Förutsättningar för serveringstillstånd

Question

Min fru var tidigare hälftenägare i ett AB i restaurangbranschen.
I okt 2025 begärde de företaget i konkurs, efterlämnade bl.a. en mindre skatteskuld och ett mindre, solidariskt borgensåtagande.
Min hustru startade under våren 2025 ett nytt aktiebolag – X - i samma bransch, nu tillsammans med sitt syskon, båda med 50 % aktieinnehav (125 aktier vardera) och med mig som styrelsesuppleant. Efter att ha ansökt om serveringstillstånd till kommunens förvaltning, fick X avslag, med huvudsaklig anledning de ovan angivna skulderna.
Vi gjorde då en del förändringar i företaget: Min hustru avyttrade 124 aktier till sitt syskon och 1 till mig, hon fick ingen funktion i företaget, skulle enbart vara anställd som kock. Jag blev vd och s-suppleant och syskonet styrelseordförande.
X ansökte på nytt om serveringstillstånd men fick återigen avslag, denna gång med följande argument:
1/ Tidigare åberopade skäl kvarstod
2/ Jag ansågs agera som bulvan
3/ Min hustrus tidigare misskötsel av ekonomin spillde över på mig
2 och 3 skulle enligt kommunen fortsatt gälla även om min hustru helt togs bort från företaget eftersom vi var gifta och hade gemensam ekonomi!?
Skulle en lösning enligt följande kunna ge möjlighet till ett serveringstillstånd:
1/ X säljs till en utomstående person som förvärvar aktiemajoriteten och blir styrelseordförande
2/ Syskonet blir minoritetsägare och styrelsesuppleant
3/ Jag anställs som vd, inga aktier
4/ Hustrun anställs som kock, inga aktier
Eller finns andra lösningar?

Answer 1

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline. Jag kommer att använda mig av Alkohollagen för att besvara din fråga.

Allmänt om serveringstillstånd
Serveringstillstånd får endast meddelas den som visar att han eller hon med hänsyn till sina personliga och ekonomiska förhållanden samt omständigheterna i övrigt är lämplig att utöva verksamheten samt att verksamheten kommer att drivas i enlighet med de krav som ställs upp i denna lag (8 kap. 12 § Alkohollagen). Att lagtexten anger att serveringstillstånd endast får beviljas den som visar att han eller hon är lämplig innebär att det i ansökningsärenden är sökanden som har bevisbördan för sin lämplighet (prop. 1994/95:89 s. 102). Misstanke om ekonomiska oegentligheter eller brottslig verksamhet bör enligt förarbetsuttalanden kunna leda till att serveringstillstånd vägras och vid sådana förhållanden ankommer det på sökanden att förete den utredning som behövs för att ändra på en sådan bedömning (prop. 1994/95:89 s. 103).

Kraven på lämplighet
Hantering av alkoholdrycker är en socialt ansvarsfull uppgift. För att få tillstånd till sådan hantering måste därför sökanden uppfylla högt ställda krav på lämplighet. När det gäller en juridisk person måste lämplighetskraven även riktas mot den eller de fysiska personer som har ett betydande inflytande i rörelsen i egenskap av t.ex. verkställande direktör, styrelseledamot, bolagsdelägare eller aktieägare med betydande aktieinnehav. Även annan ekonomisk intressent bakom en rörelse kan komma att innefattas i prövningen. Kravet på skötsamhet och personlig lämplighet kvarstår även efter det att tillstånd meddelats. Om brister konstateras föreligger inte längre de förutsättningar som gäller för meddelande av tillstånd. Prövningen av lämpligheten ska därför avse sökandens personliga och ekonomiska förhållanden i vid mening.

Om en sökande tidigare har varit inblandad i flera konkurser, eller i en enskild konkurs där det kvarstår skulder till det allmänna eller där det i förvaltarberättelsen påpekas oegentligheter, kan detta påverka lämplighetsprövningen (SOU 2000:59 s. 202; SOU 2009:22 s. 162). I förarbetena anges att om den som ansöker om serveringstillstånd har varit föremål för konkurs, måste – på samma sätt som vid brottsdömda sökanden – en relativt lång tid förflyta innan ett tillstånd kan beviljas (prop. 1994/95:89 s. 103).

Betydande aktieinnehav
Vad som avses med “betydande” aktieinnehav är aningen oklart. Vägledning i doktrin och praxis talar dock för att ett aktieinnehav runt 20-25 % anses betydande.

Angående person med betydande inflytande

Här följer prejudikat på vad som ansetts vara en person med betydande inflytande.

1. Kammarrättens mål nr 5759-18, Stockholms kammarrätt den 17 december 2018
Frågan var om en person skulle bedömas ha “betydande inflytande” i ett handelsbolag som innehar serveringstillstånd och därmed omfattas av lämplighetsprövningen. Personen var anmäld som serveringsansvarig på restaurangen och hade av kommunen uppfattats som bolagets representant, eftersom han alltid deltog vid tillsynsbesök och svarade på frågor om verksamheten. Även Polismyndigheten hade vid en krogkontroll betraktat honom som ansvarig för restaurangen. Utöver detta hade han undertecknat mottagningsbevis å bolagets vägnar och var närstående till bolagets ägare. Bolaget hade dessutom uppgett att personen i fråga hade det huvudsakliga serveringsansvaret när ägaren inte var närvarande samt skötte löneutbetalningar till de anställda. Mot denna bakgrund konstaterade kammarrätten att han skulle anses vara en person med betydande inflytande i handelsbolaget.

2. Kammarrättens mål nr 3544-09, Stockholms kammarrätt den 25 februari 2010
En nyinsatt styrelsesuppleant i ett aktiebolag prövades huruvida han hade ett s k betydande inflytande så att han skulle omfattas av alkohollagens lämplighetskrav. Suppleanten saknade både ägarinflytande och generalfullmakt, och hade i övrigt inte utövat något bestämmande inflytande över bolaget. Kammarrätten konstaterade att styrelsesuppleanter inte regelmässigt ingår i den krets av personer som bör prövas enligt lämplighetsbestämmelserna.

3. Kammarrättens mål nr 55-10, Stockholms kammarrätt den 24 juni 2010
I detta fall var en person vd och majoritetsaktieägare i ett aktiebolag som i sin tur ägde majoriteten av aktierna i ett annat bolag med serveringstillstånd. Samtidigt var han styrelsesuppleant i det tillståndshavande bolaget. Kammarrätten fann att han, genom sitt vd-uppdrag och sitt indirekta ägarinnehav, kunde utöva sådan påverkan att han skulle betraktas som en person med betydande inflytande över det bolag som ägde serveringstillståndet.

4. Kammarrättens mål nr 2408-08, Stockholms kammarrätt den 6 oktober 2008
Här prövades frågan om en finansiär – närmare bestämt en privat kreditgivare till ett bolag – omfattas av alkohollagens lämplighetsprövning. Kammarrätten uttalade att för att en sådan finansiär ska anses ha “betydande inflytande” måste han eller hon vara engagerad i bolagets dagliga verksamhet eller på annat sätt ha ett intresse och inflytande som sträcker sig bortom ett normalt kreditgivarintresse. En finansiär som varken deltar i driften av rörelsen, eller genom ägande eller ställning har möjlighet att fatta avgörande beslut för verksamheten, har enligt kammarrätten inte ett sådant inflytande att denne behöver prövas på samma sätt som personer med betydande inflytande.

Bulvanförhållanden
Eftersom alkohollagen ställer krav på att den som innehar serveringstillstånd ska vara lämplig, är det viktigt att säkerställa att verksamheter med sådant tillstånd faktiskt drivs – och är avsedda att drivas – av samma person eller de personer som formellt anges i ansökan och därmed genomgår lämplighetsprövningen. I vissa fall förekommer så kallade bulvanförhållanden, där den eller de som i praktiken vill sköta serveringsverksamheten av olika skäl vill undgå just denna prövning och därför låter andra agera sökande vid ansökan om serveringstillstånd.

I HFD 2011 ref. 43 fann Högsta förvaltningsdomstolen att omständigheter med sådan styrka talade för att de nya ägarna till två bolag som hade ansökt om serveringstillstånd inte hade agerat självständigt i förhållande till de tidigare ägarna att det fick anses utrett att det handlade om ett bulvanförhållande. De missförhållanden som hade föranlett att ett av bolagen tidigare fått serveringstillstånd återkallade – varefter aktierna i bolaget hade överlåtits – lades därför till grund för bedömningen av om nya tillstånd skulle beviljas. I fallet hade en kommun avslagit två ansökningar om serveringstillstånd, en från ett aktiebolag och en från ett handelsbolag. Aktiebolaget hade ungefär ett år tidigare fått sina serveringstillstånd för två restauranger indragna på grund av ekonomisk misskötsamhet. Därefter hade aktierna övergått till två döttrar till tidigare ägare, samtidigt som verksamheten vid det ena serveringsstället hade sålts till ett nybildat handelsbolag. Döttrarna ägde även handelsbolaget. Kommunens skäl för att avslå båda bolagens ansökningar var att de inte uppfyllde alkohol­lagens lämplighetskrav, eftersom aktiebolagets tillstånd återkallats föregående år på grund av ekonomiska problem, och eftersom styrelse/ägare i de aktuella bolagen stod i nära släktskap med de tidigare ägarna utan att kunna visa att de kunde driva verksamheten självständigt.

Sammanfattning
Oavsett hur ni gör, om någon av er har ett betydande inflytande på något sätt och kan anses agera som bulvan för din fru, så lär inte ett serveringstillstånd beviljas. Du skriver även i din fråga att din frus företag gick i konkurs oktober 2025. Eftersom det just nu är juni 2025, utgår jag från att du menar oktober 2024. Jag skulle utifrån det säga att det inte förflutit tillräckligt lång tid sedan konkursen. Även om de resterande skatteskulderna skulle betalas skulle ni troligtvis inte uppfylla kraven för serveringstillstånd på grund av att det nyligen hände.

Min tolkning av situationen är att era utsikter för att få serveringstillstånd är minimala medan någon av er har betydande inflytande. Det är emellertid inte omöjligt. Det är dock ni som sökande som har bevisbördan för att ni uppfyller kraven för ekonomisk skötsamhet.

Om du har fler frågor om ditt ärende är du välkommen att höra av dig till mig på [e-mail], så ska jag göra mitt bästa för att hjälpa dig ytterligare. Med vänlig hälsning,