Tar handläggningen av mitt ärende längre tid om myndigheten ber mig komplettera ärendet?

2018-11-05 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hej! Jag och min man har gift oss nu i sommar och vi ansökte om uppehållstillstånd 15 Augusti under 1 månad och 1 vecka så hade Migrationsverket skickat komplettering 6/10-18 som hamnade i min skräppost sen skickade dem en påminnelse 13/10-18 som också hamnade i min skräppost sen fick jag reda på det den 24/10-18 att Migrationsverket skickat det till mig det dem ville ha från mig var anställnings intyg och lönespec jag skickade in allt dem ville ha från mig jag ringde till handläggaren som det stod på komplettering hon sa att det är okej att jag skickat in sent eftersom ingen tittat på mitt ärende ännu men det jag vill veta är när dem ber om en komplettering från mig tar mitt ärende mer tid eller kommer vi få snabbare svar?
Rebecca Lundmark |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt 9 § i förvaltningslagen har myndigheter en skyldighet att handlägga ärenden på ett så enkelt, snabbt och kostnadseffektivt sätt som möjligt, dock utan att rättssäkerheten eftersätts. Myndigheter har således en skyldighet att handläggningen av ett ärende inte ska dröja allt för länge. För att kunna fatta beslut i ett ärende kan myndigheten ibland dock behöva mer information från den enskilde personen och måste då be denne att komplettera ärendet med den information som krävs för att handläggningen ska kunna fortsätta. Vilken påverkan detta får på tiden beror på flera faktorer, t.ex. hur lång tid det tar för att den enskilda att lämna in begärd information, om den information som kommer in är utredningskrävande samt handläggarens arbetsbelastning i övrigt. Att Migrationsverket ber dig komplettera ditt ärende innebär alltså att handläggningen borde ta längre tid eftersom ärendet inte är komplett och beslut därmed inte kan fattas med en gång. Samtidigt påverkar andra faktorer också handläggningstiden, såsom t.ex. om handläggaren har många andra ärenden att arbeta med samt om ett ärende kräver särskild utredning. En handläggare ska dock alltid arbeta för att ett beslut ska fattas så snabbt som möjligt enligt 9 § förvaltningslagen. Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Kommunen skyldighet ordna bostad

2018-11-01 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hej,Många kommuner har det som kallas bostadsgaranti, att man erbjuder tak över huvudgaranti till sina medborgare. Andra kommuner har tak över huvudgaranti när det är barn involverade. Vad säger lagen? (tänker på socialtjänstlagen). Kan kommuner neka egna medborgare (speciellt de som har barn), tak över huvudgaranti?Skulle vilja hitta paragrafer som är kopplade till just denna frågan.Tacksam för svar!
Jean Nabo |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Som du själv har uppmärksammat så finns de bestämmelser som gäller i socialtjänstlagen, förkortad SoL som du kan hitta här. Av SoL 3:2 framgår det att socialnämnden i sin verksamhet ska "främja den enskildes rätt till arbete, bostad och utbildning". Detta innebär emellertid inte att socialnämnden har en skyldighet att förmedla sina medborgare bostäder. Däremot har så har man enligt SoL 4:1 rätt till försörjningsstöd som täcker "skäliga kostnader" för boende och andra nödvändigheter och kan tillförsäkra den enskilde en skälig levnadsnivå. Även denna bestämmelse ger emellertid inte någon direkt rätt att kräva tak över huvudet.Inom juridiken utvecklas emellertid lagarnas tillämpning delvis genom domstolsavgörande. Det finns vissa domstolsavgöranden där det ansetts att kommunerna (alltså socialnämnderna inom kommunerna) varit skyldiga att tillgodose vissa medborgare med bostäder för att de ska kunna nå upp till en "skälig levnadsnivå". Detta har främst gällt fall med barnfamiljer som befinner sig i utsatta situationer. Ett exempel på ett sådant fall är Rå 2004 ref. 130 där en stor barnfamilj där medlemmarna dessutom led av olika sjukdomar bodde trångt i två husvagnar. För att sammanfattningsvis besvara din fråga så kan jag säga att kommunen inte generellt har någon skyldighet att ge sina medborgare tak över huvudet än i svåra fall. De bestämmelser du kan kolla på är som nämnt SoL 3:2 och 4:1. Det kan dessutom vara intressant att kolla på domstolsavgöranden, särskilt det jag skrivit ovan. Hoppas att detta gav svar på din fråga och återkom gärna om något var oklartVänliga hälsningar

Vad händer när socialtjänsten beslutar om LVU?

2018-10-31 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Jag vill ha ett svar på vad som händer om min son döms (vilket ju är fallet för det mesta har jag hört) till ett fortsatt icke-liv som LVU:ad. Min syster och svågern fick avslag att adoptera honom pga lvu. Har jag inte rätt att träffa mitt eget barn innan jag dör?
Jennie Nilsson |Hej, och tack för att du vänder dig till oss med din fråga.Vad innebär LVU? När behövliga insatser för en ungdom inte kan göras/utföras med föräldrarnas medgivande kan socialtjänsten besluta att en särskild bestämmelse för vård av unga skall träda in. Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU. När socialtjänsten beslutar om LVU har inte deras grundläggande lagstiftning i socialtjänstlagen (2001:453), SoL ansetts räcka för att hjälpa barnet/den unge, eftersom den krävs ett samförstånd med både ungdom och förälder för att hjälpa unga personer utifrån SoL. När detta inte finns så ska LVU användas som ett sista skyddsnät och utväg. Kraven för att få tillämpa LVU förutsätter att det finns en påtaglig risk att den unges hälsa och utveckling skadas på grund utav missbruk, brottslig verksamhet eller socialt nerbrytande beteende, enligt 3 § LVU. Det kan även vara för att det anses föreligga påtaglig risk för fysisk eller psykisk misshandel, ett otillbörligt utnyttjande, brister i omsorgen eller av något annat förhållande i hemmet som skadar den unges utveckling och hälsa, i enlighet med 2 § LVU. Det måste föreligga någon av dessa grunder för den unge för att socialnämnden ska få tillämpa lagstiftningen. Alla beslut enligt LVU ska grunda sig på vad som anses vara bäst för den unge.När socialtjänsten ska göra en bedömning om LVU är nödvändigt, föreligger vanligtvis en tidigare utredning utifrån socialtjänstlagen. Under utredningens gång ska socialtjänsten förespråka hjälpinsatser till den vårdnadshavare som har problematik med att uppfylla barnets rätt till ett välmående liv. Det finns så mycket som kan orsaka missförhållande och att barn far illa, både inom hemmet och utom. Detta måste socialtjänsten tillsammans med föräldrarna se över och komma fram till en lösning. Barn ska först och främst få hjälp att må bra tillsammans med sina föräldrar. Ett yngre barn som tvångsförflyttas från föräldrarna mår oftast mycket dåligt av att inte få en närvaro av dessa, och detta bör i högsta grad undvikas. Kan man hjälpa familjen på plats ska detta ske främst. Det blir därför av största vikt att föräldrar samarbetar med socialtjänsten när en utredning av något skäl upptas. Ett barn som hastigt tvångsomhändertas placeras sedan hos en jourfamilj/familjehem. Vad är ett familjehem? Ett familjehem är ett hem för tvångsomhändertagna barn och ungdomar. Dessa placeras vanligtvis i en vanlig familj som utbildats att ta hand om barn och ungdomar. Om problematiken kring barnet varit hos denne själv kan hemmet hjälpa barnet med det destruktiva beteendet, och om problematik förelegat i barnets hem så kan barnets föräldrar få den hjälp och eventuella vård som kan behövas för att barnet ska kunna återförenas med sin biologiska familj. Ibland tar detta några månader och ibland flera år. En del barn bor i sina familjehem tills de blir vuxna och flyttar till egna boenden. Det beror i allra högsta grad på föräldrarnas förmåga att sköta om barnen och barnets vilja att återförenas med föräldern. Det är väldigt viktigt att barnet upprätthåller en kontakt med föräldrarna, även om denne bor i en annan familj, för att alla ska kunna se framåt i processen. Hela idén med familjehemsplacering är att barn i samhället ska få en trygg uppväxt. Barn vill normalt sett ha en god kontakt med sina föräldrar även om ett liv tillsammans på heltid är problematiskt. Det är därför viktigt att familjehemmet och vårdnadshavarna hittar ett samarbete dem emellan. Det finns naturligt föräldrar som vägrar acceptera barnets nya hem och vägrar att samarbeta, vilket inte är för barnets bästa. Det händer även att familjehemmet har åsikter om barnets förälder och vill stänga kontakten dem emellan, vilket inte heller alltid är för barnets bästa. Vad innebär adoption? Att adoptera ett barn/ungdom är en mer långtgående och permanent lösning. Detta innebär att barnet får nya vårdnadshavare som därmed blir barnets nya föräldrar. Den som adopterar bort sitt barn lämnar inte bara över omvårdnaden till någon annan utan lämnar även bort den legala rätten att någonsin ha ett familjeband till barnet. Rätt till arv, umgänge, insyn, etc försvinner med adoptionen. Nationella adoptioner godkänns väldigt restriktivt av socialnämnden och när ett barn omfattas av LVU gör man det knappast alls. Det beror helt enkelt på att man vill orda upp barnets förhållanden och att adoption många gånger inte är lösningen på en redan besvärlig situation. Socialtjänsten vet av erfarenhet att många barn som familjehems-placeras flyttar tillbaka till föräldrarna inom en framtid.Vid omhändertagande av ett barn Den som fått sitt barn omhändertaget av socialtjänsten ska naturligtvis överklaga beslutet till förvaltningsrätten. Det bästa en vårdnadshavare kan göra för sitt barn är att genast visa sig öppen för samarbete. En process i domstolen kan ta lång tid och en icke samarbetsvillig förälder kan stängas av från barnet under utredningen och processens gång, vilket kan bli en fruktansvärd situation för både barn och förälder. Att inte veta hur barnet mår eller få möjlighet att kontakta denne är givetvis mycket svårt för en förälder, och inte mindre för barnet.Det är ingen tröst men ändå viktigt att i denna förtvivlade situation påminna sig om att alla barn en dag blir vuxna och då själva bestämmer vart de vill bo och vem de vill umgås med. En människa är därmed inte LVU:ad för resten av livet, utan endast fram till den dagen det ser ljusare ut i den unges situation. En prövning ska göras kontinuerligt av förvaltningsrätten kring behovet av LVU då detta endast är en temporär åtgärd och därmed ha som mål att upphöra snarast möjligt.

Får en myndighet ändra ett gynnande beslut?

2018-10-26 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Får en myndighet ändra ett gynnande beslut? Tex. om en handläggare betalar ut 1000kr eller 10 000kr för mycket pga slarv blir klienten återbetalningsskyldig eller får denne behålla pengarna?
Fuad Heydarov |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga handlar om gynnande besluts negativa rättskraft och regleras i förvaltningslagen (FL). Huvudregeln är att gynnande beslut vinner negativ rättskraft, med detta menas att ett gynnande beslut som utgångspunkt är orubbligt och därför inte får ändras. Däremot har denna regel precis som varje huvudregel några undantag, vilket är fallet även här. Undantagen kommer jag att redogöra för nedan.Som jag skrev ovan, så är utgångspunkten att gynnande beslut inte får ändras. Det finns dock tre alternativa undantag (FL 37 § andra stycket) och dessa är: att gynnande beslut bara får ändras om det innehåller ett förbehåll om att det kan återtas (återtagandeförbehåll) att gynnande beslut får ändras omedelbart om det finns tvingande säkerhetsskäl att gynnande beslut får ändras om parten har givit oriktiga eller vilseledande uppgifter Du skriver i din fråga om en handläggare som i ett gynnande beslut på grund av slarv, betalar ut 1 000 kr eller 10 000 kr för mycket. Frågan är då om beslutet kan ändras och klienten då kan bli återbetalningsskyldig. Utgångspunkten är som jag nämnt tidigare att beslutet inte kan ändras, det vi får utreda då är om något av undantagen blir tillämpligt. Om beslutet innehåller ett återtagandeförbehåll så får det ändras, om något sådant förbehåll inte finns så får någon ändring inte göras. Det klienten får göra då är att se efter ifall beslutet innehåller något sådant förbehåll. Av din fråga så verkar det inte heller finnas några tvingande säkerhetsskäl, det föreligger ju ingen fara för liv eller hälsa. Således får beslutet inte heller ändras med hänvisning till tvingande säkerhetsskäl. Det som återstår att utreda då är om klienten lämnat oriktiga eller vilseledande uppgifter. I din fråga skriver du ju att handläggaren på grund av slarv givit för mycket pengar, alltså tolkar jag det som att klienten inte har ljugit för handläggaren när denne lämnat sina uppgifter. Sista undantaget blir alltså inte heller tillämpligt.Vi kan alltså dra slutsatsen att inget av undantagen blir aktuellt, och därför står sig det gynnande beslutet. Klienten blir alltså inte återbetalningsskyldig, utan får helt enkelt behålla pengarna.För att sammanfatta så blir klienten alltså inte återbetalningsskyldig, utan får behålla pengarna. Anledningen till detta är huvudregeln att gynnande beslut endast får ändras om ett av undantagen som nämnts ovan blir tillämpligt. I frågan har vi konstaterat att inget undantagen av blir tillämpligt och därför står sig huvudregeln att beslutet inte får ändras.Hoppas att du fick svar på din fråga och tveka inte att höra av dig igen,Med vänliga hälsningar,

Förvaltningslagen om handläggningen försenas

2018-11-02 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hej,Min man sökte uppehållstillstånd till Sverige den 5 juli 2018. Han är just nu i sitt hemland (Colombia) och jag uppfyller försörjningskravet som krävs enligt riktlinjerna på migrationsverkets hemsida. De har sedan ansökningen kontaktat mig för ungefär en månad sedan och begärt mer information i form av fler lönespecifikationer, planritning över min bostad och frågat om vi planerar att bo där själva. Jag har bifogat samtliga dokument de begärt. Den 1 juli 2018 gick ju den nya förvaltningslagen i kraft som säger att om man inte fått ett beslut inom 6 månader så kan man begära att få ett inom 4 veckor. Om vi nu inte fått ett beslut efter 6 månader, är det lönt att begära eller riskerar man istället att få ett avslag för att man sätter press på migrationsverket. De kanske motiverar ett avslag med att de inte haft tillräckligt med tid på sig att fatta ett beslut? Mvh
Jean Nabo |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Precis som du själv har uppmärksammat så kan förvaltningslagen (förkortad FL) bli tillämplig i din situation. Den kan du hitta här. Som jag har uppfattat dig så syftar du på regeln i FL 12 §. Jag tänkte att jag kort beskriver regeln innan jag ger dig min åsikt kring din fråga. Regeln innebär att om Migrationsverket inte inom sex månader avgjort ett ärende så kan du ansöka om att de ska avgöra ärendet. Migrationsverket ska i ett sådant fall ta ställning din begäran om att avgöra ärendet inom fyra veckor. De kan antingen välja att avgöra ditt ärende eller avslå din begäran om att avgöra ärendet. I den sistnämnda situationen så avslår inte alltså Migrationsverket inte ditt ärendet utan endast ditt önskemål om att ärendet ska avgöras. Du kan överklaga en sådan bestämmelse.Många har ansett att regeln i FL 12 § inte är helt lyckad eftersom det redan finns krav på snabb handläggning i förvaltningslagen 9 §. En begäran enligt FL 12 § är inte särskilt effektiv då den kan avslås av myndigheten och enda sättet att driva igenom den då blir genom en domstolsprocess, något som kan vara långvarigt. FL 12 § blir då bara ett slags "extra steg" för att försöka få myndigheten att avgöra ärendet.För att nu besvara din fråga så anser jag att du kan ansöka enligt FL 12 § om att Migrationsverket ska avgöra ärendet men du får vara beredd på att de kanske avslår din begäran. Däremot behöver du inte oroa dig för att en sådan begäran skulle sätta någon slags press på Migrationsverket. Förvaltningslagen ställer krav på att att Migrationsverket så utreda ett ärende på ett bra sätt och om man skulle ta avslå ett beslut med motiveringen att man inte haft tillräckligt tid att fatta beslutet så har Migrationsverket agerat felaktigt och knappast rättssäkert. (FL 5 & 9 §§)Jag ber om ursäkt för att det nu blev ett lite långt inlägg men hoppas att detta besvarade din fråga. Återkom gärna om något var oklartVänliga hälsningar

Ankomstdag för handlingar till myndighet

2018-10-31 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Jag har lagt i Tingsrättens brevlådan min överklagan – övertygad att dagen jag har gjort det plus datum på själva skrivelsen/överklagan är det som gäller som delgivning. Det var inga hinder att lägga mitt brev där.Mer än en vecka efter att jag har gjort det kommer domen från Tingsrätten – överklagan kom för sent.Läste en gång till upplysningar om hur vi ska överklaga, bifogade till den första domen – där finns ingen förbjud att lägga skrivelse med överklagan i Tingsrättens brevlåda.Mest med tanken att vi alla vet att dagens Post fungerar mycket dåligt, har jag gjort mig extra besvär och levererade brevet direkt till Tingsrätten.
Anja Bartholdsson |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga! Det stämmer att som ankomstdag ska räknas den dag som du lagt handlingen i domstolens brevlåda eller till och med dagen innan. Samtliga handlingar som ligger i brevlådan när domstolen första gången tömmer denna en dag, ska anses ha kommit in närmaste föregående arbetsdag. Detta framgår av Förvaltningslagen 22 § 3 st.Lägger du en överklagan i domstolens brevlåda kl 23 på kvällen dag 1 och domstolen tömmer sin brevlåda kl. 8 dag 2 så ska handlingen anses inkommen dag 1. Detsamma gäller om handlingen lagts i brevlådan kl. 6 på morgonen dag 2. Även den handlingen ska anses ha kommit in dag 1. Och lämnar du in handlingen på en söndag så ska handlingen ha ansetts kommit in på fredagen. Såvida du lagt överklagandet i domstolens brevlåda innan överklagandetiden gått ut, så ska det alltså anses ha kommit in i tid. Mitt tips är att du tar kontakt med domstolen och frågar om detta. Står de fast vid att överklagan kommit in för sent men du är av annan åsikt så kan du överklaga tingsrättens beslut, se Rättegångsbalken 52 kap. 1§.Önskar du mer rådgivning kan du även boka tid med en av Lawlines jurister här.Hoppas du fått svar på din fråga! Vänligen,

Ansökan om att umgängesförbud ska upphävas m.m.

2018-10-27 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Jag har inte fått träffa min dotter på snart 10 år, hon har LVU. Jag har begärt att umgängesförbudet ska upphävas med omedelbar verkan, då det inte finns grund till ett umgängesförbud. Samt att min dotter begärt att få flytta hem osvJag vet att man kan överklaga umgängesförbudet, men vad jag undrar över är kan man ansöka om att umgängesförbudet upphävs? Socialtjänsten har frågat mig om jag går med på frivillig vård tas då LVU bort?
Anja Bartholdsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Ansöka om att umgängesförbud ska upphöra?Man kan inte vända sig någonstans och ansöka om att umgängesförbudet ska upphävas. Vid ett överklagande av socialnämndens beslut, vilket sker till förvaltningsrätten, så ska man dock ange på vilket sätt man önskar att beslutet ändras och på vilka grunder (se Förvaltningslagen 43§ 2 st.). På så sätt skulle man kunna se ett överklagande som en ansökan om att umgängesförbudet ska upphävas. Förutom att överklaga beslutet kan man på nytt vända sig till socialnämnden. Om man som vårdnadshavare begär ett umgänge som är mer omfattande än det som nämnden tidigare har beslutat om så är de skyldiga att fatta ett nytt beslut. En sådan begäran från en vårdnadshavare ska nämnden hantera skyndsamt. Om nämnden anser att omständigheterna på något sätt ändrats så kan det ju hända att ett nytt beslut är bättre än det tidigare.Frivillig vård i eller vård enligt LVU?Om vård kan ske på frivillig väg, d.v.s. om föräldrar och/eller barn accepterar den vård som socialnämnden anser är nödvändig, så anses det saknas behov av vård enligt LVU. Vård enligt LVU kommer då att upphöra. Hoppas du fått svar på dina frågor! Vänligen,

Får socialtjänsten gå in i hyresvärdens rum när de granskar en inneboende?

2018-10-23 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Får socialen gå in i mitt rum (jag är hyresvärd) om min inneboende är den dem granskar?
Sebastian Näslund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Svaret på din fråga är nej. Om socialtjänsten mot din vilja väljer att gå in i ditt rum bryter de mot grundlag i form av (2 kap 6 § Regeringsformen) samt dessutom mot europakonventionens artikel 8. Grundregeln är enkel, socialtjänsten måste alltid ha ditt samtycke vid dessa typer av hembesök då deras utredning bygger på 100 % frivillighet från den som utreds. I detta fall anser jag att det vore extra allvarligt om socialtjänsten (mot din vilja) skulle beträda ditt rum. Detta grundar jag på att du överhuvudtaget inte utreds av socialtjänsten och att den inneboende som utreds (förmodligen) inte har tillgång till ditt rum. Det vore en annan femma om den inneboende som utreds tillåter socialtjänsten att komma in i det rum han/hon hyr av dig. Den inneboende ska dock inte ha så långtgående befogenheter att även kunna tillåta socialtjänsten att besöka rum denne inte ens har tillgång till i bostaden. Svaret på din fråga är alltså att socialtjänsten absolut inte får gå in i ditt rum utan ditt medgivande. Ett medgivande från din inneboende spelar ingen roll i sammanhanget utan det är ditt medgivande som gäller. Skulle socialtjänsten ändå gå in i ditt rum bryter man mot grundlag och skulle med all sannolikhet bli utsatt för kraftig kritik från Justitieombudsmannen (JO). Hoppas du känner att du fått ett bra svar på din fråga!