Europakonventionen, yttrandefriheten, och hets mot folkgrupp
Den forne Amerkanske presidenten, Thomas Jeffersson sa följande. "Yttrandefriheten kan inte begränsas, bara förloras". Jag delar Jefferssons åsikt. Men så gör tydligen inte den svenska staten och dessvärre även andra stater då de inrättat en lag som kallas Hets mot Folkgrupp (HMF). Denna typ av lag har fått hård kritik och hävdats inte höra hemma I ett demokratiskt samhälle. Och de som kritiserar har ofta haft fog för denna när något förfluget ord från någon har lett fram till åtal och inte sällan fällande dom Med oftast böter men även fängelse som följd. Frågan är då hur står sig HMF i förhållande till europakonventionens art. 10 om yttrandefrihet?? Hur långt kan en stat inskränka i denna innan de Gått över gränsen för det acceptabla?? Finns där rättsfall där svenska staten fällts av europadomstolen i denna sak. Eller andra dito?
Lawline svarar
Hej! Tack för att du kommer till Lawline med din fråga!
Thomas Jefferson:
Från ett rättshistoriskt perspektiv vill jag först påpeka att du troligen läst ett felcitat av Thomas Jefferson. Du hänvisar troligen till ett brev Thomas Jefferson skrev till James Currie (en läkare och abolitionist) (daterat den 28’e januari 1786) där Jefferson skrev:
“Our liberty depends on the freedom of the press, and that cannot be limited without being lost.”
Thomas Jefferson pratar alltså om tryckfriheten, inte om yttrandefriheten. Nota bene: Tre år senare i ett brev till James Madison gav Thomas Jefferson förslaget att begränsa yttrande- och tryckfriheten som skulle etableras i det första tillägget i USA:s Bill of Rights. Syftet med restriktionerna var, i princip, att säkerställa sociala harmoni och bra relationer med andra länder. Förslaget gick aldrig igenom.
Hets mot folkgrupp:
Hets mot folkgrupp är straffbart enligt 16:8 Brottsbalken (1962:700) (BrB). Hets mot folkgrupp innebär att någon genom uttalande, eller i ett annat meddelande som sprids, hotar eller uttrycker missaktning för en folkgrupp eller en annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck.
Det innebär alltså att någon i Sverige kan straffas för vissa uttalanden eller uttryck, för att utreda om detta strider mot någon form av yttrandefrihet etablerad i Sverige får vi se hur yttrandefriheten är skriven i svensk konstitutionell rätt.
Yttrandefrihet:
Regeringsformen (1974:152) (RF), en av Sveriges grundlagar, stiftar ett skydd för folkets frihet att yttra sig. Detta ser vi 2 kap. Första stycket, som säger:
“Var och en är gentemot det allmänna tillförsäkrad yttrandefrihet: frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor,”
Detta innebär att det allmänna (till exempel en domstol, inte får inskränka någons frihet att yttra sig).
Yttrandefriheten är dock vad vi kallar en relativ rättighet. Vilket innebär att det är en rättighet som får i viss grad begränsas (se 2:20 RF).
Begränsning får bara göras (se 2:21 RF) för ändamål som är:
- Godtagbara i ett demokratiskt samhälle,
- Nödvändiga, och
- Proportionella
Att straffbelägga hets mot folkgrupp i BrB är en sådan begränsning som anses lagenlig med svensk konstitutionell rätt.
Du frågar dock även om Europakonventionen, vilket gör att vi också tittar på den.
Europakonventionen (EKMR):
Som du väl vet stadgar den tionde artikeln i EKMR (s. 11-12) att var och en har rätt till yttrandefrihet.
Artikeln har också en andra punkt som tillåter varje medlemsstat att inskränka yttrandefriheten och att lagstadga straffpåföljder för vissa yttranden som i ett demokratiskt samhälle är nödvändiga med hänsyn till den nationella säkerheten, den territoriella integriteten eller den allmänna säkerheten, med mera.
Om det är så att lag eller tillämpning av lag inte anses nödvändig i ett demokratiskt samhälle, eller oproportionerligt till dess syfte, så kommer det anses som att ha “gått över gränsen” av vad som är tillåtet enligt artikel 10 i EKMR.
Den svenska regleringen har uppmärksammats i Europadomstolen. Högsta domstolen i Sverige dömde den 6:e juni 2006 fyra personer för grovt hets mot folkgrupp för att ha spridit flygblad i en skola som hade innehållit kränkande uttalanden om homosexuella (se NJA 2006 s. 467). De åtalade tog upp detta till Europadomstolen, som kom fram till att denna tillämpning av lag som begränsade de åtalades yttrandefrihet var nödvändigt i ett demokratiskt samhälle samt att straffet var proportioneligt. Domstolen kom slutligen fram till att ingen inskränkning av artikel 10 i EKMR hade skett (se VEJDELAND AND OTHERS v. SWEDEN).
Du frågar också om Europadomstolen har fällt andra medlemsstater för att ha brutit mot artikel 10 i EKMR. Det finns flera fall. Här är tre exempel:
- Europadomstolen fann att Danmark hade brutit mot artikel 10 när de fällde en journalist för att ha rapporterat om (och i Danmarks ögon, spridit) rasistiska uttalanden gjorda av hatgrupper (se JERSILD v. DENMARK).
- Schweiz fälldes av Europadomstolen för att ha oproportioneligt straffat en politiker för att ha förnekat det Armeniska folkmordet (se PERİNÇEK v. SWITZERLAND).
- När en journalist och chefredaktör fälldes för hets mot islam I Azerbajdzjan för en artikel som artikulerade Europas negativa syn på Islam ansåg Europadomstolen att tillämpningen av lagen som begränsade yttrandefriheten inte var nödvändig i ett demokratiskt samhälle eller att straffet var proportioneligt (se TAGIYEV & HUSEYNOV v. AZERBAIJAN).
Jag hoppas du har fått svar på dina frågor! Har du flera frågor är du mer än välkommen att vända dig till Lawline igen! Vill du få svar snabbare kan du ställa en expressfråga!
Mvh
