Kan en lag vara både civilrättslig och offentligrättslig?

2020-09-07 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Kan en lag vara både civilrättslig och offentligrättslig? Exempelvis utlänningslagen (2005:716) är den civilrättslig eller offentligrättslig eller en kombination?
Paulina Asplund |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Att en lag är civilrättslig innebär att den i första hand riktar sig till medborgarna på ett handlingsdirigerande sätt, exempelvis genom att styra vad vi kan avtala om, vad som gäller mellan makar/sambor, mellan föräldrar och barn och vad som händer med egendom vid dödsfall. Man brukar säga att civilrättsliga lagar reglerar förhållanden mellan privata rättssubjekt, dvs mellan privatpersoner och/eller näringsidkare. Några civilrättsliga rättsområden är familjerätt och avtalsrätt.Att en lag är offentligrättslig innebär istället att den reglerar förhållanden mellan "det allmänna" (staten) och privata rättssubjekt. Några offentligrättsliga rättsområden är straffrätt, processrätt och förvaltningsrätt. Utlänningslagen – civilrättslig eller offentligrättslig? Utlänningslagen är en offentligrättslig lag eftersom den reglerar förhållandet mellan personer och staten, exempelvis frågor om uppehållstillstånd, visum, asyl, osv. Kan en lag vara både offentligrättslig och civilrättslig? En lag är som huvudregel antingen civilrättslig eller offentligrättslig i sin natur. Däremot är det inte ovanligt med inslag av båda dessa slags regler. Det rör sig då ofta om att lagstiftaren har tagit in bestämmelser i civilrättslig lagstiftning om hur processen i domstol ska gå till, vilket egentligen hör till den offentliga rätten. Sammanfattningsvis kan en lag alltså till viss mån vara både civilrättslig och offentligrättslig, just gällande utlänningslagen har jag dock svårt att se några civilrättsliga inslag.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du välkommen att kontakta oss igen! Med vänliga hälsningar

När tas en dom om våldtäkt bort från belastningsregistret?

2020-09-04 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej. Om en person är dömd för sexuellt utnyttjande av minderårig (våldtäkt i dagens lag).Tas detta någonsin bort ur straffregistret eller finns det alltid kvar?
Erica Rinaldo |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Till att börja med kan nämnas att det svenska straffregistret kallas för belastningsregister (lag om belastningsregister). Registret innehåller uppgifter om den som genom dom, beslut, strafföreläggande eller ordningsbot har ålagts påföljd för ett brott (3 § lag om belastningsregister). Tas uppgifterna någon gång bort från belastningsregistret? Uppgifterna i registret kan efter en viss tid gallras, vilket innebär att uppgifterna förstörs och inte längre finns tillgängliga. Det finns inte något exakt svar på din fråga. Detta då gallringen är beroende av vilken påföljd den tilltalade dömts till. Om vi antar att en person dömts för våldtäkt med fängelse som påföljd kommer gallringen ske 10 år efter det att personen frigivits (17 § första punkten lag om belastningsregister). Om den tilltalade dömts till skyddstillsyn eller villkorlig dom gallras uppgifterna tio år efter det att domen meddelats (17 § andra punkten lag om belastningsregister). Hoppas du fick svar på din fråga! Vänligen,

Vad är ett orefererat rättsfall?

2020-09-03 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej, vad är ett orefererat rättsfall? Är det ett rättsfall som inte nått upp till HD?
Suana Tafic |Hej och tack för din fråga!Ett rättsfall som är orefererat innebär att fallets prejudikatvärde är lägre än för refererade, prejudicerande fall. Detta innebär i sin tur att orefererade rättsfall inte bör tillmätas alltför stor vikt i rättstillämpningen. Det finns ett flertal orefererade rättsfall från bland annat Arbetsdomstolen (vilket är sista instans på arbetstvister) så dessa rättsfall verkar alltså kunna vara fall som har kommit upp i sista instans. Är dock osäker på hur detta fungerar med rättsfall från HD.Allt gott,

Vad betyder de lege lata?

2020-08-30 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Vad står De lege lata för?
Siva Arif |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!De lege lata är hur lagen ser ut idag, alltså gällande rätt.Vänligen,

Är det tillåtet att bedriva försäljning av folköl i begränsad omfattning utan tillstånd?

2020-09-04 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej Lawline! Jag har en fråga om försäljning av folköl! Jag och några kompisar försöker samla in pengar till ett projekt genom att köpa och sälja folköl från ett bryggeri som själva säljer. Min fråga är om vi behöver ha något tillstånd för att sälja folköl? Vi säljer bara till bekanta och i en begränsad mängd.
Pontus Fridén |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Definitionen av alkoholdryckRegleringen kring försäljning av alkoholhaltiga drycker finns framförallt i alkohollagen (2010:1622). I lagens iinledande kapitel uppställs definitionen på vad som krävs för att en dryck ska anses vara alkoholdryck. Härvid står det i 1 kap. 5 § att med alkoholdryck avses en dryck med en alkoholhalt som överstiger 2,25 volymprocent. Dryck som har högst 2,25 volymprocent benämns lättdryck enligt andra stycket samma lagrum.Till vilken grupp hänförs folköl, lättdryck eller alkoholdryck?Det beror som du säkert redan förstått uteslutande på volymprocenten alkohol. Folkölen har av tradition en alkoholhalt från 2,25 procent upp till och med 3,5 procent. Den kvalificeras således som alkoholdryck i lagens mening. Vad gäller då för försäljning av alkoholdryck?I 3 kap. 1 § stadgas kort att alkoholdrycker får inte säljas om det inte finns rätt till det enligt alkohollagen (dvs. tillstånd). SlutsatsDet fordras tillstånd att sälja folköl (alkoholdryck) i Sverige. Den som bryter mot regeln kan dömas för olovlig försäljning av alkohol till böter eller fängelse i högst två år enligt 11 kap. 3 §.Hoppas att du fick svar på din fråga!Rekommenderad vidare läsningVill du läsa mer om vad som krävs för att erhålla tillstånd rekommenderar jag Folkhälsomyndighetens hemsida, du kommer dit genom att klicka här.Hälsningar,

Vad kan jag som kassapersonal göra om en minderårig försöker handla varor med åldergränsen 18 år?

2020-09-03 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej.Om en minderåring försöker köpa varor med 18års gräns. Vad har jag rätt att göra då som kassapersonal? Får jag ringa polisen eller något annat jag kan göra?
Elin Englund |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du eller någon annan arbetar som kassa personal och undrar vad du har rätt att göra när en minderårig försöker handla varor som är belagda med 18 års åldersgräns.För att ta ett tydligt exempel så kan vi ta köp av tobak som exempel då det är belagt med åldersgränsen 18 år enligt 12 § tobakslagen. Det innebär att det är olagligt för dig som kassapersonal att sälja tobak till en minderårig person. Enligt samma regel så ska du som säljer tobak ta reda på att personen du säljer till verkligen är minst 18 år gammal. Därmed så kan du till att börja med be om legitimation ifrån den som försöker handla. Om personen då inte kan uppvisa en legitimation som styrker att den är minst 18 år eller helt saknar legitimation så kan du neka den att handla varan.Det är dock inte ett brott för den minderåriga personen att försöka handla varor som är belagda med 18 års gräns, därav så räcker det med att neka den eller dem att handla- istället för att ringa polisen.Däremot om den eller dem använder sig av falsk legitimation eller liknande så kan det röra sig om ett brott, varav du kan polisanmäla det. Du kan även ringa polisen för hjälp om det skulle uppstå en situation där du känner dig hotad att sälja varor till personer som du försökt att neka försäljning till, på grund av att de inte innehar rätt ålder. Jag hoppas att du känner att du har fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Hur kan grundlagsfästa rättigheter begränsas?

2020-09-02 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej Ställde en fråga om Polisens befogenheter vid alkoholtest när man kör bil. https://lawline.se/answers/polisens-befogenheter-vid-alkoholtest-nar-man-kor-bilMen jag känner inte att jag fick svar på frågan. Man hänvisar till Lag (1976:1090) om alkoholutandningsprov, vi rutinkontroll av förare utan misstanke. Men i grundlagen är svenska medborgare och andra som vistas i Sverige är skyddade mot påtvingade kroppsliga ingrepp (2 kap. 6 § regeringsformen.) Om man inte är misstänkt för ett brott. Går inte grundlagen före av dessa två lagar, när dom står i konflikt mot varandra? Om inte alkoholutandningsprov skulle räknas som kroppsliga ingrepp, då blir nästa steg garanterat ett kroppsliga ingrepp, blodprov. Och även där en åtgärd som görs utan någon egentlig misstanke om brott.
Nathalie Ottosson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Lagarnas turordning Som du är inne på finns en bestämd turordning för hur svenska lagar och regler ska tillämpas gentemot varandra. Detta kallas för normhierarki. Högst upp finns EU-rätten (i mål 6/64 Costa mot ENEL klargjorde EU-domstolen att unionsrätten har företräde mot nationell rätt) samt den Europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (2 kap. 19 § regeringsformen). Efter det kommer grundlagarna, vanlig lag, förordningar och sist föreskrifter. Huvudregeln är alltså mycket riktigt att grundlag har företräde mot vanlig lag.Skydd mot påtvingade kroppsliga ingrepp Var och en har skydd mot påtvingat kroppsligt ingrepp av det allmänna (2 kap. 6 § regeringsformen). Detta är en grundlagsfäst rättighet och det är då lätt att tänka att den gäller före vanlig lag. Fortsätter man att läsa i regeringsformen kommer det dock lite undantag. Skyddet mot påtvingat kroppsligt ingrepp av det allmänna är inte en absolut rättighet utan får begränsas genom lag (2 kap. 20 § regeringsformen). Vissa krav ställs upp för att en sådan begränsning ska tillåtas: begränsningens ändamål måste vara godtagbart i ett demokratiskt samhälle, begränsningen ska vara nödvändig för att uppnå ändamålet och begränsningen får inte utgöra ett hot mot den fria åsiktsbildningen (2 kap. 21 § regeringsformen).Sammanfattning Skyddet mot påtvingade kroppsliga ingrepp av det allmänna är en grundlagsskyddad rättighet men den är inte absolut, vilket betyder att den kan begränsas genom lag. Alkoholutandningsprov i trafiken är en sådan lagreglerad begränsning, ett undantag till huvudregeln. Lagstiftaren har gjort en bedömning och ansett att alkoholutandningsprov är nödvändig för att säkerställa trafiksäkerhet, förebygga olyckor och att det är en inskränkning som kan godtas i ett demokratiskt samhälle. Med vänliga hälsningar,

Får underårig smaka på alkohol som serveras på arbetsplats, vinprovning och liknande?

2020-08-30 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Får någon som är 17 år smaka alkohol som serveras på hens arbete inom restaurang samt delta i vinprovningar och liknande?
Majken Thörn |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga. Överlåtelse av alkoholDet är olagligt att servera, ge, låna eller köpa ut alkoholdrycker till personer under 20 år. Det spelar ingen roll hur lite eller mycket alkohol som det rör sig om. Folköl får man däremot servera, ge, låna eller köpa ut till dem som är över 18 år (3 kap. 9 § alkohollagen.). Dricka alkohol som underårig Det är inte i sig olagligt för någon som är under 18 år att dricka alkoholdrycker. Den som har försett den underåriga med drycken döms till olovligt anskaffande av alkoholdrycker till böter eller fängelse högst 2 år, eller om brottet är grovt till fängelse i högst 4 år (11 kap. 7 § alkohollagen.). Det är alltså olagligt att servera alkohol på arbetsplatsen till en arbetstagare under 20 år, även om det är en liten mängd. Det är också olagligt att servera vin till underårig vid vinprovning. För att få delta på vinprovning måste man vara minst 18 år. Vissa vinprovningar har dock en högre åldersgräns.Om du har ytterligare frågor så är du varmt välkommen att höra av dig till oss igen!