Är dataskyddslagens 1 kap. 7 § om grundlagarnas företräde förenlig med principen om unionsrättens företräde?
I 1 kap. 7 § dataskyddslagen står det att EU:s dataskyddsförordning (GDPR) inte tillämpas i den utsträckning det skulle strida mot tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen. Min fråga är om denna bestämmelse strider mot unionsrätten? Jag trodde att vid motstrid har dataskyddsförordningen företräde framför tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.
Lawline svarar
Hej,
Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!
Allmänt om unionsrättensföreträde
I målet Flaminio Costa mot E.N.E.L. (mål 6/64) från 1964 slogs principen om unionsrättens företräde fast. Denna slutsats grundas i att målen med unionsrätten och de rättigheter samt skyldigheter som unionsrätten ger skulle kunna bli underminerade om nationell rätt kunde göra den ogiltig. Sedan domen är medlemsstaterna därmed som huvudregel tvungna att anpassa sin nationella lagstiftning efter unionsrätten, och de två får inte vara motsägelsefulla.
Dataskyddsförordningens undantag
Huvudregeln om unionsrättens företräde är dock inte utan undantag. Dessa undantag står då skrivet i förordningarna eller direktiven som undantag får göras ifrån och ger ofta inte mycket utrymme. Dataskyddsförordningens möjlighet till undantag hittar vi i artikel 85.2.
Läser vi artikeln framgår det att undantag får göras från dataskyddsförordningen för journalistiska, akademiska, konstnärliga eller litterära ändamål givet att undantagen är nödvändiga för att förena rätten till integritet med rätten till yttrande- och informationsfrihet.
Redan här förstår jag om det rynkas lite på ögonbrynen. Vårt undantag i dataskyddslagen 1 kap. 7 § st. 1 verkar vara mycket bredare och verkar vara ett generellt undantag som träffar alla områden. Men är det verkligen så? Vi får då se till förarbeten.
Dataskyddslagensundantag och dess motivering
Förarbetena till dataskyddslagen är primärt prop. 2017/18:105. Först kan vi vända oss till s. 40 – 42 i propositionen. Här kan vi se att flera stiftelser och organisationer har uttalat kritik mot att vårt undantag som det är utformat i 1 kap. 7 § dataskyddslagen är alldeles för generellt utformat.
Regeringen svarar på denna kritik genom att hänvisa till dataskyddsförordningens föregångare: dataskyddsdirektivet. I Sverige infördes dataskyddsdirektivet genom personuppgiftslagen (PUL). Dataskyddsdirektivet tillät enligt artikel 9 endast undantag för journalistiska ändamål. Detta var dock ett direktiv vilket tillåter vissa ändringar så länge direktivets ändamål är uppfyllt. Regeringen gjorde då bedömningen att tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen inte behövde ändras då de i dess dåvarande form uppfyllde ändamålen med dataskyddsdirektivet. Ett generellt undantag kunde därmed ställas upp utan att det gick emot unionsrätten (se prop. 1997/98:44 s. 50 samt PUL 7 §).
När det kommer till dataskyddsförordningen menar regeringen att den ger större utrymme till undantag än dataskyddsdirektivet, trots att det är en förordning och inte ett direktiv som dess föregångare. Regeringen hänvisar där till den bredare lydelsen i art. 85.2 i förordningen som inkluderar grupper utöver journalister, samt förordningens skäl 153 där det stadgas att yttrandefrihet ska ges en bred tolkning och tilldelas stor vikt för dess betydelse i ett demokratiskt samhälle. De menar även att ändamålet med dataskyddsdirektivet är detsamma som dess föregångare.
Med bakgrund i det sagda menar regeringen att det undantag som tilläts enligt dataskyddsdirektivet således också måste tillåtas enligt dataskyddsförordningen. Bestämmelsen i 1 kap. 7 § dataskyddslagen fick därmed samma lydelse som 7 § PUL.
I propositionen får också regeringen kritik för dess ställningstagande från diverse stiftelser och sakkunniga. Om regeringens motivering i slutändan håller vet vi inte förens EU själva prövar det, något de än så länge inte har gjort.
Sammanfattning och slutliga funderingar
För att göra något mycket komplicerat lite enklare: regeringen hävdar att dataskyddsdirektivets utrymme för undantag var snävare än dataskyddsförordningens. Det som därmed var ett fungerande undantag till dataskyddsdirektivet måste också kunna vara ett fungerande undantag för dataskyddsförordningen.
Viktigt att påpeka är att undantaget som sagt fått mycket kritik vilket också står i förarbetena. Vill ni ha en djupare läsning hänvisar jag er därmed dit genom länkarna ovan!
Jag hoppas att du fått svar på din fråga. Om du har ytterligare fundering är du välkommen att vända dig till oss på Lawline igen, antingen genom att ställa en till fråga eller boka tid med en jurist här.
Vänligen,
