Bristande tillgänglighetsanpassning vid kommunfullmäktiges sammanträde

En vän till mig är hörselskadad, ledamot i kommunfullmäktige I Bengtsfors kommun. Senaste KF-mötet var förlagt till en bygdegård med undermålig tillgänglighetsanpassning, exempelvis ingen hörslinga. Min vän kunde därför inte hänga medxsom övriga och fick heller ingen hjälp på något sätt. Följden blev också att min röstade "fel" vid något tillfälle, detta pga av hen inte kunde höra och uppfatta de olika yrkandena fullt ut. Vad gäller lagligt sett i detta fall? Min egen bedömning är att kommunen brustit gentemot flera lagar, såsom ex diskrimineringslagen. Mvh

Lawline svarar

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline. Det är Kommuallagen (KL) som styr förfarandet för kommunfullmäktigesammanträden. Jag kommer därför först att redogöra för rättsläget utifrån KL. Därefter kommer jag att beröra tillämpligheten av Diskrimineringslagen (DL). I slutet finns en sammanfattning med råd du kan hoppa direkt till, om du så vill.


Förfarande vid fullmäktiges sammanträden

Ordföranden leder fullmäktiges sammanträden och ansvarar för ordningen vid sammanträdena (5 kap. 43 § KL).


Fullmäktige får handlägga ett ärende bara om mer än hälften av ledamöterna är närvarande. Fullmäktige får dock bestämma att interpellationer och frågor får besvaras även om färre ledamöter är närvarande (5 kap. 45 § KL).


Ordföranden ska tillkännage tid och plats för varje sammanträde med fullmäktige och uppgifter om de ärenden som ska behandlas. Fullmäktiges sammanträden ska tillkännages på kommunens eller regionens anslagstavla minst en vecka före sammanträdesdagen (5 kap. 13 § KL). Om ett ärende är så brådskande att det inte hinner tillkännages enligt 13 §, ska uppgift om ärendet tillkännages på anslagstavlan senast vardagen närmast före sammanträdesdagen (5 kap. 14 § KL).


Ordföranden ska se till att bara sådana ärenden avgörs som har tillkännagetts enligt 13 eller 14 §. Ett brådskande ärende får dock avgöras om samtliga närvarande ledamöter beslutar det (5 kap. 52 § KL).


När överläggningen har avslutats, lägger ordföranden fram förslag till beslut. Förslagen ska utformas så, att de kan besvaras med ja eller nej. Ordföranden redovisar därefter sin uppfattning om vad som har beslutats och bekräftar beslutet med ett klubbslag, om inte omröstning begärs (5 kap. 53 § KL).


Om omröstning begärs, ska den ske öppet utom i ärenden som avser val eller anställning av personal. Utgången bestäms genom enkel majoritet, om inte något annat anges i denna lag eller annan författning. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst (5 kap. 54-56 §§ KL).


Ovan text är det huvudsakliga som sägs när det kommer till omröstningar vid kommunfullmäktiges sammanträden. Det framgår ingenting specifikt om bristande tillgänglighet som kan påverka legitimiteten hos en röstning.


Laglighetsprövning av kommunbeslut

Varje medlem av en kommun har dock rätt att få lagligheten av beslut av fullmäktige prövad genom att överklaga beslutet till förvaltningsrätten (13 kap. 1-2 §§ KL). Ett beslut överklagas skriftligt. I överklagandet ska klaganden ange vilket beslut som överklagas och de omständigheter som överklagandet grundas på. Överklagandet ska ges in till förvaltningsrätten (13 kap. 4 § KL).


Vid prövningen av överklagandet får domstolen inte beakta andra omständigheter än sådana som klaganden har hänvisat till före överklagandetidens utgång (13 kap. 7 § KL). Ett överklagat beslut ska upphävas, om

  1. det inte har kommit till på lagligt sätt,
  2. beslutet rör något som inte är en angelägenhet för kommunen eller regionen,
  3. det organ som har fattat beslutet inte har haft rätt att göra det, eller
  4. beslutet annars strider mot lag eller annan författning (13 kap. 8 § KL).

Ett beslut som inte har kommit till på lagligt sätt kan exempelvis vara ett beslut som inte uppfyller kraven i ovan avsnitt.


Enligt min tolkning så finns det inget enligt kommunallagens bestämmelser som säger att beslutet din vän röstade för inte kom till på rätt sätt. Snarare har det varit din väns ansvar att se till att han visste vad han röstade för.


Diskrimineringslagen
Enligt diskrimineringslagens 1 kap. 4 § 1st 3p. Innebär bristande tillgänglighet att en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att sådana åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning som är skäliga utifrån krav på tillgänglighet i lag och annan författning, och med hänsyn till

  • de ekonomiska och praktiska förutsättningarna,
  • varaktigheten och omfattningen av förhållandet eller kontakten mell
  • verksamhetsutövaren och den enskilde, samt
  • andra omständigheter av betydelse,

Det kan argumenteras att din vän upplevt sådan bristande tillgänglighet vid röstningen. Förbudet mot diskrimering enligt denna lag är emellertid endast tillmåligt på arbetslivet, utbildning samt värnplikt och civilplikt (2 kap. DL).


Det som bäst passar in på din väns situation vore diskriminering i arbetslivet. En arbetsgivare får inte diskriminera den som hos arbetsgivaren

  1. är arbetstagare,
  2. gör en förfrågan om eller söker arbete,
  3. söker eller fullgör praktik, eller
  4. står till förfogande för att utföra eller utför arbete som inhyrd eller inlånad arbetskraft (2 kap. 1 § DL).

Problemet som uppstår här är att din vän, som ledamot i kommunfullmäktige, inte är arbetstagare i traditionell mening. Han är en förtroendevald politiker och innehar ett förtroendeuppdrag. Min tolkning av lagen är därför att DL inte kan tillämpas på hans situation.

Det är diskrimoneringsombudsmannen (DO) som utövar tillsyn över denna lag. Om ni ändå vill försöka så kan ni göra en anmälan till DO via denna länk: https://www.do.se/diskriminerad/anmal-diskriminering/gor-en-anmalan-om-diskriminering#start


Sammanfattning och råd
Enligt kommunallagen finns det inget särskilt som kan göras åt händelsen. Snarare läggs ansvaret på din vän att veta vad han röstar på. Om ni ändå vill klaga på röstningen kan ni överklaga beslutet till förvaltningsrätten. Observera att detta är en klagan på att beslutet inte gått till på rätt sätt enligt lagen.


Diskrimineringslagen blir enligt min tolkning inte heller tillämplig eftersom din vän som ledamot i kommunfullmäktige bör ses som förtroendevald och inte arbetstagare. Om ni ändå vill försöka göra en anmälan kan ni kontakta DO och göra så.


Min tolkning är emellertid slutligen att ingen lag brutits i detta förfarande. Om detta är något ni vill undvika i framtiden får det snarare föras en motion om att tillgänglighetsanpassa lokalerna på ett tillfredställande vis.


Om du har fler frågor om ditt ärende, eller om jag tolkat din fråga fel, är du välkommen att höra av dig till mig på alexander.martensson@lawline.se, så ska jag göra mitt bästa för att hjälpa dig ytterligare. Med vänlig hälsning,

Alexander MårtenssonRådgivare
Public question details image

Boka tid med jurist

Berätta om ditt ärende

Fyll i dina kontaktuppgifter och beskriv ditt ärende i korthet, så kommer vår partner Juridium att kontakta dig inom ett dygn nästkommande vardag. Din bokningsförfrågan är inte bindande.

0 / 1000