Vad ska inkluderas vid överklagan av bygglov?

2021-04-11 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hej!Våra grannar har just fått ett bygglov beviljat. Vi vill överklaga detta beslut och undrar om det är något särskilt vi bör beakta. Vi bifogar en del av vårt utkast till överklagande.På aktuell fastighet finns redan nu uppfört ett förråd och en carport utmed en icke obetydlig andel av tomtgränsen vilket ger en viss barriäreffekt. En ny 8,5 m lång och 2,5 till 3,5 m hög byggnad nära tomtgränsen skulle kraftigt förstärka barriäreffekten genom att byggnader kommer att löpa utmed eller nära nästan hela tomtgränsen. Konsekvensen för undertecknade blir en betydande olägenhet genom att byggnaden utgör ett dominerande inslag med avseende på både utblick och ljusinsläpp mot fönsterparti (X, Y) och uteplats (W) i sydväst. Se Appendix 1. Eftersom detta förhållande redan råder från trädgårdssidan (Z) blir barriären nästan 100%-ig. Se illustrationer i Appendix 2.Utöver ovanstående vill vi framföra att den nya carporten – enligt vad vi förstår – även strider mot gällande detaljplan som säger att maximal storlek på carport/garage är 20 m2. Eftersom befintlig carport har storleken 26 m2 blir sammanlagd storlek c:a 26 + 38 m2 = 64 m2 dvs. drygt 3 gr så mycket som detaljplanen föreskriver, med andra ord en betydande avvikelse. Med denna stora avvikelse adderad till det ursprungliga byggets avvikelse – byggrätt, byggnadshöjd och bygge i tomtgräns samt byggnad som ligger helt på prickad mark – synes det anmärkningsvärt att aktuellt garage kan beviljas bygglov.Mvh
My Öhman |Hej,Tack för att ni vänder er till Lawline med er fråga.Vad tråkigt att grannens beviljade bygglov skapar olägenhet för er. Jag kommer i mitt svar går igenom lite allmänt om överklagan om bygglov, vad ni ska tänka på i utformandet av överklagandet och vart ni ska vända er med överklagan. Rätt att överklagaBeviljandet av ett bygglov är ett beslut som kan överklagas (13 kap. 3 § Plan – och bygglag [PBL]). Beslutet får överklagas av den som beslutet påverkar negativt och på ett inte obetydligt sätt (13 kap. 8 § PBL och 42 § Förvaltningslagen [FL]). Bedömning om ni har rätt att överklaga ett beslut görs alltid innan själva överklagandet testas i sak. Bedöms det att ni har klagorätt testas er överklagan. Bedöms det i stället att ni saknar klagorätt avvisas er överklagan utan att testas i sak. Då ni är angränsande grannar vars fastighet i betydande mån berörs av bygglovet har ni enligt min bedömning rätt att överklaga beslutet om bygglov.Ett beslut om bygglov kan överklagas inom 3 veckor från det att ni fick ta del av beslutet genom kommunen (13 kap. 16 § PBL och 44 § FL). Det är mycket viktigt att ni överklagar beslutet inom denna tid. Efter 3 veckor vinner nämligen beslutet laga kraft vilket innebär att det inte längre går att överklaga. Vad ska ingå i en överklagan?Överklagan ska vara skriftlig och det ska framgå vilket beslut som överklagan rör, dvs. ärendenummer. Därtill ska även anges den ändring som ni vill åstadkomma, varför ni vill se den ändringen och vilka bevis ni stödjer er på (43 § FL och 4 § Förvaltningsprocesslagen). Det är även viktigt att det framgår vem som har skickat in överklagandet och tillhörande kontaktuppgifter. Kontaktuppgifter som ska ingå i överklagandet är följande (3 § Förvaltningsprocesslagen): Personnummer Postadress till bostad och arbetsplats Telefonnummer till bostad och arbetsplats E – postadress Enligt min bedömning är er överklagan i allt väsentligt väl utformad. Viktigt att framhålla är att det borde framgå tydligare att ni bor i angränsande fastighet för att styrka att ni har rätt att överklaga bygglovet. Ni beskriver utförligt vilken olägenhet som det beviljade bygglovet väntas få för er fastighet. Förväntas grannens utbyggnad även att påverka värdet på er fastighet så hade jag även angett det i överklagan. En sak som verkligen är till er fördel är att det beviljade bygglovet eventuellt strider mot befintlig detaljplan. Bygglov får som nämligen inte ges för åtgärd som strider mot detaljplan (9 kap. 30 § PBL). Det är även bra att era argument kan styrkas genom att ni bifogar gällande detaljplan och andra viktiga handlingar av betydelse. Ni kan även framhålla tydligare att ni önskar att beviljandet av bygglovet på grund av de omständigheter ni framför istället ska avslås.Vem hanterar en överklagan?Överklagan ska skickas in till kommunen som tog beslutet om bygglov. Kommunens kontrollerar att överklagan inkommit inom tidsfristen på 3 veckor. Har överklagan kommit in för sent kan den avvisas och ärendet testas då inte i sak (45 § FL). Har beslutet däremot kommit in i rätt tid skickar kommunen överklagandet till Länsstyrelsen som handlägger och tar beslut om huruvida överklagandet ska beviljas eller inte (13 kap. 3 § PBL). Blir ni inte nöjda med Länsstyrelsens beslut kan det i sin tur överklagas till mark – och miljödomstol (3 kap. 6 § PBL). Slutliga kommentarer och råd. Jag rekommenderar att ni kollar igenom er överklagan och ser till att följande punkter framgår tydligt: Kontaktuppgifter. Ärendenummer Att ni vill att beslut om bygglov ska ändras till ett nekande beslut Varför ni har rätt att överklaga Anledningar varför ni anser att bygglov ska nekas samt bevis för att styrka detta Se även till att skicka in överklagan i tid då det är av väsentlig betydelse för att er överklagan ska kunna testas. Jag hoppas att mitt svar har varit er till hjälp. Är något otydligt eller om ni är i behov av ytterligare juridisk rådgivning kan ni kontakta mig på my.ohman@lawline.se. Lycka till med er överklagan!Hälsningar,

Överklaga kommunfullmäktiges beslut

2021-04-10 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hej! Vad finns det för möjligheter till överklagan av ett i kommunfullmäktige redan fattat beslut om att etablera en vindkraftpark? Vilka felaktigheter exvis i beslutsprocessen eller i informationen till de boende skulle kunna riva upp beslutet? Med vänlig hälsning,Maria Andersson
Isak Henriksson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag uppfattar det som att du undrar under vilka förutsättningar det går att överklaga kommunfullmäktiges (KF) beslut att etablera en vindkraftspark.Regler härom stadgas bl a i kommunallagen (2017:725, KL) och förvaltningslagen (2017:900, FL). 1 LaglighetsprövningKL 13 kap 1 § stadgar att: Varje medlem av en kommun eller en region har rätt att få lagligheten av kommunens eller regionens beslut prövad genom att överklaga beslutet till förvaltningsrätten. 1.1 Innebörden av laglighetsprövningAv bestämmelsen framgår rätten att laglighetspröva kommunala beslut. Laglighetsprövning skiljer sig från förvaltningsbesvär i flera avseenden. Det krävs inte att saken berör den sökande själv utan möjligheten är öppen för alla kommunmedlemmar. Domstolen får inte ändra beslutet utan endast upphäva det. Domstolens prövning omfattar bara beslutets laglighet, inte dess lämplighet. 1.2 Vilka som får överklagaAlla kommunmedlemmar har rätt att överklaga beslut. Av 1 kap 5 § KL framgår att medlem av en kommun är den som är folkbokförd i kommunen, äger fast egendom i kommunen eller ska betala kommunalskatt där. En person kan alltså vara medlem i flera kommuner och har då överklaganderätt i flera kommuner. Medlem av en region är den som är medlem i någon av de kommuner som ingår i regionen.1.3Vad avses med beslut?Utgångspunkten för vad som kan överklagas är att alla former av beslut kan överklagas. Det krävs inte att besluten har några direkta rättsverkningar. Exempelvis har det ansetts möjligt att pröva ett beslut av en kommun att utropa sig till kärnvapenfri zon (RÅ 1990 ref. 9). Även rena partsbesked har ansetts möjliga att överklaga (RÅ 1985 2:43). Avseende ska mer fästas vid beslutets yttre form, dvs. att det dokumenterats i protokoll snarare än beslutets innehåll och dess verkningar. I RÅ 1987 ref. 143 hade en kommuns personalorgan ingått ett kollektivavtal. Denna rättshandling var enligt HFD:s majoritet av civilrättslig natur och inte ett beslut som kunde överklagas med kommunalbesvär. Dalman m.fl. (2011, s. 585) anser att rättsfallet är oklart. Det skulle kunna tolkas som att HFD ansåg att organet inte var en nämnd.1.4 ÖverklagandetidNedan hänvisas till regler om överklagandetidens utgång samt under vilka förutsättningar det överklagade beslutet ska upphävas.KL 13 kap 5 § Överklagandet ska ha kommit in till förvaltningsrätten inom tre veckor från den dag då det tillkännagavs på kommunens, regionens eller kommunalförbundets anslagstavla att protokollet över beslutet justerats. Tiden för överklagande av en gemensam nämnds beslut räknas från det att tillkännagivandet skett på anslagstavlorna i samtliga samverkande kommuner och regioner.Tillkännagivandet av protokollsjusteringen måste finnas på anslagstavlan under hela överklagandetiden för att tiden ska löpa ut. KL 13 kap 6 § Om överklagandet före överklagandetidens utgång har kommit in till kommunen, regionen eller kommunalförbundet istället för till förvaltningsrätten, ska överklagandet ändå prövas. Detsamma gäller när överklagandet av en gemensam nämnds beslut kommit in till någon av de samverkande kommunerna eller regionerna. Grunder för upphävande av beslutenKL 13 kap 7 § Vid prövningen av överklagandet får domstolen inte beakta andra omständigheter än sådana som klaganden har hänvisat till före överklagandetidens utgång.KL 13 kap 8 § Ett överklagat beslut ska upphävas, om 1. det inte har kommit till på lagligt sätt, 2. beslutet rör något som inte är en angelägenhet för kommunen eller regionen, 3. det organ som har fattat beslutet inte har haft rätt att göra det, eller 4. beslutet annars strider mot lag eller annan författning.2 SlutsatsFörutsatt att du är kommunmedlem (se avsnitt 1.2) och att det är fråga om ett beslut (se avsnitt 1.3) får du överklaga beslutet. En nackdel med laglighetsprövning är att beslutets lämplighet inte prövas (se avsnitt 1.1). FörvaltningsbesvärEn annan möjlighet att överklaga är genom förvaltningsbesvär. Regler om detta stadgas i förvaltningslagen (FL)FL 40 § stadgar att: "Beslut överklagas till allmän förvaltningsdomstol." FL 41 § "Ett beslut får överklagas om beslutet kan antas påverka någons situation på ett inte obetydligt sätt."Prövning av om ett visst beslut ska anses överklagbart utgår från en objektiv bedömning. Det är alltså inte fråga om att göra en subjektiv tolkning av om omständigheterna i det enskilda fallet är sådana att kravet på påverkan ska anses uppfylltUttrycket påverka någons situation tar sikte på beslutets faktiska verkningar, främst i förhållande till någons personliga eller ekonomiska situation.Om du eller någon annan störs av vindkraftverket eller om din eller deras ekonomiska verksamhet påverkas negativt kan det grunda rätt att överklaga.FL 42 § stadgar att: "Ett beslut får överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom eller henne emot."Rätten att överklaga gäller enskilda, dvs. såväl fysiska personer som privaträttsliga juridiska personer, som aktiebolag och ideella föreningar. Både statliga och kommunala organ anses kunna uppträda som enskilda när de agerar som företrädare för ett rent privaträttsligt intresse och inte fullgör en offentligrättsligt reglerad uppgift. Så kan vara fallet om en myndighet uppträder som fastighetsägare eller arbetsgivareI praxis om hur motsvarande bestämmelse i 1986 års förvaltningslag ska tillämpas är det tydligt att kravet att beslutet ska ha gått den enskilde emot ska tolkas generöst. Det är typiskt sett uppfyllt om den som överklagar yrkar att beslutet ska upphävas eller ändras, jämför HFD 2015 ref. 73. Vilka felaktigheter ska leda till att beslutet upphävs?Det behövs troligen mer uppgifter för att kunna besvara frågan i denna del. Jag gör ett försök utifrån allmänna regler, exempelvis på krav att höra grannar. Tillstånd etc.?Vindkraftverk som inte är tillstånds- eller anmälningspliktiga enligt miljöbalken kan enligt 12 kap. miljöbalken omfattas av anmälningsskyldighet till tillsynsmyndigheten för samråd om vindkraftverket kan komma att väsentligt ändra naturmiljön. Här är det lämpligt att kontakta din kommun eller länsstyrelsen för information om vad som gäller.Områdesskydd?I 7 kap. miljöbalken finns regler om områdesskydd. Redan vid planeringen av vindkraftverk bör man utreda om den tilltänkta platsen omfattas av dessa regler.Samråd?Oavsett om vindkraftverket krävde något myndighetstillstånd eller inte så är det alltid bra att samråda med grannarna innan bygget genomförs. Ägaren måste ta reda på om den planerade anläggningen orsakar buller som kan störa grannar etc. Jag hoppas detta besvarar din fråga.

Vad innebär serviceskyldigheten?

2021-03-31 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hej,Vad exakt innebär att tjänstemän inom kommun har så kallad serviceskyldighet???
Siva Arif |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Serviceskyldigheten innebär bl.a. att en myndighet ska se till att kontakter mellan myndigheter och enskilda blir smidiga och enkla. Vidare ska myndigheten dessutom hjälpa den enskilde så att denne kan ta till vara sina intressen, 6 § FL. Ett exempel på en förvaltningsmyndighet är socialnämnden. Viktigt att tilläggaDet föreligger ingen serviceskyldighet för andra förtroendevalda politiker, exempelvis kommunfullmäktige. Politikerna i fullmäktige är folkvalda och kommunfullmäktige är en beslutande församling, 3 kap. 1 § kommunallag (1991:900). En beslutande församling räknas inte som en myndighet. Därför omfattas alltså inte kommunfullmäktigeledamöter av serviceskyldigheten.Vänligen,

Får jag flytta tillbaka till ett familjehem som myndig?

2021-03-28 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hej, jag bodde i ett familjehem i ung 10 år. Förra året flyttade jag därifrån, nu är jag 18 år och jag tror jag vill flytta tillbaks,hur gör man då? Får man göra det?
Sophie Cronenberger |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du vill veta om man som myndig har möjlighet att bo kvar i ett familjehem.Bestämmelser om familjehem hittar du i socialtjänstlagen (SoL) och även på socialtjänstens hemsida. FamiljehemSocialtjänsten ansvarar för att barn och unga som är i behov av vård eller ett hem och ska placeras i antingen familjehem, vårdboende eller stödboende (6 kap. 1 § SoL). Med barn avses varje människa under 18 år (1 kap. 2 § SoL). Ett barn får inte utan socialnämndens medgivande eller beslut tas emot för stadigvarande fostran i ett enskilt hem som inte tillhör någon av föräldrarna eller annan vårdnadshavare (6 kap. 6 § SoL). Ett familjehem är ett enskilt hem som på uppdrag av socialnämnden tar emot barn för stadigvarande vård och fostran eller vuxna för vård och omvårdnad (3 kap. 2 § socialtjänstförordningen).Vad händer när du fyllt 18 år?Vårdas ett barn i ett familjehem ska Socialtjänsten minst en gång var sjätte månad överväga om vården fortfarande behövs och hur vården bör inriktas och utformas. Här beaktas tiden man bott i familjehemmet samt hur relationen ser ut (6 kap. 8 § SoL). Ungdomar över 18 år bor i regel kvar i familjehemmet åtminstone fram tills att gymnasieutbildningen är avklarad. Vård enligt SoL upphör vanligtvis i samförstånd mellan barnet eller ungdomen, vårdnadshavaren och socialtjänsten. Om det fortfarande finns ett vårdbehov när barnet fyllt 18 år, och ungdomen samtycker till placeringen, kan det fortsätta längre. Socialtjänsten har även som uppgift att hjälpa till i processen att bli vuxen och självständig t ex. bostadsanskaffning, studier, praktik eller hjälp med sin ekonomi. Men när det gäller unga som fyllt 18 år kan en placering i ett familjehem övergå till en inackordering i familjehemmet om man inte känner sig bekväm med att flytta ännu. Detta innebär att du får ta ett större ansvar i hemmet, eventuellt betala en hyra och efterhand bli redo för att flytta till eget boende. Sammanfattningsvis, det finns en möjlighet för dig att bo kvar i familjehemmet trots att du fyllt 18 år. Men eftersom du är myndig ansvarar du själv för att be om hjälp. Jag skulle därför rekommendera dig att prata med din socialsekreterare/kontaktperson om detta så att det kan kontakta och säkerställa att familjehemmet har möjlighet att ta emot dig. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Kan kommunen kräva att en olovlig byggnad rivs för att få bygglov för renovering av annan byggnad?

2021-04-10 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hej,Vi funderar på att förvärva en fastighet. På fastigheten finns ett bostadshus om 100kvm, ett ligitimt gästhus om 25 kvm samt olovligt uppfört garage på 20 kvm från mitten på 80 talet. Garaget ligger på punktprickad mark och dikt an tomtgränsen. 2004-2008 försökte fastighetsägaren få de olovliga garaghuset lovlig men 2008 avslog kommunen. 2004 hade redan gått mer än 10 år sedan garaget byggdes så kommunen kunden inte begära rivning. Ingen korrespondens från kommunen har skett sedan 2008. Huvudhuset är 100 år gammalt och nergånget samt förvanskats där de gamla detaljerna tagits bort. Köper vi fastigheten vill vi ändra planlösningen i bostadshuset genom att addera en toalett, ändra fönster positioner samt återställa husets design. Huset ligger i ett gammalt fiskarsamhälle av kulturintresse. För att kunna byta fönster och fasad krävs bygglov. Vi ämnar lämna garaget som det är. Nu läser jag att i PBL Kap 9, paragraf 30, 1a och b så kan KAN kommunen kräva att garaget rivs om jag skall få bygglov för de förändringar av bostadshuset vi vill göra. Är det vanligt att kommunerna tar till detta sätt? Kan man eventuellt hävda att vår förändring är liten enlig paragraf 30a så de skall ignorera garaget är olovligt? Finns några rättsfall där fastighetsägare vunnit mot kommunen i liknande situationer?
André Blomquist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag förstår din fråga som att garaget har upprättats olovligen på 80-talet och att du är oroliga för att kommunen ska meddela ett rivningsbeslut med anledning av er bygglovsansökan. För att besvara din fråga tänker jag redogöra för under vilka förutsättningar kommunen kan bevilja bygglov för garaget samt vilken preskription som gäller för rivningsföreläggande. Vad innebär "mindre avvikelse" ? Så som du beskriver regleras mindre avvikelser i 9 kap. 31 b § PBL och9 kap. 30 § första punkten B PBL. I 9 kap. 30 § första punkten 1 B PBL kan bygglov beviljas om bygglov har beviljats under en tidigare detaljplan eller äldre lagstiftning. I ditt fall uppfattar jag det som att det inte existerar något bygglov. Därav är 9 kap. 31 B § PBL tillämplig. Enligt 9 kap. 31 b § PBL kan bygglov beviljas om avvikelsen är i enlighet med detaljplanen eller områdesbestämmelsernas syfte och: Är av mindre betydelse och åtgärden är av begränsad omfattning och nödvändig för att området ska kunna användas eller bebyggas på ett ändamålsenligt sätt Som liten avvikelse har byggnad på punktprickad mark omnämnts i förarbetena till den äldre Plan- och bygglagen (ÄPBL). VIdare får man söka tolkning i de olika dokument som omfattar detaljplanen tex planbeskrivningen och andra illustrationer av området. När man ska bedöma om det är en liten avvikelse samt om den är av mindre betydelse gör man en helhetsbedömning över området och vilka ändamål och syften som kan tänkas förhindras utifall bygglov beviljas. Vad är preskription av rivningsföreläggande? En olovlig byggnad som står sig mer än 10 år utan att någon åtgärd vidtas av kommunen får inte rivas (11 kap. 20 § andra stycket PBL). Detta är den s.k tioårsregeln. Det innebär att kommunen helt enkelt inte kan begära att du ska riva byggnaden. Om du söker bygglov för renovering av huset kan de inte begära att du river garaget. SlutsatsDu kan söka bygglov för garaget och det finns möjlighet för kommunen att bevilja det. Å andra sidan så är kommunen förhindrad att begära att du river huset med anledning av tioårsregeln. Du har beställt tjänsten med telefonuppföljning och jag kommer således ringa dig på måndag (12/04 - 2021) klockan 13:15. Om inte den tiden fungerar får du gärna kontakta mig på andre.blomquist@lawline.se så bestämmer vi en ny tid. Hoppas du fick svar på din fråga,MVH

Över 10 år gammalt svartbygge - vad kan begäras av mig som fastighetsägare?

2021-04-05 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hej.Jag köpte ett hus 2006 som jag nu vill sälja.När huset annonserades ut anmälde ngn till kommunen att ngt kanske inte stod rätt till med bygglovet pga av att huset verkade avvika från detaljplan.Efter två års snårig kommunikation med kommunen säger de nu att ett lovföreläggande troligen kommer att utfärdas för en tillbyggnad av ett outnyttjad grund som gjorts.Ca. 30 kvm.Den tidigare ägaren/byggnadsherren har alltså gjort huset större invändigt än vad som finns med på de beviljade bygglovet.Jag har bevis på att inga utbyggnader av ngt slag skett sen jag köpte huset.Kommunen föreslår att jag söker bygglov i efterhand men ger inga garantier för att det ska beviljas.Om jag söker bygglov i efterhand, vilka byggregler gäller, de nya, eller de som gällde när huset byggdes?Jag har gång på gång påpekat att bygget är preskriberat o föreslagit att de får ritningar som det ser ut för en enkel uppdatering, men de är oresonliga.Tilläggas bör att under vägs har kommunen brustit i att diarieföra ngt tillsynsärende kring detta, jag har aldrig fått information om att ett sådant ärende startats.Kommunen hittade från början ej heller något bygglov eller slutbesked överhuvudtaget, det tog två år innan de till slut fann dem, de hävdar att det berott på digitaliseringen som gjordes ca 2006.Slutbesked finns alltså från 2006.Vad göra, känner mig maktlös!Mvh
My Öhman |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Om jag har förstått din fråga rätt har fastighetens före detta ägare upprättat en byggnad som gick utöver vad som tilläts av det bygglov som då fanns. Denna utbyggnad skedde innan år 2006 då du köpte huset. När du annonserade ut huset för två år sedan uppdagades det att byggnaden avvek från beviljat bygglov. Kommunen har uppgett att de troligen kommer att utfärda ett lovföreläggande och har dessutom uppmanat dig att ansöka om bygglov i efterhand. Jag kommer i mitt svar till dig inledningsvis beskriva vilka åtgärder kommunen kan ta mot det olovliga bygget. Vidare beskriver jag vad det innebär att söka bygglov i efterhand. Sen går jag igenom hur du kan överklaga ett beslut av kommunen som du inte är nöjd med. Slutligen kommer jag att presentera några sammanfattade råd. Vad kan kommunen göra om det skett ett olovligt bygge?Du har fått eller ska få ett lovföreläggande. Lovföreläggande innebär att du inom en viss till kommer att uppmanas att ansöka om bygglov i efterhand (11 kap. 17 § plan- och bygglag [PBL]). Lovförläggande får endast utges av kommunens byggnadsnämnd om det är sannolikt att ett sådant bygglov hade beviljats. Även om byggnadsnämnden vid tiden för utfärdandet av ett lovföreläggande anser att det är sannolikt att bygglov hade beviljats i efterhand är byggnadsnämnden inte bunden av den ursprungliga uppfattningen och förbehåller därför rätten att inte bevilja bygglov. För lovförelägganden finns ingen preskriptionstid. Det gör med andra ord ingen skillnad att det har gått mer än 10 år från att den olovliga byggnaden uppfördes. Följs inte ett lovföreläggande kan byggnadsnämnden även besluta om ett rättelseföreläggande. Rättelseföreläggande innebär en uppmaning att ändra på det som olovligen har byggts så att det blir lovligt (11 kap. 20 § PBL). Till skillnad från lovförelägganden kan rättelseförelägganden endast utfärdas 10 år från att det olovliga bygget uppfördes. Då det har gått mer än 10 år från byggets uppförande kan kommunen inte rikta några krav om exempelvis rivning. Bygget är i det avseendet preskriberat men ses ändå inte som lovligt.Du kan alltså uppmanas av kommunen att ansöka om bygglov i efterhand genom ett lovföreläggande. Väljer du att inte göra det kan byggnadsnämnden besluta att på din bekostnad upprätta de beskrivningar, ritningar och vidta de åtgärder som i övrigt är nödvändiga för att pröva frågan om bygglov (11 kap. 27 § PBL). Ansöka om bygglov i efterhandAtt ansöka om bygglov i efterhand går till precis som att ansöka om bygglov i vanliga fall. Du skickar in bygglovet i till byggnadsnämnden i din kommun (9 kap. 20 § PBL). Ansökan ska vara skriftlig och innehålla de ritningar, beskrivningar och andra uppgifter som behövs för prövningen (9 kap. 21 § PBL). Utfallet kan bli antingen att bygglov beviljas eller att det nekas. Överklaga beslutDå ett beslut att neka bygglov hade varit till din nackdel har du rätt att överklaga byggnadsnämndens beslut (13 kap. 8 § PBL och 42 § Förvaltningslagen [FL]). Överklagandet testas av Länsstyrelsen (13 kap. 3 § PBL). Du har tre veckor på dig att överklaga ett beslut om bygglov. Överklagandet ska vara skriftligt och innehålla uppgift om beslutet som överklagas och att du hellre ser att bygglov beviljas (13 kap. 16 § PBL, 43 och 44 § FL. Slutligt rådSammanfattningsvis innebär lovföreläggande att du hänvisas att ansöka om bygglov i efterhand. Ett sådant föreläggande har ingen preskriptionstid. Ansöker du inte om bygglov kan det få konsekvensen att det en sådan prövning görs ändå och då på din bekostnad. Beviljas inte bygglov kan kommunen däremot inte kräva att du river din byggnad. Jag rekommenderar ändå att byggnadsnämndens föreläggande följs och att du ansöker om bygglov. Dels för att det är det enklaste sättet att lösa situationen och göra byggnaden lovlig, lovföreläggande får som tidigare nämnt endast utfärdas om det är sannolikt att ett bygglov kommer att beviljas. Dels att lovlighet kan öka värdet på din fastighet vid försäljning. Det kan nämligen bli svårt att få bygglov i framtiden om byggnaden inte är lovlig. Hoppas att du fick svar på dina frågor. Du har också valt 30 min uppföljande rådgivning via telefon. Jag kommer därför ringa dig på onsdag kl. 15. Observera att jag ringer från dolt nummer. Om tiden inte passar är du välkommen att höra av dig till mig på my.ohman@lawline.com.Hälsningar,

Omfattas politiker av serviceskyldigheten?

2021-03-30 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hej!Har politikerna som sitter i socialnämnden och utskottet en skyldighet att svara på mina mail? Tjänstemän inom kommunen har serviceskyldighet, gäller det även de förtroendevalda politikerna?
Emil Wellander |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Svaret på din fråga finner vi i förvaltningslagen (2017:900) (FL).Socialnämnden omfattas av serviceskyldighetenSom du nämner omfattas tjänstemän av en serviceskyldighet. Av 6 § FL framgår serviceskyldigheten som bland annat innebär att en myndighet ska se till att kontakter mellan myndigheter och enskilda blir smidiga och enkla. Myndigheten ska även hjälpa den enskilde så att denne kan ta tillvara sina intressen. Denna skyldighet omfattar myndigheter och en socialnämnd är en förvaltningsmyndighet. I socialnämnden sitter ju politiker, alltså omfattas även dem av serviceskyldigheten. Socialnämnden ska alltså svara på dina mail. Fullmäktigeledamöter omfattas inte av serviceskyldighetenNär det kommer till andra förtroendevalda politiker, exempelvis kommunfullmäktige, så finns ingen serviceskyldighet. Politikerna i fullmäktige är folkvalda och kommunfullmäktige är en beslutande församling. En beslutande församling är ingen myndighet. Således omfattas inte kommunfullmäktigeledamöter av serviceskyldigheten. Jag hoppas att du fick svar på din fråga!

Vad gör man om chefen är jävig?

2021-03-27 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Är det en jävsituation om chefen på ett LSS boende väljer att skola in en vän (utan intervju) och väljer samtidigt att avstå från att skola in okända personer då vännen behöver jobb då hen är kortidspermiterad från sitt egna företag? Om ja jäv vad gör jag då? Vart anmäler man det?
Hampus Lagerquist |Hejsan, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Från omständigheterna i din fråga är det lite svårt att tolka om chefen anställt sin vän eller om det handlar om något annat förhållande. Svaret på din fråga kan bli lite annorlunda beroende på om det finns ett beslut om att anställa vännen eller inte. Aktuella lagarNär det gäller LSS boende är det en fråga för kommuner och regioner om inte något annat avtalats med en privat part, 2 § och 17 § Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). På grund av att det är en fråga som kommunen har ansvaret för gäller Kommunallagen i det här fallet. Som utgångspunkt ska alla anställda vid kommuner var sakliga och opartiska, 1 kap. 9 § Regeringsformen (RF). Jävsbestämmelser för anställda i kommuner och regioner finns i 7 kap. 4 § Kommunallagen (KomL), vilken kopplar vidare till jävsbestämmelserna i 6 kap. 28-32 § KomL. En kommunalt anställd kan anses jävig om det av något annat skäl än ovan angivna finns någon särskild omständighet som är ägnad att rubba förtroendet för han eller hennes opartiskhet. Den mest aktuella jävbestämmelsen i ditt fall är 6 kap. 28 § femte punkten KomL, som behandlar s.k. delikatessjäv.DelikatessjävBestämmelsen är något av en generalklausul som kan tillämpas då det finns någon annan särskild omständighet, det vill säga något mer påtagligt, som är ägnad att rubba förtroendet för opartiskhet. Sådana särskilda omständigheter som kan rubba förtroendet för en kommunalt anställd är exempelvis då en förtroendevald är uppenbar vän eller ovän med en person som omfattas av ett ärende. I ditt fall förefaller det som att det är klart att chefen är vän med personen (vännen) som omfattas av ärendet (anställningen), vilket troligen borde rubba förtroendet för chefens opartiskhet i ärendet. Chefen kan då troligen anses vara jävig utifrån omständigheterna som du tagit upp i din fråga.Möjliga åtgärderFör att någon ska kunna överklaga något din chef har gjort i en jävig situation måste chefen fattat ett beslut som kan överklagas, t.ex. att om han anställt sin vän. Om chefen har fattat ett sådant beslut och det överklagas, borde beslutet upphävas och chefen skulle potentiellt kunna åtalas för tjänstefel enligt 20 kap. 1 § Brottsbalken. Men även om det inte finns något direkt beslut som har varit jävligt och kan angripas borde chefen agerande anses vara osakligt och opartiskt vilket går emot, 1 kap. 9 § RF. Du skulle då kunna anmäla händelsen till Justitieombudsmannen (JO). JO har som uppgift att kontrollera Sveriges myndigheter, 13 kap. 6 § RF och vem som helst kan anmäla missförhållanden inom myndigheter till JO. SlutsatsMed utgång från omständigheterna som du tar upp i din fråga så finner jag att det borde kunna anses vara en jävsituation. De möjliga åtgärderna är att potentiellt överklaga ett anställningsbeslut eller att du anmäler händelsen till JO. Hoppas du har fått svar på din fråga!Om du behöver ytterligare hjälp med din fråga kan du vända dig till info@lawline.seMvh,