Vilka är jävsgrunderna i förvaltningslagen och hur förhåller sig dessa till jävsreglerna i kommunallagen?

2019-01-22 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Vilka är jävsgrunderna i förvaltningslagen och hur förhåller sig dessa till jävsreglerna i kommunallagen?
Mattias Törnström |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Tillämplig lagVi kikar närmare på förvaltningslagen (FL) och kommunallagen (KL).Jävsreglerna i förvaltningslagenI förvaltningslagen är en person jävig när han eller hon tar del i handläggningen på en myndighet på ett sådant sätt att myndighetens beslut riskerar att påverkas (16 § första stycket FL). Jag kommer, något förenklat, att återge jävspunkterna nedan.Ärendet får inte röra honom eller henne personligen eller någon närstående till denne (förälder, barn, sambo etc.).Ärendet får inte heller röra ett beslut där han eller hon eller någon närstående varit ställföreträdare eller ombud för part i ärendet eller någon annan som kan komma att påverkas av beslutet.Han eller hon får inte ha handlagt det aktuella ärendet på en annan myndighet tidigare i ärendeprocessen.Slutligen får det inte heller finnas någon annan anledning till varför han eller hon skulle kunna vara opartisk i sammanhanget. Den sista punkten är en s.k. generalklausul och fångar upp många olika situationer, men det är därför också svårt att säga vad exakt det är som fångas upp. Ett exempel skulle kunna vara att en part i ärendet är din lokala postman som du hälsar på och talar med dagligen.Skulle omständigheterna helt sakna betydelse ska myndigheten bortse från dem. Det finns därför undantag från de tidigare nämnda punkterna (16 § andra stycket FL).En person som är jävig får inte delta i handläggningen av ärendet och får inte närvara när beslutet fattas, men kan däremot ta hand om uppgifter som ingen annan på myndigheten kan utföra, om det annars skulle förlänga beslutstiden avsevärt (17 § FL).Om en person känner till en omständighet som skulle kunna göra att han eller hon bedöms jävig ska meddela detta omedelbart till myndigheten (18 § FL).Jävsreglerna i kommunallagenI kommunallagen gäller i huvudsak samma regler där vi kan läsa att "En ledamot får inte delta i handläggningen av ett ärende som personligen rör ledamoten själv, ledamotens make, sambo, förälder, barn eller syskon eller någon annan närstående." (47 § KL).Även för förtroendevalda gäller samma regler (28 § KL).Även här ska nämnden bortse från omständigheter som saknar betydelse (29 § KL).Det finns också här en skyldighet att meddela en omständighet som kan tänkas göra honom eller henne jävig (30 § KL).Däremot finns något extra undantag. Exv. ska en person inte anses jävig i ett ärende som berör ett aktiebolag där en kommun eller landsting äger minst hälften av aktierna, även om han eller hon skulle ha en koppling till bolaget (31 § första stycket KL).Dessutom finns det inget hinder mot att en person handlägger samma ärende hos en nämnd vars handläggning han eller hon tidigare varit delaktig i hos en annan nämnd (31 § andra stycket KL)."Förhållandet" mellan förvaltningslagen och kommunallagenDet finns egentligen inget förhållande mellan de två lagarna. De tillämpas bara på olika subjekt. I övrigt är de i princip identiska.Förvaltningslagen tillämpas på verksamheten inom förvaltningsmyndigheter och förvaltningsdomstolar, medan kommunallagen tillämpas på verksamheten inom kommuner och landsting.Hoppas att det gav dig klarhet i frågan.Med vänliga hälsningar

Nationella rättsmedel måste vara uttömda för att väcka talan i Europadomstolen

2019-01-13 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Kan man köra ett LVU mål i svensk domstol samtidigt / parallellt med att man skall ta upp den i Europadomstolen? Har fått både ja och nej svar i detta ärende och därför önskar jag ert svar..
Jonas Wester |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Om jag har förstått din fråga rätt blir svaret på din fråga nej, man kan inte föra de två målen samtidigt. Ett grundläggande krav för att föra talan i Europadomstolen är nämligen att alla nationella rättsmedel är använda. Det innebär att man måste ha försökt få rätt genom nationella domstolar/myndigheter och man kan vända sig till Europadomstolen först när man utnyttjat alla rättsmedel här i landet men ändå inte fått rätt än. Ifall talan i Europadomstolen ska gälla samma sak som i svensk domstol är alltså de nationella rättsmedlen inte uttömda (eftersom du fortfarande kan föra talan i svensk domstol angående ärendet) och talan i Europadomstolen kommer då inte att godkännas.Anledningen att de nationella rättsmedlen måste vara uttömda är att Europadomstolen annars skulle få in alldeles för många ansökningar för att kunna behandla alla fall på ett rättvist och effektivt. Det råder även en så kallad subsidiaritetsprincip som innebär att fall ska lösas så nära personerna som är berörda av det som möjligt. Man menar att medlemsstaterna (medlemmar av Europakonventionen) befinner sig nära sina medborgare och vet vilka rättigheter och skyldigheter som tillkommer medborgarna. Landet måste alltså få en chans att lösa medborgarnas klagomål självt innan landet ställs inför rätta i Europadomstolen.Kom ihåg att en ansökan till Europadomstolen måste göras inom sex månader från att frågan är avgjord här i Sverige.Jag hoppas att mitt svar har varit till hjälp!Med vänlig hälsning,

Omfattas missbruksproblem av LSS?

2019-01-09 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Kan personer med missbruksproblem omfattas av LSS?
Binh Tran |Hejsan! Om en person med missbruksproblem erhåller ett stort och varaktigt funktionshinder som förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed är i behov av ett omfattande stöd eller service, vare sig det beror på missbruket eller inte, omfattas denne av lagen. Ett tydligare sätt att förklara det på är att missbruk som inte har ett samband med psykiska eller fysiska funktionshinder omfattas inte. Det vill säga, en person som är "normalt" begåvad och som inte har några psykiska eller fysiska problem men som är missbrukare omfattas inte. Om den personen senare erhåller ett varaktig funktionshinder (exempelvis förlamning) så omfattas denne av lagen. Det samma kan sägas om en person blir förlamad och senare pga förlamning missbrukar droger eller alkohol så omfattas denne också av lagen. Jag hoppas du har fått svar på din fråga. Allt gott!

Hur beräknas tid?

2018-12-31 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hur räknar man fyra veckor? Är det arbetsdagar går helger bort? Eller är det fyra hela veckor som räknas inklusive lördagar o söndagar?
Pontus Schenkel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Förfarandet att beräkna tid kan säkerligen företas på olika sätt. Det finns dock viss lagreglering, nämligen lag (1930:173) om beräkning av lagstadgad tid. I 1 § stadgas, att i de fall det enligt lag eller särskild författning, tid ska räknas efter vecka, månad eller år, varde den dag för slutdag ansedd som genom sitt namn i veckan eller sitt tal i månaden motsvarar den, från vilken tidräkningen börjas. Finns inte motsvarande dag i slutmånaden, varde den månadens sista dag ansedd för slutdag. Inleds tidräkning med en måndag och tidräkningen utgörs av en vecka, ska alltså den slutliga dagen även vara en måndag och i det fall den slutliga dagen inte utfaller en måndag, ska den dag som utfaller såsom sista dag för tidräkningen, anses vara den slutliga dagen.I lagens 2 § stadgas, att infaller den tid som enligt lag eller särskild författning en åtgärd senast ska vidtas, på en söndag, annan allmän helgdag, lördag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton, får åtgärden vidtas nästa vardag. Detta andra lagrum innebär enbart, att infaller den slutliga dagen på någon av ovan nämnda dagar, ska nästkommande vardag anses vara slutlig dag för beräkningen.Av detta följer sålunda, att en beräkning om, exempelvis, två veckor medför, att två veckor från en måndag ska anses infalla inte nästkommande men däremot nästkommande måndag. Detta förutsätter dock att inte en av de i 2 § ovan nämnda dagarna föreligger, varpå tidräkningen i sådana fall förskjuts en dag. I 2 § 2 st. stadgas vissa undantag, de bör inte vara aktuella i detta fall. Sålunda beräknas enligt denna lag arbetsdagar och helger ingår inte i beräkningen av tid.Har du några fler frågor, eller vill du komma i kontakt med någon av våra jurister, är du varmt välkommen att återkomma!

Kan jag väcka talan i Europadomstolen?

2019-01-18 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Jag har uttömt alla instanser i svensk domstol , Förvaltningsrätten, Kammarrätten samt fick ej prövningstillstånd i Högsta förvaltningsdomstolen. Jag har kört detta några gånger redan och tänkte nu att pröva lyckan i Europadomstolen då jag anser att svensk socialtjänst i detta fallet inte försvarar dom mänskliga rättigheterna i detta fallet barn på 8 resp 11 år. Står idag på ruta 1 igen så det borde innebära att jag jag ta upp det till Europadomstolen. Mitt enda problem är att jag tydligen får betala hela kalaset själv ur egen ficka?Sedan är en annan oro att det tar lång tid innan det tas upp i Europadomstolen men om detta juridiska vet kanske ni med ett vettigt svar tack..
Jenny Hedin |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag kommer att gå igenom vad som krävs för att Europadomstolen ska ta upp ett fall, samt ge råd om vad du kan göra nu. Vad krävs för att det ska ha skett en kränkning av Europakonventionen? För det första måste det ha skett en kränkning av en artikel i Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (i fortsättningen skriver jag Europakonventionen). I Sverige är Europakonventionen införlivad i svensk rätt genom Lag (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Det innebär att man kan åberopa Europakonventionen inför svensk domstol. De stater som är anslutna till Europakonventionen åtar sig att skydda dessa rättigheter. Skyddet gäller främst gentemot staten (staten får inte kränka en persons rättigheter enligt konventionen), men skyddet gäller även gentemot "det allmänna i stort", t.ex. myndigheter och domstolar ska respektera rättigheterna i konventionen. Viktigt att påpeka är att varje person som befinner sig inom en stat som är ansluten till Europakonventionen omfattas av konventionsrättigheterna, man behöver alltså inte vara medborgare i landet. Du uppger att svensk socialtjänst inte har försvarat barns rättigheter. Socialtjänsten är ett offentligt organ, så den myndigheten ska följa Europakonventionen. Det framgår inte vilken rättighet enligt konventionen som du uppger har blivit inskränkt (jag misstänker att det kan röra sig om artikel 8 om rätten till skydd för privat- och familjeliv, men det framgår inte tydligt). Får stater inskränka rättigheter som finns i Europakonventionen?Vissa av rättigheterna i Europakonventionen får inte inskränkas, exempelvis artikel 3, som tar upp skyddet mot tortyr. Men många av rättigheterna får inskränkas. Kraven är då att inskränkningen ska ha stöd i lag, vara proportionerlig samt nödvändig i ett demokratiskt samhälle. Länderna som är anslutna till Europakonventionen har relativt stor bedömningsmarginal avseende detta. Vad krävs för att Europadomstolen ska ta upp ett fall?Europadomstolen får ta emot enskilda klagomål, se Europakonventionen art. 34. Art. 35 i Europakonventionen tar upp kriterier för att ett mål ska tas upp till prövning av Europadomstolen. Alla nationella rättsmedel ska ha uttömts, och målet får anhängiggöras senast sex månader från det att det slutgiltiga beslutet meddelades, art. 35.1 Europakonventionen. Klagomålet får inte vara anonymt. Om samma ärende redan har hänskjutits till internationell prövning kommer Europadomstolen inte att ta upp det. Europadomstolen kommer inte att ta upp ett ärende som är väsentligen samma som ett ärende som redan har prövats. Det innebär att även om man själv har ett nytt ärende kommer domstolen inte att pröva det om de redan har avgjort ett liknande ärende. Vad händer om Europadomstolen kommer fram till att det har skett en kränkning av Europakonventionen?Om man har fått sina rättigheter kränkta kan Europadomstolen döma ut skadestånd, se art. 41 i Europakonventionen. Dock kan Europadomstolen enbart döma ut skadestånd, samt ange i domen att det skett en kränkning. Europadomstolen kan alltså inte ändra ett beslut. Exempelvis: om någon blir uppsagd och det skett en kränkning av konventionen kan Europadomstolen inte bestämma att personen ska få sitt jobb tillbaka. Vad du kan göra nuJag rekommenderar att du kollar om alla kriterier är uppfyllda för att du ska kunna väcka talan i Europadomstolen. På Europadomstolens hemsida (länk här) finns information om hur man ansöker. Om du har fler frågor får du gärna ringa till Lawlines telefonrådgivning. Om du har fler frågor får du gärna ringa till Lawlines telefonrådgivning. Telefonnumret är 08-533 300 04, och telefonrådgivningen har öppet måndag–fredag kl. 10.00–16.00.

Folkbokförd på fritidshus?

2019-01-12 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej. Undrar om man får vara skriven på ett hus som är klassat som fritidshus?
Sofia Holgersson |Hej! Och tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga!Man kan vara skriven på ett fritidshus. I folkbokföringslagen 7 § stadgas att en person ska vara folkbokförd på den ort där han eller hon regelmässigt tillbringar sin dygnsvila. I de fall en person kan anses vara bosatt på fler än en fastighet ska personen anses vara bosatt på den fastighet där han eller hon sammanlever med sin familj eller om övriga omständigheter pekar på att hemvisten ska vara kopplad till en speciell ort. Hoppas du fått svar på din fråga!

Kan rättspraxis tillämpas retroaktivt?

2019-01-07 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Blanda äpplen och päron. Det handlar om en borgenär som har skickat ett antal brev om fordran från 1990 fram till 2005. Fordran var en konsumentfordran. Kan en Domstol fälla utslag efter 2018 praxis i +25 år gammal skuld/fordran istället för att hänvisa till den 25 år gamla praxisen som då gällde och som gällde fram till 2007? Har sett nedan uttalande från en kronofogde, men det kan väl inte vara möjligt? Praxis (framför allt de högsta instansernas avgöranden) är en del av rättsutvecklingen som leder till att gällande rätt förändras över tiden. När det kommer till tillämpning av praxis är det alltid rådande (den senaste) praxis man utgår ifrån. Vid tidpunkten för bedömningen av om en fordran är preskriberad utgår man från vad HD (eller hovrätterna) senast uttalat, inte vilka rättsfall (dvs. vilken praxis) som var gällande vid skuldens uppkomst eller preskriptionens eventuella inträde.
Jonatan Sundqvist |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar om Högsta domstolens (HD) praxis avseende preskription av konsumentfordringar är retroaktivt tillämpbar, eller om endast de rättsfall som meddelats före fordringens uppkomst är av betydelse för att avgöra tvister angående fordringen.Inledningsvis kan det vara värt att nämna att det inte finns något absolut förbud mot retroaktiv lagstiftning i Sverige. I grundlagen finns förbud mot att döma någon som blivit åtalad för brott till ett hårdare straff än vad som var föreskrivet när brottet begicks eller att ålägga någon att betala mer i skatt än vad rådande skattelagstiftning föreskrev under beskattningsåret (2 kap. 10 § RF), men i andra fall finns inga formella hinder mot att stifta en lag som är tillämplig på förhållanden som uppstått före lagens ikraftträdande. Vanligtvis brukar dock lagar utformas så att de inte är tillämpbara retroaktivt, eftersom retroaktiv tillämplighet gör lagstiftningen mindre förutsebar för allmänheten.Rättspraxis är dock till sin natur retroaktiv. När HD (eller någon annan domstol) avgör ett rättsfall, bygger avgörandet oundvikligen på omständigheter som inträffade före avgörandet. Domstolen kan ju inte avgöra en tvist som ännu inte har uppstått. Varje gång HD skapar ny praxis genom ett prejudikat tillämpas denna nya praxis alltså retroaktivt på målet inför domstolen. På så vis skiljer sig rättspraxis avsevärt från lagstiftning. Lagstiftning utformas i förebyggande syfte för att reglera kommande förhållanden, medan rättspraxis reglerar hur rättskällorna bör tolkas utifrån de förhållanden som redan varit.Med andra ord finns det inga formella hinder för domstolar att tillämpa rättspraxis retroaktivt på mål som grundar sig på omständigheter som uppstod före de relevanta prejudicerande avgörandena meddelades. Plötsliga och omfattande reformer i rättspraxis kan dock trots detta vara problematiska eftersom de gör rättsläget mindre förutsebart, precis som retroaktiv lagstiftning. Av denna anledning är domstolarna ofta försiktiga med att förändra rättspraxis hastigt på ett vis som kan ha alltför stora konsekvenser för enskilda. Sådana reformer bör istället ske genom lagstiftning eller genom successiva förändringar under en längre tid. Ett exempel på ett rättsfall där HD har visat försiktighet på detta sätt är NJA 2007 s. 747. I det målet avstod HD från att besluta att enskilda som har kränkt någons rättigheter enligt Europakonventionen ska bli skadeståndsskyldiga, bland annat eftersom en sådan skadeståndsskyldighet inte framgår av tidigare rättspraxis och skulle vara svår att förutse för de som drabbas av skadeståndsskyldigheten.Slutligen bör det påpekas att prejudikat bara är tillämpliga vid senare avgöranden om omständigheterna i det senare fallet väcker en liknande rättslig fråga som i prejudikatfallet. Av denna anledning kan exempelvis ett prejudikat som rör tolkningen av en viss lag inte gärna tillämpas retroaktivt på fall som grundar sig på omständigheter som uppstått före den aktuella lagen trädde i kraft. Om den rättsliga fråga som domstolen ska avgöra är densamma i båda fallen, kan dock domstolen tillämpa prejudikatet även om det meddelades efter att omständigheterna som ligger till grund för det senare fallet inträffade.Sammanfattningsvis stämmer alltså utlåtandet som du har fått ifrån kronofogden. Rättspraxis avseende preskription av konsumentfordringar kan tillämpas retroaktivt på tvister angående fordringar som uppstod före de tillämpliga prejudicerande målen meddelades.Jag hoppas att mitt svar har varit till hjälp.Med vänlig hälsning,

Får personal på förskola begära legitimation av den personen som kommer för hämtning av barn från förskolan?

2018-12-26 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Får personal på förskola begära legitimation av den personen som kommer för hämtning av barn från förskolan?
Jennie Nilsson |Hej, och tack för att du vänder dig till oss med din frågaLegitimation är något som ger varje person en möjlighet att styrka att denne är just den personen som den utger sig för att vara. Vem som helst, som anses ha skäl, att behöva ha identifikationen styrkt hos någon annan kan begära att få se dennes legitimation. Sen är det upp till den som blir tillfrågad om denne vill visa detta eller inte.Det är inte vanligt att personer som hämtar barn på dagis behöver visa legitimation för detta. Det är desto vanligare att vi i andra sammanhang är tvingade att visa legitimation för att få del av annat i samhället. Hyra bil, skriva högskoleprov och när man gör vissa biljettköp är biljetten personlig.Barnen är också personliga och får aldrig lämnas ut till en person som inte är behörig att hämta dem. Förskolor på mindre orter har oftast koll på vilka som är mamma, pappa och morfar och farmor, om dessa vanligtvis hämtar barnen. De gånger barnen ska hämtas av någon annan så ska detta meddelas till förskolan så personalen vet att lämna ut barnet till någon annan än ordinarie hämtare. Har personal i dessa fall fått ett namn men aldrig träffat denne skulle det inte vara konstigt att be denne legitimera sig.På större förskolor där det finns många barn, mycket personal och flera vikarier så blir det nog svårare för personal att veta om den som hämtar på förskolan är behörig att göra det. Det finns situationer där barn följt med fel hämtare. Sovande barn har lämnats ut där personal har tagit för givet att den som hämtar vet själv vilket barn den ska hämta. Kan tyckas märkligt men pga av hård kritik mot förskolorna i Sverige för bristande kontroll vid hämtning så kan nog många förskolor ha tagit på sig ett större ansvar och därmed inte lämnar ut ett barn där föräldern inte meddelat att någon annan ska hämta. Många förskolor har en hämtningslista på varje barn och står man inte med får inte barnet lämnas ut förrän förälder kan nås och godkännande kan ges. För den som inte ser bekant ut för förskolan kan helt enkelt legitimation begäras.Detta är enbart för att undvika tidigare misstag som skett. Det blir ganska traumatiskt för den förälder som kommer till förskolan för att hämta sin lille tvååring och personalen säger att en äldre gubbe hämtat honom för en timme sedan. Detta har nämligen hänt.Många barn lever dessutom idag mer skyddat än andra barn pga olika anledningar och jag kan tänka mig att många förskolor kan komma att införa någon form av obligatorisk legitimering vid hämtning. Det låter obekant för oss svenskar att behöva ha det så men det finns inget olagligt med att införa detta.Hoppas du fått ett svar på din fråga