Kan kungen avsättas?

2019-05-17 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Kan kungen avsättas? Om kungen skulle göra något hemskt stort brott så kan han Hübinette åtalas men kan han avsättas?
Mikaela Berglind Mäkinen |Hej, och stort tack för att du ställer denna intressanta fråga till oss på Lawline!. Kungen har en grundlagsstadgad immunitetKungen har en grundlagsstadgad immunitet i Regeringsformen (RF), vilket innebär att han inte kan ställas till svar för sina handlingar vare sig som statschef eller som privatperson (RF 5 kap 8 §). Det handlar dock främst om en straffrättslig immunitet, och det spelar ingen roll hur allvarlig gärningen är. Han har däremot ingen immunitet när det kommer till civilrättsliga angelägenheter, vilket resulterar i att det exempelvis går att framställa anspråk om skadestånd gentemot kungen. Sverige måste uppfylla sina åtaganden enligt RomstadganDet framkommer dock även av Regeringsformen att paragrafen om kungens immunitet "inte utgör ett hinder mot att Sverige uppfyller sina åtaganden med anledning av Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen eller i förhållande till andra mellanfolkliga brottmålsdomstolar" (RF 10 kap 14 §). Vi pratar då om att det ska vara möjligt att ställa statschefen till svars för brott såsom t.ex. folkmord och brott mot mänskligheten.Statsskicket skulle möjligtvis kunna ändras genom en grundlagsändringDen svenska tronföljden, och vem som får bli kung, regleras i Successionsordningen. Successionsordningen är enligt Regeringsformen en av rikets grundlagar (RF 1 kap 3 §). Detta innebär att Sverige är en konstitutionell monarki, och att det främsta sättet för att ändra detta kanske vore genom politiken. Jag talar då främst om möjligheten att få till en grundlagsändring. Med det sagt så är det dock mycket komplicerat att ändra en grundlag,vilket dessutom tar lång tid. Förutom att det förstås kräver att en majoritet vill avskaffa kungahuset, så krävs det också att riksdagen fattar två beslut med likadant innehåll och att det hålls ett allmänt val mellan besluten. Man får inte heller glömma att det handlar om att förändra hela statsskicket, vilket kommer att kräva ett mycket stort arbete.Kungen måste uppfylla vissa kravSom följd av den gamla Successionsordningen från 1809 så måste dock kungen dessutom vara av den "rena evangeliska läran". Om Kungen skulle vilja byta religion så ska han genast avgå. Kungen har för övrigt vissa representativa uppgifter (i enlighet med Torekovskompromissen som slöts mellan Socialdemokraterna och de borgerliga partierna 1974). Det tycks dock inte finnas några formella konsekvenser för kungen del, om han skulle missköta dessa. SlutsatsSå som jag har uppfattat det hela så krävs det alltså antagligen en grundlagsändring eller liknande för att kunna avsätta kungen. Enbart det faktum att han begår ett fruktansvärt brott borde inte vara tillräckligt för att formellt kunna avsätta honom. Däremot skulle det kanske kunna sätta igång en process för att förändra grundlagarna (eller något annat för den delen), vilket möjliggör förutsättningar för att kunna avsätta kungen.Jag hoppas att mitt svar har varit till hjälp! Du är varmt välkommen till att ställa en ny fråga om du skulle ha några ytterligare funderingar.Med vänliga hälsningar,

Jag har blivit rånad, vart vänder jag mig för att få hjälp?

2019-05-14 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Jag har blivit rånad av folk till vem man ska vända sig då för att få hjälp så snabbt så möjligt för jag kontakta polisen innan de gjorde inte nåt snälla nån jag vill får hjälp för det är fett dyra saker som jag blev rånad för!
Moneeb Mohsen |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det här är mer rekommendationer än vad det är juridisk rådgivning. Jag rekommenderar dig att göra följande: Anmäl till polisen 114 14 Detta nummer är till efter att brott har skett och inte under pågående brott. Du kommer kopplas till närmaste polisstation och således kan du direkt göra anmälan. I och med informationen du ger till polisen registreras blir det enklare för poliser och till personal att eftersöka den. Denna anmälan spelar även en viktig roll för möjligheten att erhålla ersättning från försäkringsbolaget då den ska visas för bolaget. Dokumentera eventuella skador, stulet gods och vittnesuppgifterSe verkligen till att du dokumenterar allt. Om du blivit skadad vid rånet - dokumentera det också då det kan underlätta om polisen får tag på gärningspersonerna och en rättegång inleds. Dokumentation underlättar även din möjlighet att få ersättning av ditt försäkringsbolag. Jag hoppas verkligen att det löser sig! Som sagt anmäl händelsen till polisen, dokumentera skador och föremål du tappat bort och slutligen hör av dig till ditt försäkringsbolag,Allt gott önskar,

Borde inte grundlagen stoppa ordningslagens inskränkning av demonstrationsfriheten?

2019-05-11 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej Grundlagen ger medborgare rätt att demonstrera utan några krav på tillstånd. Ordningslagen kräver dock tillstånd för demonstrationer. Dessa två lagar går ju i konflikt med varandra. Då borde ju grundlagen vara den som har företräda och man behöver inte något tillstånd?
Daniel Sandström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag att gå in i Regeringsformen(RF).Det stämmer som du säger att grundlagen ger demonstrationsfrihet(RF 2:1 1st 4p). Du har också helt rätt i att grundlagen ska gå före vanlig lag, inom juridiken kallas den principen lex specialis. Det finns däremot också bestämmelser i regeringsformen om att vissa av de grundläggande fri- och rättigheterna under vissa förutsättningar kan begränsas(RF 2:20). Det framgår här att demonstrationsfriheten får begränsas genom lag, vilket är fallet med ordningslagen. Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Vilken vård kan man söka i annat län?

2019-04-30 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Kan min son bosatt i Västernorrland söka vård i Västerbotten?
Jennie Nilsson |Hej och tack för din frågaDu kan välja vårdcentral och sjukhus helt själv när du söker vård, detta gäller för all öppen vård, även specialiserad öppenvård. Öppenvård innebär att du inte läggs in på sjukhuset.Patientavgiften däremot kan skilja mellan olika landsting och du har heller inte rätt till ersättnig för sjukresor. Så det ska gå bra för din son att söka vård i annat län.

Juridisk problemlösning

2019-05-16 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej.Detta är inte en juridisk fråga men likväl något som jag står och stampar i konstant.Jag har börjat första året på juristprogrammet och är lite lost. Har ni några bra tips på vilken studieteknik som är bäst för juridikstudierna? Jag har läst all litteratur en gång och ska börja med ex-tentorna. När jag tittar på frågorna känner jag, trots att att jag har läst litteraturen, att jag måste leta i böckerna för att finna svaren. Är det meningen att det är så man ska arbeta sig fram?Det känns helt omöjlig och motivationsdödande att börja sammanfatta sex böcker. Tacksam för svar.
Lukas de Bruin |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline!Utan att veta vilken kurs du läser, vilket universitet du går, och exakt vilket upplägg detta universitet tillämpar på tentan så kan jag inte ge jättespecifik information. Däremot kan jag ge lite allmänna råd om hur man rent generellt kan gå till väga för att lösa juridiska problemställningar.Det finns inte en enda jurist på planeten som har all sin kunskap i huvudet. Även de mest rutinerade juristerna måste regelbundet konsultera lagar, rättsfall, och doktrin för att kunna ge fullständiga svar på juridiska frågor med undantag för de mest grundläggande frågorna. Vad man arbetar upp som jurist är inte ett komplett bibliotek i huvudet på alla paragrafer, rekvisit och rättsfall som behövs för att kunna ge ett omedelbart svar på en fråga. Det man istället är ute efter är att arbeta upp en så pass bred förståelse att man ska kunna titta på ett problem och sedan kategorisera det för att få en tråd att börja dra i så att man kan lösa det.En typisk ordning när man har ett juridiskt problem framför sig är att först identifiera en eller flera centrala frågeställningar. Vad exakt är det som måste besvaras? Vad är själva konflikten i situationen? Nästa steg är att försöka hänföra problemet till ett rättsområde. Aktualiserar det här problemet yttrandefrihetsfrågor? Är det skadeståndsrätt? Eller är det avtalsrätt? Dessa två steg är ganska intimt sammanbundna, om man exempelvis kommer fram till att konflikten i frågan rör huruvida två parter är bundna till varandra genom avtal så följer det sedan att man ska in på avtalsrättens område. Om bägge parter överens om att avtalsbundenhet föreligger men istället bråkar om exempelvis huruvida det är fel på en köpt vara då hör problemet istället till köprätten.När man hittat problem och vilket rättsområde problemet hör till så har man i regel en uppsättning rättsregler som blir aktuella. Ett köprättsligt problem resulterar i att man kan ha att göra med köplagen, konsumentköplagen, eller konsumenttjänstlagen. I nästa steg handlar det då om att avgöra vilka regler som är relevanta och vilka som inte behöver beröras. Det sista steget är att argumentera utifrån de regler man har valt och resonera kring varför de valda reglerna bör leda till att problemet ska besvaras på ett visst sättAlltså, frågeställning, rättsområde, relevanta regler, argumentation. Har du byggt upp en bred förståelse bör din intuition i regel leda till att du kan besvara de första två frågeställningarna utan att lusläsa varje bok du har. Det är först i de två senare stegen, och framförallt i det sista, som du kan behöva gå in mer i detalj i ditt material för att få fram det slutgiltiga svaret. Så länge du har en så pass bred bas att stå på att du kan få den där första instinkten i ditt huvud när du läser problemet som leder till att du kan börja dra i rätt trådar så behöver du alltså inte veta svaret direkt.Nu vet jag som sagt inte hur upplägget är på just det universitet du läser på. Många universitet tillåter all litteratur och allt kursmaterial som tillåtna hjälpmedel på tentan. I de fallen handlar det då om att ha blivit så pass bekant med materialet att du vet ungefär vart saker och ting besvaras i materialet. Inte den exakta sidan, men vart du ska börja leta helt enkelt. Om man inte får ha med sig allt materialet så bör också frågorna vara anpassade därefter och då ska det inte krävas att du memorerat materialet sida för sida.Det finns inga genvägar för att bygga upp den här förståelsen. Men mitt råd är att börja med de breda dragen. Gräv inte ner dig i detaljerna i början, fokusera istället övergripande på vilka rättsområden ni har behandlat under kursen. Vad är det som kännetecknar sådana problem som hör till dom här områdena och vilka regler hör till vilka områden. Om jag får ett problem av en viss typ, vilka lagar och böcker ska jag börja i? Det är det viktigaste att hålla koll på, det exakta innehållet i böckerna och lagarna behöver du inte kunna intill sista bokstav.Med vänliga hälsningar

Likhets- och objektivitetsprincipen

2019-05-14 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Beskriv likhetsprincipen och objektivitetsprincipen. Vill gärna ha ett lagrum där det kommit till uttryck
Anneli Nilsson |Hej! Och varmt välkommen till Lawline.Objektivitetsprincipen gäller för all offentlig förvaltning och står skriven i svensk grundlag. Principen innebär att myndigheter och domstolar (alla som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter) ska iaktta saklighet och opartiskhet (Se; 1:9 RF). Det innebär också att privaträttsliga subjekt som fullgör förvaltningsuppgifter som överlämnats till dem omfattas av bestämmelsen. Enligt principen ska inte förmåner ges till någon som inte ska ha dem och motsatsvis. Objektivitetsprincipen är en princip som även stadgas inom flera specifika rättsområden. En ytterligare "påminnelse" om principens existens (utöver där den står stadgad i grundlagsbestämmelsen) går att finna om förundersökningar (23:4 RB). Där det stadgas att polis, åklagare med mera ska agera objektivt i sin utredning och även beakta omständigheter och bevis som talar såväl till den misstänktes fördel som till hans eller hennes nackdel. Inga egna värderingar eller dylikt ska tas i beakt exempelvis i en rättegång. Likhetsprincipen stadgas även den i grundlag och innebär att de som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter (se ovan beskrivning) ska beakta allas likhet inför lagen (Se; 1:9 RF). Det är ett skydd mot godtycke och diskriminering, lika fall ska behandlas lika. Det är krav på en viss konsekvens i beslutsfattandet. Jag hoppas detta har gett svar på din fråga! Tveka inte annars att höra av dig till Lawline igen. Med vänliga hälsningar,

Straff för felaktig sopsortering enligt avfallsförordningen

2019-05-03 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Jag undrar vad straffet är om en inte följer avfallsförordningen. Som jag har förstått det är jag skyldig att sortera mitt eget avfall (plast, papp, glas, metall, osv) oavsett om kommunen hjälper mig med en egen avfallstunna (vid mitt hus/lägenhet) eller om jag behöver ta mig till förpackningsåtervinningen samt den stora tippen. Jag undrar även vem som ser till att förordningen följs.
Jakob Hambert |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Du är skyldig att sortera enligt förordningenDet stämmer att vi i Sverige enligt avfallsförordningen är skyldiga att sortera vissa typer av avfall separat från varandra. I avfallsförordningen står det exempelvis att brännbart avfall ska avskiljas annat avfall och att plastförpackningar, metallförpackningar och elektroniska produkter ska sorteras och lämnas till insamlingssystem. Det finns inget straff för att inte sopsorteraEnskilda som inte sorterar avfall enligt avfallsförordningen kan inte få något straff för detta eftersom skyldigheten inte är straffsanktionerad. Det finns vissa straff kopplade till avfallsförordningen, men dessa blir aktuella först när personer skapat större föroreningar eller skador på miljön genom exempelvis farlig kemikaliehantering. (29 kap. miljöbalken).Enskilda kommuner kan dock ha lokala straffavgifterI avfallsförordningen framgår det dock att enskilda kommuner har rätt att meddela tvingande regler om hur hanteringen av hushållsavfall ska ske i den kommunen. (75 § avfallsförordningen). I vissa kommuner kan exempelvis felaktig sopsortering innebära straffavgifter enligt kommunala bestämmelser. I media finns även exempel på att kommuner skickar ut anställda "sopspioner" för att upptäcka felaktig sortering. Hur vanligt det egentligen är med sopspioner kan dock jag inte svara på.Hoppas du fick svar på din fråga!

Hur tolkas "förtjänst" och "skicklighet"?

2019-04-30 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej!Jag undrar vad som menas med förtjänst enligt lagen om offentlig anställning 4 § och regeringsformen 12:5? Det står vidare i lagen om offentlig anställning 4 § att skicklighet ska sättas främst men jag får en känsla av att många statliga myndigheter går på förtjänst. Jag har nyligen tagit två fil.kand. examen, har 30 års arbetserfarenhet och söker nya jobb inom staten. Har jobbat privat de senaste 25 åren och tidigare jobbade jag kommunalt. Har senaste 8 månaderna sökt över 100 statliga jobb och har alltid de kvalifikationer och personliga egenskaper som eftersökt och i många fall flera av de meriterande egenskaperna också men ändå får jag alltid ett nej tack. Så jag undrar helt enkelt hur förtjänst ska tolkas enligt lagen om anställningsskydd och RF?Tack på förhand!
Greta Apelman |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Tidigare chefsrådmannen Eskil Hinn har kommenterat 4 § i lagen om offentlig anställning på följande sätt:1 st:"Med skicklighet avses den lämplighet för ett arbete som visats främst genom teoretisk och praktisk utbildning samt erfarenhet från tidigare verksamhet, jfr prop. 1973:90 s. 405 och 1985/86:116 s. 7. Med förtjänst menas främst den vana som har förvärvats genom föregående tjänstgöring, jfr prop. 1973:90 s. 405. Förtjänsten har ofta ansetts vara detsamma som antalet statliga tjänsteår. Även arbete i andra anställningar, både kommunala och privata, kan dock beaktas. Förtjänst och skicklighet är bara exempel. Också andra sakliga grunder kan vägas in vid bedömningen. De viktigaste exemplen i praxis på andra sakliga grunder är strävan efter jämställdheten mellan könen på arbetsplatsen (jfr diskrimineringslagen [2008:567]), omplaceringsskyldigheten (jfr 7 § andra stycket LAS) och återanställningsrätten (jfr 25 § LAS) samt intresset att bereda arbetshandikappade sysselsättning. Beträffande AD-rättsfall på området, se AD 1983 nr 50, AD 1984 nr 1 och 12, AD 1987 nr 152, AD 1993 nr 49 (frågor om könsdiskriminering; hänvisning till 11 kap. 9 §RF), AD 1985 nr 129 (bl.a. vissa allmänna uttalanden angående anställningsförfarandet hos offentlig arbetsgivare), AD 2001 nr 51(anställning av två manliga socialkonsulenter som fick högre lön än tio redan anställda kvinnliga socialkonsulenter), AD 2004 nr 44(anställning av en manlig polischef)." (Karnov 4 § LOA.)2 st:"Detta är en nödvändig precisering av grundlagen i fråga om hur de olika befordringsgrunderna förhåller sig till varandra, vilket inte framgår av grundlagsbestämmelsen. Beträffande principen om att skickligheten skall prioriteras framför andra sakliga grunder, se Regeringens förordningsmotiv 1985:3 och prop. 1985/86:116, AU 1985/86:6 och rskr. 1985/86:48. Närmare föreskrifter har meddelats i 4 § och 5 § anställningsförordningen (1994:373), i fortsättningen kallad AF." (Karnov 4 § LOA.)Justitierådet vid Hösta Domstolen Anders Eka utrycker sig såhär:12 kap. 5 § RF:"Med 'förtjänst' avses närmast den vana som förvärvats genom föregående tjänstgöring. Med 'skicklighet' brukar förstås lämpligheten för befattningen med hänsyn till praktisk och teoretisk utbildning samt tidigare yrkeserfarenhet. Skickligheten ska enligt 4 § 2 st. lagen (1994:260) om offentlig anställning sättas främst, om det inte finns särskilda skäl för något annat. Att också andra sakliga grunder får beaktas innebär t.ex. att kön kan beaktas vid tillsättning av befattningar där det ena könet är underrepresenterat." (Karnov 12:5 RF.)Jag kan inte svara på hur urvalet görs vid anställningsprocesserna men hoppas att kommentarerna ger lite klarhet i betydelserna av "förtjänst" och "skicklighet".Vänligen