Rätt till ersättning vid skada på grund av vård

2019-04-25 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hej. Jag fick 2 bristningar under min förlossning och blev sydd fel. Dom sydde in en muskel fel och nu kan jag inte ha normal samlag alls. Har haft en traumatiserad förlossning och mår psykiskt och fysiskt dåligt av det. Hur mycket kan jag förvänta mig i skadestånd? bara själva tanken på att dom ska öppna upp och sy igen samt lida ännu mer har förvärrat min ptsd
Tora Odin |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline.Först och främst beklagar jag det inträffade. Självklart har du som patient rätt att få bra vård av god kvalitet! Upplever du att den vård du har fått har varit felaktig så ska du anmäla dessa fel och brister och i vissa fall även ha rätt till ersättning.Möjligheten till ersättningDen lag som reglerar om en patient har rätt till ersättning är Patientskadelagen. För att kunna få ersättning enligt lagen krävs att någon form av skada har uppkommit i samband med sjukvård. Skadan ska även ha uppkommit som en följd av någon av grunderna som räknas upp i en punktlista i 6 § Patientskadelagen. Jag skulle tro att den punkt som passar bäst in på ditt fall är punkt 1 (skada orsakad av undersökning, vård, behandling eller liknande åtgärd). Vill du kräva ersättning för skadan ska du göra en anmälan till LÖF. På LÖFs hemsida finns utförlig information om hur en anmälan ska göras. Har du ytterligare frågor kring hur anmälan om ersättning ska göras kan du även kontakta LÖF på 08-551 010 00.Hur mycket kan du förvänta dig i ersättning?Skadeståndets storlek kommer bestämmas i enlighet med skadeståndslagen. Exakt hur mycket du kan tänkas få kan jag inte svara på på rak arm, men jag kan återigen tipsa dig om LÖF:s hemsida där du kan läsa dig till vad du kan få ersättning för, se här. Den exakta summan beslutar LÖF om, genom att ta hänsyn till skadans omfattning och andra kringliggande omständigheter.Du bör även anmäla bristernaUtöver att kräva ersättning tycker jag också att du bör anmäla bristerna om du inte redan gjort det. Det går till enligt följande:Först och främst: Kontakta den ansvariga vårdpersonalenInnan du går vidare och anmäler ett klagomål ska du först ta kontakt (skriftligt eller e-post) med den vårdpersonal som har undersökt och/eller behandlat dig. De har en skyldighet att ta emot dina synpunkter och svara på dessa. Behöver du stöd i att föra fram dina synpunkter eller klagomål kan du kontakta patientnämnden i ditt landsting eller region. Patientnämnden kan även hjälpa dig att få dina klagomål besvarade. Du kan se vilken som är din patientnämnd här.Därefter: Gör en anmälan hos Inspektionen för Vård och OmsorgVid allvarligare händelser inom vården - vilket jag kan tänka att det rör sig om i ditt fall - kan man anmäla dessa till IVO (Inspektionen för Vård och Omsorg). Med allvarliga skador menas exempelvis att vården leder till att någon får bestående skador, ett ökat behov av vård, eller att någon avlider. På IVOs hemsidahittar du mer information om anmälan samt en blankett du kan använda dig av. Som huvudregel utreder inte IVO händelser som ligger längre än två år tillbaka i tiden.Behöver du hjälp tillhandahåller IVO en upplysningstjänst där du kan få råd och guidning kring hur du ska göra din anmälan: 010-788 50 00.Hoppas att du fått svar på din fråga!Vänligen,

Jag har arbetstillstånd men önskar jobba för annat företag än som anges i beslutet - får jag det?

2019-04-24 i Migrationsrätt
FRÅGA |Hej och tack for dina service. Jag tänkte bara fråga om jag har en arbetstillstånd som personlig assistent och jag vill jobba som vikarie på en företag som medicinsk teknik konsult, får jag göra det ? och kan man arbeta på deltid på två företag som har olika inriktning ?
Cornelia Isacson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Arbetstillstånd regleras i 6 kapitlet utlänningslagen (UtlL). Arbetstillstånd ges för en viss tid och får avse visst arbete och förenas med villkor (6 kap 1 § UtlL). I ditt arbetstillstånd finns angivet hos vilken arbetsgivare och för vilket yrke som ditt arbetstillstånd gäller. Under två år är arbetstillståndet knutet till en specifik arbetsgivare eller till ett visst yrke (6 kap 2 a § tredje stycket UtlL). Om du har arbetat mindre än 24 månader hos nuvarande arbetsgivare eller för det yrke som står i beslutet, är det inte möjligt att byta arbetsgivare eller arbetsuppgifter. I så fall behöver du ansöka om nytt arbetstillstånd. Det finns dock en möjlighet att byta arbetsgivare om längre än 24 månader har passerat och förlängning beviljats av Migrationsverket (6 kap. 5 § UtlL). Då krävs det inte ny ansökan om arbetstillstånd. Observera att detta enbart gäller om du byter arbetsgivare och inte om du byter yrke. Av frågan tolkar jag att du önskar förändring både avseende arbetsgivare och yrke. Det ställs krav på att ny ansökan om arbetstillstånd ska lämnas in. Mer information om detta kan du läsa om på migrationsverkets hemsida.Hoppas mitt svar var behjälpligt. Har du fler frågor är du varmt välkommen att återkomma! Med vänliga hälsningar, Cornelia Isacson

Bostadsrätt och socialbidrag?

2019-04-24 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Kan min dotter få social bidrag om hon ska bo på en bostadsrätt som jag (mamma) köpt?
Claudio van der Touw |Hej! Tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du vill veta om din dotter har rätt till socialbidrag trots att hon bor i en bostadsrättslägenhet som du köpt till henne. Vad säger lagen? Det som brukar kallas för socialbidrag regleras huvudsakligen i socialtjänstlagen (SoL). Framförallt hittar man bestämmelser som är relevanta för din fråga i lagens fjärde kapitel. Av 4:1 SoL framgår att den som inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd för sin försörjning (så kallat försörjningsstöd) och för övriga delar av sin livsföring. Av bestämmelsens första mening framgår att socialbidrag är något som ska komma på fråga i sista hand, dvs när man uttömt möjligheterna att tillgodose sina behov på egen hand. Man kan schematiskt säga att biståndet som man kan få enligt 4:1 SoL delas in i ekonomiskt bistånd och annat bistånd som kan bestå i lite vad som helst som socialtjänsten anser lämpligt. Socialbidraget hänför sig till det ekonomiska biståndet och vid en bedömning av rätten till detta undersöker socialtjänsten i den kommun den sökande bor i den enskildes ekonomiska förhållanden. Huvudregeln vid prövning av andra typer av bistånd är att man inte får ta hänsyn till den sökandes ekonomi (4:1 3 st. SoL). Vilken typ av utgifter som ekonomiskt bistånd i form av försörjningsstöd lämnas för framgår av 4:3 SoL. Vid bedömningen av huruvida ekonomiskt bistånd ska betalas ut kan saker som övriga familjemedlemmars ekonomi (med undantag för vad som framgår av 4:1a SoL) väga in i bedömningen. Om en sökande till exempel bor tillsammans med en make som förvärvsarbetar kan det påverka bedömningen av huruvida den sökande har rätt till ekonomiskt stöd. Om den sökande har tillhörigheter av stort ekonomiskt värde eller någon typ av personlig förmögenhet kan dessa omständigheter också komma att påverka bedömningen. Bedömningen av bostaden Den bostad man bor i kan komma att spela roll när socialtjänsten gör sin bedömning om rätten till bistånd. Försörjningsstödet syftar ju till att täcka kostnader för försörjning (däribland boendekostnader). Dessa kostnader ska dock vara skäliga. Om man till exempel bor i en bostadsrätt med mycket hög avgift och övriga kostnader kan socialtjänsten göra bedömningen att den enskilde måste flytta till ett billigare boende, detta gäller framförallt när biståndsbehovet förväntas bli långvarigt. Ett byte av boende bör dock komma i fråga endast i undantagsfall och det finns i individuella fall omständigheter som trots höga boendekostnader talar emot att socialtjänsten bör begära att någon byter boende. Dessa är huvudsakligen om det skulle medföra negativa sociala verkningar som till exempel att eventuella barns umgänge med vänner och skolgång avbryts eller om bostaden är särskilt anpassad efter den boendes särskilda behov. Detta kan man läsa om i socialtjänstens allmänna råd om ekonomiskt bistånd. Sammanfattning Sammanfattningsvis kan sägas att inte går att med den information jag fått i din fråga ge ett definitivt svar på frågan om din dotter kan få socialbidrag även om hon bor i en bostadsrätt som du köpt. Om vi utgår från att det handlar om en tämligen "normal" bostadsrätt som inte medför oskäliga boendekostnader bör inte den omständigheten påverka bedömningen som socialtjänsten gör avseende din dotters rätt till socialbidrag. Socialtjänsten gör alltid en samlad bedömning av den sökandes ekonomiska förhållanden (boendekostnader ingår i denna) innan ett beslut om ekonomiskt bistånd i form av försörjningsstöd meddelas. Jag hoppas att du med detta fått svar på din fråga! Om du skulle ha några ytterligare funderingar är du varmt välkommen att återkomma till oss på lawline. Med vänlig hälsning,

Ska jag betala parkeringsböter fast jag tänker överklaga?

2019-04-23 i Parkeringsböter
FRÅGA |Parkerade idag vid Falu lasarett. Incheckning 10:01 ti 23 apl 19. Kupongen låg väl synlig i vindrutan. Utcheckning 12:17 ti 23 apr 19.Fick dessvärre en p-bot på 400 kr. Kontrollen skedde 10:29-10:35. Har inte för avsikt att betala p-boten.Hälsningar
Sofia Holgersson |Hej! Och tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga!Jag förstår det som att du fått en p-bot fast att du har betalat för parkeringen. Eftersom du har betalat men trots detta fått en bot kan du överklaga detta. Hur du överklagar står på boten. Om du ska betala avgiften eller inte beror på om det rör sig om en felparkeringsavgift eller en kontrollavgift. Vilken slags avgift det rör sig om står på boten. Rör det sig om en felparkeringsavgift rekommenderar jag dig att betala boten eftersom du annars kan få påminnelseavgifter samt då skulden kan gå till kronofogden. Om du får rätt i frågan kommer du få pengarna återbetalda. Rör det sig istället om en kontrollavgift ska du så snart som möjligt klaga till den som utfärdat avgiften, till exempel parkeringsbolaget eller markägaren. Till skillnad från en felparkeringsavgift finns det möjlighet att hålla inne betalningen för en kontrollavgift. Det är viktigt att du bestrider avgiften skriftligen, exempelvis genom att skicka ett mejl. Hoppas du fått svar på din fråga!

Uppehållstillstånd med anknytning till svensk medborgare

2019-04-25 i Migrationsrätt
FRÅGA |HejJag ska gifta mig i Sverige med min tjej som kommer från Ukraina. Vi har redan beställt tillstånd från skatteverket.Efter att vi har gift oss och ansökt om uppehållstillstånd i Sverige till henne (Jag har Svenskt medborgarskap) Måste hon åka tillbaka till Ukraina och vänta på svar?Om ja, kan vi vara tillsammans ändå i Sverige utan att någon myndighet vet detta, alternativt förlänga 90dagars regeln genom att åka över tilll Danmark i syfte att på datumstämpel på passet?
Galina Krasteva |Hej! Tack för att du ställt din fråga till oss på Lawline!Huvudregeln är att din tjej som vill bo med dig i Sverige, ska ansöka om uppehållstillstånd från hennes hemland Ukraina eller det land där hon har tillstånd att bo. Uppehållstillståndet ska vara klart innan hon reser in i Sverige. Det innebär att hon ska ansöka om och beviljas uppehållstillstånd före inresan i Sverige. En sådan ansökan om uppehållstillstånd får inte beviljas efter inresan. Från denna huvudregel förekommer det dock vissa undantag som ger din tjej möjlighet att ansöka om uppehållstillstånd när hon redan befinner dig i Sverige. I 5 kap. 18 § andra stycket utlänningslagen (här) finns en uppräkning av undantagssituationer när uppehållstillstånd får beviljas medan sökanden befinner sig i Sverige. I punkten 5 anges att uppehållstillstånd kan beviljas trots att utlänningen befinner sig i Sverige om han eller hon har stark anknytning till personen som är bosatt i Sverige och det inte skäligen kan krävas att utlänningen reser till ett annat land för att ge in ansökan där. I undantagsregeln anges vilka fall av familjeanknytning som kan vara föremål för undantag från huvudregeln. Dessa fall av familjeanknytning är familjeåterförening, så kallad snabb anknytning, andra anhöriga som utlänningen haft hushållsgemenskap med, en utlänning som är förälder till och vårdnadshavare för samt sammanbor med ett i Sverige bosatt barn, samt en förälder som ska utöva umgänge med ett i Sverige bosatt barn.Familjeåterförening omfattar bland annat den som är make eller sambo till någon som är bosatt i Sverige eller ett utländskt barn som är ogift och har en förälder som är bosatt i eller har beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige. Med snabb anknytning syftas på en utlänning som har för avsikt att ingå äktenskap eller inleda ett samboförhållande med en person som är bosatt eller som har beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige, om förhållandet framstår som seriöst och inte särskilda skäl talar mot att tillstånd ges.Av omständigheterna i din fråga framgår att din tjej har för avsikt att ingå äktenskap med dig som är svensk medborgare och är bosatt i Sverige. Det innebär att hon har så stark anknytning till dig att hon kan beviljas uppehållstillstånd trots att din tjej befinner sig i Sverige. Det räcker dock inte att enbart ha stark anknytning till den bosatta personen i Sverige utan det ska dessutom inte skäligen kunna krävas att utlänningen reser till ett annat land för att ge in sin ansökan därifrån.Avseende skälighetsrekvisitet har det i förarbetena till utlänningslagen understrukits att stor tonvikt bör läggas vid de svårigheter en sökande kan möta när det gäller att återvända till hemlandet för att inge en ansökan därifrån. Som exempel på sådana situationer anges bland annat svårigheter att erhålla pass eller utresetillstånd, skyldighet att fullgöra en mycket lång värnpliktstjänstgöring eller att avtjäna ett straff för gärning som inte är straffbelagd i Sverige. Om det inte finns någon svensk utlandsrepresentation i det land som utlänningen ska återvända till och det är förenat med stora praktiska svårigheter och betydande kostnader att resa till något grannland, kan vara ytterligare en omständighet då det inte är skäligt att låta den sökande återvända till ett annat land för att inge sin ansökan därifrån.Om din tjej har stora svårigheter att återvända till hemlandet Ukraina för att inge en ansökan därifrån, kan Migrationsverket bevilja henne uppehållstillstånd trots att hon befinner sig i Sverige. Sammanfattningsvis kan sägas att din tjej måste befinna sig i Ukraina enligt huvudregeln för att ansöka om uppehållstillstånd i Sverige. Om din tjej uppfyller kravet på stark anknytning och skälighetsrekvisitet i 5 kap. 18 § andra stycket utlänningslagen, kan hon ansöka om uppehållstillstånd trots att hon befinner sig i Sverige. Om ni väljer att vara tillsammans i Sverige under handläggningstiden, trots att din tjej ansöker om uppehållstillstånd enligt huvudregeln, riskerar hon att få avslag på sin ansökan.Hoppas att jag har svarat på din fråga och mitt svar var till hjälp!Med vänliga hälsningar,

Myndighet har meddelat beslut eller upplysning utan stöd i lag

2019-04-24 i Myndigheter
FRÅGA |Till LawlineLagprövningJag tror jag ställde frågan tidigare – men fick inte något klart svar.Hur är det egentligen när en myndighet eller domstol struntar i lagen utan stödjer sina beslut/domar enbart på egna föreskrifter – jag menar när jag själv upptäcker att det som en myndighet upplyser mig om är inte alls juridisk bindande ( det upplyser mig tex Försäkringskassans kundtjänst om) utan enbart på reklambroschyr nivå.Helst vill jag inte följa upplysningar som krokar med lagar tex Socialförsäkringsbalken eller ändå sämre – krokar med andra lagar.Vad kan jag göra själv ?
Gustav Östlund |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag uppfattar din fråga som att du undrar om myndigheter får fatta beslut som inte är förenliga med lag utan baseras helt på egna föreskrifter samt om du måste följa vad myndigheten säger eller om du kan göra något.Inledningsvis vill jag framhålla att det är viktigt att skilja på om det du har fått av myndigheten är beslut eller om det enbart är upplysningar. Detta har stor betydelse för om du är skyldig att följa vad myndigheten säger samt om du har möjlighet att exempelvis överklaga. Jag är lite osäker på precis vad som har inträffat i ditt fall.Beslut i ärenden kan överklagasOm du är part i ett ärende utmynnar det i slutändan av att en myndighet fattar ett beslut. Ett beslut kännetecknas främst av att det kan få faktiska verkningar för parten och att du måste följa beslutet om det står sig. En myndighet får inte meddela beslut som står i strid med lagen. Myndigheten måste i sitt beslut ge en motivering till beslutet där det anges vilka föreskrifter, d.v.s. lagregler eller myndighetens föreskrifter etc., som har tillämpats (32 § förvaltningslagen).Om du är part i ärendet och beslutet går dig emot har du möjlighet att få beslutet ändrat eller upphävt genom att du gör ett överklagande till en förvaltningsdomstol (40 § förvaltningslagen, 41 § förvaltningslagen och 42 § förvaltningslagen). Detta är det lämpligaste alternativet om du anser att myndighetens beslut står i strid med lagen. Ett överklagande ska lämnas in skriftligen till den myndighet som har meddelat beslutet och där ska du ange vilket beslut du överklagar och på vilket sätt du vill att beslutet ska ändras (43 § förvaltningslagen).Upplysningar är inte bindandeHar du däremot exempelvis har kontaktat en myndighet för att få information om något, är du vanligtvis inte part i något ärende. Istället är det så att det myndigheten säger till dig inte är ett beslut, utan enbart upplysningar. Sådana upplysningar har du som enskild inte någon skyldighet att följa. Det innebär också att du inte har möjlighet att överklaga en upplysning, förutom i undantagsfall.En myndighet måste vara tydligMyndigheter måste i sina kontakter med enskilda vara tydliga, så att den enskilde förstår vad det rör sig om. Rör det sig om ett beslut måste myndigheten skriftligen ange det och myndigheten måste också vara tydlig med när det rör sig om allmänna råd eller upplysningar (se t.ex. 6 § förvaltningslagen). I särskilda fall kan du få rätt till skadeståndOm en myndighet har lämnat dig felaktiga upplysningar eller råd och du har följt dem, kan myndigheten bli skadeståndsskyldig om du lider en ren förmögenhetsskada (3 kap. 3 § skadeståndslagen). För detta krävs dock att det finns särskilda skäl. Sådana särskilda skäl kan föreligga om informationen är felaktig och riktad till dig genom en särskild uppmaning. En skadeståndstalan går att föra i allmän domstol.SammanfattningOm myndigheten har meddelat ett beslut i ett ärende som står i strid med lag, kan det överklagas till förvaltningsdomstol. En myndighet måste ange vilka författningar den har fattat sitt beslut på, men måste alltid följa lagen. Rör det sig däremot bara om upplysningar har du ingen skyldighet att följa dem eftersom sådana är inte bindande för enskilda. Har du lidit ren förmögenhetsskada på grund av att du har följt felaktiga upplysningar från en myndighet kan du få rätt till skadestånd i särskilda fall.Tycker du annars att myndigheten har agerat undermåligt kan du vända dig till Justitieombudsmannen eller Justitiekanslern och lämna ett klagomål.Hoppas detta var svar på din fråga. Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Vänligen,

Uppehållstillstånd på grund av anknytning

2019-04-23 i Migrationsrätt
FRÅGA |Jag är svensk medborgare, min flickvän malaysisk. Vi har varit i ett långdistansförhållande i 2 år. Vi har inte levt ihop utan spenderar någon vecka hos varandra då och då. Jag bor i Bulgarien, hon i Singapore. Målet är att leva tillsammans i Sverige inom 2-3 år, helst så att hon har permanent uppehållstillstånd i Sverige. Vad är enklaste vägen dit?Jag förstår att vi behöver leva ihop innan hon ansöker, så att vi betraktas som sambos. Vi kan tänka oss att gifta oss också men jag förstår att det inte spelar så stor roll egentligen (?). Tänker jag fel om vi gör så här? Hon flyttar till Bulgarien under 2019 för att leva ihop med mig, vi lever 2 år i Bulgarien och sedan kan hon ansöka om (permanent?) uppehållstillstånd i Sverige på ambassaden i Bulgarien som min sambo. När hon väl beviljas uppehållstillståndet flyttar vi till Sverige.Eller? Måste jag bo i Sverige när hon ansöker? Måste jag flytta till Sverige innan hon kan få uppehållstillstånd? Hon kan ju inte få uppehållstillstånd just nu eftersom vi inte har levt ihop ännu, så jag tänker att vi lever i Bulgarien tills vi uppfyller det villkoret.Undrar också om jobb spelar någon större roll i sammanhanget. Jag har ett "mobilt" jobb som frilansare som jag kan ta med mig oavsett var jag bor, i praktiken som egenföretagare. Mina inkomster uppfyller försörjningskravet men jag kommer inte att vara anställd utan egenföretagare dvs. får starta ett företag i Sverige när flytten blir av.
Narin Banaee |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Detta är en migrationsrättslig fråga som regleras i 5 kap. utlänningslagen (2005:716), UtlL. Uppehållstillstånd på grund av anknytning?Det är fråga om uppehållstillstånd på grund av anknytning, då din partner har för avsikt att söka uppehållstillstånd i Sverige på grund av anknytning till dig med stöd av regeln i 5:3a p.1 UtlL. Däri stipuleras att om ni har för avsikt att ingå äktenskap eller inleda ett samboförhållande med varandra och förhållandet framstår som seriöst får uppehållstillstånd beviljas. Detta innebär att det inte uppställs krav på att ni måste gifta er eller inleda ett samboförhållande innan ni ansöker om ett uppehållstillstånd.Vid ansökan om uppehållstillstånd på grund av anknytning gör Migrationsverket alltid en seriositetsprövning av förhållandet. Detta då man vill undvika ett kringgående av lagen. Det är personen som ansöker om uppehållstillstånd som ska göra det sannolikt att förhållandet är seriöst. Därefter gör Migrationsverket en helhetsbedömning utifrån de omständigheter i det enskilda fallet. Faktorer som är av betydelse vid denna bedömning är däribland hur länge förhållandet har varat, att parterna träffats i viss utsträckning, att de har god kännedom om varandra och att de har ett gemensamt språk att kommunicera på. Hänsyn tas också till om parterna har eller väntar barn tillsammans. Faktorer som talar för att ert förhållande är seriöst är däribland att ni har haft ett långdistansförhållande i 2 år och att ni träffats i viss utsträckning under en längre tid. Försörjningskrav? Mycket riktigt gäller ett försörjningskrav för dig enligt 5:3b UtlL. Detta innebär att du måste kunna försörja dig och din partner samt ha en bostad av tillräcklig storlek och standard för er två. För att du ska kunna uppfylla försörjningskravet ska du även ha någon typ av inkomst. Inkomst från en näringsverksamhet omfattas. SammanfattningMigrationsverket gör en seriositetsprövning vid ansökan om uppehållstillstånd på grund av anknytning. I ditt fall finns det ett antal faktorer som talar för att förhållandet är seriöst. Dessutom är det vikigt att du uppfyller försörjningskravet om din partner ska ansöka anknytning till dig.Jag hoppas att du fått svar på din fråga, och lycka till!

Uppehållstillstånd för barn

2019-04-23 i Migrationsrätt
FRÅGA |Hej Min fru har 2 barn ( 15 och 13 år ) som bor i Brasilien. Hon har fått uppehållstillstånd för att stanna i Sverige. Barnen kunde tyvärr inte söka visum eftersom hon hade inte helt vårdnad om barnen men nu har hon det. Fråga är: kan barnen söka visum hut och vänta på svaret i Sverige eftersom mamman är det endast som har vårdnad om barnen ??
Lars Bergström |Hej och tack för att du hör av dig till oss på Lawline! Din fru har nu ensam vårdnad om barnen och frågan är om de kan stanna i Sverige med henne medan de söker visum. Ett visum är ett tillstånd för att resa in och vara i ett land under max 90 dagar. Som brasiliansk medborgare behövs inget visum för att besöka Sverige. Om tanken är att barnen ska flytta till mamman i Sverige behöver de uppehållstillstånd. Frågor om uppehållstillstånd regleras i Utlänningslagen (UtlL)Uppehållstillstånd för barn som ska flytta till en förälder i SverigeUppehållstillstånd ska ges till ett utländskt barn som är ogift och har en förälder som är bosatt i eller har beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige (5 kap 3 § UtlL).Huvudregeln är att uppehållstillstånd ska sökas från hemlandetNär en person vill ansöka om uppehållstillstånd i Sverige är huvudregeln att ansökan ska göras från hemlandet eller det land där personen har tillstånd att bo (5 kap 18 § UtlL). Det finns dock undantag från huvudregeln för de fall då personen redan befinner sig i Sverige. Dessa undantag regleras i 5 kap 18 § andra stycket UtlL och det undantag som jag anser passar bäst in på situationen är punkt 5 ("utlänningen har stark anknytning till en person som är bosatt i Sverige och det inte skäligen kan krävas att utlänningen reser till ett annat land för att ge in ansökan där"). Detta undantag kan alltså beroende på migrationsverkets bedömning innebära att barnen kan vistas i Sverige i väntan på uppehållstillstånd.SammanfattningDet bör inte vara några problem för barnen att söka uppehållstillstånd i Sverige och ansökan gör de som barn till mamman som har uppehållstillstånd. Anser migrationsverket att de faller in under undantaget jag beskrev ovan ska de kunna söka från Sverige, i annat fall får de söka från Brasilien.Hoppas att du har fått svar på din fråga annars är du välkommen att lämna en kommentar så svarar jag så fort som möjligt. Om fortsatt hjälp önskas, exempelvis med ansökningsprocessen, har vi på Lawline jurister som kan hjälpa er. Är ni intresserade av detta så är ni välkomna att ringa oss för mer information.Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt:Telefon: 08-533 300 04Öppettider: Mån-fre kl. 10.00-16.00