Vad är en SOU?

2021-03-01 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej jag undrar vad SOU är för något
Carl Hansen |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.SOU står för Statens offentliga utredningar. Det är en serie med rapporter från 1922 och framåt där bland annat motiven bakom stiftade lagar går att utläsa. En SOU kallas även för förarbete, vilket är en rättskälla man kan vända sig till om en lag är svår att tolka.Hoppas du fick svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Vem har bevisbördan för att en bild stod felparkerad vid tvist om parkeringsanmärkning?

2021-02-27 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Jag fick en parkeringsbot i ett garage. Bilen var inte lappad, jag fick en påminnelse med extra pålagd avgift. Man påstod att jag parkerat så att jag blockerade passage.Detta stämmer inte. Då det tyvärr inte fanns någon lapp på bilen, dokumenterade jag inte parkeringen. Jag har bestridit boten. Hos vem ligger bevisbördanOlle Carlsson
Elin Englund |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Praxis kring bevisbörda Enligt NJA 2001 s.889 ligger bevisbördan för att en felparkering har skett på den kommun för vars räkning parkeringsanmärkningen har delats ut. Enligt samma rättsfall skall även en anteckning från parkeringsvakten som delat ut parkeringsanmärkningen ha ett högt bevisvärde, vilket tyvärr innebär att det inte ska räcka med enbart en invändning ifrån dig om att en felparkering inte har skett. Efter det nyss nämnda rättsfallet har NJA 2013 s.711 kommit som gäller tillsammans med det jag skrev ovan. I det rättsfallet så stadgas det fortsatt att en parkeringsvakts anteckning har starkt bevisvärde och även om den andre kan lämna bevis som inte helt kan bortses från kring att en felparkering inte har skett så har rätten ansett att en överträdelse har skett baserat på anteckningen från parkeringsvakten. Enligt rättsfallet antas detta synsätt komma från att en parkeringsvakt har som arbete att kontrollera om en giltig parkering har skett enligt villkor, varav parkeringsvaktens erfarenhet och arbetsrutiner anses lämna lite utrymme för misstag, varav anteckningen från parkeringsvakten skulle vara det bästa beviset om förhållandena som förelåg vid tidpunkten för parkeringsanmärkningen. Rättsfallet tar dock senare upp att i och med hur teknikutvecklingen har sett ut så tar många parkeringsvakter även fotografier som ytterligare bevisning för att en felparkering har skett. Om du som fordonsägare har kunnat visa stöd för att en en felparkering inte har skett och parkeringsvakten inte har fotograferat felparkeringen ska det då vägas in i bedömningen att en fotografering inte har gjorts av parkeringsvakten, vilket skall vara till din fördel som fordonsägare. I just detta fallet hade fordonsägaren egna fotografier som styrkte hens invändning om att felparkering inte hade skett och då blev hen befriad från att betala. SammanfattningDet åligger först kommunen för vars räkning parkeringsanmärkningen delats ut att bevisa att en felparkering har skett, vilket oftast sker med parkeringsvaktens anteckning eller fotografier, därefter är det du som har bevisbördan att bevisa att dem har fel. Så man kan förklara det som att deras bevisbörda uppfyller dem praktiskt taget genom att parkeringsvakten noterat att du parkerat i strid med reglerna, varav du sedan måste bevisa att det inte stämmer. Vad som är viktigt för dig att tänka på Det avgörande för om du kan vinna framgång med en invändning om att bilen inte stod felparkerad är att du har något som styrker din invändning, allra helst fotografier, vilket jag vet att du tyvärr saknar av förklarliga skäl i det här fallet. Om du inte har någonting annat som styrker att du inte stod felparkerad tror jag tyvärr du har låga chanser att vinna med en invändning om att du inte parkerat fel. Om du hade någon med dig som tydligt minns parkeringen så kan du givetvis använda dennes vittnesmål om du vill dra detta till domstol. Jag rekommenderar dig dock att försöka få svar på om parkeringsbolaget har fotograferat din påstådda överträdelse först, för om dem har en tydlig bild av den påstådda överträdelsen så har du mycket svårt att vinna i domstol om du inte har en bild som styrker din invändning. Om dem inte har en bild kan du däremot anmärka på att dem inte tog en bild, detta hjälper dig dock antagligen bara om du har något mer som styrker att du inte har felparkerat. Hoppas att du känner att du har fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Förbud mot retroaktiv bestraffning

2021-02-25 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej! Kan jag dömas för gärningar jag gjort som är brottsliga NU, men som INTE var det när gärningen begicks vid just den tidpunkten? Till exempel att kolla någon ful, anta att politikerna ett halvår senare gör det olagligt att kalla någon ful.
Oscar Rudén |hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!jag förstår din fråga om det finns möjlighet till retroaktiv bestraffning i svensk rätt.Vad säger svensk lag - Det finns i grundlagen ett förbud mot retroaktiv rättstillämpning. Förbudet innebär att ingen får dömas till straff eller annan brottspåföljd för en gärning som inte var belagd med brottspåföljd när den inte begicks. Ingen får heller dömas till svårare påföljd för gärningen än vad som var föreskriven då gärningen begicks (2 kap. 10 § första stycket Regeringsformen).Vad innebär detta för dig - Detta innebär att om du begår en handling idag, som blir olaglig imorgon, så kan du inte dömas enligt svensk rätt för när du utförde handlingen, så var den tillåten. Hoppas att det var svar på din fråga!

Kan en 14 årig person får dispens till uppsiktsjakt?

2021-02-24 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej jag är jägare och har licenser på 6st vapen. Min son som fyller 14 i år vill vara med och jaga med mig,kan man få dispens för honom till uppsiktsjakt.mvh Micke
Josefine Lovborg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du om en 14årig person kan få dispens enligt lag för uppsiktsjakt. Jag kommer i mitt svar att använda mig av vapenlagen som reglerar regler kring skjutvapen och vapenhantering.Vad säger huvudregeln?Huvudregeln enligt lagstiftning är att tillståndspliktiga skjutvapen inte får lånas ut till någon annan än den person som har tillstånd att inneha vapnet, detta finner du i 3 kap. 1 § vapenlagen. Ytterligare en del av huvudregeln är att personen i fråga skall ha fyllt 18 år.Undantag ettDet finns undantag till denna huvudregel. I 3 kap. 1 a § vapenlagen finner vi att ett skjutvapen får långs ut vid ett enstaka tillfälle. Här står det att den som har rätt att inneha ett skjutvapen får vid enstaka tillfällen låt ut vapnet om,utlåningen sker för samma ändamål som utlånarens tillstånd avser utlåningen avser en tid om högst två veckor, och låntagaren har tillstånd enligt 9 § att låna skjutvapenUndantag tvåYtterligare ett undantag finns i lagstiftningen, i 3 kap. 3 § vapenlagen. Här finner vi fem stycken undantag. Om vapnet ska användas vid en övning eller tävling under uppsikt av en sådan sammanslutning som får meddelas tillstånd att inneha skjutvapen. De sammanslutningar som avses är klubbar för jakt- och målskytte, detta finner vi i 2 kap. 3 § vapenlagen. Om låntagaren fyllt femton år och vapnet innehas och används under långivarens uppsikt samt att det inte är fråga om enhandsvapen eller helautomatiskt vapen. Långivaren måste vara närvarande och kunna ha effektiv kontroll och ledning över hanteringen av vapnet. Om utlåningen avser ett effektbegränsat vapen och vapnet innehas och används under långivarens uppsikt. Om utlåningen avser start- eller signalvapen som ska användas under tävling eller övning. Om låntagaren har tillstånd att inneha ett vapen av samma typ. VapenbrottDen som lånar ut ett vapen till en person under 18, som inte har rätt att inneha eller använda vapnet enligt något av de fem undantagen, kan dömas för vapenbrott. Straffskalan för vapenbrott av normalgraden är fängelse i högst tre år. Om gärningen bedöms ha begått av oaktsamhet eller annars kan anses ringa är straffskalan böter eller fängelse i högst sex månader. Detta finner vi i 9 kap. 1 § vapenlagen.SammanfattningAv största sannolikhet kommer denna utlåning att vara ett brott mot vapenlagen. Detta med anledning av att din son inte har fyllt 15 år. Den lilla information som du angett ger mig inte heller någon anledning att tro att detta skulle falla in under någon av de undantagen som finns. Därmed med stöd av ovannämnda kan man inte få dispens för din son till uppsiktsjakt. Är det något ytterligare du funderar på är du välkommen att ställa en ny fråga till oss här på Lawline.Hälsningar,

Lagar för vilda djur

2021-02-28 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Vilka lagar och regler har vi för vilda djur i Sverige?
Alice Nordlund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det finns en del olika lagar och förordningar som gäller för djur i Sverige.Vilka lagar har vi för vilda djur i Sverige?I Sverige har vi en djurskyddslag som gäller för djur som hålls av människan och viltlevande försöksdjur. Vi har även djurskyddsförordningen som kompletterar djurskyddslagen med närmare föreskrifter om till exempel djurförsök, slakt och tävling med djur. Bestämmelser om vilda djur finns i artskyddsförordningen, som bland annat reglerar vilka djur som är fridlysta och hur de ska skyddas. Om du tittar i 4 § kan du till exempel se att det är förbjudet att avsiktligt fånga eller döda vilda fåglar och andra vilt levande djurarter som markerats med N eller n i bilaga 1 till förordningen. Det innebär att du måste läsa paragrafen tillsammans med bilaga 1 för att se vilka djur som paragrafen gäller.I jaktlagen finns bestämmelser om bland annat jakträtt och viltvård. Till jaktlagen finns också jaktförordningen som kompletterar lagen. Jaktförordningen beskriver bland annat mer utförligt hur jakt får bedrivas. I fiskelagen finns bestämmelser om fiskerätt och vissa regler om hur fiske får bedrivas. Länsstyrelser i olika län kan också meddela specifika föreskrifter gällande vissa vilda djur som ska gälla i just det länet. Om du undrar om det finns sådana föreskrifter i ditt län, kan du besöka Länsstyrelsens hemsida.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Ingår politiska aktiviteter på allmän plats i de grundlagsskyddade fri- och rättigheterna?

2021-02-27 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej!Jag undrar hur det ligger till med rättigheter för att bedriva politiska aktiviteter, tex slå upp ett litet tält och dela ut flyers och informera om politik på offentliga platser, eller att hänga upp banderoller på broar under kortare tidsperioder som ägs utav kommunen, ca 3 timmar inom Göteborgs stad. Ingår detta i våra grundlagsstiftade friheter och rättigheter?Tacksam för svar!
Julia Persson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att besvara din fråga kommer jag att tillämpa regler ur regeringsformen (RF) och ordningslagen (OL).InledningJag uppfattar det som att du undrar om politiska aktiviteter som att slå upp ett litet tält, hänga upp banderoller på broar, dela ut flygblad och informera om politik på offentliga platser ingår i våra grundlagsstiftade fri- och rättigheter. Det korta svaret på den frågan är: ja! Jag kommer i mitt svar att koncentrera mig på att beskriva demonstrationsfriheten och även beskriva demonstrationstillstånd.Allmänt om demonstrationsfrihetI Sverige har var och en rätt att anordna och delta i demonstrationer på allmän plats (2 kap. 1 § 1 p. RF). För att en demonstration ska vara grundlagsskyddad ska tre krav uppfyllas:1. Allmän plats – Demonstrationen ska hållas på allmän plats.2. Åsiktsmanifestation – Demonstrationen ska innehålla en åsiktsmanifestation, vilket innebär att deltagarna ska uttrycka en form av åsikt. Detta kan ske genom exempelvis genom banderoller, ramsor, tal eller sång. SOU 1975:75 s 192, JO 1992/93 s. 63.3. Viss organisering – Evenemanget ska vara organiserat i viss mån, men med tanke på att ensamdemonstrationer också omfattas av grundlagsskyddet så är kravet lågt ställt, SOU 1975:75 s 129.Begränsningar av demonstrationsfrihetenDemonstrationsfriheten får lov att begränsas genom lag (2 kap. 20 § 1 p. RF). Begränsningarna får endast göras för att tillgodose ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle. Begränsningen måste vara nödvändig i förhållande till ändamålet och inte vara så strikt att begränsningen hotar den fria åsiktsbildningen. Begränsningen får inte heller göras enbart på grund av politisk, religiös, kulturell eller annan sådan åskådning (2 kap. 21 § RF). Demonstrationsfriheten får begränsas med hänsyn till ordning och säkerhet vid demonstrationen eller till trafiken. Demonstrationsfriheten får även begränsas för hänsyn till rikets säkerhet eller motverka farsot (2 kap. 24 § RF).Den lag som främst reglerar begränsningar av demonstrationsfriheten är ordningslagen. Även den nya pandemilagen kan inskränka antalet deltagare på en demonstration.Kan man behöva söka tillstånd för en demonstration i förhand?Enligt ordningslagen definieras demonstrationer och opinionsyttringar som allmänna sammankomster (2 kap. 1 § 1 st. OL). Allmänna sammankomster får inte lov att anordnas på offentliga platser utan tillstånd (2 kap. 4 § OL). En ansökan om tillstånd ska göras till Polismyndigheten, den ska göras skriftligen och i god tid. Om det är möjligt ska ansökan ha kommit in senast en vecka före sammankomsten (2 kap. 6 § OL). Ansökan ska innehålla uppgifter om anordnaren, arten och tiden för sammankomsten samt den huvudsakliga utformningen. Anordnaren ska även uppge vilka åtgärder rörande ordning och säkerhet som anordnaren avser att vidta. (2 kap. 7 § OL).SammanfattningAtt slå upp ett litet tält, hänga upp banderoller på broar, dela ut flygblad och informera om politik på offentliga platser ingår i den grundlagsskyddade demonstrationsfriheten. Demonstrationsfriheten kan dock inskränkas på grund av ordning och säkerhet samt trafikhänsyn. Det betyder att en banderoll som kan störa trafiken möjligtvis inte är tillåten. Enligt ordningslagen ska man söka tillstånd för en demonstration i förhand. Därför rekommenderar jag dig att ta kontakt med polisen och söka tillstånd i förhand. Det kostar 320 kr i dagsläget och en sådan ansökan kan du göra här på polisens hemsida.Hoppas att du fick svar på din fråga, annars är du välkommen att ställa en till!Vänligen,

Har jag någon laglig grund att överklaga ett försäkringsärende efter att tiden för överklagan gått ut?

2021-02-25 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |HejJag fick min arbetsskada godkänd av försäkringsbolag x och har fått ersättning nästan fullt ut.Beslutet skulle bestridas inom 6 månader efter det jag fick detta om jag inte var nöjd. Nu 3 år efter beslutet har jag upptäckt att försäkringsbolag X har inte givit mej den av HD bestämda ersättningen i en dom (Mål nr T 3075-12) .Försäkringsbolaget x säger bara detta är avslutat.Har jag något stöd i lagen om detta. (Min vårdskada går inom skadelagen 10 år) Men detta ifrån försäkringsbolag x är ju kanske något helt annat.Min skada är egentligen en vårdskada (stroke) som jag fick i arbetslivet som blev bedömt kom ursprungligen för ett stressig arbetsliv.Vårdskadan blev på sjukhuset när de bytte bort mitt personnummer och hemskickad.Kom åter 4 dagar senare med en fullt utvecklad stroke.
Elin Englund |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag vill börja med att förklara att jag döpt om ditt försäkringsbolag till "försäkringsbolag X" då jag tyvärr måste anonymisera bolaget i din fråga och i mitt svar. Så när jag skriver om "försäkringsbolag X" så är det försäkringsbolaget du anmälde din arbetsskada till som jag syftar på. Högsta domstolens avgörandeI NJA 2014 s. 455 som är det HD avgörande som du i din fråga benämner som "Mål nr T 3075-12" så avgörs frågan kring hur en inkomstförlust vid personskada ska bedömas för den som är ensam ägare till ett aktiebolag och arbetar i bolaget. I avgörandet kommer HD sedan fram till att aktieutdelning som den person som har utsatts för personskadan har tagit ut ur bolaget som den är ensam ägare till skall ingå i inkomstunderlaget för personen om en viss förutsättning är uppfylld.För att aktieutdelningen skall få ingå i inkomstunderlaget så ska följande förutsättning vara uppfyllda:-Aktieutdelningen skall vara av sådant slag att det är en sådan inkomst vars motsvarighet den skadade personen hade kunnat få ut om den inte hade blivit skadad, men som personen gick miste om på grund av skadan som den råkade ut för-Personen måste även vara ensam aktieägare till bolaget och arbeta i detGällande det sista kravet att personen skall vara ensam aktieägare till bolaget så är det möjligt att det går att tolka HDs avgörande mer extensivt och att det räcker med att man är delägare i ett fåmansbolag, det är dock inte säkert. För att man skall vara ägare av ett fåmansbolag så innebär det enligt huvudregeln att ett aktiebolag ägs av fyra eller färre delägare äger aktieandelar som motsvarar mer än 50% av rösterna för företagets samtliga andelar (56 kap. 2§ IL).Med tanke på att jag inte vet någonting kring din arbetssituation och eventuella aktieägande i det bolag du arbetar för så är det tyvärr inte möjligt för mig att bedöma huruvida HDs avgörande bör kunna vara tillämpligt på dig som person.Men det är viktigt att förstå att hela det fallet i HD handlade om att bestämma vad som får ingå i underlaget för den personens inkomstförlust när det aktuella försäkringsbolaget för det målet skulle beräkna vilken ersättning de skulle betala ut för den personens inkomstförlust. En viktig punkt är även att det här fallet gäller en skadeförsäkring i ett privat försäkringsbolag, där den skadelidande personen har varit med om en trafikolycka- inte en arbetsolycka. Vilket gör det osäkert för huruvida detta rättsfall även skall vara vägledande för ersättningar för arbetsskador hos ett icke privat försäkringsbolag.Försäkringsbolagets ersättningSom jag har förstått det på din fråga så har du fått ersättning för en arbetsskada ifrån försäkringsbolag X. I deras försäkringsersättning för arbetsskador så ingår bland annat ersättning för eventuell sjukskrivningstid.Inom ramen för sjukskrivningen så kan du då få ersättning för inkomstförlust ifall du har varit sjukskriven. Oavsett om du är statligt, kommunalt, kooperativt eller privatanställd så skall du då få ersättning för din inkomstförlust från dag 1 vid arbetsolyckor där du blir sjukskriven.Om jag då har tolkat din fråga rätt så undrar du om det omnämnda rättsfallet ifrån HD kan ge dig någon rätt att få mer ersättning än vad försäkringsbolaget har betalt ut till dig i samband med din skada. I och med att HD fallet gäller vad som får räknas med i inkomstunderlaget så skulle det i sådana fall gälla den ersättning som du kan få för sjukskrivningen, ifall du har varit sjukskriven.För att HD fallet skall vara vägledande för just dig så är det även viktigt att tänka på att du skall uppfylla de kriterier jag ovan nämnde, att du ska vara ensam ägare till det aktiebolag som du också arbetar för, samt att du även ska fylla de ovan nämnda kraven gällande aktieutdelningen. Utöver det så är det även som jag tidigare nämnt ytterst osäkert om det omnämnda rättsfallet skall anses vägledande för arbetsskadeersättning hos ett icke privat försäkringsbolag.Överklagan och preskriptionstidDen tidsram som försäkringsbolaget har för överklagan hos dem gäller inom bolaget, vilket innebär att om du har sex månader på dig att överklaga deras beslut så kan du tyvärr inte komma tre år senare och överklaga ärendet.Sedan finns det även möjlighet att klaga på beslutet till en nämnd utanför försäkringsbolaget, som då kan göra en bedömning kring huruvida det är ett korrekt beslut eller inte. Tyvärr måste du däremot anmäla till den prövningsnämnd som är aktuell för just ditt ärende inom ett år. Därav är det tyvärr försent för dig att överklaga beslutet även den vägen.Den sista vägen att "överklaga" på är att ta ärendet till domstol, vilket tyvärr är försent för dig att göra nu. Som du nämner i din fråga så är det tio års preskriptionstid på din skada, däremot så gäller inte den preskriptionstiden om du har anmält ditt ärende till ett försäkringsbolag och fått ett besked om att dem har tagit ett slutgiltigt beslut i ditt ärende. I det fallet har du tyvärr bara 6 månader på dig att väcka talan vid domstol sedan du fick meddelandet om deras slutgiltiga besked, vilket följer av försäkringsavtalslagen (FaL) vilket är den lag som det försäkringsbolag du nämner i din fråga följer (7 kap. 4 § 2 st FaL). Därmed är det utifrån de förutsättningar du nämner i frågan tyvärr försent att väcka talan i domstol för dig. LÖFI och med att du berättar att din skada egentligen är en vårdskada som härstammar från ett stressigt arbetsliv, vill jag ändå rekommendera dig att anmäla din skada även till LÖF om du inte har gjort det. LÖF ger ersättning till de som lidit skada av att ha blivit felbehandlade inom vården. Däremot är det möjligt att din ersättning ifrån det andra försäkringsbolaget påverkar din möjlighet att få ut ersättning av LÖF även om de bedömer att du har blivit felbehandlad i vården. Jag rekommenderar dig dock ändå att vända dig till dem och rådfråga om du även bör anmäla skadan till dem.Mina råd till dig:-Tyvärr har tiden för överklagan hos försäkringsbolaget gått ut, varav det inte finns lagstöd för att överklaga hos försäkringsbolaget.-Tiden för att väcka talan vid domstol gällande ärendet har även den löpt ut, varav det tyvärr inte finns någon laglig grund för dig att överklaga ärendet vad jag kan hitta. -Kontakta LÖF och rådfråga om du även kan anmäla din skada till dem.-Enligt min bedömning baserad på de få uppgifter jag har så ser det inte ut som att HDs avgörande hade varit vägledande i ditt fall, varav försäkringsbeslutet inte bör vara felaktigt på den grunden.Jag hoppas att du känner att du har fått svar på din fråga, om du har frågor eller om du vill komma i kontakt med någon av våra jurister för vidare rådgivning så är du varmt välkommen att kontakta mig på elin.englund@lawline.se för ändamålet.Med vänlig hälsning,

Vilken ställning intar EKMR i det svenska rättsystemet?

2021-02-22 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej!Jag undrar vad som händer om EKMR står i stird med någon av våra grundlagar - normkonflikt. Hur dömer domstolen? I enlighet med RF eller EKMR?
Maja Fagerholm |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du vill ha reda på vilken ställning EKMR intar i det svenska rättsystemet. Europakonventionen (EKMR) är inte en av de svenska grundlagarna, men räknas ändå som det. Konventionen nämns i 2 kap 19 § Regeringsformen (1974:152) (RF) där det står att lag eller annan föreskrift inte får strida mot Sveriges åtaganden på grund av EKMR angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Konventionens ställning är överordnad svenska lag i och med att den inkorporerats i svensk rätt (den har tagits in i den svenska lagstiftningen). I 12 kap 10 § RF står det att om en domstol eller myndighet i ett enskilt mål kommer fram till att svensk lag strider mot en överordnad författning så ska lagen inte tillämpas. Vid fall en svensk domstol skulle döma mot EKMR så kan Europadomstolen komma att ta upp målet. Att döma mot EKMR skulle kunna likställas med att döma mot det svenska grundlagsskyddet. Hoppas du fick svar på din fråga! Med vänlig hälsning,