Vilka regler gäller vid byte av efternamn?

2021-09-25 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej. Jag vill byta till ett efternamn som fanns 4 generationer tillbaka i släkten. Mormors mormor hette namnet samt hennes föräldrar. Namnet är ***** von ***** och 144 personer bär det. Räknas det som dubbelnamn och borde namnbytet gå igenom?
Benjamin Lindholm |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Den lag som blir tillämplig vid frågor gällande namnbyte är lag (2016:1013) om personnamn. Enligt 3 § ska den som vill förvärva eller ändra ett personnamn ansöka om detta hos Skatteverket, och den ska framställas i skriftlig form enligt 37 §. Det finns det en lättnadsregel i 18 § med två krav som talar för att det som utgångspunkt ska vara möjligt och tillåtet att byta till ett familjenamnsom som har funnits inom släkten i rakt uppstigande led i minst två generationer (kravet är här uppfyllt genom att din mormors mormor samt hennes förälder bar namne). Det får dock inte vara längre sedan någon i släkten bar namnet än fyra generationer tillbaka, räknat från och med personens föräldrar (vilket för din del stämmer då din mormors mormor blir just fyra generation i uppståigande led räknat från din mor). Det ska enligt min bedöming alltså inte finnas några hinder för dig att byta till det namnet du önskar, men det är i slutändan upp till skatteverket att göra en individuell prövning där t.ex skyddsvärda skäl för vissa namn enligt 15 § och 23 § kan komma att beaktas. Skulle du mot all förmodan få namnbytet nekat så kan du alltid överklaga skatteverkets beslut i enlighet med 42 §. Namnet som du anger ska, om jag har uppfattat namnet rätt, inte enligt min mening räknas som ett dubbelt efternamn, men det spelar - som nyss redovisat för - ingen roll för de ändamål du önskar nå. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att kontakta våra jurister på Lawline.Vänliga hälsningar,

Är det lagligt för en enskild att inhämta personuppgifter från diverse digitala databaser för att sedan föra in de i privata register?

2021-09-24 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Är det lagligt, och i enlighet med GDPR, att en tredje part använder sig av publik information som finns tillgänglig via exempelvis Eniro, Facebook eller LinkedIn?Ponera att jag som tredje part använder data från Eniro för att skapa en egen databas med personuppgifter hämtade från Eniro; såsom adresser, födelsedagar, etc.
Benjamin Lindholm |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Man kan tro att GDPR är den tillämpliga lagen här då det förvisso rör sig om behandling av personuppgifter på automatiserad väg, men de uppgifter som du nämner är direkt undantagna från GDPR genom art. 86 GDPR. Härvid tar den svenska tryckfrihetsförordningen (TF) staffetpinnen, specifikt 2 kap. 1 § TF om envars rätt att få ta del av allmänna handlingar. De uppgifter du anger i din fråga ska även anses utgöra en del av skatteverkets folkbokföring (adresser och födelsedagar), vilket är att betraka utgöra en av skatteverket sammanställd databas. Detta får följdaktligen konsekvensen att lag (2010:566) om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen (även känd som PSI-lagen) blir tillämplig. Lagen i fråga avser att göra de databaser eller annan informationsinsamling som myndigheter har upprättat tillgänglig för allmänheten (privata och kommersiella aktörer) att ta del av samt vidareutnyttja vilket framgår av 1 § PSI-lagen. Denna rätt att ta del av samt vidareutnyttja de av det allmänna framställda databaserna är gäller endast såtillvida uppgifterna inom dessa databaser inte är behäftade med någon sekretess. Här blir offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) (OSL) tillämplig, men för just de uppgifter som du anger i frågan råder en presumtion mot sekretess (dvs. att uppgifterna får lämnas ut) vilket framgår av 21 kap. 7 § OSL. Det är med anledning av det nyss sagda alltså fritt fram för enskilda att ta del av personuppgifter så som adresser och födelsedagar och föra register över de från hemsidor så som Eniro då dessa företag själva har hämtat denna information från myndigheters databaser. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att kontakta våra jurister på Lawline.Vänliga hälsningar,

Allemansrätten - Vad gäller i förhållande till fastighetsägare?

2021-09-20 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej,Via mitt företag köptes en herrgård, klassad som näringsfastighet men ursprungligen byggd som privat bostad 1772. Vi ska bedriva verksamhet samt själva hyra delar av fastigheten som bostad.Vid infarten men på tomtmarken är en parkering som allmänheten nyttjar; plockar bär från buskar, parkerar bilen osv. Det finns grindstolpar ute vid vägen, men ingen grind el staket. Tio meter in på tomten, och i nivå med de första huskropparna, kommer ett staket och en grind. Man kan få intrycket att tomten eg börjar där men så är inte fallet.Vi kommer att bedriva verksamhet samt även leva och bo där. Spelar allemansrätten in? Kan någon hävda rätten att kliva in – tio meter från första huskroppen – och hänvisa till någon lokal gammal sedvänja? Fastigheten är även en strandtomt, och vi är rädda att någon får för sig att ta sig ända ner till vår brygga en bit från huvudbyggnaden.Kommunen kan ej svara. De skulle dock bevilja tillstånd att bygga en ekonomibyggnad på tomtgränsen ut mot vägen.Tacksam för svar!
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGDen lagstiftning som främst behöver beaktas vid behandlingen av ditt ärende är regeringsformen (RF), jordabalken (JB) och miljöbalken (MB). Det måste redan nu framhållas att det egentligen inte finns några givna svar på hur ditt ärende ska hanteras och än mindre vad som egentligen gäller, vilket beror på avsaknaden av detaljreglering och praxis på det här området. Glädjande är att du också har beställt en personlig telefonrådgivning, vilken jag för övrigt ser fram emot mycket. Under denna kommer ovanstående att kunna behandlas ytterligare och likaledes kommer möjlighet att ges till en mer djupgående diskussion (om så önskas). Många juridiska spörsmål hanteras dessutom allra enklast under ett telefonsamtal. Vidare krävs inte sällan ingående kunskaper om de faktiska omständigheterna för att kunna ge någorlunda träffsäkra svar. Allmänna hållpunkterNär det gäller de grannelagsrättsliga reglerna kan följande anföras. Den allmänna hänsynsregeln i 3 kap. 1 § JB anger att var och en vid nyttjande av sin eller annans fasta egendom ska ta skälig hänsyn till omgivningen. Lagparagrafen är som namnet antyder ganska allmänt hållen och är mer att betrakta som ett målsättningsstadgande. Här har lagstiftaren uttryckt en riktlinje för grannsämjan, vilken innebär att vidtagna åtgärder på egen eller annans fastighet inte får medföra några besvär för andra. Med andra avses en vidare krets av rättssubjekt än bara de närmaste grannarna varför övriga i området som idag nyttjar parkeringen omfattas. Huvudregeln i förhållandet mellan grannar (och övriga brukare) är alltså att man ska visa skälig hänsyn till varandra. Hur långt hänsynsplikten sträcker sig är inte helt klarlagt och någon instruktion ges inte heller i lagtexten.Vägledande domstolsavgöranden, dvs. praxis, är mycket få. Högsta domstolen (HD) har dock i ett avgörande, NJA 1990 s. 71, uttalat att underlåtenhet att klippa ner en oxelhäck mellan två villafastigheter kan innebära ett åsidosättande av de grannelagsrättsliga förpliktelserna. I rättsfallet hade en fastighetsägare mot sin grannes vilja toppklippt häcken i sin helhet varpå den sistnämnda fastighetsägaren väckte en skadeståndstalan. Domstolen anförde att det hade ankommit på ägaren till oxelhäcken att ombesörja klippningen varför skadeståndsanspråket ogillades. Domen rör naturligtvis en helt annan situation än den nu aktuella, men den indikerar ändå att det inte verkar krävas särskilt mycket för att man ska göra sig skyldig till försummelse av den allmänna hänsynsregeln. I rättsfallet ger HD uttryck för ett synsätt som bygger på att en objektiv bedömning av om någons åtgärd framstår som skälig med hänsyn till omständigheterna ska göras i varje enskilt fall. Notis: HD styr rättspraxis på civilrättens område och är den yttersta uttolkaren av nästan all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar domstolen så kallade prejudikat (normerande/vägledande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (tingsrätter och hovrätter) informellt har att följa.Din situation, vad gäller? Kan hemfridszon åberopas av dig?Begreppet hemfridszon är inte lagreglerat och ska ses som ett undantag från allemansrätten, vilken är den begränsade rätt envar har att använda annans fastighet, mark och vatten, och då främst genom att färdas över fastigheten (till fots) och även under kortare perioder uppehålla sig på den. Allemansrätten är dessutom grundlagsskyddad, 2 kap. 15 § 4 st. RF, men vad den närmare innebär har inte kommit till uttryck i lagtexten. Det står i vart fall klart att allmänheten inte får ta sig sådana friheter att naturen eller du som fastighetsägare orsakas nämnvärd olägenhet eller skada, jfr 7 kap. 1 § MB. Hur begreppet hemfridszon ska tolkas får avgörande betydelse i det här fallet. Noteras att man vanligtvis brukar få nyttja upptrampade stigar. Oavsett vilket är hemfridszonen det område som är beläget närmast ett bostads- eller fritidshus och som ger den boende rätt till ett ostört område. Men det är oklart hur stort detta område är varför sedvanan, dvs. lokal praxis på orten, ofta brukar bestämma vad som gäller. Förutom avståndet beaktas även hör- och synlighet från fastigheten och vanligtvis anses ett avstånd på 15-20 meter vara skyddad av hemfridszonen. Men eftersom sedvanerättsliga hänsyn ska tas kan detta som sagt variera mycket på grund av de närmare förutsättningar geografiskt, lokala traditioner och annan historik på området. Exempelvis ligger husen i många skärgårdssamhällen på västkusten nära varandra varför det över tid har blivit naturligt (och brukligt) att människor rör sig nära inpå såväl varandra som husen. I mer glesbebyggda områden råder däremot ofta motsatsförhållandet och där kan hemfridszonen uppgå till ca 70 meter. I synnerhet om insynen är fri. Då måste allmänheten helt enkelt hålla sig på längre avstånd. Staket och liknande brukar för övrigt vara bra riktmärken och sammanfaller i många fall med hemfridszonen.Avslutande ord och ytterligare rådgivningSedvänjan skulle naturligtvis kunna utgöra ett problem i det här fallet, men jag har samtidigt svårt att med säkerhet uttala om mig om detta i nuläget, vilket du säkert förstår. Utifrån din ärendebeskrivning synes dock ändå de pågående parkeringsaktiviteterna utgöra en kränkning av din hemfridszon, framförallt med tanke på avståndet till den första huskroppen och i synnerhet om det finns alternativa vägar för att nå vattnet och annan naturskön mark. Sedvanan, områdets beskaffenhet och hur övrig bebyggelse i närområdet ser ut är som sagt för mig helt ovisst. Men givet utgången i det ovan refererade HD-fallet verkar det ju i vart fall inte krävas särskilt mycket för att göra sig skyldig till brott mot hänsynsregeln i jordabalken. En talan i domstol brukar i första hand väckas i enlighet med reglerna i 32 kap. MB. Om miljöbalkens regler inte skulle anses tillämpliga kan en skadeståndstalan istället föras i allmän domstol (i en tingsrätt som första instans) med stöd av 3 kap. JB. Genom domstolens försorg kan även ett föreläggande eller förbud riktas mot dina grannar och övriga personer, vilket även kan förenas med vite. Utan ingående kunskap om alla för ditt ärende relevanta omständigheter är det dock svårt att göra en adekvat bedömning. Låt oss därför ta allting i lugn och ro under vårt kommande telefonsamtal.Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Teams och andra liknande digitala plattformar. Du har som sagt också beställt en 30 minuters personlig telefonuppföljning med möjlighet att kunna ställa kompletterande frågor och till vidare diskussion om hur din fortsatta hantering av ärendet bör läggas upp. Eftersom du har betalat för ett Express24-ärende misstänker jag att du önskar en ganska så skyndsam återkoppling. Jag kommer därför att ringa dig redan imorgon tisdag den 21/9 kl 19.00. Observera att jag ringer från skyddat nummer. Vänligen återkom per mail om den föreslagna tiden inte skulle passa.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende hittills har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Serveringsansvarig

2021-09-18 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Får en 18 åring jobba själv i restaurangen efter att alkohol slutat att säljas, men gästerna sitter kvar å dricker ur sina glas som de köpt tidigare?
Amanda Laulumaa |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Under hela serveringstiden måste tillståndshavaren av ett serveringstillstånd eller av denne utsedd personal ha översyn över serveringen och vara närvarande under hela serveringstiden (8 kap. 18 § Alkohollagen [2010:1622]) [AL]). Den som är serveringsansvarig måste ha fyllt 20 år. Det föreligger inga uppställda krav om att serveringsansvarige måste stanna kvar efter det att serveringstiden gått ut. Det är allts okej att en 18-åring jobbar själv i restaurangen efter att alkohol slutat säljas, även om gäster fortfarande dricker. Däremot måste serveringsstället utrymmas senast 30 minuter efter serveringstidens utgång (8 kap. 19 § 3 st. AL).Med vänliga hälsningar

Är det lagligt att endast erbjuda betalning via en app?

2021-09-25 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hur ser lagen på att på vissa platser går det endast att Bela parkering via en app? Det vill säga att det inte finns några andra alternativ som t.ex. en automat.
Karin Pihl |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Hur ser lagen på att endast kunna betala via en app?Svaret på din fråga återfinns i den grundläggande avtalsrättsliga principen om avtalsfrihet. Företag får välja själva vilka de vill ingå avtal med och kan som ett led i detta neka olika betalningssätt, t.ex. kontanter. Även parkeringsbolag får välja själva vilka betalningssätt de ska erbjuda till sina kunder.Ett parkeringsbolag måste med andra ord inte erbjuda t.ex. betalning via automat eller på annat sätt. Det är fullt tillräckligt att erbjuda betalning via en app. Om ett bolag väljer att endast tillhandahålla betalning via en app är det upp till kunden att acceptera eller inte acceptera det betalsättet.Sammanfattningsvis så finns alltså inget hinder i lag för parkeringsbolag att endast erbjuda betalning via app, och det finns inte heller någon skyldighet att tillhandahålla andra alternativ för betalning.Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Behöver jag serveringstillstånd för att sälja alkohol på privat festival?

2021-09-22 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej,Jag ska anordna en liten festival där en bestämd grupp personer med ett gemensamt intresse för musik kommer att delta. Jag har hyrt en festplats utomhus men med staket och som är en offentlig plats. Behöver jag söka tillstånd för att sälja alkohol utan vinstintresse? Vinsten kommer enbart att gå till att finansiera andra poster.Med vänlig hälsning
My Stenquist |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline! Lagen som reglerar försäljning av alkohol är Alkohollagen (2016:1622). Det är därifrån jag kommer att hänvisa mina svar.ServeringstillståndHuvudregeln enligt svensk lag är att för försäljning av alkohol krävs tillstånd av den kommunen ( 8 kap 1§ Alkohollagen). Det finns dock undantag från denna regel.Undantag från serveringstillståndet.Enligt alkohollagen krävs inte serveringstillstånd om serveringen1. avser ett enstaka tillfälle för i förväg bestämda personer,2. sker utan vinstintresse och utan annan kostnad för deltagarna än kostnaden för inköp av dryckerna, och 3. äger rum i lokaler där det inte bedrivs yrkesmässig försäljning av alkohol- eller lättdrycker. (8 kap 1a§ Alkohollagen)För enstaka helt privata arrangemang där serveringen av alkohol bedrivs till självkostnadspris krävs alltså inget tillstånd. Jag har tyvärr inte tillräckligt med information för att dra en säker slutsats gällande din festival. Om alla de tre ovanstående kriterierna är uppfyllda får du servera alkohol utan alkoholtillstånd. Jag ska göra mitt bästa och utreda frågan med den information jag harReglerna i förhållande till din festivalFörsäljningen av alkohol får endast avse ett enstaka tillfälle. Försäljningen av alkohol måste alltså vara en enskild och isolerad händelse. Du kan alltså bara sälja alkohol en dag(ett tillfälle). Om din festival ska pågå fler dagar än en så måste du ha alkoholtillstånd eftersom det då inte är ett enstaka tillfälle alkoholförsäljningen sker.Försäljningen får endast ske till i förväg bestämda personer. Jag tolkar informationen jag fått av dig som att så är fallet. Jag tolkar det som att festplatsen är utomhus, men avgränsad med staket. Jag förstår tyvärr inte på frågan om festplatsen är offentlig eller inte. Det får alltså inte röra sig om ett öppet evenemang, utan serveringen får bara innefatta dessa i förväg bestämda personer. Annars finns det risk att det blir en offentlig tillställning på offentlig plats där alkohol bara får förtäras om det sker vid en servering med tillstånd. Det står i ordningslagen (2 kap 18 §).Försäljning ska endast ske utan vinstintresse. Med självkostnadspris avses att deltagarna inte betalar mer för dryckerna än inköpspriset för dessa. Något kommersiellt utbyte av alkoholserveringen får inte finnas. Du kan alltså inte sälja alkohol för högre pris än du själv köpt in den för. Du kan inte heller ta inträde, eftersom att det ska ske utan annan kostnad för deltagarna än inköpspriset på dryckernaServeringen får inte äga rum i lokaler där det bedrivs yrkesmässig försäljning av alkohol(t.e.x bar, restaurang eller nattklubb). Jag tolkar det inte som att detta är fallet för dig.SlutsatsJag kan som sagt tyvärr inte dra en säker slutsats eftersom jag inte har all information, men om de tre ovanstående kriterierna i Alkohollagen är uppfyllda kan du sälja alkohol utan serveringstillstånd.Jag hoppas att jag kunnat hjälpa dig! Tveka inte att höra av dig igen om du har fler frågor. Lycka till med din festival och hoppas ni har det roligt!Med vänlig hälsning,

Behöver man ett nytt pass/id om man ändrar ordningen på sina efternamn?

2021-09-19 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej jag har två efternamn och vill endast byta ordning på de så att min mammas efternamn kommer först och min pappas efter. Skulle jag behöva skaffa ett nytt pass/id om jag gjorde den här ändringen?
Aram Shokor |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Vid alla typer av namnändringar behöver du ansöka om nya id-handlingar så som pass, id-kort och körkort. Undantag gäller dock för ändring av tilltalsmarkering, där behöver inte id-handlingar bytas ut - men det är inte relevant i ditt fall eftersom du vill ändra ordningen dina efternamn kommer i. Du behöver alltså nytt Pass och ID efter namnändringen. Du kan hitta mer information på skatteverkets hemsida. Jag hoppas detta besvarar din fråga, tveka inte på att höra av dig igen om jag varit otydlig eller om du har fler funderingar. Vänligen,

Ta med alkohol utan serveringstillstånd

2021-09-18 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Får gäster ta med sig medhavd alkohol till en ideelt driven restaurang UTAN serveringstillstånd?
Amanda Laulumaa |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! På serveringsställen utan serveringstillstånd av alkohol får inte någon inta alkoholdrycker eller andra alkoholdrycksliknande preparat (8 kap. 24 § 2 st. Alkohollagen [2010:1622]). Förbudet mot att medhava alkohol gäller oavsett restaurangens karaktär. Det spelar således ingen roll att restaurangen drivs ideellt. Med vänliga hälsningar