Måste myndigheten motivera försening av beslutsfattande?

2019-07-11 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hej! Om en myndighet har markabert långa väntetider, Vad har jag för rättigheter då? Det jag vill veta är vilka skyldigheter dom har att berätta för mig varför det tar så lång tid. Har jag rätt att få svaret hemskickat till mig eller kan dom vägra och säga att dom tar det muntligt över telefon bara?
Caroline Hallén Lindqvist |Hej och tack för din fråga!Du nämner inte vilken typ av myndighet det rör sig om, vilket kan påverka korrektheten i mitt svar. Jag utgår dock från att de generella bestämmelserna i förvaltningslagen (förkortad FL) är tillämpliga i ditt fall; se dock undantagen i 2–3 § FL och bestämmelsen om att förvaltningslagen utgör lex generalis (vilket betyder att generell lag som viker för speciell lag) i 4 § FL.Skyndsamhet: en utgångspunkt för handläggningenFörvaltningslagen gäller för handläggning av ärenden hos förvaltningsmyndigheter, 1 § FL. I första bestämmelsen under rubriken "allmänna krav på handläggningen" anges bl.a. att handläggningen ska ske snabbt det är möjligt, utan att rättssäkerheten blir lidande, 9 § FL.Enskild part ska underrättas om väsentlig försening av handläggningenOm en väsentlig försening väntas ska myndigheten informera den enskilda parten om detta, 11 § FL. I underrättelsen ska myndigheten också informera parten om anledningen till förseningen; enligt denna bestämmelse ska alltså myndigheten informera dig om anledningen till dröjsmålet. Om ditt ärende inte har avgjorts i första instans senast inom 6 månader, kan du skriftligen begära att myndigheten ska avgöra ärendet (alternativt i ett särskilt beslut avslå begäran), 12 § FL. Avgörandet måste då ske inom 4 veckor från det att begäran om avgörande kom in till myndigheten.När beslutet är fattat ska du så snart som möjligt underrättas om innehållet i beslutet, om det inte är uppenbart obehövligt, 33 § 1 st. FL. Vad gäller formen på beslutet ska underrättelsen alltid vara skriftlig om en part begär det, 33 § 3 st. FL. Sker ingen begäran rörande formen på beslutet, får myndigheten bestämma hur underrättelsen ska ske. Du kan alltså kräva att få beslutet skriftligen enligt 33 § FL.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

rätt att begära avgörande i ärende svenskt medborgarskap

2019-06-30 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Gäller rätten om att begära avgörande i ett ärende om en person ansökt om svenskt medborgarskap för snart 29 månader sen men fortfarande står i kö, alltså inte blivit tilldelad en handläggare och ärendet inte har öppnats?
Johanne Örnfeldt Svensson |Hej! Tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Den lagen som blir aktuell i ditt fall är förvaltningslagen (FL). Migrationsverket är en förvaltningsmyndighet och migrationsverket måste behandla ett ärende så snabbt, effektivt och billigt som möjligt. (FL 9 §) Enligt migrationsverkets hemsida (se här) så ligger tiden för ett beslut om att bli svensk medborgare på ungefär 29 månader. De 29 månaderna är dock inte en garantitid – utan mer en sorts ungefärlig tid som ibland kan överskridas. Enligt FL 12 § kan en person skriftligen begära att en myndighet ska avgöra ärendet. Det skall då ha gått sex månader från det att ärendet påbörjades. Migrationsverket måste då inom 4 veckor avgöra ärendet. Dock kan myndigheten bedöma att det inte är möjligt att avgöra ärendet inom tidsfristen, och avslå begäran. Du har alltså rätt att begära avgörande i ditt ärende.Hoppas du fick svar på din fråga, Mvh,

Får socialtjänsten trakassera och skriva vad som helst i barns journaler?

2019-06-30 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |hej jag har en fråga får socialtjänsten t5rakassera en hur mycket som heöst och skirva skit i barnens journarler ??//
Sebastian Näslund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Svaret är nej. En socialtjänst som trakasserar bryter helt klart mot 1 § socialtjänstlagen. Enligt denna paragraf ska socialtjänstens verksamhet bygga på respekt för människors självbestämmanderätt och integritet. Det ligger i sakens natur att en socialtjänst som trakasserar inte uppfyller detta. Socialtjänsten ska alltid behandla enskilda med respekt och försöka utveckla den enskilde utifrån dennes individuella situation. Gällande journaler är socialtjänsten skyldiga att beakta saklighet och objektivitet enligt 1 kap 9 § regeringsformen, samt att ha ett korrekt språk fritt från egna värderingar i sin journalföring. Bara sånt som är relevant för det aktuella ärendet (och driver det framåt) ska skrivas ner. En massa (för ärendet) irrelevant information ska alltså inte skrivas ner. Socialtjänsten får alltså inte skriva en massa onödig "skit" om dina barn utan endast skriva det som är relevant för ärendet. Hoppas du känner dig nöjd med svaret på din fråga!

Hur lång får handläggningstiden vara hos myndigheter?

2019-06-24 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hej! Finns det någon lag för hur lång tid en handläggning hos en myndighet får ta? (I detta fall överförmyndarnämnden som ska godkänna arvsskifte, mellan fyra syskon var av en är under 18). Det har nu tagit 7 månader och jag undrar om en myndighet verkligen får ta så lång tid på sig? Med vänlig hälsning,
Sofie Falk |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Din fråga rör hur lång tid myndigheter får handlägga ett ärende. I och med att handläggningstiderna för ärenden hos svenska myndigheter har ökat så la regeringen lagt fram ett lagändringsförslag för Förvaltningslagen som trädde i kraft den 1 juli 2018. Ändringen innebär att man som privatperson skriftligen ska kunna begära ett beslut när 6 månader från ansökningsdagen har passerat. När myndigheten får in denna begäran måste de ta ett beslut eller avslå begäran om ett beslut inom 4 veckor. (12 § FL)Om myndigheten inte är redo att besluta i ditt ärende kan de alltså avslå din begäran om att fatta ett beslut. Ett sånt beslut har du sedan rätt att överklaga. Syftet med förändringen är att privatpersoner som du ska ha möjlighet att påskynda processen när handläggningen tar lång tid. (12§ andra stycket FL)Hoppas du fick svar på din fråga!

Kan man överklaga direkt till förvaltningsrätten gällande socialen?

2019-07-07 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Kan jag skicka min överklagan direkt till förvaltningsrätten utan att den först måste gå till socialkontoret? mvh
Natasha Fathifard |Hej och välkommen till Lawline med din fråga!Om jag förstår dig rätt så har du fått ett beslut från socialen som du vill överklaga. Denna överklagan ska lämnas in till socialkontoret enligt 43 § förvaltningslagen. En överklagan måste göras inom tre veckor från det att du fått beslutet. Om det gått mer än tre veckor har du inte längre rätt att överklaga. Du bör ha fått instruktioner till hur du ska överklaga bifogat tillsammans med beslutet. Om du inte fått det bifogat ska du göra som så att när du vill överklaga ska du meddela din handläggare om att du vill överklaga beslutet, förklara varför och därefter skriva under med ditt namn. Din handläggare kommer då att bedöma om det går att ändra beslutet, men om denne väljer att inte göra det ska handläggaren skicka vidare din överklagan till förvaltningsrätten enligt 23 - 28 §§ förvaltningslagen. Som svar på din fråga ska du alltså skicka in din överklagan till socialkontoret.Jag hoppas du har fått svar på din fråga!Önskar dig en fortsatt trevlig dag!Med vänlig hälsning,

Försörjningsstöd för student

2019-06-30 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |hej, kompis som är 23 år, pluggar högskola och inneboende hos föräldrar men nu har hon sommarlov och hon har sökt sommarjobb överallt men inte fått. Hon har ingen inkomst alls nu i sommar fram till dess att hon börjar högskolan igen i september. Hon var i samma situation förra året, hon skrev in sig på arbetsförmedlingen och sökte försörjningsstöd och fick bidrag. Men i år när hon sökte både juni och juli fick hon avslag? Hon har väl rätt till bidrag om hon inte har pengar alls, vad ska hon leva med? Hennes föräldrar kräver även hyra. Socialens argument för avslaget var att hon bedriver studier, men hon pluggar ju inte ens på sommaren och har inte alls inkomst. hur ska hon göra ? Hon har ju rätt till ekonomiskt stöd.
Makda Tesfamariam |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt 4 kap. 1 § socialtjänstlagen har den som inte kan försörja sig själv rätt till försörjningsstöd från socialnämnden. I första hand ska en student klara sig på CSN och sommarjobb. Om en student inte fått något sommarjobb trots att ha sökt i god tid, kan det bli svårt att klara av sina utgifter om man inte har andra besparingar eller värdepapper. Det kan därför vara aktuellt med försörjningsstöd även för studenter till följd av studieuppehållet under sommarperioden.Utifrån den information du angivit, att socialnämnden avslog ansökan endast på grund av att hon bedriver studier finns det ingen grund för. Att skriva upp sig hos Arbetsförmedlingen och följa deras instruktioner om arbetssökande är en förutsättning för att få försörjningsstöd (4 kap. 4 § SoL). Om praktik tilldelas henne måste hon acceptera den om hon vill ha försörjningsstöd såvida det inte finns godtagbara skäl för att avböja (4 kap. 5 § SoL). Om din kompis följt alla anvisningar och följt reglerna som Arbetsförmedlingen ställt upp, och inte avböjt någon kompetenshöjande verksamhet, då kan det vara ett felaktigt beslut från socialnämndens sida och ni kan överklaga beslutet till allmän förvaltningsdomstol enligt 16 kap. 3 § SoL. Information om överklagande bör finnas med i beslutet eller ha underrättats till din kompis på ett annat sätt.Med vänlig hälsning,

Om en tonåring ska omhändertas för vård enligt LVU, spelar det någon roll om tonåringen är en blivande pappa?

2019-06-28 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hej, vad gäller om socialen (lvu) beslutat att omhänderta en tonåring mot hans vilja och han ska bli blivande pappa? Vad gäller, får han en chans att bättra sig eller det spelar ingen roll om han är blivande pappa?
Jenny Hedin |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag kommer att gå igenom när vård enligt LVU blir aktuellt, vad som gäller i ditt fallsamt ge råd om vad du kan göra nu. Jag kommer att genomgående skriva förkortningen LVU, men lagen heter egentligen Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga. Det framgår inte av din fråga hur gammal tonåringen är, men jag går igenom vad som gäller för olika åldersgrupper.När blir vård enligt LVU aktuellt?Socialtjänsten ansvarar för de som är folkbokförda i kommunen och har ett särskilt ansvar för vissa grupper. En av dessa grupper är barn och unga, se 5 kap. 1 § SoL (här). Om ett barn eller ungdom far illa är utgångspunkten att frivilliga vårdinsatser i enlighet med SoL aktualiseras, och att insatserna ska ske med samtycke av den unge och vårdnadshavaren, se 1 § 1 st LVU (här). För att vård enligt LVU ska vara aktuellt måste flera kriterier vara uppfyllda. För det första ska det föreligga ett vårdbehov på grund av någon av situationerna i 2 § eller 3 § LVU (se nedan). Om det dessutom kan antas att behövlig vård inte kan ges med samtycke från vårdnadshavare eller från den unge själv när han eller hon fyllt 15 år, blir vård enligt LVU aktuellt, se i 1 § 2 st LVU (här). Sammanfattningsvis, för att vård enligt LVU ska vara aktuellt ska ett barn eller en ungdom fara illa, och det ska antas att samtycke till vård inte föreligger. Vilka situationer tar lagen upp?Miljöfallen I 2 § LVU (här) framgår att vård enligt LVU ska beslutas om det på grund av fysisk eller psykisk misshandel, otillbörligt utnyttjande, brister i omsorgen eller något annat förhållande i hemmet finns en påtaglig risk att den unges hälsa eller utveckling skadas. 2 § LVU reglerar miljöfallen, vilket innebär att det är rekvisit som rör den unges hemförhållanden. Det är krav på att det ska finnas ett i lagen angivet missförhållande, och även krav på att detta missförhållande ska utgöra en påtaglig risk att den unges hälsa eller utveckling skadas. Enbart personer under 18 år kan beredas vård med stöd av 2 § LVU, se 1 § 2 st LVU (här). BeteendefallenI 3 § 1 st LVU (här) anges att vård enligt LVU ska beslutas om den unge utsätter sin hälsa eller sin utveckling för en påtaglig risk att skadas genom missbruk av beroendeframkallande medel, brottslig verksamhet eller något annat socialt nedbrytande beteende. Lagtexten definierar inte vad "något annat socialt nedbrytande beteende" innebär. I propositionen till LVU anges att "något annat socialt nedbrytande beteende" är om den unge avviker från samhällets grundläggande normer. Dessutom krävs att beteendet ska innebära en påtaglig risk för den unges hälsa och utveckling. Situationer då detta aktualiseras är exempelvis om den unge prostituerar sig eller befinner sig i en olämplig miljö, exempelvis missbrukarmiljöer. Det finns möjlighet att bereda unga som är mellan 18 och 20 år vård enligt LVU om situationer som avses i 3 § LVU föreligger och vård enligt LVU är det lämpligaste vårdalternativet, se 1 § 3 st LVU (här)3 § 2 st LVU (här) anger att vård enligt LVU också ska beslutas om den unge dömts till sluten ungdomsvård enligt 23 kap. 5 § Brottsbalk (1962:700) (BrB) och den unge vid ungdomsvårdens slut är i uppenbart fortsatt vård av behov för att inte löpa risk att skada sin hälsa eller utveckling på det sätt som anges i 2 § LVU. Vad gäller i ditt fall? Ett kortfattat svar på din fråga är att en ungdom kan omhändertas enligt LVU även om han ska bli pappa. Men för att vård enligt LVU ska komma ifråga ska det dels finnas ett vårdbehov och dels ska det antas att samtycke till vård inte föreligger – och om någon av de rekvisiten inte är uppfyllda är vård enligt LVU inte aktuellt. Om tonåringen som din fråga rör exempelvis har problem med missbruk (det framgår inte av din fråga varför LVU skulle vara aktuellt, så jag tar bara upp det som exempel) men slutar missbruka, så finns det inget vårdbehov. Om den unge fortfarande har problem men samtycker till behövlig vård, blir vård enligt LVU inte aktuellt då det finns samtycke. Vad du kan göra nuOm du har fler frågor kan du ringa till Lawlines telefonrådgivning. Telefonnumret är 08-533 300 04, och telefonrådgivningen har öppet måndag–fredag kl. 10.00–16.00.Vänligen,

Hur avsätter man kommunfullmäktiges ordförande?

2019-06-20 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |HejI vår kommun så har vår ordförande i kommunfullmäktige verkat olagligt i arbete alltså tagit beslut som ska vara beslutade på politisk nivå utan ett beslut.Vid flera tillfällen.Vi är flera tusen medlemmar i kommunen som nu vill att personen avgår.Hur går vi tillväga?
Natasha Fathifard |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline.Det inte lätt att avsätta en kommunfullmäktiges ordförande, eftersom denna person är indirekt folkvald. En kommun får dock inte agera oansvarigt eller framförallt olagligt.En folkvald kommunpolitikers uppdrag kan dock upphöra vid följande situationer:- Vid omval/nyval,- Vid egen begäran, eller- Om personen inte längre är valbar, exempelvis om han eller hon flyttar till en annan kommun.Förtroendeuppdragen för personer som är valda i fullmäktige upphör att gälla när val av nya ledamöter och ersättare har förrättats eller när en ny nämndorganisation träder i kraft. Den folkvaldes uppdrag kan inte upphöra p.g.a. personliga förhållanden som exempelvis att man har uppfört sig illa. Det som du kan göra ifall du bor i kommunen är att överklaga de beslut som kommunen fattar och som du ställer dig emot. Besluten ska överklagas till den allmänna förvaltningsdomstolen. Vilka kan överklaga?Alla som är kommunmedlemmar kan överklaga. Medlem av en kommun är den som är folkbokförd i kommunen, äger fast egendom i kommunen eller ska betala kommunalskatt där, enligt 1 kap 5 § Kommunallagen.Enligt 13 kap 2 § Kommunallagen kan följande beslut överklagas:- Beslut av fullmäktige eller den beslutande församlingen i ett kommunalförbund.- Beslut av en nämnd eller ett partsammansatt organ, om det inte är av rent förberedande eller verkställande art.- Beslut av förbundsstyrelsen, en annan nämnd eller ett partsammansatt organ i ett kommunalförbund om det inte är av rent förberedande eller verkställande art.- Vissa beslut av revisorerna kan överklagas.Enligt 13 kap 8 § Kommunallagen ska ett överklagat beslut ska upphävas om:1. Det inte har tillkommit i laga ordning (formaliafel, befogenhet-/behörighetsöverskridande),2. Beslutet hänför sig till något som inte är en angelägenhet för kommunen eller landstinget,3. Det organ som har fattat beslutet har överskridit sina befogenheter, eller4. Beslutet strider mot lag eller annan författning.Något annat beslut får inte sättas i det överklagade beslutets ställe. Beslutet är antingen giltigt eller ogiltigt.Varje kommun och landsting ska på sin webbplats ha en anslagstavla. Anslagstavlan ska vara lättillgänglig och kunna särskiljas från övrigt innehåll på webbplatsen.Anslagstavlan ska innehålla 1. tillkännagivanden om fullmäktiges sammanträden, 2. tillkännagivanden av justerade protokoll, 3. tillkännagivanden av delegationsbeslut som inte ska anmälas till en nämnd, 4. justerade protokoll i den utsträckning kommunen eller landstinget bestämmer och det inte strider mot lag eller annan författning, och 5. upplysningar om hur beslut kan överklagas enligt 13 kap.Sammanfattningsvis kan ni hålla koll på anslagstavlan gällande beslut som tagits av fullmäktige och överklaga dessa (det ska finnas överklagan-hänvisning i beslutet) där ni kan förklara att beslutet inte gått rätt till.Hoppas du fick svar på din fråga!Önskar er lycka till!Med vänlig hälsning,