Vad betyder ordet "adress" i svenska lagtexter?

2020-11-28 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Vad betyder ordet "adress" i svenska lagtexter? Betyder det nödvändigtvis fysisk postadress, eller kan en godtycklig sträng av bokstäver och tecken som identifierar en mottagare i ett kommunikationssystem sägas utgöra en adress? Jag tänker på mejl och mejladresser men även andra kommunikationsmedel.
Erika Redelius |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Att tolka termer i lagtextTermen adress i lagtext kan inte sägas ha en entydig mening, men du kan i princip utgå från att det är fysisk postadress som menas som huvudregel. Ibland, som i folkbokföringslagen, står det uttryckligen "postadress" men på andra ställen endast "adress". Även i de paragrafer där endast "adress" används måste det förstås som en fysisk postadress utifrån en helhetsbedömning. I vissa lagar, som i aktiebolagsförordningen, står det uttryckligen "e-postadress" när det istället är en mailadress som menas. Tolkningen måste helt enkelt ske utifrån sammanhanget och vad syftet var när lagtexten skrevs. Oftast kan dock syftet förstås vara just en fysisk postadress.Om du har en fråga om en specifik paragraf där ordet används är du välkommen att skicka in den lagtexten till oss, så ska vi göra vårt bästa för att tolka den!Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Hur definieras "tivolinöje" i ordningslagen?

2020-11-26 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Nöjesparker tvingades hållas stängda under sommaren pga corona-pandemin med hänvisning till ordningslagen. I ordningslagen omnämns "tivolinöjen" som en offentlig tillställning. Min fråga är om denna begränsing enligt lagen gäller hela parkerna eller om man kan tolka det som enskilda attraktioner. Övriga delar av parkerna: restauranger, butiker, promenadstråk, m.m. är ju inte tivolinöjen utan är som vilken offentlig plats som helst (med inträde). Om begränsningen om 50 personer endast gäller ett attraktionsområde skulle det betyda att en park kanske har 30 st tivolinöjen de söker tillstånd för var för sig och på så sätt skulle kunna hållas öppna. Är denna tolkning av tivolinöje upp till polisen eller behövs det en dom för att fastställa hur lagen kan tolkas?
My Öhman |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline med dina funderingar. Vilken spännande fråga du har som är väldigt relevant nu i coronatider när nya regler påverkar våra liv i allra högsta grad. En fråga som ofta dyker upp är hur vi ska tolka alla dessa lagar och regler. Inom juridiken görs ofta en tolkning baserat på lagregelns ändamål. Vi kan vända oss till tidigare avgjorda domar, lagens förarbeten men också till rättsvetenskaplig litteratur för att hitta svaret. En dom är alltså inte en förutsättning för att lagen ska kunna appliceras, men kan vara värdefull för tolkningen i framtida fall. Domstolar i Sverige har mandat att bestämma hur lag ska tolkas, vilket innebär att de kan välja att tolka lag på ett annat sätt än vad jag exempelvis kommer att presentera nedan. Det är så juridik fungerar, samlade argument utifrån olika rättskällor. Den som övertygar domstolen vinner, det som domstolen bestämmer gäller. Polismyndigheten har till uppgift att upplösa otillåtna offentliga tillställningar (2 kap. 22 § Ordningslagen). För att sådant arbete ska kunna utföras är det en förutsättning att polisen tillåts göra bedömningar för vad som är en offentlig tillställning. Så hur ska "tivolinöje" tolkas?I ordningslagen finns en definition på "tivolianordningar". "Tivolianordningar" i lagen beskrivs som olika karuseller (2 kap. 13 § Ordningslagen). Enskilda attraktioner är vad som avses med "tivolianordningar" och inte "tivolinöjen". I förarbetena till ordningslagen definieras tivolinöjen som "en tillställning vid vil­ken allmänheten erbjuds att mot betalning använda olika mekaniska anord­ningar för nöjesändamål" (prop.1992/93:210 s. 86). Kopplas karusellerna och andra mekaniska anordningar ut ur ekvationen innebär det att ett nöjesfält per definition inte är ett "tivolinöje". Får det anordnas tivolinöjen utan tivolianordningar då?Även om det inte är fråga om ett tivolinöje är den lista av offentliga tillställningar som finns i ordningslagen inte uttömmande, även andra tillställningar som inte listas kan vara just offentliga tillställningar (2 kap. 3 § 5 punkten Ordningslagen). Avgörande för huruvida ett anordnande är en offentlig tillställning brukar vara avsikten hos arrangören att samla ett visst antal deltagare till tillställningen. Att arrangören tar betalt för inträde till parken är enligt min bedömning något som indikerar att det finns en sådan avsikt. Sammanfattningsvis är det inte själva karusellerna som är ett tivolinöje i ordningslagens mening utan själva nöjesparken där karusellerna finns. Även om det inte finns några åkattraktioner är det troligt att parken skulle klassas som en offentlig tillställning och omfattas av de restriktioner som nu gäller med stöd av ordningslagen. Hoppas att du fick svar på dina funderingar!Hälsningar,

Kan den svenska drottningen straffas för brott?

2020-11-21 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hallo! Kann die schwedische Königin für Verbrechen verurteilt und bestraft werden?
Alexandra Madsen |Hello, thank you for contacting Lawline with your question!As I understand your question, you wonder if the queen of Sweden can be convicted and punished for crimes. Sweden's head of state cannot be prosecuted for his or her actions, (5 chapter 8 § regeringsformen). Although, only the king is currently head of state because he holds the throne of Sweden, (1 chapter 5 § regeringsformen). The paragraph refer to the Successionsordning, in which it is stated who holds the Swedish throne.The criminal immunity covers all acts of the king, both those performed in the service and those of a purely private nature. Nor does it matter how serious the act is, all acts are covered by the immunity. The rule stems from the view at the time when kings were sole rulers and were considered to be the source of all laws.In summary, the queen, Silvia, can be prosecuted and thus also convicted if she were to commit a crime, since she is not Sweden's head of state (in today's society). However, this will change in the future when Victoria becomes the queen, she will then be Sweden's head of state since she is the king's firstborn descendantI hope you got an answer to your question! Sincerely,

Folkbokförd på fritidshus?

2020-11-21 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Kan man vara folkbokförd i sin fritidshus
Egzon Kalludra |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga besvaras med hjälp av folkbokföringslagen. En person anses vara bosatt på den fastighet där han eller hon regelmässigt tillbringar sin dygnsvila. Har byte av bostad skett anses personen vara bosatt på den fastighet där han eller hon kan antas komma att regelmässigt tillbringa sin dygnsvila. Om en person kan anses vara bosatt på fler än en fastighet ska personen anses vara bosatt på den fastighet där han eller hon med hänsyn till samtliga omständigheter får anses ha sin egentliga hemvist (7 § första stycket folkbokföringslagen). Sådana omständigheter kan vara var familjen är bosatt eller hur arbetsförhållandena ser ut, men är dock inte helt utslagsgivande omständigheter. I bedömningen beaktas också antalet övernattningar i respektive bostad, bostädernas avstånd från arbetet, bostädernas storlek och standard, och var huvuddelen av ägodelarna förvaras, men också med vilken rätt personen nyttjar bostäderna, till exempel äganderätt, hyresrätt eller andrahandskontrakt.En person ska anses regelmässigt tillbringa sin dygnsvila på en fastighet där han eller hon under sin normala livsföring tillbringar dygnsvilan minst en gång i veckan eller i samma omfattning men med en annan förläggning i tiden (7 § andra stycket folkbokföringslagen).En bedömning görs alltså där samtliga omständigheter ska beaktas och en del av dem har jag redogjort för ovan. Svaret på din fråga är emellertid det som mitt svar inleddes med, alltså att man kan vara folkbokförd på ett fritidshus om det är där man regelmässigt tillbringar sin dygnsvila.Jag hoppas att detta besvarade din fråga! Har du fler frågor kan du ställa dem här. Vänligen,

Vem tar över som statschef om hela kungafamiljen dör?

2020-11-27 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej! Om hela kungafamiljen plötsligt skulle alla dö samtidigt, vem är det då som har den lagliga rätten att ta över som monark? Måste väl vara någon utomstående då.
Sanna Wall |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! För att besvara din fråga kommer jag att hänvisa till Successionsordning (1810:0926), nedan kallad SO; Regeringsformen (1974:152), nedan kallad RF; och Riksdagsordning (2014:801), nedan kallad RO. Av 1 kapitlet 5 § RF följer att den kung eller drottning som innehar Sveriges tron är Sveriges statschef. Idag är Sveriges statschef alltså kung Carl XIV Gustaf.Tronföljden Tronföljden i Sverige följer av 1 § SO. Där framgår det att den som ska ta över efter nuvarande kung Carl XIV Gustaf är hans avkomlingar i rätt nedstigande led, alltså hans barn, barnbarn osv, där det äldsta barnet har företräde (i nuvarande fall kronprinsessan Victoria). Vad händer om hela kungafamiljen dör?Om det skulle vara så att hela kungafamiljen dör, alternativt att alla väljer att avsäga sig tronen, så ska riksdagen välja en riksföreståndare och en vice riksföreståndare som tillsvidare ska utföra statschefens uppgifter (5 kapitlet 5 § första stycket RF). I lagen uttrycks det som att "konungahuset utslocknar". Det finns inga bestämmelser i lagen om att ett nytt kungahus ska väljas, utan riksdagen ska ta ställning till hur den framtida statsformen ska se ut och detta ska avgöras så snabbt som möjligt. Under tiden sköter den utsedde riksföreståndaren som sagt de uppgifter som kungen tidigare utfört. Hur riksföreståndare och vice riksdagsföreståndare utsesRiksföreståndaren och vice riksföreståndaren väljs genom omröstning i riksdagen med slutna sedlar. Slutna sedlar innebär att det inte framgår hur en viss person har röstat. Den som får mer än hälften av rösterna blir vald. Får ingen mer än hälften av rösterna ska ett nytt val genomföras. Om ingen får mer än hälften av rösterna då heller ska ett tredje val genomföras mellan de två som vid den andra omröstningen fick flest röster. Den person som vid tredje omröstningen får flest röster är den person som blir utsedd till riksföreståndare/vice riksföreståndare (13 kapitlet 20 § RO och 3 kapitlet 4 § tredje stycket RO).Sammanfattning/kortfattat svar på din frågaOm hela kungafamiljen dör så utser riksdagen en riksföreståndare och en vice riksföreståndare som ska utföra kungens arbetsuppgifter under tiden som riksdagen ska ta ställning till hur Sveriges framtida statsskick ska se ut. Det finns alltså inga bestämmelser om att t.ex. ett nytt kungahus ska väljas utan det är en fråga som kommer att utredas då situationen uppstår. Hoppas du fått svar på din fråga! Har du fler frågor är du välkommen att ställa dem till oss på Lawline. Mvh

Har barnet danskt medborgarskap?

2020-11-22 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Har ett barn som är född 2015 före 1/4 automatiskt dubbla medborgarskap? Mamma svensk och pappa danskDe bor i Sverige och var inte gifta då barnet föddes och är nu skilda.
Filip Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! I mitt svar kommer jag först gå igenom det svenska medborgarskapet, för att sedan gå in på det danska medborgarskapet. Har barnet svenskt medborgarskap? Barnet får alltid svenskt medborgarskap om mamman är svensk medborgare (2 § lag [2001:82] om svenskt medborgarskap). Det innebär att barnet är svensk medborgare.Har barnet danskt medborgarskap? Enligt nu gällande dansk lagstiftning skulle barnet fått danskt medborgarskap då pappan är dansk medborgare (se här). Denna lag trädde i kraft 1 juli 2014 och gällde fram till det datum du efterfrågar (1 april 2015). Barnet skulle alltså kunna ha danskt medborgarskap enligt denna bestämmelsen. Mellan 1 februari 1999 och 30 juni 2014 gällde att barnet, om föräldrarna var ogifta och endast pappan var dansk medborgare, fick danskt medborgarskap endast om det föddes i Danmark. Föddes barnet i Sverige fick barnet således inte danskt medborgarskap vid födseln. Om föräldrarna gifte sig innan barnet fyllde 18 år (och sedan skiljde sig) förvärvade dock barnet danskt medborgarskap vid giftermålet (se då gällande lag här). Jag hittade dessutom ett enkelt dokument från det danska utlännings- och integrationsmyndigheten som förklarar den danska lagstiftningen på ett tydligt sätt som du kan använda dig utav. Du hittar det dokumentet här. Kan man ha dubbelt medborgarskap? Barnet kan ha dubbelt medborgarskap då både Danmark och Sverige tillåter detta. Hoppas du fått svar på din fråga! Med vänliga hälsningar,

Kan kungens åtalsimmunitet hävas?

2020-11-21 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej. Är det juridiskt möjligt att avskaffa svenska Kungens åtalsimmunitet så även han kan dömas för brott om han begår några, och hur går det till i så fall? Mvh.
Nathalie Ottosson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga Sveriges kung och drottning har åtalsimmunitet och kan därför inte åtalas för sina gärningar. Deras immunitet är grundlagsskyddad. (5 kap. 8 § regeringsformen) För att ändra detta skulle grundlagen behöva ändras. Att ändra grundlagar är svårare än att ändra andra lagar. För att stifta ny grundlag, eller ändra befintlig, krävs det två likalydande beslut i efterföljande mandatperioder. Det ska alltså ha hållits ett riksdagsval mellan besluten. Dessutom måste det ha gått minst nio månader mellan besluten för att det ska få träda i kraft. (8 kap. 14 § regeringsformen). Riksdagen skulle alltså kunna ändra grundlagen på så sätt att kungen och drottningen inte längre har åtalsimmunitet. Att vi har ett kungahus följer av en annan grundlag, successionsordningen. I teorin är det även möjligt för riksdagen att genom en liknande procedur avskaffa monarkin. Med vänliga hälsningar,

Har 30§ i gamla förvaltningslagen en motsvarighet i den nya?

2020-11-19 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej!I tidigare förvaltningslagen 30§ så angavs att man kunde överklaga beslut om avvisning av en överklagan som kommit in för sent. Hittar inte detta någonstans i den nya förvaltningslagen, har detta ändrats eller finns det i en annan lag eller paragraf?
Aram Shokor |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. 30 § gamla förvaltningslagen (1986:223) inte har en motsvarighet i den nya (2017:900). I propositionen till den nya förvaltningslagen (prop. 2016/17:180) framgår att regeringen ansåg att det i förvaltningslagen inte bör tas in några särskilda bestämmelser om överklagbarheten av en viss beslutstyp. Den särskilda utredningen som tillsattes för att behandla lagförslaget samt de flesta remissinstanserna höll med om att det inte fanns något behov av gamla 30 § (jämför punkt 15.2.4 i propositionen). Bestämmelsen kunde faktiskt ställa sig i motsatsförhållande till vad som utvecklats på EU-rättens område de senaste åren. Lagstiftaren valde att ta bort bestämmelsen, och om behov av särskilda regler kring överklagandeförbud skulle komma att uppstå så får nya lagregler stiftas i det sakområdet - inte i förvaltningslagen. Om det finns en konkret situation bakom din fråga så får du gärna återkomma med mer information. Beroende på omständigheterna kan det vara så att saken fortfarande kan prövas, men jag ber dig som sagt att i sådana fall återkomma med kompletterande uppgifter. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga, tveka inte på att höra av dig igen!