Preskriptionstid för svartbyggen - Vad gäller?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,
UTREDNING
Den lagstiftning som främst behöver beaktas vid behandlingen av ditt ärende är plan- och bygglagen (PBL).
Beräkning av preskriptionstid - Vad gäller?
Enligt 11 kap. 20 § 1 st. PBL gäller att om det på en fastighet eller i fråga om ett byggnadsverk har vidtagits en åtgärd i strid mot PBL eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen, får byggnadsnämnden förelägga den som äger fastigheten eller byggnadsverket att vidta rättelse inom en viss tid (rättelseföreläggande). Och i bestämmelsens andra stycke kommer preskriptionsregleringen till uttryck vari sägs att byggnadsnämnden inte får besluta om ett föreläggande om det har förflutit mer än tio år från överträdelsen.
I de äldre lagmotiven har uttalats preskriptionstiden ska räknas från tidpunkten då överträdelsen begicks. Vidare framgår att de principer som har utbildats på straffrättens område avseende preskriptionsfrågor bör kunna tjäna som vägledning. Och där gäller att tiden börjar löpa från brottets fullbordan eftersom preskriptionstiden annars skulle kunna bli orimligt kort, i synnerhet vid perdurerande brott, dvs. vid brott utsträckta i tiden, som exempelvis människorov. Och i de äldre förarbetena till den nu aktuella preskriptionsbestämmelsen i PBL förs samma resonemang, se prop. 1975/76:164 s. 263.
Ovanstående är egentligen inte särskilt konstigt eftersom olovligt byggande kan pågå under en avsevärd tid. Återigen och som påpekats ovan börjar preskriptionstiden löpa från tidpunkten då överträdelsen begicks, vilket ska förstås som att tiden i princip inte börjar löpa så länge överträdelsen kan anses pågå. Och enligt min mening upphör en pågående överträdelse när byggnadsverket (i det här fallet byggnaden) helt har färdigställts (motsvarande ”fullbordat brott” inom straffrätten). Som svar på din huvudsakliga fråga kan därför sägas att preskriptionstiden, i vart fall såvitt jag kan bedöma, ska räknas från tidpunkten när byggnaden/huset är (var) färdigställt, dvs. försett med el, vatten, kök och annat dylikt. När objektet togs i bruk är dock en icke-fråga.
Bevisbördans placering - Vad gäller?
I den här typen av situationer uppstår inte sällan frågor om bevisbörda och beviskrav. Generellt kan sägas att tillsynsmyndigheten (den kommunala nämnden, dvs. byggnadsnämnden i din kommun) bär bevisbördan. Utredningsskyldigheten ligger också på myndigheten eftersom det är fråga om en för den enskilde betungande ärende- och/eller måltyp, jfr 23 § förvaltningslagen. Med andra ord är det egentligen tillsynsmyndigheten som ska visa att det föreligger rättsliga förutsättningar att besluta om ett ingripande enligt PBL även om du (ni) verkar ha drivit den här frågan på egen hand, se t.ex. Mark- och miljööverdomstolens (MÖD) avgöranden MÖD 2002:58 och MÖD 2015:34. Jfr även Högsta förvaltningsdomstolens (HFD) resonemang i rättsfallet HFD 2011 ref. 81.
MÖD har vidare i sin praxis gjort gällande att då bevisbördan ligger på tillsynsmyndigheten beträffande förutsättningarna för att besluta om ett ingripande ankommer det även på samma myndighet att motbevisa en eventuell invändning om preskription från den enskilde, se avgörandet MÖD 2019:30. Det är alltså först när ägaren av svartbygget gör gällande att preskription har inträtt som kommunen behöver utreda om så verkligen är fallet. När det sedan gäller beviskravet i den här typen av mål har det mig veterligen inte framkommit någonting speciellt i praxis. Men naturligtvis bör de omständigheter som myndigheten åberopar vara ”styrkta”. De lägre beviskraven som exempelvis ”antagligt” eller ”övervägande sannolikt” torde inte gälla på förvaltningsrättens område.
Notis: HFD styr rättspraxis på just förvaltningsrättens (och skatterättens) område och är den yttersta uttolkaren av all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar HFD s.k. prejudikat (normerande/vägledande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (förvaltningsrätter och kammarrätter) informellt har att följa. HFD hette tidigare Regeringsrätten varför äldre domar har refererat som börjar på "RÅ". Mark- och miljömål prövas dock i allmän domstol och MÖD är inte sällan slutinstans. I förekommande fall är emellertid Högsta domstolen (HD) sista instans på just det här området.
Avslutande ord och ytterligare rådgivning
Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen.
Notera dock att vi på straff- och skatterättens område endast ger viss typ av inledande rådgivning och då inom ramen för vår expresstjänst som du numera har nyttjat. Byrån åtar sig inte några sådana uppdrag fullt ut. I så fall behöver du vända dig till en byrå specialiserad på straff- respektive skatterätt.
Men vi kan naturligtvis bistå dig i en eventuell kommande process och även fortsättningsvis agera om ombud och föra din talan i domstol och/eller vid annan typ av förhandling om så skulle önskas. Vi kan också bistå med upprättande av all nödvändig dokumentation, exempelvis vid författande av kravbrev, svaromål och/eller annat skriftligt yttrande. Vi har god erfarenhet av den här typen av tvister. Låt mig bara få veta i så fall genom att skicka ett mail till den ovan nämnda adressen.
Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.
Vänligen,