Anonymitet för anmälningspliktiga vid orosanmälan

2019-11-19 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hej Jag undrar om en skolkurator som till socialtjänsten anmäler ett barn som far illa kan ges anonymitet skydd? Var i lagboken kan man hitta det?Tack på förhand
Lovisa Lindgren |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Att anmäla till socialtjänsten att ett barn far illa kallas att göra en orosanmälning. Bestämmelser kring detta finns i Socialtjänstlagen (SoL). Som skolkurator måste man anmäla till socialtjänsten om man misstänker att ett barn far illa, man har alltså en anmälningsplikt (14 kap 1 § SoL). Som anmälningspliktig får man inte vara anonym mot varken socialtjänsten eller barnet och dess vårdnadshavare. Syftet är att socialtjänsten i sin utredning ska kunna återkomma till anmälaren och ställa ytterligare frågor. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Vad är det för skillnad på att bli placerad enligt socialtjänstlagen eller LVU

2019-11-18 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |ETT BARN SITTER PLACERAT I 4 KAP 1 PARAGRAF SOL.VAD BETYDER DET?BARNET HAR VARIT UTSATT FÖR ÖVERGREPP FRÅN MAMMAN OCH BLEV LVU AD FÖRST PGA ATT BARNET BLEV TVINGAT TILL MAMMAN OCH BARNET VÄGRADE, BARNET HOTADE ATT TA LIVET AV SIG OCH DÅ GJORDE SOC ETT LVU. MEN NU MENAR MAN ATT BARNET SITTER UNDER DENNA NYA KOD, FATTAR INTE BARA VARFÖR HAN SITTER DÄR.
Kajsa Moss Bjerling |Hej!Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Om ett barn placeras enligt socialtjänstlagen (2001:453) (SoL) eller om lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) har att göra med om placeringen är gjord frivilligt eller inte. Det vill säga om vårdnadshavaren har samtyckt till placeringen eller inte. Om barnet är över 15 år krävs också ett samtycke från barnet själv (1 § andra stycket LVU).Om socialnämnden anser att barnet behöver hjälp och föräldern går med på detta, så kan barnet få hjälp med stöd av 4 kap. 1 § SoL. När man läser paragrafen kan det låta som att det mest handlar ekonomiskt bistånd i form av pengar och bidrag, men biståndet kan också innebära andra insatser beroende på vad som behövs i det särskilda fallet. Som t.ex. en placering i ett familjehem eller ett hem för vård eller boende (så kallat HVB-hem). Om föräldern/barnet däremot säger nej till socialnämndens hjälp har socialnämnden i vissa fall en möjlighet att gå emot det och istället beslut om vård genom 2 § eller 3 § LVU, det blir alltså en form av tvångsvård. Om barnet nu sitter under den här nya koden låter det som att förutsättningarna för placeringen har ändrats! Det kan vara att föräldern/barnet nu samtycker till placeringen och att kriterierna för ett tvångsomhändertagande inte längre uppfylls, så placeringen kan övergå till en frivillig placering istället (1 § LVU). Det behöver alltså inte alltid betyda en praktisk förändring, utan kan innebära att man är kvar på samma placering som innan, bara med ett annat lagstöd på pappret. Av vad du berättar låter det som att det är mest troligt!Jag hoppas att jag har gett dig på din fråga! Hör gärna av dig på nytt igen så vi kan försöka hjälpa dig vidare. Med vänliga hälsningar,

vad är innebörden av den särskilda beräkningsregeln i 4:1b SoL?

2019-11-14 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Vad innebär 4 kap. 1b paragraf i SoL?de som fått försörjningsstöd i 6 månader ska ej 25 procent inte beaktas?
Claudio van der Touw |Hej! Tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du vill veta vad bestämmelsen i 4 kap 1b § socialtjänstlagen (SoL) innebär rent praktiskt. Bistånd enligt socialtjänstlagen Socialtjänstlagens fjärde kapitel innehåller en rätt till att få försörjningsstöd och annat bistånd som behövs om en person inte klarar av sin egen försörjning eller livsföring. Livsföring kan sägas vara ett samlingsbegrepp på sådant en människa behöver för att kunna leva ett drägligt liv, det kan röra sig om allt från tandläkarvård till glasögon och skor. Rätten till detta bistånd framgår av 4 kap 1 § SoL. För att ha rätt till sådant bistånd krävs dock att man inte själv kan tillgodose sina behov. Biståndet ska alltså vara ett slags sista skyddsnät från samhällets sida och innan man får sådant bistånd gör socialtjänsten i kommunen där den sökande bor en behovsprövning för att se om man faktiskt är i behov av stöd från kommunen. Om det visar sig att den sökande har inkomster och tillgångar kan det påverka rätten till bistånd. Ju mer pengar man tjänar och ju mer tillgångar man har desto mindre anses behovet av stöd från samhällets sida vara, detta ska ju som sagt endast vara ett sista skyddsnät. I 4 kap 1 a-c §§ finns dock ett antal bestämmelser som styr hur socialtjänsten ska bedöma vissa typer av inkomster. I 4 kap 1a § räknas ett antal inkomster in som socialtjänsten inte ska beakta alls, dvs de ska inte påverka bedömningen om huruvida bistånd ska lämnas eller inte. Socialtjänsten ska alltså låtsas som att inkomsten (som räknas upp i 1a §) inte finns. 4 kap 1b § SoL och dess närmare innebörd I 4 kap 1b § är bestämmelsen likartad, den innebär att socialtjänsten inte ska beakta 25 procent av den arbetsinkomst som en person som erhållit försörjningsstöd i sex månader i följd får. Detta har betydelse eftersom rätten till försörjningsstöd kan falla bort om den som tar emot stödet börjar tjäna pengar (till exempel på grund av anställning). Någon som börjar tjäna pengar kanske inte längre behöver stödet för att klara sin försörjning och/eller livsföring. För att skydda personer som behövt samhällets stöd under relativt långa perioder från att plötsligt förlora stora delar eller hela sitt försörjningsstöd om de börjat arbeta har man därför valt att införa en regel som innebär att socialtjänsten bara tar hänsyn till 75% av den lön man får av ett arbete om man tagit emot försörjningsstöd i sex månader i rad. Detta kan som sagt leda till att man får behålla i varje fall delar av sitt försörjningsstöd när man, om 100% av lönen beaktats kanske skulle förlorat stor del eller hela försörjningsstödet. Övergången till arbete kan sägas bli mjukare och smidigare med denna regel. I bestämmelsens andra stycke ställs det upp en tidsgräns på hur länge bestämmelsen ska tillämpas. Tidsgränsen är två år varpå man återigen måste erhålla försörjningsstöd i sex månader i rad innan den börjar tillämpas igen. Jag hoppas att du med detta fått svar på din fråga! Om du skulle ha några ytterligare funderingar är du varmt välkommen att återkomma med dessa. Med vänlig hälsning,

Ska beslutet överklagas genom förvaltningsbesvär eller laglighetsprövning?

2019-11-07 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Vi är en grupp av taxiåkare med avtal för färdtjänst i Karlstad Kommun.Huvudmannaskapet har fram till den 1 juli 2019 legat hos Karlstad buss. Därefter fördes ansvaret över till den regionala kollektivtrafiknämnden i Region Värmland. Våra avtal löper i 3+1+1 år med start 20160701. Det sista optionsåret måste aktiveras före 20191231.Regionen vill göra en ny upphandling av all servicetrafik i hela Värmlands län inom några år och har beslutat att inte använda sista optionsåret i vårt avtal.Istället planeras för en kort upphandling på 2+1 år med trafikstart 20200701.Vi har överklagat beslutet som förvaltningsbesvär men fick till svar i beslut från förvaltningsrätten att vår sak endast kan tas upp som laglighetsprövning. Stämmer det till fullo? Jag har sett att det är praxis som avgör. Även om beslutet har laglighetsprövats så har jag hittat bevis på att regionen inte behandlar oss på ett rättvist sätt i denna fråga och därmed skulle kunna bryta mot likabehandlingsprincipen i kommunallagen. Kan man ta upp sådana saker i en överklagan?
Amanda Kinnander |Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I mitt svar kommer jag dels att beskriva skillnaden mellan förvaltningsbesvär och laglighetsprövning och dels att gå igenom vad som ska vara med i en överklagan. Jag kommer att utgå från förvaltningslagen (FL) och kommunallagen (KL).Förvaltningsbesvär och laglighetsprövning När ett statligt eller kommunalt organ har tagit ett beslut som du känner dig missnöjd med kan du överklaga beslutet. Beroende på vilket organ som har tagit beslutet ska överklagan ske på olika sätt.Överklagan görs genom förvaltningsbesvär om det är en statlig eller kommunal myndighet som har tagit beslutet. Ett sådant beslut får enbart överklagas av den som beslutet angår, FL 42 §.Överklagan görs genom laglighetsprövning om det är ett beslutande organ som har tagit beslutet. Med sådana beslutande organ åsyftas bland annat kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige, men även nämnder, KL 13 kap 2 §. Ett sådant beslut får överklagas av samtliga medlemmar i kommunen/landstinget, KL 13 kap 1 §.Vilken form ska din överklagan ha?I ditt fall uppfattar jag det som att det är regionen (landstinget) alternativt kollektivtrafiknämnden som har tagit det beslut som du är missnöjd med. Eftersom beslutet tagits av något av dessa organen ska beslutet som huvudregel överklagas genom laglighetsprövning.Ibland kan ett beslut som tas av en nämnd grunda sig i en lag enligt vilken beslut ska överklagas genom förvaltningsbesvär. Så är exempelvis fallet om socialnämnden tar ett överklagbart beslut enligt socialtjänstlagen. I detta fallet verkar det dock röra sig om ett rent politiskt beslut. Eftersom att förvaltningsrätten också avfärdat förvaltningsbesväret utgår jag därför från att det rör som ett beslut som verkligen ska överklagas genom laglighetsprövning.Slutsatsen är att det inte är praxis som avgör hur ett beslut ska överklagas, utan vilket organ som har tagit beslutet samt vilken lag beslutet grundar sig i. I detta fallet är det regionen/en regional nämnd som tagit beslutet och därför ska överklagan ske genom laglighetsprövning.Andra aspekter att tänka på vid laglighetsprövning Laglighetsprövningen har en speciell karaktär då domstolen enbart prövar lagligheten i ett beslut och inte lämpligheten. Det innebär att förvaltningsrätten bara prövar om beslutet är lagligt, och om så inte är fallet upphäver domstolen beslutet. Domstolen kan däremot inte ändra beslutet. Det finns vissa specifika grunder som beslutet kan upphävas på:- Beslutet har inte tillkommit på ett lagligt sätt, - beslutet rör något som inte är en angelägenhet för landstinget, - det organ som fattade beslutet hade inte rätt att göra det eller - beslutet strider annars mot någon lag eller författning, KL 13 kap 8 §.Om beslutet skulle strida mot likställighetsprincipen i KL 2 kap 3 § är det en sådan grund som skulle kunna upphäva beslutet. Denna princip ska dock tolkas som att regionen ska behandla sina medlemmar likadant då medlemmarna innehar rollen som enskilda. Principen gäller emellertid inte när kommunen ska inleda affärsmässiga relationer, vilket jag uppfattar vara fallet här. I och med det gör jag tolkningen att likställighetsprincipen inte blir tillämplig i detta fall. Med enbart de omständigheter som du nämnt i frågan är det dock svårt för mig att dra en korrekt slutsats kring om beslutet skulle kunna upphävas eller inte.Vidare måste överklagandet komma in till förvaltningsrätten inom tre veckor från dess att beslutet tillkännagavs för att rätten ska pröva frågan, KL 13 kap 5 §.Vad ska vara med i en överklagan?Om den nämnda tidsfristen på tre veckor inte överskridits kan du överklaga beslutet genom laglighetsprövning. Det gör du genom att skicka en skriftlig överklagan till förvaltningsrätten. Du ska ange vilket beslut du vill överklaga och på vilka grunder du överklagar beslutet, KL 13 kap 4 §. En sådan grund kan exempelvis vara att beslutet strider mot likställighetsprincipen i KL 2 kap 3 § om du anser det vara så. Tänk på att det är bra om grunderna i överklagan kopplar an till de grunder som jag anförde ovan, genom vilka ett beslut kan upphävas, jämför KL 13 kap 8 §. Det vill säga att du bör försöka hitta argument för att beslutet inte tillkommit på ett lagligt sätt, att det strider mot lag eller liknande eftersom det är detta som domstolen kommer att pröva.Utöver innehållet ovan ska du även ha med personuppgifter i överklagan så att domstolen kan nå dig. Om det finns protokoll, brev eller annat som kan styrka dina uppgifter bör du även skicka med sådant material.Sammanfattning och rekommendationSammanfattningsvis har jag inte tillräckligt mycket kött på benen för att veta om beslutet faktiskt skulle kunna upphävas eller inte. Jag är som nämnt tveksam till om beslutet strider mot likställighetsprincipen, men du har inget att förlora på att överklaga, förutsatt att tre veckor inte har passerat sedan beslutet tillkännagavs. Jag rekommenderar dig dock att försöka att hitta fler grunder till varför beslutet bör upphävas för att göra ditt case så starkt som möjligt. Jag hoppas att jag har lyckats besvara dina frågor. Du har även valt 30 minuters uppföljande rådgivning via telefon. Jag kommer därför att ringa dig kl. 17 imorgon. Observera att jag kommer att ringa från dolt nummer. Om tiden inte passar är du välkommen att kontakta mig på amanda.kinnander@lawline.se innan dess. Vänliga hälsningar,

Har Försäkringskassan några formkrav på intyg från utomstående som ska styrka särlevnad?

2019-11-19 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hej. Det är så att min ensamstående mamma med 3 små barn blivit nekad underhållstöd och bostadsbidrag av försäkringskassan då de misstänker att fadern är med i bilden. Vilket inte är sant. Pågrund av det här skulle hon behöva styrka att hon är ensamstående genom att bland annat få vittnen att skriva under att hon är ensam. Finns det några juridiska krav på det här dokumenten som folk ska vittna på? Jag tänkte skriva ut ett ganska basic med en rubrik o ruta för namnförteckning i word, o be hennes grannar i trappuppgången skriva under att det bara är hon som bor ensam utan fadern till barnen. Skulle det funka?
Kajsa Moss Bjerling |Hej!Tack för att du hör av dig till Lawline med dina frågor!När det gäller intyg som ska fungera som "bevis" i ett ärende hos Försäkringskassan finns det inga formkrav.Det viktigaste är att det framgår vem det är som lämnar uppgifterna och att det finns en underskrift samt datum för underskrift. Så jag tycker ditt förslag med dokumentet låter jättebra! Sen är det alltid svårt att veta exakt vad som ska skickas in. Det viktiga är ju att hon skickar in någonting som styrker hennes sida.Skulle grannarna tycka att det känns olustigt att skriva under någonting de faktiskt inte till 100% kan vara säkra på, skulle du kunna ändra formuleringen i brevet lite och uttrycka det något i stil med "Jag har aldrig stött på barnens pappa här i närområdet och jag har aldrig sett barnens pappa i vare sig trappuppgång, tvättstuga eller lägenhet. Enligt min vetskap lever XXX som ensamstående." Ett tips är också att du skickar in ett intyg även från dig! I med att du är hennes barn skulle du ses som partisk, och intyget skulle inte få samma betydelse som om det kom från en utomstående person. Men jag tycker ändå att det finns ett visst värde i att du kompletterar med uppgifter, i med att du (vad jag nu antar) har varit i hennes bostad och faktiskt sett att hon är ensamstående. En ytterligare fundering jag skulle vilja skicka med dig är varför de tror att hon bor tillsammans med barnens pappa? För att bevisa motsatsen är det bra att ta upp den själva anledningen och bemöta det! T.ex. om det handlar om att hon tidigare bott med honom och han fortfarande står skriven på adressen. Då kan det vara bra att kontakta Skatteverket och meddela att han inte ska stå skriven där längre, och som en del av intygen till Försäkringskassan berätta att Skatteverket har blivit underrättade.Hoppas du känner att du fått svar på din fråga och kanske hjälp på vägen. Lycka till!Med vänliga hälsningar,

Är pengar från en fond en inkomst som kan räknas av från försörjningsstöder?

2019-11-16 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Jag har fått 6000 kr från en stipendium fond och jag har för tillfället försörjningsstöd. Kan socialen dra av den summan från mitt försörjningsstöd eller hur räknas gåvor som man får från stiftelser och fonder?
Daniella Larsen |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Är pengar från fond en inkomst som kan räknas av från försörjningsstödet?Socialnämnden ska vid en beräkning av försörjningsstödet räkna med alla de inkomster som en person har. Dessa inkomster ska räknas av från försörjningsstödet, eftersom en person som har ekonomiska tillgångar måste använda sig dessa för att försörja sig själv (4 kap. 1 § Socialtjänstlagen). Eftersom du har fått pengar från en fond blir dessa en ekonomisk tillgång för dig som du kan använda för att försörja dig själv. Vid beräkning av ditt försörjningsstöd får socialnämnden dra av denna summa från ditt försörjningsstöd. Men vissa inkomster bör socialnämnden dock i regel inte räkna med, exempel på detta kan vara pengar från fonder. Men då ska dessa fondmedel vara avsedda för ett visst ändamål (SOSFS 2013:1 s. 20). Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Kan jag bli nekad ekonomiskt bistånd på grund av att jag äger fonder?

2019-11-12 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |jag undrar om socialen kan neka ekonomisk bistånd om jag har fonder. Jag är 19 år och arbetslös och fonderna har min far öppnat till mig
Josefine Bågholt |Hej, och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag förstår att du befinner dig i en jobbig situation där socialnämndens beslut är av största vikt. Därför ska jag försökta göra mitt bästa för att på ett bra och enkelt sätt beskriva vad som gäller.Om jag förstår din fråga rätt så undrar du om du kan bli nekad ekonomiskt bistånd på grund av att du äger fonder. För att vi ska kunna hitta svaret på din fråga måste vi titta på bestämmelserna i socialtjänstlagen (SoL). Ett ekonomiskt bistånd ska fungera som det yttersta skyddsnätet när en person för tillfället har försörjningssvårigheter. Detta innebär att det är endast när en person har prövat alla andra alternativ till att få pengar för sin försörjning som ett ekonomiskt bistånd kan bli godkänt. På så vis är det endast den som inte själv kan tillgodose sina behov, eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt, som har rätt till ett ekonomiskt bistånd (4 kap. 1§ SoL). En förklaring till varför det är på detta vis är för att den enskilde i första hand ska ansvara över sitt egna liv utan att staten ska blanda sig i, vilket även gäller den egna försörjningen. En annan anledning till att reglerna är tuffa kring ekonomiskt bistånd är för att det inte skall kunna gå att spara sina egna tillgångar samtidigt som man får ekonomiskt bistånd från staten. Eftersom du har fonder, kan socialnämnden argumentera för att du har möjlighet att tillgodose dina behov utan det ekonomiska biståndet. Genom den argumentationen uppfyller du inte kraven som ställs på en person som ansöker om ekonomiskt bistånd och på denna grund kan socialnämnden neka dig ekonomiskt bistånd. Jag hoppas nu att jag har kunnat besvara din fråga och att allt löser sig för dig! Har du fler frågor eller funderingar så hoppas jag att du hör av dig till oss på Lawline igen. Vänliga hälsningar,

​Vad har socialnämnden för riktlinjer när de ber mig att byta bostad?

2019-11-07 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Jag bor i en tvåa på ca 60 kvm med min son på 13 år , har blivit tvungen att ta emot socialbidrag, nu säger dom att jag måste söka en billigare lgh, max 5500kr min hyra är på 6000kr, måste jag söka en tvåa igen, har bott så här i par år nu, och det funkar inte speciellt bra, med tanke på att han behöver ett eget rum, och även jag. Finns det några riktlinjer för detta?
Josefine Bågholt |Hej, och tack för att du vänder dig till oss på Lawline! Om jag förstår din fråga rätt så undrar du vad socialnämnden har för riktlinjer i din aktuella situation, och om du måste söka dig till en ny bostad med en max hyra på 5500 kronor. I mitt svar till dig kommer jag göra mitt bästa för att presentera de riktlinjerna som socialnämnden har och vad som gäller i din situation. För att finna svaret på din fråga så kommer vi behöva gå till socialstyrelsens allmänna råd om ekonomiskt bistånd (SOSFS 2013:1). Har socialnämnden rätt att begära att du och din son skall flytta till en lägenhet med lägre hyra? Om socialnämnden får begära att du skall flytta till en lägenhet med mindre månadskostnad beror på hur länge du tar emot socialbidraget.Socialnämnden bör godta din faktiska boendekostnad som du har idag vid ett kortvarigt behov av socialbidrag. En kortvarig tid innebär högst tre sammanhängande månader där du får socialbidraget under alla tre månader. Bedömer socialnämnden att du kommer ha behov av socialbidrag under en längre tid än tre sammanhängande månader kan de begära att du skall flytta. Dock kan de endast begära en flytt om de har gjort en prövning på din bostadskostnad och att denna prövning har visat att bostadskostnaden inte är skälig. Vad kan anses som skälig bostadskostnad?Vid en prövning av skälig bostadskostnad bör utgångspunkten vara att socialnämnden skall beakta vad som kan anses som skälig levnadsnivå. Vid en sådan bedömning skall socialnämnden se till den tid som ni lever i och under vilka förhållanden ni lever i för att sedan göra en bedömning i ert enskilda fall. De skall även ta hänsyn till om ni kan byta boende eller om det går att på något annat sätt sänka boendekostnaderna. Viktigt att påpeka är att socialnämnden skall undvika beslut som medför att ni får flytta från er boendeort eller den del av kommunen som ni bor i, om ni har bott där under flera år. Socialnämnden måste även ta hänsyn till att det i ert fall kan finnas särskilda skäl som talar emot att ni skall byta bostad, som exempelvis att du och din son behöver olika rum. De skall nämligen undvika att göra sådana beslut som har negativa sociala konsekvenser. Socialnämnden skall även ta hänsyn till om barnen i familjen genom att byta bostad måste byta skola, socialt nätverk och/eller barnomsorg. Socialnämnden verkar redan ha gjort bedömningen och tagit beslutetEftersom socialnämnden redan har kommit till dig angående byte av bostad, måste en sådan bedömning som jag ovan nämnde redan genomförts. Socialnämnden måste på så sätt anse det skäligt att du kommer hitta en lägenhet som anses vara skälig levnadsnivå för dig och din son. Vad händer nu? Om socialnämnden har bedömt att boendekostnaderna för dig och din son inte är skäliga, bör nämnden i regel ändå godkänna bostadskostnaden under en övergångstid så att den enskilde ges en skälig tid att förändra sin boendekostnad.Nämnden skall också godkänna den faktiska boendekostnaden så länge som du aktivt involverar dig i att hitta ett billigare alternativ till bostad, eller att du på något annat sätt försöker sänka dina boende kostnader. Om du inte vill vidta en åtgärd? Är det så att du efter informationen om att du bör flytta väljer att behålla boendet med en kostnad som de inte anser är skälig, kommer de ekonomiska biståndet förändras. Dina boendekostnader kommer då att beräknas utifrån den boendekostnad som bedöms skälig för en låginkomsttagare på just din ort. Socialnämnden gör då en beräkning av vad en med låginkomst i din kommun har råd och ger dig motsvarande belopp för din hyra. Jag hoppas nu att jag har kunnat besvara din fråga! Har du fler frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline! Vänliga hälsningar,