Propositioners juridiska värde

2019-03-18 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej! Det finns en värdegrund inom svensk sjukvård som uttrycks i tre grundläggande etiska principer: 1. Människovärdesprincipen2. Behovs- eller solidaritetsprincipen3. KostnadseffektivitetsprincipenDe här är antagna av riksdagen (prop. 1996/97:60)Det här är ju ingen lag utan "enbart" ett riksdagsbeslut. Jag kan inte heller hitta något i hälso- och sjukvårdslagen eller patientlagen som kan ses som ett explicit uttryck för de här tre principerna. Min fråga är: har de här principerna något juridiskt värde? En mer allmän fråga är, var i hierarkin över rättskällor finns den här typen av riksdagsbeslut?
Anneli Nilsson |Hej! Och välkommen till Lawline.I proposition 1996/97:60 beskrivs vissa riktlinjer gällande prioriteringar i hälso- och sjukvården. Bland annat grundläggande principer om människovärde, (behovs)-solidaritet, och kostnadseffektivitet. Avsikten med dessa principer är för dem att vara vägledande vid olika typer av beslut där prioriteringar inom vården blir relevant. För att lösa ett rättsligt problem är det i första hand författningssamlingarna, med lagtexten vi ska blicka i. För att kunna djupare tolka lagtexten använder vi oss av de ytterligare rättskällorna som finns, där de viktigaste är lagens förarbeten (exempelvis propositioner), rättspraxis (domar), och doktrin (litteraturen). Propositionen ska användas som ett verktyg att få en bredare tolkning till hur en paragraf är utformad genom att se till dess motiv, och som i detta fall vilka principer/riktlinjer som ska vägas mot varandra när en diskussion inom vården råder. Där det exempelvis framgår att kostnadseffektivitetsprincipen endast bör användas efter behovsprincipen. Gällande hierarkin brukar man som regel säga att ordningen är; (1) författning (lag) - (2) förarbeten- (2) rättspraxis – (3) doktrin. Förarbeten har alltså ett stort värde då de visar på motiven bakom lagtexten, de hjälper att tolka lagen.Vi kan se människovärdesprincipen och behovsprincipen genom 3 kap 1§ 2 st i Hälso-sjukvårdslagen, som säger "Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården". Samt kostnadseffektivitet i 4 kap 1§ samma lag, som säger att den offentligt finansierade vården ska organiseras så den främjar kostnadseffektivitet. Jag hoppas detta har besvarat din fråga! Annars tveka inte att höra av dig till Lawline igen.Med vänliga hälsningar,

Möjlighet att stämma staten på grund av domstols åsidosättande av skyldigheten att inhämta förhandsavgörande

2019-03-14 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej,Högsta förvaltningsdomstolen har i en dom (7336-12) valt att inte inhämta förhandsavgörande enligt artikel 267 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.Motivering att inte begära in förhandsavgörande är mycket bristfällig. Bakomliggande frågor har aldrig prövats av EU-domstolen, speciellt artikel 27 i mervädesskattedirektivet. Domen innehåller minst ett sakfel beroende på felaktig översättning i mål Sandra Puffer C-460/07. Felaktigheten påverkar i hög grad i målet i frågasatt likabehandlingsprincip enligt fördraget (se Puffer p. 52-53).Klagande bolag i målet är upplöst men domen påverkar mig.Kan jag stämma HFD då de undgått sin skyldighet att inhämta förhandsavgörande då artikel 267 har direkt effekt och vilken typ av talan kan väckas?MVH
Lovisa Lundgren |Hej!Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga. Jag tolkar din fråga som att du undrar om du kan stämma Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) på grund av att du anser att de har undgått sin skyldighet att inhämta förhandsavgörande i det i frågan angivna målet. För att på bästa möjliga sätt kunna svara på din fråga kommer jag först att gå igenom övergripande regler gällande förhandsavgöranden samt möjligheter att stämma staten. Inhämtande av förhandsavgörande från EU-domstolenEtt förhandsavgörande är ett för den nationella domstolen bindande avgörande från EU-domstolen. Ett förhandsavgörande ska inhämtas då den nationella domstolen är osäker på hur en viss EU-rättsakt ska tolkas. Syftet med förhandsavgörandena är att skapa en harmoniserad rättstillämpning i hela EU. Regler kring inhämtande av förhandsavgörande återfinns i art 267 i fördraget om europeiska unionens funktionssätt (FEUF) och lagstöd för att den nationella domstolen måste döma i enlighet med förhandsavgörandet är lojalitetsplikten i art 4.3 i fördraget om europeiska unionen (FEU). I högsta instans, i ditt fall HFD, måste ett förhandsavgörande inhämtas vid oklarheter. Detta eftersom det inte finns någon möjlighet att överklaga ett avgörande i högsta instans. Att HFD måste inhämta ett förhandsavgörande i en sådan situation framgår ur art 267 3 st FEUF. Detta medför motsatsvis att den nationella domstolen inte måste inhämta förhandsavgörande när EU-rätten inte leder till några tolkningssvårigheter. Så kan exempelvis vara fallet om det redan finns ett förhandsavgörande som reglerar samma sak, eller om den aktuella EU-rättsakten inte är svårtolkad på något sätt. I det aktuella fallet motiverar HFD sitt beslut om att inte inhämta förhandsavgörande med båda dessa faktorer; dels har de av bolaget åberopade neutralitetsaspekterna redan har belysts i tidigare avgöranden av EU-domstolen, dels råder det i målet ingen osäkerhet om innebörden av aktuell EU-rätt. Om EU-domstolen, som du skriver, aldrig tidigare har prövat tillämpningen av artikel 27 i mervärdesskattedirektivet torde därmed anledningen till att förhandsavgörande inte inhämtas vara att det inte föreligger några tolkningssvårigheter. Möjlighet att stämma statenDu skriver att du blir påverkad av HFD:s dom som du anser är felaktig och du vill därför stämma HFD. Innan jag går in på dina eventuella möjligheter vill jag förklara att det inte går att stämma en viss domstol, myndighet eller liknande, utan då stämmer man staten som helhet. Problemet i ditt fall är att du inte är part i målet. Hade du varit part hade en möjlighet varit att ansöka om domvilla. Det är en begäran om att ett avgörande som inte längre kan överklagas ska undanröjas på grund av att ett grovt rättegångsfel kan antas ha inverkat på utgången av målet. Ett grovt rättegångsfel är ett mycket allvarligt fel från domstolens sida vid tillämpningen av de regler som gäller för domstolens handläggning av en process. Domvilla regleras i 59 kap rättegångsbalken (RB) och en sådan begäran kan som jag nämnt endast göras av part i målet. Då du inte är part, utan endast påverkas av utgången av domen, kan du inte göra en sådan begäran. Sammanfattningsvis kan du därmed inte stämma staten. Då några sådana möjligheter inte finns är det inte nödvändigt att ta upp vilken typ av talan som skulle kunna väckas. Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig på min mail: lovisa.lundgren@lawline.seMed vänliga hälsningar,

Vad gäller enligt den nya tobakslagen om man röker på rökfritt område?

2019-03-09 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Vad blir det för påföljd som privatperson vid t.ex. rökning på uteservering efter den nya rökförbudslagen träder i kraft 1 juli 2019? Samt vad blir påföljden om ägare samt personal röker på sin egna uteservering på den restaurang de jobbar efter den nya rökförbudslagen träder i kraft 1 juli 2019?
Ellen Hägerström |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline med dina fråga! Enligt propositionen till den nya tobakslagen (se Prop 2017/18:156 Ny lag om tobak och liknande produkter) är det densom äger eller disponerar över ett rökfritt område som ska ta ansvara för att förbudet upprätthålls. Det finns inte någon straffrättslig sanktion för den som inte tar sitt ansvar, altså exempelvis en restaurangägare. Däremot kan kommunen meddela ett föreläggande förenat med vite riktat mot en ansvarig som inte vidtar tillräckliga åtgärder för att upprätthålla rökförbudet. Alltså kan en ägare som röker på ett område där det inte är tillåtet anses ha brustit i sitt ansvar och därmed få vite utdömt mot sig själv. Inte heller för privatpersoner är det fråga om straffrättsliga sanktioner om man röker på rökfritt område. Den nya lagen öppnar istället upp en möjlighet för den som är anvarig att avvisa personer som trots tillsägelse röker där rökning inte är tillåten. Lagstiftarens uppfattning verkar vara att det ska räcka med en tillsägnelse och att avvisning inte skulle behövas i de flesta fallen. Om det däremot skulle behövas en avvisning kan naturligtvis även den ansvarige kalla polis till platsen och då menar lagstiftaren att situationen redan är sådan att ett ingripande ändå skulle ha skett av andra skäl. Dessa andra skäl i sin tur kan ge upphov till straffrättsliga påföljder, även om inte rökningen på otillåtet område i sig inte är straffbelagd. Vänligen,

Stoppas en pilbåge i tullen?

2019-02-28 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Jag tror det är lagligt att ha en pilbåge i nöjes skulle hemma. Jag vet dock inte hur det är med att köpa en pilbåge, om man får t.ex. köpa en pilbåge från utlandet utan att den blir typ stoppad i tullen.
Makda Tesfamariam |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om man vill föra in ett vapen i Sverige måste man anmäla det till Tullverket. I Tullverkets föreskrifter, om hur vapenlagen (1996:67) ska tolkas, står det dock att pilbågar, slangbågar eller liknande sportredskap inte ska räknas som vapen. Även för kraftfullare pilbågar finns det inget tillståndstvång, enligt proposition 1990/91:130 (sid. 30), eftersom energin inte lagras i en pilbåge och ska därför inte likställas med ett armborst. En pilbåge bör alltså inte stoppas i tullen, men jag råder dig ändå att höra med Tullverket för att vara helt på den säkra sidan.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Vad är skillnaden mellan absoluta och relativa fri- och rättigheter?

2019-03-14 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej! Skulle ni kunna tydliggöra för mig vad skillnaden mellan absolut och relativ rättighet är?
Sofia Edvardsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Du har helt rätt i att vissa fri- och rättigheter är absoluta medan andra är relativa. När man talar om absoluta och relativa fri- och rättigheter, menar man de som finns uppställda i svensk grundlag, närmare bestämt andra kapitlet i Regeringsformen (2 kap RF). Relativa fri- och rättigheterEn del av fri- och rättigheterna i 2 kap RF kan begränsas genom vanlig lag. Dessa brukar kallas relativa fri- och rättigheter. De fri- och rättigheter som finns uppställda i 2 kap 20 § st 1 RF räknas som relativa, dvs. kan begränsas genom lag. Man får dock inte begränsa fri- och rättigheter genom lag hur som helst utan det uppställs vissa krav i RF som måste vara uppfyllda för att begränsningen ska vara godtagbar. Begränsningar får endast göras för att tillgodose ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle, begränsningen får aldrig gå utöver vad som är nödvändigt för att uppnå ändamålet, eller gå så långt att den utgör hot mot den fria åsiktsbildningen (21-24 §§ RF).Absoluta fri- och rättigheterDe absoluta fri- och rättigheterna kan inte begränsas genom en vanlig lag utan kräver att begränsningen sker genom grundlag. Alla fri- och rättigheter som inte finns uppställda i 20 § RF räknas som absoluta. Sammanfattningsvis är skillnaden mellan absoluta- och relativa fri-och rättigheter alltså hur dessa får begränsas - genom lag eller grundlag. Vänligen,

EU-rättens direkta effekt

2019-03-14 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Gäller "Direkt effekt," avseende EU direktiv i Svensk Rättstillämpning?
Galina Krasteva |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Principen om direkt effekt tillåter privatpersoner att direkt åberopa en europeisk bestämmelse i en nationell eller europeisk domstol. Denna princip rör bara vissa av EU:s rättsakter. Den är också underställd flera villkor.EU-rättens direkta effekt är, tillsammans med företrädesprincipen, en av EU-rättens grundprinciper. Den har stadfästs av Europeiska unionens domstol (CJUE). Den tillåter privatpersoner att direkt åberopa EU-rätten i domstol, oberoende av förekomsten av texter som härrör ur nationell rätt.Principen om direkt effekt garanterar sålunda EU-rättens tillämpbarhet och effektivitet i EU-länderna. EU-domstolen har dock fastställt flera villkor för att en europeisk rättsakt skall vara direkt tillämpbar. Den direkta effekten kan dessutom enbart röra förhållandet mellan en privatperson och ett EU-land eller bli utsträckt till förhållanden mellan alla privatpersoner.DefinitionEU-rättens direkta effekt stadfästes av domstolen i domen i målet Van Gend en Loos av den 5 februari 1963. I denna dom tillkännagav domstolen att EU-rätten inte bara skapar skyldigheter för EU-länderna utan likaså rättigheter för privatpersoner. Privatpersoner kan därför dra fördel av dessa rättigheter och direkt åberopa europeiska bestämmelser i nationella och europeiska domstolar. Det är sålunda inte längre nödvändigt att EU-landet tar upp den berörda europeiska bestämmelsen i sin inre rättsordning.Horisontell och vertikal direkt effektDirekt effekt har två aspekter: en vertikal effekt och en horisontell effekt.Den vertikala direkta effekten kommer till uttryck i förbindelserna mellan privatpersoner och landet. Detta innebär att privatpersoner kan åberopa en EU-rättslig bestämmelse gentemot landet.Den horisontella direkta effekten kommer till uttryck i förbindelserna mellan privatpersoner. Detta innebär att en privatperson kan åberopa en EU-rättslig bestämmelse gentemot en annan privatperson.Beroende på vilken typ av rättsakt det rör sig om har EU-domstolen accepterat antingen en fullständig direkt effekt (dvs. en horisontell direkt effekt och en vertikal direkt effekt) eller en partiell direkt effekt (begränsad till den vertikala direkta effekten).Direkt effekt och primärrättenNär det gäller primärrätten, dvs. de grundläggande texterna i EU:s rättsordning, har EU-domstolen fastställt principen om direkt effekt i domen i målet Van Gend en Loos. Domstolen har emellertid angett som villkor att skyldigheterna måste vara precisa, tydliga, ovillkorliga och inte kräva kompletterande nationella åtgärder eller gemenskapsåtgärder.I domen i målet Becker (dom av den 19 januari 1982) fastställde domstolen att direkt effekt inte kan tillämpas om EU-länderna ges visst handlingsutrymme vid genomförandet av den aktuella bestämmelsen (dom av den 12 december 1990 i målet Kaefer och Procacci), hur litet detta än är.Direkt effekt och sekundärrättenPrincipen om direkt effekt rör också rättsakter som härrör ur sekundärrätten, det vill säga som är antagna av institutionerna baserat på de grundläggande fördragen. Räckvidden hos den direkta effekten beror dock på typen av rättsakt: förordning: förordningar har alltid direkt effekt. Artikel 288 i fördraget om EU:s funktionssätt preciserar att förordningar är direkt tillämpbara i EU-länderna. EU-domstolen preciserar i domen i målet Politi av den 14 december 1971 att det rör sig om en fullständig direkt effekt; direktiv: direktivet är en rättsakt riktad mot EU-länderna och ska införlivas av dessa i deras nationella lagstiftning. EU-domstolen erkänner dock att det i vissa fall har en direkt effekt i syfte att skydda privatpersoners rättigheter. Domstolen har därför i sin rättspraxis fastställt att ett direktiv har direkt effekt om dess bestämmelser är ovillkorliga och tillräckligt tydliga och precisa samt när EU-landet inte har införlivat direktivet inom tidsfristen (dom av den 4 december 1974 i målet Van Duyn). Den direkta effekten kan dock endast vara vertikal vilket innebär att EU-länder måste införliva direktiv men de får inte åberopa direktiv när det gäller privatpersoner (dom av den 5 april 1979 i målet mot Ratti); beslut: beslut kan ha direkt effekt ifall de avser ett EU-land som adressat. EU-domstolen erkänner endast en vertikal direkt effekt (dom av den 10 november 1992 i målet mot Hansa Fleisch); internationella avtal: i domen av den 30 september 1987 i målet mot Demirel erkände EU-domstolen att vissa avtal har en direkt effekt enligt samma kriterier som klargjordes i domen i målet Van Gend en Loos; yttranden och rekommendationer: yttranden och rekommendationer har inte bindande rättslig kraft. De har därför inte direkt effekt. Hoppas du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Köra bil på privat väg

2019-03-01 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hur mycket får man köra i privat område?
Amanda Strömblad Larsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det beror på vad som avses med privat område. Som huvudregel gäller allemansrätt i Sverige och ska någon begränsa allemansrätten på ett område där den annars gäller krävs tillstånd för detta från kommunen. Även enskilda vägar får man som huvudregel exempelvis promenera på, men den som har en enskild väg kan även motsätta sig att motorfordon får framföras på vägen. Hoppas att du fick svar på din fråga!

EU-rättens företräde

2019-02-28 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Går EU:s lagstiftning före de svenska grundlagarna? Kan man bli tvungen att ändra svenska grundlagar pga EU-lagstiftning?
Emilia Skantsi Flood |Hej,Tack för att du vänder dig till lawline med din fråga! EU rätt går föra nationell lagstiftning och då även de nationella grundlagarna. Detta följer av principen om EU-rättens företräde som fastslogs av EU-domstolen i mål 6/63 Flaminio Costa mot E.N.E.LDet är alltså inte omöjligt att grundlagen skulle behöva ändras om den inte skulle stämma överens med EU-rätten men, om det är något som inte stämmer överens till 100 %, kan det ofta lösas tolkningsvägen. Vänlig hälsning!