Vad krävs för att få tillverka alkoholdrycker avsedda för försäljning?

2018-06-24 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Vad är det som krävs för att få tillverka egen alkohol avsedd för försäljning till pub/restaurang?Huvudsakligen intresserad av öl/vin men även sprit.Finns det någon omständighet där man får sälja alkohol utanför servering, alltså till privat bruk?
Angelica Karlsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.För att få tillverka alkoholdrycker avsedda för försäljning krävs tillstånd enligt 2 kap. alkohollagen. För sprit, vin och öl gäller att man måste godkännas som upplagshavare för sådana varor enligt lagen om alkoholskatt.Eftersom du önskar tillverka alkohol som ska drickas, är det kraven i 9 § lagen om alkoholskatt som måste uppfyllas för att få tillstånd. Kraven är att du ska anses lämplig med hänsyn till dina ekonomiska förhållanden och övriga omständigheter samt att du har ett utrymme (anläggning, lokal eller liknande) där verksamheten med tillverkningen kan bedrivas. I bedömningen om ett visst utrymme kan godkännas eller inte tas hänsyn till var utrymmet är placerat, hur det är utformat och vad det ska användas till (se SKVFS 2013:12).Ansökan om tillstånd gör du hos Skatteverket. Blankett för detta hittar du här. Du behöver även registrera anläggningen, vilket du gör hos Livsmedelsverket om du ska tillverka vin och/eller sprit och hos Miljö- och hälsoskyddskontoret om du ska tillverka öl och/eller importera alkoholdrycker (läs mer om detta här).Du kan inte sälja alkoholdryckerna direkt för privat bruk, däremot kan du sälja genom att vara leverantör till exempelvis Systembolaget (även livsmedelsbutiker beroende på alkoholhalt) eller restauranger och liknande.Hoppas du fick svar på frågan. Återkom gärna vid fler funderingar!Med vänliga hälsningar,

Skadeståndsansvar vid vållande till annans död

2018-06-24 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hej! Min far dog pga slarv inom vården. Det har varit en lång utredning av IVO med många inblandade och den visade på att alla sjuksköterskor som haft hand om min far agerat felaktigt vilket ledde till att han kom dit väsentligen frisk men avled inom knappt 24 timmar från att han kom till platsen. Vi anmälde omgående direkt efter hans död till alla instanser. Nu efter IVOs utredning var klar så beslutade försäkringsbolaget, som kommunen där det hände har, att anlita en utomstående försäkringsutredare. Detta bolag kom fram till att det definitivt var en patientskada och ärendet skickades då vidare till deras personskadeavdelning för att utreda samband och vilka ersättningar som kunde utges till dödsboet. Dessa kom väldigt snabbt fram till att det inte fanns någon som helst rätt överhuvudtaget till ersättning pga att vi inte anmält skada innan han avled. Är detta verkligen rätt? Hur ska man kunna anmäla innan han avled då skadan var att han just avled. Han var frisk när han kom dit och befann sig där mindre än 24 timmar, ska man behöva anmäla i förebyggande syfte?
Stefan Blomqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med dina frågor!Som du säger låter det orimligt att ni ska behöva anmäla skadan innan ni ens fått kännedom om skadans existens. Försäkringsbolag har som mål att betala ut så lite pengar som möjligt, vilket kan vara en av anledningarna till det snabba och negativa svaret från utredarna. Min rekommendation är att ni kontaktar en advokat som kan representera er då ni absolut bör kunna erhålla ersättning för ett så pass grovt missförhållande som lett till att en förhållandevis frisk människa avlidit på under 24 timmar. Detta säger jag med bakgrunden av den givna informationen och faktumet att sådana här fall kräver en större expertis än vad man kan ge över nätet till exempel.Jag hoppas att jag lyckats besvara dina frågor!Mvh,

Behöver jag söka tillstånd för min fest?

2018-06-24 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej Lawline! Vi är ett par vänner som planerar att arrangera en fest i slutet av sommaren. Det är en privat fest med ca 60-80 personer inbjudna, varav alla är vänner/kompisar till oss som arrangerar. Det som förenar oss alla och de inbjudna är att vi alla tillhör samma trossamfund. Därmed är festen strikt sluten och även platsen ligger ganska avlägset och långt ute i skogen för att undvika att utomstående kan ta sig in och för att inte störa eventuellt boende i närheten. Det som står på dagsordningen är lite DJ:s, lite dans och grillning. Vad gäller alkohol så kommer de som vill dricka få ta med sig eget. Frågan: 1) Behöver vi söka tillstånd för festen? Eller klarar vi oss utan? Det är ju inte vår mark som vi tänkt att hålla till på, men det är ingen offentlig tillställning i det avseendet att utomstående vet om att festen hålls. Det är strikt inbjudan som gäller. 2) Alternativet är att vi håller till på min svågers privata mark som han äger. Gäller samma regler då?
Natalie van den Broek |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.I och med att din fråga innehåller diverse olika aspekter kring tillstånd (såsom berör alkohol, inbjudan eller fest på offentlig resp. privat mark) kommer jag redogöra för fler olika tillståndregler. Offentlig platsVid offentlig plats krävs ofta tillstånd. De vanligaste är i form av tillstånd för uteservering, försäljning, insamling av pengar etc. Vid en offentlig tillställning såsom danstillställning, stadsfest, tivoli etc. krävs också tillstånd. Vid en allmän sammankomst såsom konsert, religionsutövning etc. krävs också tillstånd. Det framgår inte av frågan om det är en offentlig plats, endast att du inte äger marken. Din fest, av din beskrivning, anser jag inte är att anse som sådana offentliga tillställningar/sammankomster som omfattas i strikt mening, i vart fall av den information jag kan utläsa och hur jag tolkar den. Dock innehåller festen DJ och dans och kan ändå anses vara en offentlig tillställning. Om man har danstillställning i en offentlig plats / lokal så behövs tillstånd (2 kap. 3 § Ordningslagen). Huruvida något kvalificeras som danstillställning är en bedömning som görs i enskilt fall. Ett bröllop är inte att anse som danstillställning för att man får dansa framåt kvällen i och med att huvuddelen av festen snarare är i form av middag och liknande. Om besökarantalet är högt, inbjudningarna är omfattande och lokalen har riggats för just en danstillställning med ljus- och ljudanläggningar så har de tidigare bedömts vara offentliga danstillställningar. Jag anser att 80 personer är att anse som högt antal. Privat markVid fest på privat mark har man självfallet mer friheter, just oftast för att man inte kan ha lika stora tillställningar på privat mark. Men att det är på privat mark utesluter inte att det krävs tillstånd. Tillstånd krävs om festen är av den typ och omfattning som förutsätter tillstånd. Huruvida det är privatmark utesluter således inte tillstånd men tumregeln för huruvida något ska anses privat eller offentligt bedöms utifrån omfattningen av tillställningen och villkoren för tillträdet till denna. Det avgörs som nämnt från fall till fall men generellt kan sägas att för att en tillställning skall räknas som icke-offentlig och vara befriad från tillståndskrav så måste den vara genuint privat, Du skall med andra ord ha någon form av personlig anknytning till alla inbjudna och biljetterna får inte distribueras till utomstående. Att alla tillhör samma trossamfund kan antyda att det är en privat krets, men det höga antalet kan också innebära att omfattningen är för stor för att anses privat.AlkoholtillståndOm festen är att se som offentligtillställning så krävs det serveringstillstånd om alkohol ska drickas under denna, det oavsett om alkoholen är medhavd av besökarna eller ej (2 kap. 18 § Ordningslagen). Det spelar således ingen roll att ni inte bjuder på alkoholen. Det som är av betydelse är om det förekommer alkohol på en offentlig tillställning. Ansökan om serveringstillstånd ska göras skriftligen hos kommunen. Dock kan man undankomma kravet på serveringstillstånd om det är så att det sker vid enstaka tillfällen till en förutbestämd krets av personer. Utifrån din beskrivning kan din fest vara ett sådant undantag. SammanfattningSom du säkert ser tar bedömning om tillstånd sikte på typen av tillställning och inte var den nödvändigtvis hålls. I din fråga framställs det relativt privat, det enda det kan falla på är huruvida det är att anse som danstillställning. Säkrast är att höra av dig till polismyndigheten och fråga huruvida de anser att det krävs tillstånd i den omfattningen. Då har du även möjlighet att besvara deras frågor lättare och de kan också avgöra hur offentlig tillställningen är att anses som utifrån alla parametrar såsom aktivitet, antal inbjudna, hur tillgänglig den är lokalmässigt etc. Det är även bättre att vara på säkra sidan än att en sådan stor och rolig tillställning blir avbruten av polis. Som du säkert förstår kan jag inte med klarhet avgöra huruvida din fest kräver tillstånd i och med att det görs utifrån en bred bedömning från fall till fall men jag råder dig att för säkerhetsskull kolla upp det men polismyndigheten. Lycka till!Om du vill ha mer rådgivning är du mer än välkommen att vända dig till några av våra andra tjänster:- Gratis telefonrådgivning, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 2.- Ställ en expressfråga och få garanterat svar inom tre dagar för 995 kr, klicka här- Ställ en expressfråga och få garanterat svar inom 24 h för 1495 kr, klicka här- Boka tid med en jurist för 1677,50 kr/h, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 1.Med vänlig hälsning,

Hur får man svenskt medborgarskap?

2018-06-23 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Hej! Jag är 17 år och 5 månader gammal. Jag har bott 3 år i Sverige. Jag har fått permanent uppehållstillstånd för första gång, jag menar jag har inte fått något avslag. Kan jag få medborgarskap? Tack för svar.
Nelly Corneteg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Svaret kommer att delas upp i två delar, en del om hur du ansöker om medborgarskap som minderårig och en del om hur du ansöker när du fyllt 18 år.Ansökan minderårig:Eftersom du är under 18 år räknas du som barn (9 kap. 1§ Fb). I 7§ MedbL står det att det barn som inte har svenskt medborgarskap kan få det genom att den som har vårdnaden om barnet ansöker om det till Migrationsverket. För att din ansökan ska godkännas krävs det att du har uppehållstillstånd i Sverige och har bott här i tre år. Har du inte något medborgarskap sen tidigare och alltså är helt utan, faller du under rubriken statslös, och då räcker det med att du bott i Sverige i två år.Ansökan 18 år:Du kan själv skicka in en ansökan om medborgarskap till Migrationsverket när du har fyllt 18 år. Då krävs det att du på något sätt styrkt din identitet, har ett permanent uppehållstillstånd i Sverige och har hemvist här. Hemvist har du från den tidpunkt dins ansökan om uppehållstillstånd för bosättning godkändes. Du ska även ha bott i Sverige i fyra år om du är att betraktas som statslös (se förklaring ovan) eller bedöms vara flykting enligt 4 kap 1§ UtlL. Annars krävs det att du bott i Sverige i fem år. Du ska också kunna förväntas leva hederligt, dvs, inte gjort dig skyldig till något brott tidigare. Detta framgår av 11§ MedbL.Hoppas du fick svar på din fråga och tveka inte att höra av dig igen!Med vänliga hälsningar,

Har en intagen på anstalt rätt att ha medicin i cellen?

2018-06-24 i Myndigheter
FRÅGA |Om en intagen på en anstalt har fått godkänt av ansvarig sjuksköterska att ha egenvård av läkemedel, vilken rätt har kriminalvården att inte tillåta dessa att förvaras i cellen och därtill neka den intagna att ta medicinen vid fel tidpunkt? Egenvården bör väl betyda att det är den intagnas ansvar att sköta sin medicinering, inte kriminalvårdarnas?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Regler för den som är intagen i kriminalvårdsanstalt finns i fängelselagen (FÄL) och fängelseförordningen (FÄF). Kriminalvården har i enlighet med fängelselagen delegerats att ta fram riktlinjer för verkställighet av lagen (15 kap. 5 § FÄL). Dessa riktlinjer finns att läsa i KVFS 2001:1 FARK Fängelse (FARK Fängelse). FARK Fängelse är uppbyggd genom att den kompletterar fängelselagen, dels i form av föreskrifter, dels i form av allmänna råd till reglerna.Det finns ingen rätt att inneha medicin i cellen, men heller inget uttryckt förbudDet en intagen får ta emot och inneha finns reglerat i 5 kapitlet fängelselagen och motsvarande kapitel i FARK Fängelse. Ingen av bestämmelserna ger uttryck för att en intagen får inneha medicin på rummet, samtidigt förbjuder ingen av bestämmelserna det heller. Rätten till hälso- och sjukvård regleras i 9 kapitlet i samma lag och föreskrifter. Enligt föreskrifterna ska en intagen som föreskrivits en viss medicin få tillgång till den enligt föreskrivningen (9 kap. 2 § FARK Fängelse). Som kommentar genom de allmänna råden framkommer att rätten att få tillgång till medicinen inte alltid innebär att den intagne har rätt att inneha medicinen på rummet.Justitieombudsmannen (JO) har inga synpunkter på att en intagen inte får ha medicin i cellenI ett beslut från år 2011 kommenterade justitieombudsmannen (JO) ett häktes regler kring att ansvaret för utdelning av egenvårdsmediciner överlämnats till kriminalvårdspersonalen. I fallet fick den intagne inte ha medicinen på rummet utan den delades ut av personalen. JO uttalade i sitt beslut att det var en lämplig ordning som det inte lämnades några synpunkter på (JO Dnr 1630-2010). Även om det finns en skillnad mellan häkte och kriminalvårdsanstalt torde det vara rimligt att en liknande bedömning görs i fråga om mediciner på kriminalvårdsanstalt.Den intagne bör skriftligen begära att ha medicinen på rummetMitt råd till den som är intagen i kriminalvårdsanstalt är att skriftligen begära att få inneha medicinen på rummet, om det finns skäl för det. Vid en sådan begäran måste kriminalvården ta ett beslut. Beslutet kan det sedan begäras omprövning av hos Kriminalvården, därefter kan det överklagas till förvaltningsrätten (14 kap. 1 § FÄL). Då det inte finns ett uttryckligt förbud mot att inneha medicinen på rummet kommer det sannolikt vid en prövning att tas hänsyn till behovet att ha medicinen på rummet, eventuell missbruksproblematik och vilken säkerhetsklass den intagne är placerad i.Skulle den intagne få medicinen vid fel tidpunkt och uppleva sig felaktigt bemött av Kriminalvården finns det alltid en möjlighet att begära att få saken prövad av justitieombudsmannen genom en anmälan via dennes hemsida.Hoppas du fått svar på din fråga! Har du fler frågor är du varmt välkommen att återkomma.Vänligen,

Hur överklagar man en körkortsåterkallelse?

2018-06-24 i Trafik och körkort
FRÅGA |Hejsan! Det är så att jag för ett tag sen körde lite för fort och blev fotad i en fartkamera. Där det är över 30 km för fort så dom kommer vilja återkalla mitt körkort. Har fortfarande prövotid kvar på det.Men jobbar med att laga bilar så måste ha ett körkort för att kunna jobba på det stället. Så tänkte kolla om det finns någon chans att överklaga det fastän jag fortfarande har prövotid kvar?? Eller kommer jag bli av med jobbet nu ocksåMVH kanske snart arbetslös person
Johannes Norrman |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Mina utgångspunkterJag utgår ifrån att du i din beskrivning av omständigheterna varit sanningsenlig. Jag utgår vidare ifrån att ditt körkort återkallats av Transportstyrelsen. Sist men inte minst tolkar jag din fråga på så vis, att du vill ha hjälp med en strategi för att hindra att ditt körkort återkallas, eftersom du fortfarande har prövotid på det.Det finns grund för att återkalla ditt körkortDu har överskridit högsta tillåtna hastighet vid förandet av ett motordrivet fordon. Hastigheten du kört i, är vidare ganska hög; utan att veta hastighetsbegränsningen på vägen du körde på, kan jag dock inte bedöma huruvida det finns utrymme för att betrakta brottet som ringa (mindre allvarlig). Jag kommer, med hänsyn till att 30 km för fort ändå är ganska mycket, utgå ifrån att din överträdelse inte är att betrakta som ringa. Detta innebär i sin tur att det finns grund för att återkalla ditt körkort (5 kap 3 § först stycket fjärde punkten körkortslagen). Kan du ändå komma undan med en varning?Beslutet att återkalla ditt körkort kan, enligt 8 kap 1 § första stycket första punkten körkortslagen med hänvisning till 7 kap 2 § körkortslagen, överklagas till förvaltningsrätten. Transportstyrelsens beslut att återkalla ditt körkort, kan alltså överklagas. Det faktum att prövningstiden på ditt körkort löper, har ingen betydelse för din rätt att överklaga.Enligt 5 kap 9 § första stycket körkortslagen, kan istället för återkallelse en varning meddelas, om en varning av särskilda skäl kan antas vara en tillräcklig åtgärd. Frågan är om det finns förutsättningar för att komma undan med en varning i ditt fall.Högsta förvaltningsdomstolen har i en rad avgöranden (se bl.a RÅ 1994 ref 41) uttalat sig om när en varning kan anses vara tillräcklig. Det rör sig förenklat om fall, då den ansvarige föraren t.ex har ett stort behov av sitt körkort, har lång erfarenhet av att köra, och inte tidigare gjort sig skyldig till några trafikbrott.Av din fråga framgår att du är i mycket stort behov av ditt körkort för att kunna arbeta; detta har i ett inte helt olikt HFD-fall lett till att en varning meddelades (RÅ 1994 ref 41 III). Samtidigt så löper prövningstiden på ditt körkort fortfarande, vilket jag bedömer vara en mycket negativ omständighet för dig vid domstolens prövning. Sammantaget är det inte uteslutet att förvaltningsrätten, vid en helhetsbedömning av omständigheterna i ditt fall, bedömer att ingripandet kan stanna vid en varning. Samtidigt finns det omständigheter, som är besvärande för dig. Det är tyvärr enligt min bedömning större sannolikhet, att förvaltningsrätten håller med om att ditt körkort bör återkallas, än att de ändrar Transportstyrelsens beslut och meddelar dig en varning.Det skadar dock inte att pröva, och jag rekommenderar följaktligen att du överklagar Transportstyrelsens beslut till förvaltningsrätten, och yrkar att du istället för återkallelse meddelas en varning.SammanfattningEftersom du kört för fort, har Transportstyrelsen rätt att återkalla ditt körkort. Det finns dock ett visst utrymme, för att i särskilda fall meddela en varning istället för återkallelse. Du bör därför överklaga Transportstyrelsens beslut att återkalla ditt körkort till förvaltningsrätten, och yrka (begära) att du istället ska meddelas en varning, med hänvisning till att du är i särskilt behov av körkortet med tanke på ditt arbete. Det är osäkert om du kan nå framgång med detta, men det är värt ett försök.Lyckönskningarna och hälsningar,

Överklagan av socialsekreterarens beslut

2018-06-23 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hej!Min mamma har ett läkarintyg som bekräftar flera kroppshinder som leder till att hon inte kan jobba heltid utan kan endast arbeta 25% av tiden dvs 2 timmar per dag. Och detta har bedömts långvarigt enligt läkarintyget.Läkaren har intygat att smärta i axlarna pga diskbråck i halsryggen samt dömningar i hand, psykisk ohälsa pga ångest då hon får hjärtklappning, svettningar och tremor pga stress och trötthet.Mamma får ekonomiskt bistånd från Socialen och trotts läkarintyget så vägrar socialsekreteraren att mamma ska endast jobba 25%. Vad säger lagen om detta? Skulle ni kunna specificera alla paragrafer och förklara vad som gäller? Detta kommer vi då att använda som grund till klagomål på socialsekreterarens beslut.Med vänliga hälsningar
Greta Apelman |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga rör överklagande av socialsekreterarens beslut och vad som gäller vid arbete på deltid. Jag kommer börja med att gå igenom gällande rätt och applicera det på ditt fall och avsluta med en rekommendation. Beslut1. SjukpenningRätten till sjukpenning beslutas av försäkringskassan. Du kan få sjukpenning om du: inte kan arbeta din vanliga arbetstid för att du är sjuk. Du måste vara borta minst en fjärdedel av din vanliga arbetstid för att kunna få sjukpenning (27 kap. 2 § socialförsäkringsbalken). går miste om arbetsinkomst som är sjukpenninggrundande. är försäkrad i Sverige. Vid bedömningen av om arbetsförmågan är nedsatt ska det beaktas om den försäkrade på grund av sjukdomen inte kan utföra sitt vanliga arbete eller annat lämpligt arbete som arbetsgivaren tillfälligt erbjuder honom eller henne. (27 kap. 46 § socialförsäkringsbalken.)2. FörsörjningsstödBeslut om försörjningsstöd tas av socialnämnden (rätten till bistånd enligt 4 kap. 1 § socialtjänstlagen).Socialsekreterarens beslut kan överklagas till allmän förvaltningsdomstol (40 §/22 a § förvaltningslagen) inom tre veckor från att din mamma fick ta del av beslutet från socialnämnden (44 §/23 §). Överklagandet ska vara skriftligt och ges in till socialnämnden (myndigheten som fattat beslutet) som först överväger att ändra beslutet (43 §/23 §). Om det inte ändras skickar de vidare överklagan till förvaltningsdomstolen. I överklagandet ska det anges vilket beslut som överklagas och på vilket sätt du vill att det ska ändras. (Förvaltningslagen får en ny lydelse som träder ikraft 1 juli 2018, därför är det två paragrafer).Med varje beslut ska bifogas instruktioner för hur överklagan ska göras och inom vilken tid. LäkarintygetIbland är läkarintyget otydligt för anställda hos försäkringskassan och socialnämnden och det vill ha konkreta exempel på vilken typ av arbete som kan utföras och inte. Så det kan vara bra att be läkaren att specificera vilka uppgifter din mamma klarar av och inte. Intygen bör alltså, både ur medicinsk och rättslig synvinkel, förutom sjukdomstillstånd eller diagnos, innehålla en beskrivning av funktionsnedsättning, arbetets krav eller innehåll och sambandet däremellan som leder till en eventuell nedsättning av arbetsförmågan. Med funktionsnedsättning avses en beskrivning av hur sjukdomen påverkar den försäkrades kroppsliga (eller mentala) funktion. Arbetets innehåll motsvarar en beskrivning av vilka arbetsmoment som förmågan ska bedömas emot. Det kan handla om att beskriva arbetsuppgifter i det arbete personen har eller arbetsuppgifter på arbetsmarknaden i stort. En bedömning av om det finns ett samband mellan en nedsatt funktion och arbetets innehåll är en viktig förutsättning för att fastställa att nedsatt arbetsförmåga beror på de funktionsnedsättningar som sjukdomen orsakar och inte på andra omständigheter. Läkarintygets bedömningLäkarintyget ska innehålla sådan information att försäkringskassan kan bedöma vilken arbetsförmåga du har. Försäkringskassan avgör sedan om nedsättningen av arbetsförmågan ger rätt till sjukpenning. Viktiga uppgifter i läkarintyget: Diagnos, den eller de sjukdomar och skador som påverkar arbetsförmågan. Funktionsnedsättning, den funktionsnedsättning, fysisk och/eller psykisk, som sjukdomen eller skadan medför. Aktivitetsbegränsning, den eller de aktivitetsbegränsningar som funktionsnedsättning innebär i arbetet och/eller i vardagen. Alltså vad du inte kan göra av det du behöver i ditt arbete eller i vardagen. LagenLagen har inga bestämmelser om vad som gäller när man är sjukskriven på deltid och vad som gäller för beslut kring det. Besluten tas av socialsekreteraren och utifrån dennes bedömning av situationen. Läkarintyget ska ge socialsekreteraren en uppfattning om hur illa det är och vilken möjlighet det finns till att börja jobba heltid igen. Målet från socialnämndens sida är att alla ska komma tillbaka till arbetet på heltid. RekommendationJag rekommenderar dig att vända dig till fackförbundet som kan hjälpa att författa en överklagan. Facket kan hjälpa att föra din mammas talan mot arbetsgivaren.Om det går till domstol ska ni lägga krut på att argumentera för er sak där. I Sverige är det fri bevisprövning vilket betyder att alla bevis kan tas upp som argument för er sak. Det är alltså inte reglerat i lag vad som gäller, utan det handlar om att bevisa oförmågan att arbeta. Bedömningar görs från fall till fall. Det är en bedömning utifrån olika intyg så som läkarintyg och inte utifrån lagtext. Med vänlig hälsning

Strider körkortsåterkallelse mot dubbelbestraffningsförbudet?

2018-06-23 i Trafik och körkort
FRÅGA |Hej jag fick precis en dom för narkotikabrott som jag åkte fast för för 6 mpnader sen. Tog körkortet för 3 veckor sen o nu vill transport styrelsen utreda mina förutsättningar för att ha körkort. Jag hade inte körkortet när jag åkte fast för 6 månader sen. Kan de nu återkalla mitt körkort. Det känns som en dubbelbestraffning.
Sara Jönsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det korta svaret är att nej, som rättsläget ser ut idag så räknas det inte som dubbelbestraffning om ditt körkort skulle bli indraget. Jag kommer nedan gå igenom hur dubbelbestraffningsförbudet har tolkats och sedan avslutar jag med en kort sammanfattning.Hur förbudet mot dubbelbestraffning tolkas i svensk rättDet är helt riktigt att dubbelbestraffning inte är okej, principen kallas ne bis in idem och skyddas av Europakonventionen. Egentligen betyder principen att en lagakraftvunnen dom inte får prövas igen. Det tidigare svenska systemet där man kunde påföras både ett skattetillägg efter prövning av skatteverket samt åtalas för skattebrott på grund av samma händelse ansågs exempelvis utgöra ett exempel på dubbelbestraffning (NJA 2013 s. 502). En viktig anledning till att detta system ansågs strida mot ne bis in idem-principen var att det skedde två separata prövningar av samma sak.Vid en körkortsåterkallelse sker däremot ingen separat bedömning av de händelser som lett fram till, exempelvis, en narkotikabrottsdom. I bland annat NJA 2015 s. 587 har HD kommit fram till att en körkortsåterkallelse som grundar sig i omständigheter som lett till en brottmålsdom inte strider mot förbudet om dubbelbestraffning. SammanfattningSom rättsläget ser ut idag utgör det ingen dubbelbestraffning om transportstyrelsen skulle vilja återkalla ditt körkort. Rättsläget på detta området kan självklart komma att ändras, så som det gjorde vad det gäller skatteförfarandet. Just nu är det dock så här det ser ut.Jag hoppas du fick svar på din fråga!Vänlig hälsning,