Vad är skillnad på jävsregler enligt förvaltningslag och kommunallag?

2021-09-13 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Vad är skillnad på jävsregler enligt förvaltningslag och kommunallag?
Emil Wellander |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Inledningsvis kan nämnas att förvaltningslagen (2017:900) (FL) och kommunallagen (2017:725) (KL) kommer att användas för att besvara din fråga. KL:s jävsreglerFullmäktige KL:s jävsregler tillämpas på tre olika målgrupper. Först och främst tillämpas de på förtroendevalda politikerna inom kommun/regionfullmäktige. En ledamot av kommunfullmäktige t.ex. får inte delta i handläggningen av ett ärende som rör ledamoten själv, ledamotens make, sambo, förälder, barn, syskon eller annan närstående (5 kap. 47 § KL). Fullmäktiges jävsgrunder omfattar alltså endast den närmaste kretsen. Således kan jävsreglerna för fullmäktige uppfattas som relativt generösa. NämnderVidare finns även jävsregler för förtroendevalda i nämnder (6 kap. 28-30 §§ KL). Dessa är flera till antalet. En förtroendevald i nämnd är alltså jävig om: 1. Saken angår honom eller henne själv eller hans eller hennes make, sambo, förälder, barn eller syskon eller någon annan närstående eller om ärendets utgång kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada för den förtroendevalde själv eller någon närstående (sakägar-, släktskaps- och intressejäv), 2. Han eller hon eller någon närstående är ställföreträdare för den som saken angår eller för någon som kan vänta synnerlig nytta eller skada av ärendets utgång (ställföreträdarjäv), 3. Ärendet rör tillsyn över sådan kommunal verksamhet som han eller hon själv är knuten till (tillsynsjäv), 4. Han eller hon har fört talan som ombud eller mot ersättning biträtt någon i saken (ombuds- och biträdesjäv), eller 5. Det i övrigt finns någon särskild omständighet som är ägnad att rubba förtroendet för hans eller hennes opartiskhet i ärendet (delikatessjäv)AnställdaTill sist omfattas även anställda av jävsreglerna i KL och ska tillämpa jävsreglerna i 6 kap. 28-32 §§ KL (7 kap. 4 § KL). FL:s jävsreglerFL:s jävsregler tillämpas på alla som för en myndighets räkning tar del i handläggningen av ett ärende på ett sätt som kan påverka myndighetens beslut i ett ärende, om:1. Han eller hon eller närstående är part i ärendet och kan påverkas av beslutet på ett inte oväsentligt sätt2. Han eller hon eller någon närstående är eller har varit ställföreträdare eller ombud för part i ärendet eller för någon annan som kan påverkas av beslutet på ett inte oväsentligt sätt3. Han eller hon har medverkat i den slutliga handläggningen av ett ärende hos annan myndighet och till följd av detta redan har tagit ställning till frågor som myndigheten ska pröva 4. Det finns annan särskild omständighet som gör att hans eller hennes opartiskhet i ärendet kan ifrågasättas (16 § FL)Skillnaden mellan KL:s och FL:s jävsreglerSlutsatsen är alltså att skillnaden på jävsreglerna bland annat är att KL riktar in sig på såväl anställda som förtroendevalda. FL:s jävsregler omfattar istället alla som arbetar på en förvaltningsmyndighet och som tar del i handläggningen av ett ärende som kan påverka myndighetens beslut i ett ärende. En skillnad mellan jävsreglerna är även att fullmäktige i KL har mer generösa jävsregler än reglerna i FL. En likhet mellan KL:s reglering och FL:s blir då även regleringen gällande förtroendevalda i nämnder, som har en näst intill identisk formulering med FL:s jävsregler, vilket i förhållande till fullmäktiges jävsregler uppfattas som striktare.En slutlig skillnad som är viktig att hålla koll är dessutom att FL är en subsidiär lag. Med det menas att FL endast ska tillämpas om det inte finns någon annan lag som passar bättre (4 § FL).SammanfattningSammanfattningsvis så har KL och FL olika tillämpningsområden. Vilka jävsregler som ska tillämpas är alltså beroende på vilken typ av exempelvis anställning eller uppdrag personen i fråga har. Är det fråga om t.ex. en kommunfullmäktigeledamot så ska KL:s jävsregler tillämpas eftersom personen i fråga är förtroendevald. Skulle det istället vara fråga om en annan person som är anställd på en förvaltningsmyndighet och ingen annan lag är bättre tillämplig än FL, så kan FL användas. Det går att tolka FL som en slasktratt; att jävsreglerna där ska fånga upp de situationer som inte fångas upp av någon annan lag. Jag hoppas att du fick svar på din fråga!

Hur lång tid får polisen dröja med att avgöra ett (parkerings)ärende?

2021-08-31 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hej! Jag fick en parkeringsanmärkning i september 2020 och betalde samt bestred denna inom de satta tidsramarna. Sedan dess har jag inte hört ett ord om hur överklagan gick. Hur lång tid bör/får det ta för polisen att hantera detta ärende?
Kevin Läräng |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När någon bestrider en parkeringsanmärkning ska Polismyndigheten företa den utredning som behövs i ärendet, och meddela beslut när utredningen har avslutats. Det framgår av lagen om felparkeringsavgift (FelPL) 9 §.Handläggning av bestridandeärenden beträffande parkeringsanmärkningar är en form av offentligrättslig förvaltning och förutsättningarna för hur handläggningen ska gå till bestäms därmed av reglerna i förvaltningslagen (2017:900), som jag kallar FL här nedan.Till att börja med kan sägas att det du själv kan göra åt situationen är enligt FL 12 § att skriftligen begära att myndigheten ska avgöra ärendet. Det är möjligt om ett ärende som har inletts av en enskild part inte har avgjorts i första instans (som Polismyndigheten är i parkeringsärenden enligt FelPL) senast inom sex månader. I ditt fall har ju sex månader antingen hunnit gå vid det här laget eller lär göra det inom kort (det framgår inte exakt av din beskrivning vid vilken tidpunkt du inkom med ditt bestridande). Polismyndigheten ska enligt bestämmelsen antingen avgöra ärendet eller i ett särskilt beslut avslå ansökan om avgörande, inom fyra veckor från att en begäran enligt FL 12 § kommit in.Hur lång tid får då polisen ta på sig i detta fall? I FL nämns vissa allmänna regler som är tillämpliga på all sorts myndighetshandläggning i förvaltningsärenden. Bland dessa nämns bland annat i FL 9 § att ett ärende ska handläggas så enkelt, snabbt och kostnadseffektivt som möjligt utan att rättssäkerheten blir lidande. Därutöver framgår av FL 11 § att myndigheten ska underrätta en part i ärendet om ärendet (som har inletts av en enskild part) kommer att bli väsentligt försenat. Dessutom ska myndigheten redovisa anledningen till förseningen.Ett fall som påminner om ditt eget har bedömts av justitieombudsmannen, i den myndighetens beslut 3965-2019. Fallet rörde två bestridanden av parkeringsanmärkningar som inkommit till Polismyndigheten och där handläggningstiden i båda ärendena uppgick till cirka två år, utan att något arbete lades ner på dessa under den tiden. Parkeringsärendena i fråga var okomplicerade och det krävdes inte särskilt mycket ansträngning eller resurser för att avgöra dem.JO påpekade visserligen att det självklart tar en viss tid att handlägga ärenden på ett rättssäkert sätt och att viss tidsåtgång måste accepteras. Det går inte att generellt säga vad som är en godtagbar handläggningstid i ett ärende, utan det varierar beroende på sådant som ärendets karaktär, behov av kompletteringar osv. JO underströk dock att det aldrig är acceptabelt med fullständig passivitet i ett ärende eller med orimliga dröjsmål som inte har någon godtagbar förklaring. Mot den bakgrunden riktade JO kritik mot Polismyndigheten och ansåg att dess sätt att handlägga ärendena var oacceptabla och i strid med kraven på snabbhet osv. i handläggningen enligt FL 9 §.Det beror alltså i ditt fall på varför polisen dröjt med att avgöra ditt bestridandeärende och om något godtagbart skäl gjort att annat kommit emellan. Förutsatt att du bestred ganska omgående från det att parkeringsanmärkningen utfärdades har ditt ärende tagit närmare ett år, och lämpligheten i det kan i mina ögon som utgångspunkt ifrågasättas. De flesta ärenden rörande parkeringsanmärkningar är också regelmässigt ganska enkla och snabba att utreda (det som eventuellt tar tid för polisen är inhämtandet av vittnesmål från parkeringsvakter). Dessutom har Polismyndigheten egna rättsavdelningar och parkeringsgrupper som fokuserar just på handläggning av dessa slags ärenden.Det kan alltså i ditt fall mycket väl vara så att handläggningstiden varit oskäligt lång. Börja som sagt med att försöka begära ett avgörande enligt FL 12 § och se vad som händer därefter. Angående huruvida just den bestämmelsen (samt FL 11 § ovan) är tillämplig här kan det dock diskuteras om parkeringsärendet "inletts av en enskild part" dvs. av att du bestrider det, eftersom det på sätt och vis inleds redan när parkeringsanmärkningen utfärdas.I värsta fall kan du påpeka att du anser dig tvungen att vända dig till justitieombudsmannen och göra en JO-anmälan om det inte hjälper.Lycka till!Med vänlig hälsning,

Åtgärder mot långsam handläggning?

2021-08-26 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Jag har en enkel fråga. Mitt ärende gällande Försäkringskassan har varit hos Förvaltningsrätten sedan 31:e oktober 2019. Det första som stod var mellan 12-15 månader, jag skickade ett mail efter 14 månader till Förvaltningsrätten och svaret var då 15-17 månader, svaret efter det var 17-19 månader. I maj hade 19 månader gått och svaret enligt mitt mail då var att de bakar ihop båda mina ärenden och mitt andra ärende är samma sak fast 3-4 månader senare. Svaret var att när domen fattas snarast. Jag tycker att det är ett dumt svar och undrar hur lång tid sådana ärenden får ta. Nu har jag väntat i snart 22 månader och vid en annan rättegång för rån eller misshandel osv. brukar det inte ta 22 månader. Mitt ärende handlar bara om sjukersättning som jag har rätt att få.
Natalin Kabro |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt § 9 i förvaltningslagen (FL) ska handläggningen i ett ärende vara enkelt, snabbt och kostnadseffektiv, utan att rättssäkerheten eftersätts. Om detta skyndsamhetskrav inte följs kan den enskilde ges genom 12 § FL en möjlighet att påskynda det slutliga avgörandet i ärenden som drar ut på tiden genom en dröjsmålstalan. Denna talan fungerar på så sätt att om enskild själv inlett ett ärende, som inte avgjorts i första instans inom sex månader har denne rätt att skriftligen begära att myndigheten avgör ärendet.Vad som gäller för digFörsäkringskassan har alltså fyra veckor på sig att antingen avslå din begäran om att påskynda ärendet eller avgöra ärendet i sak. Om de väljer att avslå din begäran kan du anmäla en sådan försening till Justitieombudsmannen (JO), annars finns det dessvärre inget rättsmedel som kan läka detta dröjsmål.Vänligen,

Kan man få fotboja om man är för sjuk för att klara av en sysselsättning?

2021-08-22 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Kan jag få fotboja trots sjukpensionär på grund av skadad rygg o nacke o kan inte klara sysselsättning o har kroniska smärtor o är liggandes vissa dagar?
Anahita Harati |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Om kravet på sysselsättning för att beviljas fotboja:För att få verkställa ett straff med fotboja behöver man som huvudregel antingen ha ett arbete, en utbildning eller någon annan form av sysselsättning (t.ex samhällstjänst).Om förutsättningar saknas för att klara av en sysselsättning:Förarbeten (lagmotiv) kan ibland belysa syftet med bestämmelser. När det kommer till kravet på sysselsättning, är dess syfte att personen ska aktiveras på ett sätt som hindrar denne från att isoleras i sin bostad, se s. 22 i Prop. 1993/94:184. Det går att uppnå detta syfte på många sätt. Å ena sidan betonar förarbetet att det bör räcka med en regelbunden vårdkontakt om sysselsättning ej kan ordnas, se s. 22 i Prop. 1993/94:184. Jag har dock hittat ett mål från Kammarrätten inom vilket motsatsen konstaterats - man kan nekas fotboja när man inte klarar av en sysselsättning, se Kammarrätten i Göteborg mål nr 4883-15 (2015-09-18).Jag gör bedömningen att målet från Kammarrätten kan fungera som vägledning fram till dess att högre instans avgör annorlunda. Du behöver därför ha en sysselsättning för att beviljas fotboja, eller begära omprövning av den ansökan som Kriminalvården troligen kommer neka. Efter omprövning hos Kriminalvården kan du vända dig till förvaltningsdomstol, se 14 kap. 2 § och 14 kap. 1 § fängelselagen. Ifall både Förvaltningsrätten och Kammarrätten (som först efter beviljat prövningstillstånd behandlar överklaganden från Förvaltningsrätten) håller med om Kriminalvårdens beslut, kan du vända dig till Högsta Förvaltningsdomstolen. Då behövs ytterligare ett prövningstillstånd, dvs att tillstånd ges för att domstolen ska pröva frågan.Kriminalvården ska hjälpa dig:Kriminalvården ska verka för ett tillgodosett krav på sysselsättning i varje enskilt fall, se s. 17 i Prop. 1993/94:184. Detta innebär att Kriminalvården ska undersöka om det går att hitta någon lämplig sysselsättning för dig. I undersökningen bör hänsyn tas till dina förutsättningar. Även om målet brukar vara att sysselsättningen ska motsvara en halvtidstjänst, får en lägre tidsåtgång godkännas i syfte att underlätta för någon i din situation, se s. 22 i Prop. 1993/94:184. Mitt råd till dig är att ta hjälp av Kriminalvården för att hitta en sysselsättning som går att klara av i din situation. Man kan exempelvis registrera sig på distanskurser och läsa dessa hemifrån. Kriminalvården ska inte, på grund av rådande pandemi, invända med att detta inte räcker för att uppnå syftet att undvika isolering. Jag önskar dig lycka till och hoppas du fått svar på din fråga. Vid fler frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Vänligen,

Vad kännetecknar ett allmänt kommunalt intresse utifrån förarbete?

2021-09-12 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Vad kännetecknar ett allmänt kommunalt intresse utifrån förarbete?
Emil Wellander |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Kommunens allmänna intresse Inledningsvis tolkar jag din fråga som att du undrar vad som kännetecknar ett allmänt kommunalt intresse utifrån förarbeten. Formuleringen "allmänt kommunalt intresse" och framgår av kommunallagen (2017:725) (KL) (2 kap. 1 § KL). Det allmänna kommunala intresset kallas även "lokaliseringsprincipen" och "kommunens allmänna kompetens" och syftar till att kommuner själva får ta hand om om angelägenheter som har anknytning till antingen kommunens område eller till medlemmarna. Kommunens allmänna intresse utifrån förarbeten Det som är avgörande för huruvida en angelägenhet är av allmänt intresse eller inte, är huruvida det kan anses vara ett allmänt, samhälleligt och till det egna området knutet intresse att kommunen vidtar en åtgärd. I denna bedömning ska utgångspunkten ligga i vad som är lämpligt, ändamålsenligt och skäligt att kommunen tar han dom angelägenheten. Det behöver inte vara så att åtgärden gynnar alla medlemmar lika mycket eller att hela området gynnas lika. Åtgärden kan fortfarande ha ett allmänt intresse för kommunens invånare (Prop. 2016/17:171 s. 299.) Sammanfattning Utifrån förarbetet till kommunallagen kännetecknar ett allmänt kommunalt intresse att en åtgärd har ett allmänt, samhälleligt intresse som dessutom är knutet till kommunen, vilket innefattar såväl kommunens geografiska område som medlemmarna. Jag hoppas att du fick svar på din fråga!

mina föräldrar hjälper mig inte med boende - vad kan jag göra?

2021-08-28 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hej jag är kristen och är oroad hur mitt liv är i fara då jag är i nöd av tak över huvudet och jag har blivit för gammal att mina föräldrar ska hjälpa mig Gud har givit mig livet men föräldrarna tar det ifrån mig då dom sagt upp sin plikt för jag är för stor att hjälpa mig med tak över huvudet då det inte finns ekonomiska förutsättningar för mig att låna några pengar varken litet eller stort då jag tar personligt ansvar över det mina verk och handlingar och behöver hjälp och stöd av föräldrarna med en depositionsavgift att hyra ett rum som gör det möjligt jag får tak över huvudet mitt liv är i fara och jag vill anmäla föräldrarna för mordförsök då dom inte vill hjälpa mig med tak över huvudet
Sara Pedersen |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag vill börja med att beklaga hur din situation ser ut. Jag ska försöka ge dig den rådgivning som jag kan, men kan tyvärr inte ge dig någon religiös vägledning eller förklaring till din situation, utan den får jag hänvisa dig till att söka via kyrkan eller den församling du tillhör. Föräldrarnas ansvar för sina barnFöräldrar har fram tills deras barn fyllt 18 år oftast vårdnadsansvar för barnet, vilket innebär bland annat att de ska omvårda barnet, ge denne trygghet, försörja och fostra barnet och se till så att barnet inte far illa. Detta ansvar står tills barnet fyllt 18 år (6 kap. 2§ 1st föräldrabalken). Föräldrar kan dock ha visst underhållsansvar om barnet fortfarande går i skola, fram tills denne fyller 21 år. Jag kan tyvärr inte av din fråga utläsa hur gammal du är, men är du under 18 år är det definitivt dina vårdnadshavare, oftast föräldrarna, som är juridiskt ansvarig för dig om inte detta ansvar tagits ifrån dem av exempelvis domstol eller socialtjänst. Föräldrar har dock som utgångspunkt inget vårdnadsansvar för barnet, när denne fyllt 18 år, även om man fortfarande är dennes barn. När man blir 18 år blir man myndig och får egen rättshandlingsförmåga, att ingå avtal av olika slag och liknande. Är man dock av olika anledningar i vidare behov av hjälp, kan man om man har en sjukdom, funktionsnedsättning eller liknande, få en god man, förmyndare eller förvaltare förordnad för sig. Detta förordnar som utgångspunkt tingsrätten, men oftast kan socialförvaltningen i ens hemkommun hjälpa en med detta. Beroende på behovet kan man då få hjälp med att sköta sin ekonomi, eller få annat stöd i vardagen. Men har du alltså fyllt 18 år har dina föräldrar möjligtvis ett moraliskt ansvar, men som utgångspunkt inget rättsligt ansvar för din omvårdnad. Anmäla dina föräldrarPå de grunder som angivit skulle jag säga att det är svårt att döma dina föräldrar för mordförsök, då detta förutsätter uppsåt, alltså en form av avsikt att beröva dig livet. Om du är över 18 år har föräldrarna dessutom inget omvårdnadsansvar för dig. Vissa gärningar kan vara brottsliga utan att man vidtagit någon handling, utan tvärtom underlåtit att vidta en handling som man är skyldig att vidta. Detta kallas föräldrars garantställning, och gäller för barn de har vårdnaden om. Föräldrar är exempelvis skyldiga att mata små barn, ta dem till sjukhus och liknande, och kan göra sig skyldiga till misshandel om man inte gör detta. Det finns också en del tragiska exempel på situationer där föräldrars underlåtenhet att ta hand om sitt barn lett till att barnet dött, och då föräldrarna kan dömas för mord, dråp eller vållande till annans död, beroende på omständigheterna. Reglerna om att underlåtenhet kan utgöra brott och leda till straffrättsligt ansvar gäller som sagt endast när föräldrarna har en plikt att agera, vilket de i princip endast har så länge barnet är under 18 år. Om du är under 18 år, och du befinner dig i en situation som är livshotande för dig, som dina föräldrar har insikt i och underlåter att försöka åtgärda, finns det visst stöd i rättspraxis att döma dem för brott, beroende på omständigheterna. Dock skulle jag säga att det inte utifrån vad du angivit ovan skulle kunna bli aktuellt med försökt till mord. Du kan såklart alltid anmäla dina föräldrar till polisen, som vidare får utreda omständigheterna och om det begåtts något brott och vilket i sådana fall. Råd om vem som kan hjälpa digSom sagt har dina föräldrar inget rättsligt ansvar för din omvårdnad när du fyllt 18 år. Man kan tycka att de har ett moraliskt ansvar, och att det kan vara beklagligt att de skulle ignorera ditt behov av hjälp, men tyvärr är utgångspunkten sådan att det inte är något som de rättsligt kan klandras för. Om du dock är ung, främst under 18 år, finns det en hel del instanser och myndigheter som är ägnade att hjälpa dig om du far illa och dina föräldrar inte hjälper dig. Via skola kan man få kontakt med kuratorer och liknande, BRIS är en organisation som hjälper utsatta barn. Det främsta ansvaret för både barn och vuxna som far illa ligger på kommunerna och socialtjänsten. Är du ung ska socialtjänsten hjälpa dig att få ett boende, och eventuellt driva ärenden om nya vårdnadshavare eller förmyndare om dina föräldrar är opassande. Om du är vuxen är det främst socialtjänsten i din kommun som ansvarar för att hjälpa dig med att få boende. Du kan via socialtjänsten ansöka om socialbidrag som stöd för din ekonomi, och socialtjänsten är dessutom skyldiga att erbjuda akuta lösningar och insatser för personer som är hemlösa. Det kan då handla om härbärgen, sängplatser, måltider, akutboende och liknande. Du kan läsa mer om detta på din kommuns hemsida eller kontakta dem per telefon. Det finns också en hel del frivilligorganisationer i olika kommuner som kan vara behjälpliga i utsatta situationer. Om du vill ha stöd med religiös inriktning kan jag tyvärr inte bistå med detta, utan då rekommenderar jag dig att vända dig till svenska kyrkan eller den församling du tillhör. De flesta församlingar har personal som kan ge stöd och hjälp att söka ekonomiskt stöd och liknande. Via svenska kyrkan kan du exempelvis kontakta en jourhavande präst som du kan prata med antingen via brev, digitalt eller telefon, läs mer om detta här. Jag hoppas du fått någon vägledning i dina frågor, och jag hoppas också verkligen att det löser sig för dig! Du är välkommen att återkomma till oss om du har fler frågor av juridisk karaktär, och annars råder jag dig verkligen att ta kontakt med de instanser jag ovan angivit för att du ska få den hjälp du behöver snabbt och effektivt. Lycka till!Vänligen,

Krävs bygglov för en bastuflotte?

2021-08-26 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Vår sommarstugeförening på en ö i Ekerö kommun, äger en bastuflotte. Den är flyttbar men har huvudsakligen legat förankrad utanför en liten udde på föreningens vatten. Alla, så vitt vi förstår, har tyckt att detta varit en väldigt bra placering och bastun har varit till stor glädje för alla som varit intresserade. Efter att en anonym anmälan lämnats till Ekerö kommun om att bastuflotten saknar bygglov, har vi blivit ålagda att flytta den. När vi byggde bastun förstod vi det som att vi inte behövde ansöka om vare sej bygglov eller dispens från strandskydd eftersom bastun låg på en flyttbar flotte. Undrar om ni kan hjälpa oss - vad gäller?
Fredrika Sköld |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Av frågan förstår jag att en anmälan inlämnats till kommunen om att bastuflotten saknat bygglov och att det är anledningen till att ni blivit ålagda att flytta den. Jag tolkar därmed din fråga som att du undrar om det krävs bygglov för att få bygga en bastuflotte. Regler om bygglov finns i Plan- och bygglagen (PBL). Frågan om en bastuflotte är bygglovspliktig eller inte är en fråga som varit föremål för diskussion sedan länge. Inledningsvis kommer jag att redogöra för gällande bestämmelser och därefter, efter bästa förmåga, säga vad som gäller i ert fall.Krav på bygglov enligt PBLDet krävs bygglov för nybyggnad, tillbyggnad och i lagen angivna ändringar av en byggnad. (9 kap. 2 § PBL). Begreppet byggnad definieras som en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den. (1 kap. 4 § PBL)Enligt definitionen ovan kan en konstruktion som är varaktigt placerad på en viss plats i vatten vara en byggnad och därför bygglovspliktig. I lagens förarbete definieras inte vad som är en varaktig placering. Istället exemplifieras att lekstuga, långtidsuppställda husvagnar, transformatorbyggnad och sol- och vindskydd bedömts vara byggnader. (Prop. 2009/2010:170, s. 144).Det innebär att fast förankrade husbåtar eller bastuflottar som är varaktigt placerade på en viss plats i vatten kan vara bygglovspliktig. Detta är dock beroende av hur länge bastuflotten ligger förankrad på samma plats och hur många gånger man åker ut med den.Rekommendation i ditt fallDet framkommer av frågan att bastuflotten huvudsakligen har legat förankrad utanför en udde, vilket talar för att den är bygglovspliktig om båten i princip är stationärt förankrad där. För att flotten inte ska vara bygglovspliktig krävs att man förflyttar flotten men frågan om hur många turer som krävs för att inte uppfylla kravet på varaktigt är svårt att svara på. Detta avgörs baserat på hur mycket den används, vilket inte framgår av frågan. Det är därmed svårt för mig att svara exakt på vad som exakt gäller i ert fall. Det är möjligt att boka tid hos en av våra jurister här på Lawline för detta, du kan boka direkt här.Hoppas ovanstående information har varit till hjälp för att förstå rättsläget!Vänligen,

Vad kan man göra när man felbehandlas i fängelset?

2021-08-16 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Jag har en anhörig vän som sitter fängslad på en anstalt. Den intagne anhöriga trivs inte och har det väldigt tufft i sin avdelning. Han känner sig hotad och pressad av dem andra intagna. Han har själv bett om förflyttning men han blir ignorerad. Vad har han rätt till? Vem ska han vända sig till när personalen på fängelset ignorerar hans problem?
Anahita Harati |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Om din väns rättigheter:Det allmänna ska trygga rätten till goda förutsättningar för hälsa, se 1 kap. 2 § andra stycket i regeringsformen. Detta innebär att kriminalvårdarna, som arbetar för staten, har ett ansvar att se till så din väns rättigheter tillvaratas. Din vän ska inte behöva känna sig hotad, pressad eller ignorerad i fängelset.Omständigheter som kan påverka bedömningen:Detta är en komplex fråga som träffas av många olika bestämmelser, vilket gör det svårt att ge dig ett kort svar. I 2 kap. i Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd om fängelse (FARK), står det att hänsyn ska tas till varje enskilt fall när det kommer till frågor som rör placering. Jag vet dock inte så mycket om det enskilda fallet. Jag ska göra mitt bästa för att besvara din fråga, men svarets relevans kan komma att påverkas eftersom din fråga inte säger något om fängelsestraffets längd, fängelsets säkerhetsklass, vad det är för typ av hot din vän är utsatt för, eller om din vän redan har skickat in en skriftlig ansökan om förflyttning. Allt detta utgör nämligen omständigheter som kan ändra utfallet.Om möjlighet till eget utrymme:Om din vän blir utsatt för hot, föreligger en risk för hans säkerhet. Fängelselagen klargör att han i så fall får hållas avskild från andra personer som sitter i fängelset, se 6 kap. 5 § och 6 kap. 7 § andra punkten i fängelselagen.Om möjlighet till förflyttning:Alla intagna finner det dock inte hjälpsamt att isoleras ytterligare, och av din fråga framgår det att din vän i första hand bett om en förflyttning. Jag tänker nu utreda möjligheten till detta.1. Fängelset ska utreda din väns behov av stöd och kontroll, se 6 § fängelseförordningen. 2. Vid beslut om placering ska hänsyn tas till vad som utgör en lämplig sammansättning av intagna, se 10 § andra punkten i fängelseförordningen. 3. Vid beslut om placering ska hänsyn även tas till vad som kan motverka negativa konsekvenser av frihetsberövandet, se 2 kap. 2 § FARK. Hot och press i fängelset utgör exempel på negativa konsekvenser, som motarbetar det straffrättsliga syftet. 4. Din väns behov av omvårdnad spelar också roll i bedömningen om placering, se 2 kap. 1 § andra stycket i fängelselagen.5. Din väns förflyttningsförfrågan kan dessutom tolkas mot bakgrund av att fängelsestraffets genomförande ska utformas i samråd med honom, se 1 kap. 5 § tredje stycket i fängelselagen. 6. Din väns upplevelser visar att han har ett större behov av omvårdnad än vad fängelset lyckas tillgodose. Beslutet om placering kan därför komma att påverkas, se 2 kap. 3 § FARK.Vad du kan göra:Om din vän blir utsatt för hot av någon, kan han anmäla detta till polisen, se 4 kap. 5 § brottsbalken. När det kommer till frågan om placering, kan han i första hand göra en ansökan om förflyttning hos Kriminalvården. Din vän kan fråga en kontaktperson (t.ex frivårdsinspektör) på fängelset om hur han ska gå tillväga med detta. Kriminalvården kommer ta ett beslut i frågan, som din vän i sin tur kan begära en omprövning av, se 14 kap. 2 § fängelselagen. En ansökan om omprövning ska vara skriftlig och ha kommit in till Kriminalvården inom tre veckor från den dag då din vän får ta del av det första beslutet, se 14 kap. 3 § fängelselagen. Om omprövningen hos Kriminalvården inte resulterar i en beviljad förflyttningsförfrågan, kan din vän vända sig till en förvaltningsdomstol för att pröva ärendet, se 14 kap. 1 § fängelselagen. Det kan vara bra att veta att din vän vid det laget ska ha fått en klargörande motivering från Kriminalvården om beslutet som tagits från deras håll, se 32 § förvaltningslagen.Vad din vän kan göra ifall personalen på fängelset ignorerar honom:Det går att göra en polisanmälan om tjänstefel ifall personalen ignorerar din vän och inte låter honom ansöka om förflyttning, se 20 kap. 1 § brottsbalken. Det är även möjligt att göra en JO-anmälan som kan riktas mot Kriminalvården som myndighet, eller mot en tjänsteman på Kriminalvården. Din vän har såklart rätt till sjukvård, vilket innefattar en samtalskontakt ifall han vill prata med någon om vad han går igenom, se 25 § fängelseförordningen. Eftersom genomförandet av fängelsestraffet ska planeras i samverkan med berörda, kan ett utlåtande från någon som jobbar inom vården beaktas i placeringsbedömningen och på så sätt bidra till vad din vän önskar. En annan möjlighet till personligt stöd för din vän, kan vara en så kallad förtroendeman. Detta kan han få tillgång till ifall han är långtidsdömd, se 8 § fängelseförordningen. Jag hoppas verkligen det löser sig med situationen. Vid fler frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Vänligen,