Vem får avliva skabbräv?

2019-07-14 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Det springer runt en skabbräv i kommunen. Vad krävs för att få avliva den? (Vem får, vad måste denne uppfylla, ex tillstånd, vara jägare etc). Jag har hört att de jägare som finns i kommunen måste ansökan om tillstånd hos t.ex. polisen för att få skjuta en skabbräv. Men det låter ju otänkbart från ett djurskyddsperspektiv att man måste ansöka om ett tillstånd för att få skjuta ett skadat/sjukt viltdjur eftersom man i väntan på svar på tillståndet i sådant fall skulle, dels utsätta djuret för onödigt lidande men också att det kan innebära problem att finna djuret igen (hur vet man då exempelvis att det är samma djur som man ansökt tillstånd om som man påträffar nästa gång och inte ännu en annan skabbräv?). Finns det flera föreskrifter som talar emot varandra vilken väger i sådana fall tyngst. Frågan är högaktuell i flera kommuner för privatpersoner och jägare.
Eric Leijonhufvud |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline!Då din fråga rör jakt, är det jaktförordningen som blir aktuell. En förutsättning för att man ska få bedriva jakt samt inneha jaktvapen är att man har jägarlicens. Jakttider på räv varierar också beroende på vilket län man jagar i. Räv som har drabbats av skabb får dock skjutas året om vid nästan vilket tillfälle som helst. I jaktförordningen 40 § c står det nämligen att om frilevande vilt hittas så skadat eller i ett sådant skick att det snarast bör avlivas av djurskyddsskäl så får djuret avlivas även om det är fredat eller om avlivningen sker på någon annans mark. Bestämmelsen ger alltså var och en rätt att avliva ett sjukt eller skadat djur, oavsett om det är fredat och oavsett var det påträffas. Du behöver alltså inte vara jägare, utan varje person får rätt att avliva djur enligt bestämmelsen, såvida vissa förutsättningar är uppfyllda. Grundregeln är att det är den som utför handlingen som har ansvaret. I det fall du avlivar ett vilt djur ska du i efterhand kunna motivera varför det var en nödvändig handling. Man kan bara motivera med 40 § c i stunden, då djuret påträffas. Man kan alltså inte gå ut och leta efter djur och skjuta det bara för att man tror att det är dåligt. Då är det jakt man ägnar sig åt. Jag kommer nedan försöka exemplifiera hur och när det är okej och inte okej, att avliva ett djur i enlighet med bestämmelsen. Ex 1: Du kör bil, och ser att en viltolycka inträffat på vägen. I diket ligger en älg med huvudet uppe och försöker komma upp. Du bestämmer dig för att avliva älgen och skjuter den bakom örat. Detta är ett klockrent fall av paragraf 40 § c jaktförordningen. I den situationen är det självklart att avliva älgen om den är skadad.Ex 2: En skabbig räv har synts till, och en grupp samlas för att hitta räven och skjuta den. Detta är fråga om vanlig jakt, och regeln gäller således inte här. Man kan alltså inte gå ut och leta efter djur och skjuta det bara för att man tror att det är skadat. Då är det jakt. Ex 3: Du ser en skabbräv gå över en åker. Du kör hem och hämtar geväret, och sedan skjuter räven. Hade du haft vapnet i bilen på väg hem från exempelvis skjutbanan och skjutit räven direkt hade det inte varit något problem, hämtar man dock geväret och sedan kommer tillbaks är det däremot tveksamt. Om du påträffar ett skadat djur är det således okej att avliva det, såvida det inte är fråga om jakt utan snarare om avlivning på plats. Du måste alltså kunna motivera ditt handlande, och det får inte vara fråga om vanlig jakt, utan snarare om avlivning.Hoppas jag kunde svara på din fråga!

Krävs serveringstillstånd för alkohol på bröllop?

2019-06-30 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Vad gäller om man är i en lokal där restaurangen som äger lokalen har tillstånd men inte har en bar i direkt anslutning. Får ett t.ex. bröllop ur juridiskt perspektiv ordna med egen dryck då om restaurangen är ok med det förfarandet?
Matilda Bergström |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! För servering av alkoholdrycker krävs serveringstillstånd från kommunen där serveringsstället är beläget (8 kap. 1 § alkohollagen). Serveringstillstånd krävs dock inte om: (8 kap. 1a § alkohollagen)-Serveringen avser ett enstaka tillfälle för bestämda personer,-Serveringen sker utan vinstintresse och utan kostnad för deltagarna än kostnaden för inköp av dryckerna, och-Serveringen äger rum i lokaler där det inte bedrivs yrkesmässig försäljning av alkohol- eller lättdrycker.Ett bröllop med i förväg bestämda gäster utan vinstintresse eller yrkesmässig försäljning innebär således att serveringstillstånd inte krävs. Under förutsättning att ni följer ovanstående kriterier är det tillåtet att ordna med egen dryck till bröllopet. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Återkallat körkort pga rödljuskörning (hösten 2007)

2019-06-30 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hösten 2007 blev en kompis stoppad av polisen som påstod att han kört mor rött ljus vilket han förnekade. polisen sa att han inte skulle tjafs utan betala 2000 kr så skulle inget mer hända. den nya "lagen" om indragetkörkort för den förseelsen skulle inte träda i kraft förrän senare. Ett halvår senare fick han från länsstyrelsen ett papper på att han var tvungen och lämna ifrån sig körkortet omgående, för det han redan hade blivit straffad för. nu undrar jag när det gick igenom att körkortet skulle dras in. dessutom står det på transportstyrelsen hemsida att det är de som drar in körkortet inte polisen och inte heller länsstyrelsen.
Emilia Skantsi Flood |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vilken myndighet?Det stämmer att det är transportstyrelsen och inte polisen som tar beslut om ett körkort ska återkallas. Transportstyrelsen inrättades först år 2009 så det förklarar varför din vän fick brev från länsstyrelsen. Vad gäller?Körkortslagen har ändrats flera gånger och det huvudregeln när en lag ändras är förstås att en ny bestämmelse inte avser tiden före ikraftträdandet. Men i det stämmer inte att ett körkort år 2007 inte kunde bli indraget på grund av att körkortsinnehavaren kört mot rött ljus. De bestämmelser som aktualiseras återfinns i 5 kap 1 § 2 stycket, 3 § 4 punkten körkortslagen och dessa gällde nämligen även då. Ett beslut om återkallelse av körkort är (även om det kan kännas som det) inte ett straff i juridisk mening och därför kan en person som t ex kört mot rött ljus både straffas (böter) och bli av med körkortet. Jag tolkar frågan om när det gick i genom att körkortet skulle dras in som att du undrar när beslutet om återkallande togs. Det är svårt för mig att ge något exakt svar men det framgick antagligen av brevet från länsstyrelsen (det fattades i vart fall inte redan då han blev stoppad). Hoppas att du känner att du fått svår på din fråga!Vänlig hälsning

Hur lång tid tar det att stifta en lag?

2019-06-24 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hur lång tid tar det att stifta en lag?
Jesper Horndahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.En lag stiftas när riksdagen röstar igenom ett lagförslag. Det finns ingen fastställd tid för hur lång tid det ska ta men processen fram till ett bifallet lagförslag är lång. Ofta börjar det med att regeringen ser ett behov av ny lagstiftning och tillsätter en utredning med uppgift att grundligt utreda behovet av ny lag och vad den skulle få för effekter. Utredningarna tar ofta lång tid. Det kan röra sig om år. När man är klar skriver man ner vad man kommit fram till i ett så kallat betänkande. Detta betänkande skickas sedan ut på remiss till berörda myndigheter eller organisationer. Dessa får då tillfälle att yttra sig över utredningens betänkande. Detta kan medföra att processen blir ytterligare några månader längre. Efter detta skriver regeringen ihop ett lagförslag som vanligtvis skickas till lagrådet, vars uppgift är att ge en juridisk syn på lagförslaget. Efter detta lämnar regeringen lagförslaget till riksdagen i form av en proposition. Behörigt riksdagsutskott ska först däremot få granska förslaget och lämna sina synpunkter. Därefter läggs förslaget fram i riksdagens kammare och ledamöterna röstar om det. Det är oklart hur långt ett lagstiftning ärende tar, särskilt om remissvaren är negativa då regeringen kan välja att omarbeta förslaget. Skulle inte lagen stiftas på korrekt sätt genom denna, eller annan juridisk giltig ordning kan en domstol välja att inte tillämpa lagen (11 kap 14 § regeringsformen). Därför är det viktigt att noga bearbeta ett lagförslag, vilket givetvis drar ut på tiden. Jag hoppas du är nöjd med svaret, även om jag inte kunde ge någon exakt tid. Med vänliga hälsningar,

Ansökan om svenskt medborgarskap genom naturalisation

2019-06-30 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |En hypotetisk fråga.Jag vill gifta mig med en amerikansk man.Han sitter i fängelse nu.Kan han ansöka om svenskt medborgarskap när han sitter där?Är det anhöriginvandring som gäller eller blir det annorlunda eftersom han sitter inne?Jag är svensk medborgare (född här) och uppfyller alla krav på inkomst och bostadsfrågan. Och om han skulle bli svensk medborgare, hur gör man för att få honom överflyttad till ett svenskt fängelse?
Makda Tesfamariam |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att ansöka om medborgarskap genom naturalisation krävs det mer än att bara vara gift med personen i fråga. För att ansöka om svenskt medborgarskap krävs det att man har styrkt sin identitet, är minst 18 år gammal, har permanent uppehållstillstånd i Sverige och har haft hemvist i Sverige i minst 5 år (11 § lag om svenskt medborgarskap). Enligt gällande praxis avser 12 § MedborgarL att en utlänning som är gift med en svensk medborgare kan naturaliseras efter tre års hemvist förutsatt att äktenskapet varat i minst två år och att den svenske medborgaren varit medborgare under de senaste två åren. I ditt hypotetiska fall sitter personen i amerikanskt fängelse, vilket gör det omöjligt för honom att ha hemvist i Sverige och därmed kan han inte bli svensk medborgare eller på så sätt bli förflyttad till en svenskt fängelse.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Uppfylla villkoren för ny ersättningsperiod från a-kassan

2019-06-30 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej jag har arbetat mer än 390 timmar Och totalt sett över 500 timmar inklusive sjuk frånvaro inom loppet av 6 månader i rad innan arbetslösheten . Uppfyller jag villkoren för en ny ersättningsperiod efter att mina 300 dagar tagit slut. Räknar man in sjukfrånvaro från arbetet som arbetade timmar?
Joel Myrenius |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att ha rätt till ersättning vid arbetslöshet ska du: vara arbetsför och oförhindrad att åta dig arbete för en arbetsgivares räkning minst 3 timmar varje arbetsdag och i genomsnitt minst 17 timmar i veckan, vara anmäld som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen, och i övrigt stå till arbetsmarknadens förfogande. Detta är grundvillkoret och regleras i 9 § Lagen om arbetslöshetsförsäkring. För att ha rätt till ersättning måste du också uppfylla ett arbetsvillkor. Arbetsvillkoret innebär att du ska ha arbetat i en viss omfattning innan du blev arbetslös. Enligt huvudregeln ska du ha arbetat i minst 6 månader, efter det att du påbörjade din ersättningsperiod, och utfört arbete under minst 80 timmar per kalendermånad. Enligt en alternativregel är det även möjligt att ha arbetat i minst 480 timmar under en sammanhängande tid av 6 kalendermånader och utfört arbetet under minst 50 timmar under var och en av dessa månader. Arbetsvillkoret regleras i 12 § Lagen om arbetslöshetsförsäkring. Vad som är gemensamt för reglerna om arbetsvillkoret är att man ska ha arbetat i sammanlagt mint 480 timmar. Det krävs att dessa timmar är arbetade timmar. Sjukfrånvaro räknas inte som arbetade timmar och kan därför inte räknas in i ett arbetsvillkor. Det är alltid din a-kassan som prövar om du har rätt till ersättning. Du kan kontakta dem om du vill ha mer information om vad du behöver göra för att de ska pröva om du har rätt till en ny ersättningsperiod. Så som reglerna ser ut krävs minst 480 timmars arbete för att uppfylla ett arbetsvillkor. Om du önskar vidare hjälp kan du även ta kontakt med vår juristbyrå som kan hjälpa dig vidare i ärendet. Hoppas att du har fått svar på din fråga!

Är det lagligt att neka fulla människor ett glas vatten när man samtidigt serverar starksprit?

2019-06-29 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Det finns en nattklubb som nekar en kranvatten och kräver att man istället ska köpa flaskvatten för 20 kr. Är det verkligen lagligt att neka fulla människor ett glas vatten när de samtidigt serverar starksprit? Ska man verkligen behöva dra en full människa till toaletten för att kanske få vatten ur handfatet?
Tova Andersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Du undrar om det är lagligt att en nattklubb nekar fulla människor ett glas vatten när de samtidigt serverar starksprit. Jag förstår att det kan kännas tråkigt att behöva betala för kranvatten som antagligen inte kostar nattklubben särskilt mycket och ännu konstigare att behöva köpa flaskvatten. Det är inte olagligt att ta betalt för vattenDet finns inga lagregler som förbjuder en nattklubb att neka fulla människor ett gratis glas kranvatten. I alkohollagen finns däremot regler om hur alkohol får serveras. Alkoholdrycker får inte serveras till personer under 18 år (3 kap. 7 §). Alkoholdrycker får inte heller lämnas till en person som är märkbart påverkad av alkohol eller andra berusningsmedel (3 kap. 8 §). Nattklubben har rätt att själv bestämma hur den vill driva verksamhetenNattklubbens ansvar enligt lagen omfattar alltså inte att se till att personer dricker bra med vatten utan endast att personer inte serveras för mycket alkohol. Om en nattklubb, bar eller restaurang vill sälja kranvatten eller flaskvatten och ta betalt eller ge bort det gratis är alltså helt upp till de som driver stället. Det ingår i företagarens rätt att själv bestämma hur den vill driva sin verksamhet för att tjäna pengar.Sammanfattningsvis är det alltså lagligt för en nattklubb att neka fulla människor ett gratis glas vatten trots att de samtidigt serverar starksprit. Det är upp till den enskilde personen att ta ansvar för att denne dricker bra med vatten och tar nattklubben betalt för det får personen tyvärr betala eller gå till en annan nattklubb. Hoppas du fått svar på din fråga!Har du ytterligare funderingar är du välkommen att återkomma med en ny fråga. Med vänliga hälsningar

Får jag ta med egen alkohol när jag hyr en restaurang med serveringstillstånd?

2019-06-18 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej jag vill hyra en restaurang som har serveringstillstånd och säljer sprit själv, till privat fest för 150 pers och hämta eget alkohol från Tyskland. Ägaren säger att det går bra att hämta eget men alkoholen måste vara inköpt i Sverige annars riskerar hen att förlora sitt tillstånd. Stämmer detta?
Natasha Fathifard |Hej och välkommen till Lawline med din fråga!Du får inte ta med egen alkohol in på en restaurang som har tillstånd för servering av alkoholdrycker även om de hyr ut den till dig och har stängt för allmänheten.Det spelar alltså ingen roll om du hyr hela restaurangen och bara dina gäster har tillträde dit så får du inte ta med alkohol in på den även om den är köpt på Systembolaget. Däremot så får ägaren till restaurangen med serveringstillstånd servera sina alkoholdrycker till dig och dina vänner.Alkohol som du köper i t. ex. Tyskland är för eget bruk, den går bra att bjuda på i hemmet och liknande, men det är förbjudet att sälja den eller att ta med den in på restaurang som har serveringstillstånd.Om du hyr en restaurang som inte har serveringstillstånd och köper alkoholdryckerna på systembolaget så har du rätt att sälja dem om du ansöker om och beviljas serveringstillstånd.Jag hoppas du har fått svar på din fråga. Du får gärna höra av dig om du undrar över något mer.Med vänlig hälsning,