villkoren kring var/hur och när jag får träffa min son (övervakad av henne och hennes släktingar) utan anledningen.Nu fick jag ett samtal från socialtjänsten där mitt ex. har lämnat en orosanmälan mot min lämplighet som pappa, Vilket naturligtvis är helt osanna, en utredningen kommer att startas mot mig, hur och vad bör jag tänka på i dessa kommande samtal när anklagelserna är falska?? bör jag anlita ett juridiskt ombud som bör närvara under dessa samtal?? alt. spela in samtalen som underlag för en tredjeplats-bedömning?tacksam för svarmvhpappa
Felicia Hauzenberger |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Ombud och ljudinspelningNär en orosanmälan har gjorts så ska socialnämnden så snart som möjligt inleda en utredning (11 kap. 1 § socialtjänstlagen). Under denna utredning så ska socialnämnden utreda de förhållanden som ligger till grund för anmälan för att på så sätt se om socialnämnden måste vidta några åtgärder. Du kan anlita ett juridiskt ombud när socialnämnden genomför utredningen. Det är inte tillåtet att spela in samtal mellan andra när man själv inte deltar i samtalet (4 kap. 9 a § BrB). Om du dock är delaktig i samtalet så ställer lagen inte upp några hinder mot att, med hjälp av ett tekniskt hjälpmedel, spela in ett samtal (4 kap. 9 a § BrB). Det är olagligt att göra en falsk anmälanAtt lämna osanna uppgifter till en myndighet som kan leda till åtal utgör en brottslig gärning (15 kap. 6 § brottsbalken). Brottet förutsätter att uppgiftslämnaren lämnar uppgifterna med avsikten att den andra personen ska blir fälld till ansvar. Det strider även mot lagen att lämna besvärande uppgifter till en myndighet, avseende en annan person, förutsatt att myndigheten ska ta upp anmälan (15 kap. 7 § brottsbalken). Vad kan du göra nu?Det kan vara bra att anlita en ombud när socialnämnden genomför en utredning på grund av en orosanmälan. Ombudet har då möjlighet att sätta sig in i de omständigheter som rör ditt ärende för att på så sätt ge mer konkreta råd.Om du är i behov av ytterligare rådgivning så är du varm välkommen att återkomma med en fråga eller att boka tid med en av Lawlines jurister (https://lawline.se/boka). Med vänliga hälsningar

Kan jag behålla min bil utlandsregistrerad trots hemvist i Sverige

2021-04-19 i Trafik och körkort
FRÅGA |Hej! Frågan är: vad göra när omständigheterna är hindrande? Äger en grekiskt registrerad bil men är bosatt l Sverige. Bilen är vanligtvis mer än 185 dagar årligen i Grekland och beskattas och besiktigas i Grekland. Pandemin orsakade att jag inte kunde resa med bilen till Grekland mellan 2020 fram till dags dato. Alla avgifter och försäkringar är betalda till de berörda grekiska institutionerna. Finns det särskilda omständigheter som gör att jag kan behålla registreringen utan få böter enligt 2001:558?
Dennis Lavesson | Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningDen lag du hänvisar till i din fråga, lag (2001:558) om vägtrafikregistret upphävdes den 1 juli 2019 och ersattes då med lag (2019:370) om fordons registrering och användning. Bestämmelserna är dock i princip likalydande.Huvudregeln är att en bil ska registreras i Sverige för att få användas (5 §). Från det finns vissa undantag. Bestämmelserna gäller inte i fråga om fordon i internationell vägtrafik i Sverige. Ett fordon anses vara i internationell vägtrafik om fordonet ägs av en fysisk eller juridisk person som har sin huvudsakliga hemvist utomlands, fordonet inte är registrerat i Sverige, och fordonet har förts in till Sverige för att tillfälligt användas här (7 §). Bestämmelserna i 5 § gäller inte heller motordrivna fordon som är registrerade i Danmark, Finland eller Norge och släpfordon som är kopplade till dem, om fordonen används i Sverige under högst ett år. Avsikten med begreppet tillfälligt användas i 7 § är för att möjliggöra turisttrafik och annan gränsöverskridande trafik. Avgörande för bedömningen av begreppet är avsikten med användningen och förhållandena när inresan skedde. Om avsikten vid införseln eller inresan är att använda fordonet här i landet under en längre tid blir fordonet registreringspliktigt i Sverige fr.o.m. den första dag fordonet befinner sig här. Den som har sin egentliga hemvist i Sverige och som har förvärvat ett fordon som avses i 5 § men som inte är registrerat här, får under en vecka från det att fordonet fördes in i Sverige använda det med stöd av en giltig utländsk registrering (9 §). Paragrafen innebär att utländska fordon, som förs in i landet av någon med hemvist i Sverige med stöd av giltig utländsk registrering, under en kort övergångstid ska kunna använda fordonet. Det gäller dock inte den som yrkesmässigt tillverkar, transporterar eller handlar med motordrivna fordon eller med släpfordon. Under denna tid har den enskilde ett visst rådrum för att klara av de formaliteter och praktiska bestyr som krävs för att fordonet ska kunna registreras i Sverige. Inom denna tid bör t.ex. en ansökan om tillfällig registrering kunna ges in.Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet använder ett fordon i strid med bland annat 5 § döms till penningböter. Till samma straff döms ägaren, om han eller hon uppsåtligen eller av oaktsamhet inte har gjort vad som skäligen har kunnat krävas av honom eller henne för att hindra att fordonet användes (23 §).I ditt fall är inte reglerna om Norge, Danmark eller Finland tillämpliga, varför avgörande blir var du anses ha din egentliga hemvist. Är du bosatt utomlands minst 185 dagar av ett kalenderår är din hemvist i regel utomlands. I det fallet behöver du i regel inte heller registrera bilen i Sverige om den används här tillfälligt. Om du anses ha din hemvist i Sverige krävs det däremot att du registrerar bilen i Sverige. I det fallet är tiden för nyttjande av bilen med stöd av den utländska registreringen kort. Lagen ger inte utrymme för särskilda omständigheter som gör att du kan hålla bilen fortsatt registrerad utomlands om du anses ha din hemvist i Sverige. I ditt fall kan jag inte göra någon närmre bedömning om du anses ha din hemvist i Sverige; utifrån din fråga får jag dock den uppfattningen. Om så är fallet är min rekommendation att du registrerar bilen i Sverige. För närmre information om förfarandet kan du läsa vidare och kontakta Transportstyrelsen på dess hemsida..Om du behöver vidare hjälp från en av våra jurister på Lawline juristbyrå är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Får polisen lov att lämna ut resultatet av ett drogtest till socialtjänsten?

2021-04-17 i Sekretess
FRÅGA |Hej!Polisen tillföljd av att hittat X (vårdnadshavare till treårigt barn) påverkad av droger har gjort orosanmälan till socialtjänsten. Socialtjänsten ringer och frågar om vad drogtestet har visat, t.ex. om drogkonsumtionen har visat sig vara hög. Får Polisen uitifrån sekretessen ge sådan information till socialtjänsten
Josefine Bågholt |Hej, och stort tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som om du funderar på om polisen får lov att ge ut information som är belagd med sekretess endast för att socialnämnden efterfrågar det. För att kunna besvara din fråga så måste vi ta oss en titt i såväl polislagen som offentlighets- och sekretesslagen (OSL). Skall polisen lämna uppgifter till socialtjänsten? Polisen skall kontinuerligt samarbeta tillsammans med socialtjänsten (6 § polislagen). Detta innebär att när polisen ser att det är något barn som kan råka illa ut eller att det är missförhållanden i hemmet, då måste polisen anmäla detta till socialtjänsten. De skall däremot endast göra detta om de kan se att det finns sådana förhållanden som skall ge anledning till att socialtjänsten borde ingripa. Att vårdnadshavaren är drogpåverkad kan vara just en sådan situation, eftersom det kan antas att barnet far illa. Då har nämligen en polis skyldighet att anmäla till socialtjänsten (14 kap. 1 § socialtjänstlag). Har polisen rätt att ge resultat på drogtest till socialtjänsten? Utgångspunkten är att de uppgifter som polisen har är sekretessbelagda om det är så att personen i fråga eller dennes familj kan skadas av att uppgiften ges ut (35 kap 1 § OSL). I detta fall är det så att familj och personen kan lida skada om provet över drogtestet sprids. Det skall därför anses föreligga sekretess i detta fall. En uppgift som är belagd med sekretess får inte heller ges ut till myndighet om det inte står i OSL (8 kap. 1 § OSL). Det finns en bestämmelse i lagen om offentlighet och sekretess att polisen får lov att bryta sekretessen på grund av att man har en skyldighet att informera annan myndighet enligt lag (10 kap. 28 § OSL). Den skyldighet som vi kan finna är att polisen måste anmäla till socialtjänsten angående ärendet (14 kap. 1 § socialtjänstlagen). Denna anmälningsskyldighet är en sådan skyldighet som medför att de skall lämna uppgifter också om fallet. Polisen skall därför lämna de uppgifter som orsakar polisens vilja att anmäla ett fall. Om det då skulle vara att personen har haft droger i kroppen och lämnar testet till socialtjänsten ingår detta alltså i anmälningsplikten även om uppgifterna är sekretessbelagda. Det som alltså är avgörande för om polisen får lov att lämna uppgifterna till socialtjänsten eller inte är ifall det fanns en anmälningsplikt för polisen som var beroende av uppgifterna. Viktigt att komma ihåg är dock att polisen aldrig får lämna ut dessa uppgifter på ett rutinmässigt sätt, alltså så fort exempelvis det finns misstanke om ett brott. Utan det skall ske en bedömning i varje enskilt fall. Andra argument som styrker att polisen får lämna ut sekretessbelagda uppgifter är om det är nödvändigt för polisen att lämna uppgifterna till socialtjänsten för att kunna utföra sin verksamhet (10 kap. 2 § OSL). Polisen har trots allt en anmälningsskyldighet till socialtjänsten och även en skyldighet att fortlöpande samarbeta med socialtjänsten (14 kap. 1 § socialtjänstlagen & 6 § polislagen). Därav har de även en grund för att lämna ut uppgifternaNågot som också bryter sekretessen är om intresset för att drogtestet lämnas ut uppenbart skall ha företräde framför intresset om att behålla sekretessen (10 kap. 27 § OSL). Eftersom man vill se till barnets bästa i denna situation så kan polisen även använda detta argument för att ge uppgifterna till socialtjänsten. SammanfattningsvisPolisen får lov att ge socialtjänsten informationen om drogtestet eftersom det påvisar varför de har anmält situationen till socialtjänsten. Dessutom kan polisen också argumentera för att de skall samarbeta med socialtjänsten och att intresset av att få socialtjänsten att titta på ärendet har företräde framför att hålla drogtestet hemligt. Jag hoppas nu att du har fått svar på din fråga. Vill du ha mer information om situationen och kanske läsa om ett fall där polisen fick kritik över sitt agerande att lämna ut uppgifter kring ett liknande fall rekommenderar jag dig att läsa JO dnr 682-2014.Har du fler frågor och funderingar är du varmt välkommen att kontakta oss på Lawline igen. Vänligen,

Uppehållstillstånd genom anknytning utan att lämna landet

2021-04-17 i Migrationsrätt
FRÅGA |Hej!Min sambo och jag väntar barn och han i nuläget har arbetstillstånd i två år och ansökt för förlängning men eftersom vi väntar barn och ansökt om hindersprövning undrar vi om han kan byta till familjeanknytning utan att han behöver lämna Sverige.Tack på förhandMvh
Nadja Nordlund |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag förstår din fråga som att du undrar om ni kan ansöka om uppehållstillstånd genom familjeanknytning utan att din sambo behöver lämna Sverige. För att besvara denna fråga blir utlänningslag (UtlL) och lag (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige (TUtlL) tillämplig. Även europakonventionen (EKMR) kommer att beröras.Uppehållstillstånd genom anknytningFör att din sambo ska få uppehållstillstånd på grund av anknytning krävs det att vissa förutsättningar är uppfyllda. Uppehållstillstånd ska ges till bl.a. den som är make, maka eller sambo med någon som är bosatt eller som har beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige (UtlL 5 kap. 3 §). Eftersom detta är din sambo är detta krav uppfyllt. Du som anknytningsperson ska ha uppehållstillstånd eller vara bosatt i Sverige.Utöver detta gäller fram till juli 2021 tillfälliga begränsningar. Därför ställs ett ytterligare krav på att du som anknytningsperson ska ha välgrundade utsikter för permanent uppehållstillstånd för att din sambo ska beviljas uppehållstillstånd genom anknytning till dig (TUtlL 6 §).Ansökan om uppehållstillstånd ska ske innan inresaDen som vistas i sverige i mer än tre månader ska ha uppehållstillstånd (UtlL 2 kap. 5 §). Huvudregeln är att ansökan om uppehållstillstånd genom anknytning görs och beviljas innan inresa, och att den alltså inte kan göras på plats i Sverige. Det finns dock undantag till detta som kanske kan vara uppfyllda i ert fall. Undantag för graviditet och barnets bästaDet framgår att ni väntar barn tillsammans. En graviditet kan innebära att din sambo kan få uppehållstillstånd genom anknytning beviljat utan att behöva lämna landet. Det är dock inte säkert, utan migrationsverket kan komma fram till att en kortare separation från barn anses rimlig. Detta undantag kan alltså vara uppfyllt eftersom du är gravid, om du är svensk medborgare eller har permanent uppehållstillstånd.Ni borde berätta om denna situation för migrationsverket. I bedömningen av om detta undantag är tillämpligt ska migrationsverket fokusera på barnets bästa. Försök därför att framhålla detta. Principen om barnets bästa ska generellt sett i sådana här prövningar ges företräde framför en inskränkning av familjeliv (Europakonventionen artikel 8). Försök därför att berätta att det inte är förenligt med barnets bästa om din sambo inte får uppehållstillstånd.Annat viktigt att tänka påVid ansökan om uppehållstillstånd genom anknytning ställs krav på anknytningspersonen. En anknytningsperson med tillfälligt uppehållstillstånd måste visa ekonomisk förmåga för att få uppehållstillstånd genom familjeanknytning. Detta betyder att anknytningspersonen (alltså du) måste kunna visa att du kan försörja den som söker uppehållstillstånd pga anknytning och att du har tillräckligt stor bostad (av tillräckligt god standard) för att den ska kunna bo där (TUtlL 9 §).SammanfattningEgentligen ska din sambo inte befinna sig i landet för att han ska kunna ansöka om uppehållstillstånd genom anknytning, men det är möjligt att ett undantag är uppfyllt eftersom ni väntar barn. Mitt råd är att ni framhåller detta för migrationsverket.Hoppas du fick svar på din fråga och tack för att du vände dig till oss på Lawline! Och stort lycka till!Med vänliga hälsningar,