När tas en dom om våldtäkt bort från belastningsregistret?

2020-09-04 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej. Om en person är dömd för sexuellt utnyttjande av minderårig (våldtäkt i dagens lag).Tas detta någonsin bort ur straffregistret eller finns det alltid kvar?
Erica Rinaldo |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Till att börja med kan nämnas att det svenska straffregistret kallas för belastningsregister (lag om belastningsregister). Registret innehåller uppgifter om den som genom dom, beslut, strafföreläggande eller ordningsbot har ålagts påföljd för ett brott (3 § lag om belastningsregister). Tas uppgifterna någon gång bort från belastningsregistret? Uppgifterna i registret kan efter en viss tid gallras, vilket innebär att uppgifterna förstörs och inte längre finns tillgängliga. Det finns inte något exakt svar på din fråga. Detta då gallringen är beroende av vilken påföljd den tilltalade dömts till. Om vi antar att en person dömts för våldtäkt med fängelse som påföljd kommer gallringen ske 10 år efter det att personen frigivits (17 § första punkten lag om belastningsregister). Om den tilltalade dömts till skyddstillsyn eller villkorlig dom gallras uppgifterna tio år efter det att domen meddelats (17 § andra punkten lag om belastningsregister). Hoppas du fick svar på din fråga! Vänligen,

Vad är ett orefererat rättsfall?

2020-09-03 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej, vad är ett orefererat rättsfall? Är det ett rättsfall som inte nått upp till HD?
Suana Tafic |Hej och tack för din fråga!Ett rättsfall som är orefererat innebär att fallets prejudikatvärde är lägre än för refererade, prejudicerande fall. Detta innebär i sin tur att orefererade rättsfall inte bör tillmätas alltför stor vikt i rättstillämpningen. Det finns ett flertal orefererade rättsfall från bland annat Arbetsdomstolen (vilket är sista instans på arbetstvister) så dessa rättsfall verkar alltså kunna vara fall som har kommit upp i sista instans. Är dock osäker på hur detta fungerar med rättsfall från HD.Allt gott,

Vad betyder de lege lata?

2020-08-30 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Vad står De lege lata för?
Siva Arif |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!De lege lata är hur lagen ser ut idag, alltså gällande rätt.Vänligen,

Kan myndigheten hantera mitt ärende hur som helst

2020-08-26 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej! Det uppkom ett problem med mitt ärende På socialen som jag måste ordna. När jag kontaktade socialen för att få hjälp att ordna ärendet så talade de om att min tidigare handläggare är på semester. Jag får alltså ingen hjälp förrän den handläggaren är tillbaka på arbetsplatsen om cirka 4 veckor. Är det verkligen förenligt med lagen att en myndighet hänvisar till semestertider eller dylikt för att senarelägga ärendehantering? Jag är i brådskande behov av att få ärendet löst och socialen vet det.
Franck Olofsson |HejTack för att du vänder till Lawline med din fråga.Då jag inte vet vad för typ av ärende det rör sig om i ditt fall kommer jag svara vad som gäller generellt vid ett redan pågående ärende. Det finns en allmän lag som styr alla myndigheters utövande av ärenden, den heter Förvaltningslagen (FL). De flesta ärenden som har med socialen att göra styrs av en speciell lag för just socialärenden som heter Socialtjänstlagen (SoL). Om Socialtjänstlagen och Förvaltningslagen skulle ge olika svar och motsäga varandra så gäller Socialtjänstlagen före Förvaltningslagen (4 § FL). När det gäller frågor om hur myndigheter ska hantera ärenden finns det få specifika regler om det i Socialtjänstlagen och då gäller ju Förvaltningslagen istället. I Förvaltningslagen finns det sådana regler. Enligt 6 § FL ska myndigheten se till att kontakterna med dem blir smidiga och enkla. Myndigheten ska hjälp till. Hjälpen ska ges i den utsträckning som är lämplig med hänsyn till vad det är för typ av ärende, vilket behov det gäller och vad det är för typ av myndighet. Hjälpen ska ges utan onödigt dröjsmål.Om någon är missnöjd med en myndighet utifrån hur de skött ett ärende så finns det några myndigheter man kan vända sig till. Framförallt rör det sig om Justieombudsmannen (JO) som just är en myndighet som är satt att bevaka om de andra myndigheterna lever upp till dessa krav. Även Justiekanslern (JK) kan vara aktuell. Om en myndighet dröjer riktigt länge med ett ärende (mer än 6 månader) kan man också klaga hos domstol genom en så kallad dröjsmålstalan (12 § FL).

Vad kan jag som kassapersonal göra om en minderårig försöker handla varor med åldergränsen 18 år?

2020-09-03 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej.Om en minderåring försöker köpa varor med 18års gräns. Vad har jag rätt att göra då som kassapersonal? Får jag ringa polisen eller något annat jag kan göra?
Elin Englund |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du eller någon annan arbetar som kassa personal och undrar vad du har rätt att göra när en minderårig försöker handla varor som är belagda med 18 års åldersgräns.För att ta ett tydligt exempel så kan vi ta köp av tobak som exempel då det är belagt med åldersgränsen 18 år enligt 12 § tobakslagen. Det innebär att det är olagligt för dig som kassapersonal att sälja tobak till en minderårig person. Enligt samma regel så ska du som säljer tobak ta reda på att personen du säljer till verkligen är minst 18 år gammal. Därmed så kan du till att börja med be om legitimation ifrån den som försöker handla. Om personen då inte kan uppvisa en legitimation som styrker att den är minst 18 år eller helt saknar legitimation så kan du neka den att handla varan.Det är dock inte ett brott för den minderåriga personen att försöka handla varor som är belagda med 18 års gräns, därav så räcker det med att neka den eller dem att handla- istället för att ringa polisen.Däremot om den eller dem använder sig av falsk legitimation eller liknande så kan det röra sig om ett brott, varav du kan polisanmäla det. Du kan även ringa polisen för hjälp om det skulle uppstå en situation där du känner dig hotad att sälja varor till personer som du försökt att neka försäljning till, på grund av att de inte innehar rätt ålder. Jag hoppas att du känner att du har fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Hur kan grundlagsfästa rättigheter begränsas?

2020-09-02 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej Ställde en fråga om Polisens befogenheter vid alkoholtest när man kör bil. https://lawline.se/answers/polisens-befogenheter-vid-alkoholtest-nar-man-kor-bilMen jag känner inte att jag fick svar på frågan. Man hänvisar till Lag (1976:1090) om alkoholutandningsprov, vi rutinkontroll av förare utan misstanke. Men i grundlagen är svenska medborgare och andra som vistas i Sverige är skyddade mot påtvingade kroppsliga ingrepp (2 kap. 6 § regeringsformen.) Om man inte är misstänkt för ett brott. Går inte grundlagen före av dessa två lagar, när dom står i konflikt mot varandra? Om inte alkoholutandningsprov skulle räknas som kroppsliga ingrepp, då blir nästa steg garanterat ett kroppsliga ingrepp, blodprov. Och även där en åtgärd som görs utan någon egentlig misstanke om brott.
Nathalie Ottosson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Lagarnas turordning Som du är inne på finns en bestämd turordning för hur svenska lagar och regler ska tillämpas gentemot varandra. Detta kallas för normhierarki. Högst upp finns EU-rätten (i mål 6/64 Costa mot ENEL klargjorde EU-domstolen att unionsrätten har företräde mot nationell rätt) samt den Europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (2 kap. 19 § regeringsformen). Efter det kommer grundlagarna, vanlig lag, förordningar och sist föreskrifter. Huvudregeln är alltså mycket riktigt att grundlag har företräde mot vanlig lag.Skydd mot påtvingade kroppsliga ingrepp Var och en har skydd mot påtvingat kroppsligt ingrepp av det allmänna (2 kap. 6 § regeringsformen). Detta är en grundlagsfäst rättighet och det är då lätt att tänka att den gäller före vanlig lag. Fortsätter man att läsa i regeringsformen kommer det dock lite undantag. Skyddet mot påtvingat kroppsligt ingrepp av det allmänna är inte en absolut rättighet utan får begränsas genom lag (2 kap. 20 § regeringsformen). Vissa krav ställs upp för att en sådan begränsning ska tillåtas: begränsningens ändamål måste vara godtagbart i ett demokratiskt samhälle, begränsningen ska vara nödvändig för att uppnå ändamålet och begränsningen får inte utgöra ett hot mot den fria åsiktsbildningen (2 kap. 21 § regeringsformen).Sammanfattning Skyddet mot påtvingade kroppsliga ingrepp av det allmänna är en grundlagsskyddad rättighet men den är inte absolut, vilket betyder att den kan begränsas genom lag. Alkoholutandningsprov i trafiken är en sådan lagreglerad begränsning, ett undantag till huvudregeln. Lagstiftaren har gjort en bedömning och ansett att alkoholutandningsprov är nödvändig för att säkerställa trafiksäkerhet, förebygga olyckor och att det är en inskränkning som kan godtas i ett demokratiskt samhälle. Med vänliga hälsningar,

Får underårig smaka på alkohol som serveras på arbetsplats, vinprovning och liknande?

2020-08-30 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Får någon som är 17 år smaka alkohol som serveras på hens arbete inom restaurang samt delta i vinprovningar och liknande?
Majken Thörn |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga. Överlåtelse av alkoholDet är olagligt att servera, ge, låna eller köpa ut alkoholdrycker till personer under 20 år. Det spelar ingen roll hur lite eller mycket alkohol som det rör sig om. Folköl får man däremot servera, ge, låna eller köpa ut till dem som är över 18 år (3 kap. 9 § alkohollagen.). Dricka alkohol som underårig Det är inte i sig olagligt för någon som är under 18 år att dricka alkoholdrycker. Den som har försett den underåriga med drycken döms till olovligt anskaffande av alkoholdrycker till böter eller fängelse högst 2 år, eller om brottet är grovt till fängelse i högst 4 år (11 kap. 7 § alkohollagen.). Det är alltså olagligt att servera alkohol på arbetsplatsen till en arbetstagare under 20 år, även om det är en liten mängd. Det är också olagligt att servera vin till underårig vid vinprovning. För att få delta på vinprovning måste man vara minst 18 år. Vissa vinprovningar har dock en högre åldersgräns.Om du har ytterligare frågor så är du varmt välkommen att höra av dig till oss igen!

Skillnad mellan SoU och proposition

2020-08-21 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej jag undrar hur man ska skriva ut lagändring i en uppsatts..sedan undrar jag var det är för skillnad på att skriva proposition 2014/15:127 och SoU 2015/16:3hänvisar inte dessa till samma sak?SoU 2014:29 och proposition 2014/15:127 vad är vad? innebär detta att År 2014 var det i turordning 29 och År 2015 var ärendet i nr ordning 127?vad betyder siffrorna.. kan man skriva SoU3 utan kolon?
Sara Pedersen |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det är svårt att ge ett exakt svar på dina frågor, då det kan vara individuellt från lärosäte till lärosäte, skola till skola, vilket referenssystem man vill använda. Men jag ska försöka svara generellt på dina frågor nedan.Hur man skriver ut lagändringar i en uppsatts När en lag ändras skapas på så sätt en ny "lag" som heter exempelvis "lag (2018:1279) om ändring i föräldrabalken". Vill man då hänvisa till själva ändringen i sig, kan man hänvisa till detta SFS nummer som lagändringen får. Om lagändringen fortfarande är gällande rätt, kan man också i vissa fall hänvisa till den aktuella lagen som den ser ut. Vad är skillnaden mellan proposition och SoU?Propositionen innehåller regeringens förslag och bakgrund till lagändringen. En SoU (statens offentliga utredningar) är den utredningen som förslaget vilar på och som regeringen via sina olika departement har tagit fram. Den kan innehålla fakta, expertutlåtande, tidigare lagstiftning på området och liknande. Propositionen är alltså ett konkretiserande och sammanfattande av vad utredningen bakom lagförslaget har kommit fram till. Propositionen hänvisar oftast till en SoU oftast. SoUn är alltså inte samma sak som propositionen. Man kan säga att siffran som står efter kolonet är ett turordningsnummet, för vilken ordning det året den utredningen eller propositionen utkom. Man behöver alltså skriva ut hela SoU numret, alla siffror före och efter kolonet, för att man ska kunna veta vilken SoU man talar om. Man bör alltså skriva så som du gjort i din fråga: SoU 2014:29 och proposition 2014/15:127.Vidare rådJag kan rekommendera dig att om du vill följa ett ärendes gång från regeringens utredning till lagförslag och lagändring i riksdagen, kan du söka på exempelvis din SoU på regeringens hemsida, och där hitta i högerspalten hela ärendets gång och vad det lett till. Se exempel här. Du kan även läsa om lagstiftningsprocessen på regeringens hemsida. Återigen kan referenssystemet bero på skola och vad just det lärosätet föredrar. Hoppas du har fått någorlunda vägledning i dina frågor!Vänligen,