Vad bör man tänka på för att göra rätt enligt GDPR?

2019-09-13 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |En fråga kring GDPR och att filma och publicera på webben.Är anställd av en kommun och vi har filmat allmänna platser och konserter i kommunen där det förekommer att privatpersoner syns eller skymtar förbi i filmerna. Filmerna ska publiceras på webben för att visas på t.ex. äldreboenden. Vad behöver vi tänka på för att göra rätt enlig GDPR?
Ellen Hägerström |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med dina fråga! Den europeiska dataskyddsförordningen (GDPR) är ett komplext och omfattande regelverk som syftar till att stärka rättigheter för enskildas personliga integritet. Då GDPR är materiellt tillämplig behöver samtliga regler tas i beaktande, men utgående från din frågeställning kommer jag att fokusera på de mest centrala delarna av förordningen. Mera information går att finna på Datainspektionens hemsida. När tillämpas GDPR? GDPR tillämpas, enligt artikel 2-4 GDPR, på automatiserad behandling av personuppgifter på den europeiska marknaden. En personuppgift vara vilken information som helst som direkt eller indirekt går att länka till en person. En bild eller film kan med andra ord falla under tillämpningsområdet för GDPR. Viktigt att notera är att GDPR gäller för behandling av personuppgifter, alltså inte enbart publicering. Enligt legaldefinitionen innebär behandling en åtgärd där personuppgifter tex. insamlas, registreras, bearbetas eller framtas. Detta innebär att ni redan vid själva inspelningstillfället har behandlat personuppgifter i GDPRs mening. Redan vid detta tillfälle måste personuppgifterna behandlas såsom förordningen föreskriver.Vem är personuppgiftsansvarig? För att det ska vara fråga om en tillåten behandling av personuppgifter måste det finnas ett angivet ändamål med behandlingen. Den som bestämmer ändamålet för behandlingen är även personuppgiftsansvarig och kan ställas till svars för en personuppgiftsbehandling som strider mot GDPR. Personuppgiftsansvarig måste alltså ha en dokumenterad plan för aktiviteter som innefattar behandling av personuppgifter där ändamålet framgår. Personuppgiftsansvarig i ditt fall skulle kunna vara din arbetsgivare, alltså kommunen. Även någon som för personuppgiftsansvariges räkning utför behandling av personuppgifter kan vara ansvarig såsom personuppgiftsbiträde. Går det att leva upp till dataskyddsprinciperna? Behandlingen måste även stämma överens med principer för behandling av personuppgifter som framgår av artikel 5 GDPR. Som exempel kan anges principen om ändamålsbegränsning. Principen innebär att personuppgifter endast får användas för ett angivet ändamål och inte i annat sammanhang. För publicering av en film behöver ni särskilt ta ställning till principen om lagringsminimering. Om ni gör bedömningen att ni kan publicera en film där det framgår personuppgifter, behöver ni även överväga att hur länge ni bör förvara de ursprungliga filerna. Enligt GDPR får nämligen inte personuppgifter förvaras under en längre tid än vad som är nödvändigt. Finns det en rättslig grund för behandling av personuppgifter i artikel 6 GDPR?För att behandlingen ska vara laglig behöver ni ha rättslig grund enligt artikel 6 GDPR. Ifall ni bedömer att personuppgiftsansvarige hör till den offentliga sektorn (kommunen) utesluts vissa rättsliga grunder, exempelvis samtycke enligt 6(1)a GDPR. Samtycke förutsätter, enligt artikel 7 GDPR, fullständig frivillighet för att vara giltigt. Det offentliga har traditionellt sett ansetts inneha en stark ställning som gör att det är svårt att uppfylla kraven för ett otvetydigt samtycke. Ni måste därför överväga att använda er av en annan rättslig grund. Observera att även intresseavvägning enligt artikel 6(1) f GDPR bortfaller som möjlig rättslig grund då en myndighet fullgör sina uppgifter. Ni måste kontrollera att det inte är fråga om känsliga personuppgifter i artikel 9 GDPR eftersom sådan behandling är förbjuden och endast kan göras undantagsvis. Om det av filmen framgår uppgifter som avslöjar ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse eller medlemskap i fackförening och behandling av genetiska uppgifter, biometriska uppgifter för att entydigt identifiera en fysisk person, uppgifter om hälsa eller uppgifter om en fysisk persons sexualliv eller sexuella läggning ställs det alltså ännu högre krav för att det ska vara en laglig behandling. Även en mängd andra regler aktualiseras så fort GDPR är tillämplig, exempelvis beträffande den registrerades rättigheter, krav på inbyggt dataskydd, register över behandlingar och krav på säkerhet. Som det redan konstaterades inledningsvis är GDPR ett ytterst komplex regelverk. För vidare vägledning rekommenderar jag att du vänder dig till Datainspektionens hemsida eller uppsöker en expert på området. Vänligen,

Finns det lagstadgade rättigheter specifikt för äldre personer?

2019-09-09 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Jag undrar om det finns några lagstadgade rättigheter specifikt för äldre personer utöver Socialtjänstlagen?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Det går tyvärr inte att ge en full uppräkning av vilka lagar som ställer upp regler för äldre personer. Däremot kan som exempel ges rätten att kvarstå i anställning tills det år en arbetstagare fyllt 67 år (32 a § lagen om anställningsskydd) , förmåner vid ålderdom, t.ex. pension (53-74 kap. Socialförsäkringsbalken) och förbudet mot diskriminering på grund av ålder (diskrimineringslagen).Vänligen,

Om rättskällehierarkins normstöd

2019-09-05 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Finns det någon lag som behandlar rättskällornas hierarki? Isåfall vilken? Vem bestämmer denna hierarki?
Henrik Witt-Strömer |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det finns ingen särskild lag eller grundlag som avgör rättskällornas hierarki, utan det får sägas följa av allmänna rättsgrundsatser. Ett högst icke-juridiskt svar kan vara att samtliga rättskällor är sociala överenskommelser i samhället: Låt säga att det i en viss lag hade stått att lag är den högsta rättskällan, och i grundlag stått att grundlag är den högsta rättskällan (vilket för övrigt framgår av grundlag, se 11 kap 14 § regeringsformen), så hade vi ansett att grundlag står högst i rättskällehierarkin helt enkelt därför att det är själva innebörden av en grundlag.Rättskällehierarkin får även i övrigt sägas vara mer eller mindre common sense-baserad, men frågan om vem som bestämmer rättskällehierarkin är för den sakens skull inte alls självklar. Exempelvis har vi i Sverige en stark tradition av att lägga stor vikt vid vad som står i en viss lags förarbete när det finns oklarheter i lagtexten, medan det inom andra rättssystem i regel inte alls behöver se ut på det sättet. På liknande sätt anses den amerikanska konstitutionen ha ett relativt heltäckande vidsträckningsområde och det råder konstant akademisk debatt (och det är en ständigt avgörande fråga i den amerikanska högsta domstolen) hur konservativt respektive liberalt den ska tolkas. Hade Sverige haft den amerikanska konstitutionen, hade många frågor som i USA anses täckas av den ansetts falla utanför, och behöva avgöras av exempelvis lag. Vad det beror på kan nog endast förklaras med att olika syn på rättskällorna "satt sig i väggarna" i de två länderna.Frågan om rättskällehierarkin skulle också kunna aktualiseras praktiskt om principen om EU-rättens företräde hamnar i konflikt med svensk grundlag. Vad jag fått lära mig under juristutbildningen ska svensk domstol följa grundlagen (ska saken hårdras skulle dock i det långa loppet Sverige antingen behöva lämna EU eller ändra grundlagen), medan jag har förstått att andra juriststudenter vid andra universitet fått lära sig att en domstol ska följa EU-rätten även i strid med svensk grundlag.Sammanfattningsvis får jag nog besvara din fråga ungefär såhär: Augustinus lär ha sagt ungefär "Om du inte frågar mig vad tid är så vet jag, men om du frågar mig, så vet jag inte" och på ungefär samma sätt kan det sägas om rättskällehierarkin att det i grund och botten är relativt givet varför visa rättskällor står högre än andra i hierarkin, men ska saken hårdras finns det inga andra givna svar än att en viss hierarki skapats och accepterats som en social konstruktion just av den anledningen att någon normhierarki måste finnas, och att det ansetts lämpligt att utforma den på detta sätt. Med det sagt vill jag verkligen understryka att de något filosofiska frågorna kring rättskällehierarkin i praktiken inte vållar problem annat än möjligen i extremfall.Vänligen,

Kommer lagförslaget om hemlig dataavlyssning träda i kraft?

2019-08-31 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Kommer lagförslaget hemlig dataavlyssning att träda i kraft? Och kommer uppgifter få inhämtas som kom till innan den lagen trädde i kraft?
Jennifer Jalaho |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline. Det är fortfarande inte klart om det lagförslaget om hemlig dataavlsyssning kommer att träda i kraft än. Utredningen för förslaget blev klart år 2017 och det kan du hitta här, SOU 2017:89. Sedan dess så ska förslaget gå på remiss där berörda myndigheter har möjlighet att ge sina synpunkter på förslaget. Efter det så ska regeringen skriva en proposition och sedan så måste lagförslaget röstas igenom av riksdagen. Så som det ser ut nu är det inte möjligt att veta om lagförslaget kommer att träda i kraft men däremot så vet man att lagförslaget ska lämnas till riksdagen senast i september 2019. Men det återstår alltså fortfarande att se om förslaget kommer att röstas igenom eller inte. Med vänlig hälsning,

Behövs det några specifika tillstånd för att bedriva en onlinehandel med alkohol drycker?

2019-09-13 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej,Jag ska hjälpa ett företag att sätta upp en webhandel för alkohol för distansförsäljning till svenska privatpersoner, som ex. drinko.se, winefinder.se mfl. gör över nätet, med hemleverans. Jag undrar om behövs tillstånd, och i så fall vilka. Säljande bolaget kommer vara ett europeiskt bolag (Danskt, Estniskt eller Bulgariskt) som kommer ha lager i Danmark, lagret ska vara skattebefriat. Bolaget vill också kunna erbjuda att de som vill kan komma och hämta varorna vid det danska lagret efter att de beställt. Hälsningar Mikael
Lucas Cyrén |Hej, och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar om det behövs tillstånd för att bedriva onlinehandel med alkohol som sedan förs in i Sverige. Det finns även vissa regler gällande alkoholskatten som kan vara bra att veta om, som jag skrivit om längre ner.Den typ av verksamhet som du beskriver kräver inte att några specifika tillstånd söks från svenska myndigheter, förutom en registreringsplikt hos skatteverket om man planerar att själv ombesörja leveransen till konsument (se mer nedan). Eventuellt kan det krävas någon typ av tillstånd från myndigheterna i det land där verksamheten bedrivs. Anledningen till att man inte behöver något specifikt tillstånd är att man bedriver en verksamhet som utnyttjar den fria rörligheten för varor som följer av Sveriges medlemskap i EU, och inte någon detaljhandel eller servering av alkohol. Se nedan.De aktörer som idag bedriver den aktuella typen av verksamhet använder sig av ett avgörande från EU-domstolen 2007 (den s.k. Rosengren-domen). I målet underkände EU-domstolen Sveriges monopol på detaljhandel av varor med en alkoholhalt på över 3.5%, och mer specifikt att monopolet hindrade införsel av alkoholhaltiga drycker från andra EES-länder. Man menade att detta monopol, och restriktionerna som det innebar, utgjorde ett oproportionerligt hinder för den fria rörligheten av varor som ska gälla mellan unionens medlemsländer. Monopolet utgjorde enligt domstolen "kvantitativa importrestriktioner och eller åtgärder med motsvarande verkan".Konstruktionen hos dagens onlinehandelföretag är uppbyggd på det sättet att antingen hämtar konsumenten själv varorna (eller anlitar en fristående leverantör) eller så ombesörjer säljaren leveransen. Beroende om det är köparen eller säljaren som ombesörjer leveransen så är det antingen "distansköp" eller distansförsäljning" vi pratar om, och denna distinktion har betydelse för vem som ansvarar för att betala skatten för varorna (se mer nedan). Med den här modellen träffar man inte Systembolagets monopol, eftersom det är införsel av varor och inte detaljhandel som man sysslar med.När det handlar om "distansköp", dvs när köparen ombesörjer leveransen så finns den rättsliga grunden i ett antal undantag från införselreglerna, i alkohollagen 4 kap. 4 § 2 st p. 2 samt 7. Detta är reglerna som utnyttjas när privatpersoner exempelvis åker till Tyskland för att köpa alkohol. Begränsningarna för denna typ av köp framgår också av samma lagrum. Köparen måste vara minst 20 år gammal, leveransen ska utföras av köparen själv eller genom "yrkesmässig befordran" (en av säljaren fristående leverantör) och dryckerna ska vara avsedda för den enskildes eller dennes familjs personliga bruk.AlkoholskattDen alkohol som förs in i Sverige behöver beskattas enligt punktskatten på alkohol. Skatteplikten skiljer sig beroende på vem det är som för in alkoholen i landet. Om affärsmodellen är enligt ovan, dvs att köparen ombesörjer leveransen av varorna (antingen själv hämtar dem eller anlitar en transportör), så ska i regel köparen själv betala alkoholskatten på varorna. Detta framgår av lagen om alkoholskatt 16 §. Innan varorna lämnar det andra EU-landet måste köparen meddela skatteverket om köpet och ställa säkerhet för skatten på varorna.Om det istället är så att säljaren ombesörjer transporten så klassificeras det, som nämnt ovan, officiellt som "distansförsäljning". Det är denna modell som exempelvis Winefinder använder. Då ska som regel också säljaren betala alkoholskatten och moms för varorna. Även här ska säkerhet ställas på skatten i förväg. Säljaren ska också registrera sig som distansförsäljare hos skatteverket, samt utse en representant som redovisar säljarens alkoholskatt och i övrigt företräder säljaren i skattefrågor enligt alkoholskattelagen. Se för denna del lagen om alkoholskatt 15-15 a §§. Mer information om hur man som både köpare och säljare ska gå tillväga (exempelvis hur man registrerar sig och vilka blanketter som behöver fyllas i) kan du hitta på skatteverkets hemsida (den här länken innehåller information kring just "distansförsäljning").Jag rekommenderar er att under processens gång ta och hålla kontakt med nätvinhandlarnas branschorganisation och skatteverket för att få värdefulla tips om hur andra aktörer gjort och vilka fallgropar man ska undvika när man ska bedriva denna typen av verksamhet.Jag hoppas att du finner svaret hjälpsamt! Om det är någonting jag misstolkat i din fråga eller utelämnat, får du gärna höra av dig till mig på lucas.cyren@lawline.se så ska vi se till att reda ut det.

När blev föreningsrätten skyddad genom lag?

2019-09-08 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |När blev föreningsrätten lag?
Isabelle Sewelén |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga."När blev föreningsrätten lag?"Föreningsrätten/föreningsfriheten är ingen egen lag utan finns reglerad tillsammans med andra fri- och rättigheter i lag. Föreningsrätten är numera grundlagsskyddad i regeringsformen (RF) år 1974, samt införd och skyddad i lagen om medbestämmande i arbetslivet (MBL) år 1976. Föreningsrätten har sedan Sveriges inträde i EU 1995 fått ett förstärkt skydd genom att den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna har blivit inkorporerad i svensk lag (artikel 11 EKMR).Föreningsfriheten/föreningsrättens framväxt - historikDen grundlagsskyddade föreningsfriheten, eller föreningsrätten, innebär rätten att ansluta sig till organisationer tillsammans med andra, för allmänna eller enskilda syften (2 kap. 1 § p.5 RF). Det går inte att ange något exakt datum, utan föreningsrätten har vuxit fram successivt, främst under 1900-talet. Den fackliga föreningsrätten formuleras exempelvis för första gången i den så kallade decemberkompromissen från 1906 där arbetsgivare och arbetstagare genom sina organisationer ingick en viktig överenskommelse om bl.a. arbetstagares rättigheter. Föreningsrätten i arbetslivet innebär rätten för arbetstagare att tillhöra fackliga organisationer utan att bli kränkt av sin arbetsgivare, exempelvis bli uppsagd p.g.a. att arbetstagaren är medlem i facket (7 § MBL).Hoppas du känner att du fick svar på din fråga, annars är du välkommen att höra av dig igen!Vänligen,

Finns det någon möjlighet för myndigheter att komma med lagförslag?

2019-09-02 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej! Jag undrar om det finns någon möjlighet för förvaltningsmyndigheter att komma med lagförslag och i så fall i vilket lagrum den möjligheten ges?
Catarina Edlund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det är riksdagen som stiftar lagar, vilket framgår av regeringsformen 1 kap. 4 § andra stycket. När riksdagen lämnar ett lagförslag kallas det för motion, men i praktiken är det regeringen som lämnar propositioner till riksdagen om lagförslag (9 kap. 2 § riksdagsordningen). Regler om detta finns i 9-10 kap. riksdagsordningen. När regeringen arbetar med ett lagförslag behandlas den av ett utskott och ofta tillsätts en utredning (statens offentliga utredningar). Då den har färdigställts skickas den till berörda myndigheter. I och med detta finns det en möjlighet för förvaltningsmyndigheter att komma med ett lagförslag, eller i alla fall tycka till om ett lagförslag och ge sina synpunkter på hur lagen borde utformas. I regeringens proposition till riksdagen finns därför myndigheternas syn på lagförslaget och är alltså material som riksdagen beaktar i frågan om lagen ska stiftas eller inte. Det aktuella lagrummet om myndigheternas skyldighet att yttra sig om lagförslag och lämna upplysningar till utskotten är 10 kap. 8 § riksdagsordningen.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Gå ut på spåret vs. den grundlagsstadgade rörelsefriheten

2019-08-31 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej, blev idag fast i ett tåg, i över 5 h, min fråga är, ger verkligen inte rörelsefriheten i regeringsformen 2 kap §8 mig större rätt att frivilligt lämna tåget och gå de sista 500metrarna till stationen, och sedan transportera sig själv till sin destination, än vad järnvägslagen §9 förhindrar dig att gå ut på spåret? Det är ju bisarrt att bli frihetsberövad i 5h utan skälig anledning?
Sebastian Näslund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Svaret är nej, Regeringsformens 2 kap 8 § ger dig inte rätt att lämna tåget. Begränsningar av grundlagen får nämligen göras via lag 2 kap 20 § Regeringsformen. I detta fall måste begränsningen i 9 kap 1 § Järnvägslagen naturligtvis anses vara godtagbar och proportionerlig i ett demokratiskt samhälle då den är till för tågresenärers säkerhet (jmf med 2 kap 21 § Regeringsformen). Din frustration är såklart förståelig. Dock är det korrekta juridiska svaret på din fråga att 9 kap 1 § Järnvägslagen går före 2 kap 8 § RF. Väljer du att kliva ut på spåret och gå de sista 500 metrarna till stationen för du räkna med en saftig penningbot 10 kap 4 § Järnvägslagen. Hoppas du känner att du fått ett bra och tydligt svar på din fråga!