Måste man ta AM-körkort för att köra moped klass I (EU-moped)?

2020-02-26 i Trafik och körkort
FRÅGA |Undrar över AM korten,behöver jag ta en sådan om jag är född 1987?
Emlika Magnusson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar om du behöver ett AM-körkort för att få köra moped klass I (EU-moped) då det är detta fordon som i regel kräver AM-behörighet. Regler om detta hittar du i Körkortslagen. Det finns även bra information om detta på transportstyrelsens hemsida. För att få köra moped klass I krävs det att man har ett körkort med behörighet AM (2 kap. 1 och 5 § Körkortslagen). Det går även bra om du har ett körkort med en annan behörighet (t.ex ett "vanligt" B körkort) då de även ger AM-behörighet (2 kap. 7 b § Körkortslagen). Du behöver inte heller ett AM-körkort om du har ett traktorkort som du tagit innan den 1 oktober 2009. Dessa regler gäller oavsett vilket år du är född. Om det är så att du inte har något körkort sedan tidigare behöver du alltså ta minst ett AM-körkort för att få köra en moped av klass I. Om du däremot redan har ett körkort för t.ex en personbil (B-körkort) behövs det inte. Vänliga hälsningar,

Fråga om giltigheten av en kontrollavgift

2020-02-26 i Parkeringsböter
FRÅGA |Angående kontrollavgift för felparkerad bil.Fick en kontrollavgift där det anges att jag parkerat på förhyrd plats, detta stämmer.På boten anges att jag stod på plats nr 19.I verkligeheten stod jag på plats 190, vilket även syns på p-bolagets bildbevis.Dom menar att dom skrivit fel nummer på boten.Ä4r den då fortfarande giltig ?
André Tito |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag utgår ifrån att det är lagen om kontrollavgift vid olov parkering som blir tillämplig eftersom den reglerar avgifter för felparkering hos markägaren och inte kommunala felparkeringsavgifter. Skillnaden är att den förra gäller på privat mark och den senare gäller på allmän mark. Det blir relevant eftersom den förra avgörs på civilrättslig grund medan den senare vänder du dig till Polismyndigheten.Eftersom det är fråga om en kontrollavgift på privatägd mark, innebär det att är upp till bolaget som utfärdat kontrollavgiften om de vill vidhålla vid sitt krav på att betalningen ska ske eller om de vill efterge kravet. Om du väljer att bestrida boten är det upp till bolaget om de vill väcka talan i domstol för att du inte vill betala avgiften. Talan ska i sådana fall väckas vid den tingsrätt i orten där den olovliga parkeringen ägde rum, 9 § andra stycket lagen om kontrollavgift vid olovlig parkering.Med vänliga hälsningar,

Okej att ställa ledande frågor vid biståndshandläggning?

2020-02-26 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hej!Jag undrar, om en biståndshandläggare i Nacka kommun har juridisk rätt att enskilt utfråga en retarderad och bipolär person, som har en förvaltare med ledande frågor?
Claudio van der Touw |Hej! Tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du vill veta huruvida en biståndshandläggare har rätt att ställa ledande frågor till någon som har förvaltare utan att förvaltaren är närvarande. Jag förstår det som att frågorna ställs som del av handläggarens utredning i en biståndsfråga. Jag tolkar det som att det rör sig om bistånd enligt socialtjänstlagen. Vad säger lagen? Regler som biståndshandläggare har att förhålla sig till finns i förvaltningslagen (FL) samt i socialtjänstlagen (SoL). Enligt 11:1 SoL ska socialtjänsten inleda utredning om det kommer in en ansökan till den. Utredning krävs för att avgöra om den sökande har rätt till bistånd eller inte. I 9 - 18 §§ FL finns allmänna krav på hur handläggning av olika ärenden ska skötas, dessa regler gäller i stor utsträckning även handläggningen i biståndsärenden. Enligt 9 § FL ska handläggningen utföras så enkelt, snabbt och kostnadseffektivt som möjligt. För att det ska vara möjligt för enskilda att ta tillvara på sin rätt har de möjlighet att anlita ett ombud vid kontakt med myndigheten. Ombudet sköter i princip kontakten med myndigheten åt den enskilde, men myndigheten kan ändå begära att den som ärendet rör ska medverka, detta framgår av 14 § FL. I 23 § FL står det att myndigheten ska se till att ett ärende blir såpass mycket utrett som dess beskaffenhet kräver. Detta innebär i princip att myndigheten ska se till att underlaget är relativt robust när beslut i ärendet ska fattas. Det finns i övrigt inte många regler som in i minsta detalj styr hur ett ärende ska utredas, detta har att göra med att olika ärenden oftast är unika och måste hanteras på lite olika sätt. Men det bör dock ändå sägas att en myndighet alltid ska vara saklig och opartiskt och endast får vidta åtgärder som har stöd i rättsordningen (5 § FL). Dessutom ska myndigheter självfallet agera lämpligt i förhållande till enskilda och se till att kontakten med myndigheten blir smidiga och enkla (6 § FL). Bedömningen i ditt fall Det framgår inte av din fråga exakt vad det är för frågor som personen har fått av handläggaren, det framgår inte heller om personens kontakt med myndigheter sköts av ett ombud eller inte. Det blir därför svårt att svara på huruvida handläggaren gjort något fel i det aktuella ärendet. Generellt kan sägas att handläggaren bör kunna ställa de frågor som krävs för att han eller hon ska få ett underlag att kunna fatta ett beslut utefter. Om personen företräds av ett ombud i sin kontakt med handläggare kan det vara olämpligt att ombudet inte närvarar vid utfrågningen. Jag hoppas att du med detta fått svar på din fråga! Om du skulle ha några ytterligare funderingar är du varmt välkommen att återkomma med dessa. Med vänlig hälsning,

Överklagan enligt förvaltningslagen vs. kommunallagen

2020-02-26 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hej,Jag skulle vilja veta om likheter/skillnaderna mellan bestämmelserna i kommunallagen och förvaltningslagen när det gäller regler om överklagande?
Sanna Wall |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! För att besvara din fråga har jag valt att jämföra förvaltningslagen (FL) och kommunallagen (KomL) utifrån fyra frågor.Vem får överklaga?Förvaltningslagen: Rätt att överklaga enligt förvaltningslagen tillfaller den som beslutet angår om beslutet har gått honom eller henne emot (42 § FL). Detta är dock en ganska vag formulering, varför det kan vara svårt att bestämma vem som ska ha rätt att överklaga. En huvudregel är dock att den som är part i ett ärende har rätt att överklaga. Det kan t.ex. vara en sökande som har fått en ansökan avslagen eller en person som fått ett förbud riktat mot sig från en myndighet. Endast den som ansökt om förmånen kan överklaga avslaget, ingen annan. Exempel på när en person inte räknas som part i ett ärende är då en person anmäler till en myndighet att myndigheten bör ingripa mot en annan person. Det beslut som fattats av myndigheten kan då inte överklagas av personen som gjorde anmälan till myndigheten från början.Kommunallagen: Rätt att överklaga enligt kommunallagen tillfaller varje medlem i kommunen (13 kap 1 § KomL). Den som vill överklaga ett beslut behöver alltså inte beröras av beslutet för att ha rätt att överklaga. Samtidigt finns det ingen möjlighet för någon som inte är medlem i kommunen att överklaga beslutet.Vilka beslut får överklagas?Förvaltningslagen: Ett beslut får överklagas om beslutet kan antas påverka någons situation på ett inte obetydligt sätt (41 § FL). Kommunallagen: De beslut som får överklagas är beslut som fattats av: - Kommunfullmäktige eller den beslutande församlingen i ett kommunalförbund- Beslut som fattats av en nämnd eller partssammansatt organ om beslutet inte är av rent förberedande eller verkställande art- Beslut av förbundsstyrelsen om beslutet inte är av rent förberedande eller verkställande art- Beslut som revisorer fattar gällande sin förvaltning och jäv (13 kap 2 § KomL).Hur ska beslut överklagas? Förvaltningslagen: Ett överklagande enligt förvaltningslagen ska ske skriftligen och lämnas in till den myndighet som beslutat i ärendet. Myndigheten lämnar sedan in överklagandet till högre instans. I överklagandet ska det stå vilket beslut som personen vill överklaga och på vilket sätt hen vill att beslutet ändras (43 § FL). I 3-4 § förvaltningsprocesslagen finns ytterligare bestämmelser om vad ett överklagande ska innehålla så gå gärna dit och läs. Kommunallagen: Ett överklagande enligt kommunallagen ska ske skriftligen och lämnas in till förvaltningsrätten. I överklagandet ska det stå vilket beslut som överklagas och de omständigheter som överklagandet grundar sig på (13 kap 4 § KomL). När ska beslut överklagas?Förvaltningslagen: Överklagandet ska ha kommit in till myndigheten inom tre veckor från den dag som den som överklagar fick del av beslutet genom myndigheten (44 § FL). Kommunallagen: Överklagandet ska ha kommit in till förvaltningsrätten inom tre veckor från den dag då beslutet tillkännagavs på kommunens, regionens eller kommunalförbundets anslagstavla (13 kap 5 § KomL). Hoppas du fått svar på din fråga!

Kan man anmäla Kronofogden till JO?

2020-02-26 i Justitieombudsmannen (JO)
FRÅGA |Hej.Kan man anmäla Kronofogden till JO?
Sohail Niknejad |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Du kan absolut anmäla kronofogden till JO. Enligt 2 § lagen (1986:765) med instruktion för Riksdagens ombudsmän står statliga myndigheter under JO:s tillsyn. Kronofogden står alltså i egenskap av statlig myndighet under JO:s tillsyn. Upplever du att du själv eller någon annan blivit felaktigt behandlad av kronofogden kan du skicka in en anmälan till JO. Detta gör du enklast genom att fylla i ett formulär på JO:s webbplats.Med vänliga hälsningar,

Hur länge får orosanmälningar finnas kvar hos socialtjänsten?

2020-02-26 i Myndigheter
FRÅGA |Har socialtjänsten rätt att behålla en orosanmälan samt information angående orosanmälan när beslut fattats att inte gå vidare till utredning ? Ärendet är ca: 2- år gammalt. En ny orosanmälan har nu 2- år efter första orosanmälan kommit till Socialtjänsten och man beslutade att påbörja utredning som nu är klar. I denna utredning så refererar man många gånger till orosanmälan nr. 1.
Pegah Fazli |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Enligt 12 kap. 1 § socialtjänstlagen ska uppgifter gallras efter fem år om de faller under de uppgifter som avses i lag om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten. Enligt 1 § lag om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten är de uppgifter som omfattas av lagstiftningen de som kan anses vara personuppgifter. Med personuppgifter menas all typ av information som direkt eller indirekt kan knytas till en viss levande människa. Följande handlingar är dock undantagna och ska alltså inte gallras efter fem år: 1. handlingar rörande utredning om föräldraskap,2. handlingar rörande adoption, och3. handlingar rörande ett barn som placerats i ett fosterhem och liknande (12 kap. 2 § socialtjänstlagen).Orosanmälningar av att barn far illa omfattas därför inte av de tre undantagen, och ska gallras först efter fem år. Har det gått endast två år är det därför en uppgift som finns kvar i socialtjänstens system, och som de också har rätt att ha kvar. Vänligen,

Övningstentor utan lösningsförslag – Okej?

2020-02-26 i Offentlighetsprincipen
FRÅGA |Hej!Jag har snart tenta och jag har gott om gamla tentor i kursen att plugga på. Kursansvarig hävdar dock att det inte finns några svar/lösningsförslag till någon av tentorna.Vad säger lagen? Är det okej att bara lämna ut gamla tentor utan svar? Eller måste svar finnas som en allmän handling?Mvh
Johannes Weister |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Kort svarDet finns ingen allmän skyldighet för en högskola att tillhandahålla lösningsförslag. Om det finns ett upprättat förslag kan du dock begära ut det. Finns inget lösningsförslag kan du till exempel istället begära ut gamla tentasvar för att bilda dig en uppfattning om rätt svar på respektive fråga. För utförligt resonemang, se nedan.Allmänt om allmänna handlingarRätten att få ta del av allmänna handlingar regleras i 2 kap. tryckfrihetsförordningen (1949:105) (TF). 1 § ger var och en rätt att del av allmänna handlingar. Denna rätt får begränsas i en särskild lag (offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) (OSL)) för att skydda de intressen som anges i 2 §.En handling är allmän om den förvaras hos och är att anse som inkommen till eller upprättad hos en myndighet (4 §). En handling anses inkommen när den har anlänt till myndigheten eller kommit behörig befattningsman till handa (9 §). En handling anses upprättad när den har expedierats (avsänts till enskild eller annan myndighet) eller, om den inte ska expedieras, när ärendet den hänför sig till slutbehandlats (10 § 1 st.). Om handlingen inte hänförs till särskilt ärende är den upprättad när den justerats eller på annat sätt färdigställts (10 § 1 st.).En allmän handling kan begäras ut i original eller som kopia (15 och 16 §§). Myndigheten har alltid rätt att ta ut en avgift för papperskopior (2 kap. 16 § TF och 15–22 §§ avgiftsförordningen (1992:191). Avgift för digitala kopior får tas ut endast om myndigheten har en på förväg bestämd taxa (3 § och 4 § 1 st. 8 p. avgiftsförordningen).Ett tentasvar (från en student) och ett lösningsförslag utgör således allmänna handlingar eftersom de är inkomna till, respektive upprättade hos, en myndighet och kan därmed begäras ut. Sekretess inom högskolanSekretess för uppgifter om enskilda som gäller för alla myndigheter regleras i 21 kap. OSL gäller (ex. hälsa och sexualliv, skyddad identitet, etc.). För högskolans verksamhet gäller även 23 kap. 5 § som anger att sekretess gäller för uppgift som hänför sig till psykologisk undersökning eller behandling och för uppgift om en enskilds personliga förhållanden hos psykolog, kurator eller hos studie- och yrkesvägledningen.Därutöver kan nämnas att enligt 17 kap. 4 § gäller sekretess för uppgift som ingår i eller utgör underlag för kunskapsprov, om det kan antas att syftet med provet motverkas om uppgiften röjs. Som du ser torde ingen av dessa sekretessbestämmelser utgöra något hinder för att lämna ut ett gammalt tentasvar eller lösningsförslag i sin helhet.Måste det finnas lösningsförslag?I varken högskolelagen (1992:1434) eller högskoleförordningen (1993:100) finns någon reglering som innebär en skyldighet för en högskola/universitet att tillhandahålla eller upprätta lösningsförslag. Möjligtvis skulle det kunna regleras i en föreskrift från din högskola, men troligtvis inte.Om ett lösningsförslag inte finns upprättat finns det alltså troligtvis ingen möjlighet att tvinga fram ett.Slutsats och rådSom framgår ovan är du berättigad att begära ut tentasvar från tidigare elever samt eventuellt lösningsförslag, om det finns upprättat.Om lösningsförslag inte finns upprättat kan du till exempel begära ut de tentasvar som fått bäst resultat på respektive fråga för att bilda dig en uppfattning om vad rätt svar på respektive fråga var. Du behöver inte veta vilka tentor dessa skulle vara utan det ligger inom ramen för myndighetens serviceskyldighet (6 § förvaltningslagen (2017:900)) att ta reda på.Hoppas det här var till hjälp!Med vänlig hälsning,

Försäljning av skyddsväst som privatperson

2020-02-26 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej! Är det lagligt för en privatperson att sälja en skyddsväst?
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder till oss på Lawline, Det korta svaret på din fråga lyder; Ja. Det finns mig veterligen ingen lagstiftning i Sverige som uttryckligen förbjuder en fysisk person att köpa, sälja, inneha och/eller bära skyddsväst. Olika slags skyddsvästar faller förvisso under olika typer av skyddsklassificeringar. Men även detta är betydelselöst för frågan huruvida den enskilde äger rätt att sälja en skyddsväst. Men notera att skyddsklassificeringen kan innebära att skyddsvästen ifråga kan komma att omfattas av lagen om krigsmateriel. Men det nu sagda jämte den nyss nämnda lagstiftningen påverkar dock endast spörsmål kopplade till tillverkning, in- och utförsel till och från Sverige samt marknadsföring och handel med sådant som betraktas som krigsmateriel. Då fordras tillstånd, se bland annat lagens 3-6 §§ samt 11 §. Givet hur din fråga har formulerats tolkar jag det som att det här inte rör sig om någon varaktig handel av viss omfattning. Annorlunda uttryckt: Det handlar alltså inte om någon försäljning inom ramen för en uttalad näringsverksamhet (exempelvis i egenskap av enskild näringsidkare) utan enbart om en försäljning av något eller några enstaka exemplar. Och detta i synnerhet eftersom du använder begreppet privatperson. Om så är fallet torde en försäljning vara oproblematisk. Vid ytterligare frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan, via den kostnadsfria telefonrådgivningen eller genom några av våra betaltjänster.Vänligen,