Överklagande av LSS-boende

2019-05-25 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Måste man vara direkt granne för att kunna överklaga ett planerat. LSS boende?
Claudio van der Touw |Hej! Tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du vill veta huruvida ett beslut om ett LSS-boende kan överklagas enbart av direkta grannar till det planerade boendet eller av vem som helst. Jag utgår i mitt svar från att det är kommunfullmäktige som fattat beslutet i fråga. Vad säger lagen? Vad gäller beslut av förvaltningsrättslig karaktär kan man säga att det finns två olika sätt att överklaga. Detta kan göras antingen genom ett förvaltningsbesvär enligt förvaltningslagen (FL) eller genom att begära laglighetsprövning enligt kommunallagen (KL). för överklaganden enligt förvaltningslagen krävs att beslutet angår den överklagande, kretsen av personer som kan sägas vara direkt påverkad av det du beskriver i din fråga torde vara ganska begränsad, i ditt fall är det antagligen därför en laglighetsprövning som kan komma på fråga. Laglighetsprövning Laglighetsprövning regleras i kommunallagens trettonde kapitel. Av 13:1 KL framgår att det är kommunens medlemmar som har rätt att överklaga ett beslut till förvaltningsrätten. En kommunmedlem definieras i 1:5 KL som någon som bor i kommunen eller äger fast egendom i densamma. För att rätt att överklaga beslut ska föreligga krävs dessutom enligt rättspraxis att den som överklagar är myndig. Av 13:4 KL framgår kravet att ett överklagande ska vara skriftligt. Överklagandet ska innehålla de omständigheter som överklagandet grundas på. Enligt 13:5 KL ska ett överklagande komma in till förvaltningsrätten inom tre veckor från det att beslutet som överklagandet avser publicerats på kommunens fysiska eller digitala anslagstavla. För att överklagandetiden ska börja räknas ner krävs att beslutet ligger uppe på anslagstavlan under hela överklagandetiden. Förvaltningsrätten tar endast hänsyn till det som man åberopat inom överklagandetiden när de prövar huruvida ett beslut ska upphävas eller inte, detta framgår av 13:7 KL. Sådant som kan leda till att ett beslut upphävs är att beslutet inte kommit till på ett lagligt sätt (till exempel om någon av beslutsfattarna varit jävig eller andra formella fel), att beslutet rör något som kommunen överhuvudtaget inte ska ha att göra med eller om beslutet skulle strida mot någon lag eller annan författning. Sammanfattning Sammanfattningsvis kan sägas att alla kommunmedlemmar kan begära laglighetsprövning av de beslut som kommunfullmäktige fattar förutsatt att de gör det i tid (inom tre veckor från att beslutet sätts upp på kommunens anslagstavla) enligt de regler som redovisats ovan. Man måste alltså inte bo direkt granne med det planerade LSS-boendet för att få överklaga beslutet. Jag hoppas att du med detta fått svar på din fråga! Om du har några ytterligare funderingar är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline! Med vänlig hälsning,

Lärare betygssätta eget barn

2019-05-13 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Får en lärare betygssätta sitt eget barn i grundskolan? Gymnasieskolan eller betraktas det som släktskapsjäv?
Victoria Najafi |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Betygssättning betraktas som myndighetsutövning, vilket gör att förvaltningslagen (FL) blir tillämplig. Den som för en myndighets räkning tar del i handläggningen på ett sätt som kan påverka myndighetens beslut i ärendet är jävig om han eller hon är närstående till part i ärendet och kan tänkas bli påverkad av beslutet i en väsentlig utsträckning, 16 § första punkten FL. Det vill säga, det kan betraktas som släktskapsjäv som du säger. Av JO-uttalanden framgår det att det är eftersträvansvärt att betyget även prövas av en annan lärare. Men i första hand bör däremot rektorn på skolan genom arbetsfördelning se till att en lärare inte betygssätter nära anhörig. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga, återkom gärna ifall du har fler funderingar!Med vänlig hälsning,

Försörjningsstöd

2019-05-05 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hejsan!Jag har en kort fråga ang Försörjningsstöd.Då man ska göra allt för att försörja sig själv, gjorde jag just detta.Förstår att den månaden varför jag inte kunde få något bidrag. Men att det fortsätter månad efter månad, förstår jag inte riktigt.Nollas detta överskott aldrig? Vad måste jag göra för att kunna få det nollat?Just nu har jag -8 kr på kontot. Som tur var har jag ett litet bidrag från Fkassan. Utan det hade jag inte klarat av hyran eller nudlarna jag äter varje dag.Jag brukar få från 500-2000 i försörjningsstöd.Tack för er tid,mvh
AnnaSara Jarius |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Rätten till försörjningsstödEnligt socialtjänstlagen (SoL) 4 kap. 1 § så har den som inte har möjlighet att försörja sig på egen hand rätt att få stöd från socialtjänsten om det inte går att lösa på annat sätt. I förarbetet till lagen (Prop 2000/01:80 s. 93 ff.) påtalas att individen är skyldig att använda eventuella ekonomiska tillgångar för sin försörjning. I detta räknas t ex fordon, fastigheter eller sparade pengar in. Beräkningen för hur mycket en person har rätt att få i försörjningsstöd fastställs av regeringen utefter en så kallad riksnorm. Riksnormen finns i SoL 4 kap. 3 § och täcker kostnader för t ex hyra, kläder, livsmedel, m.m. och baseras på en uträkning av de svenska hushållens baskonsumtion, alltså ett slags medelvärde. Hur länge måste man klara sig?När Socialtjänsten ska ta ställning till hur länge en person skulle klarat sig på eventuella tillgångar, till exempel den lön som du nämner finns fastslaget i praxis från förvaltningsdomstolarna (bl.a. HFD 2017 ref 51) att en person som långvarigt sökt försörjningsstöd också har ett ansvar att planera sin ekonomi. Det innebär alltså att om socialtjänsten till exempel gjort bedömningen att du har 5000 kr i utgifter varje månad och får arbeta heltid en månad så kommer du att på en lön på 20.000kr efter skatt att klara dig i 4 månader på egen hand. Det betyder att socialtjänsten troligtvis kommer att avslå en ansökan om försörjningsstöd under den beräknade perioden. Då spelar det ingen roll om du lever över dina tillgångar, betalar tillbaka gamla skulder eller liknande. Observera att detta exempel endast är just ett exempel. Socialtjänsten gör alltid en individuell bedömning från fall till fall! Med det sagt så finns alltså inget "nollande" på det sätt du nämner utan mest troligt har socialtjänsten gjort bedömningen att du haft ekonomiska medel att klara dig på enligt riksnormen. När du inte har det längre så kommer du att kunna ansöka och få godkänt din ansökan om försörjningsstöd. Hoppas du fått svar på din fråga!Lycka till!

Kan man överklaga en orosanmälan från en läkare?

2019-05-01 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hej kan man överklaga en oros anmälan från en läkare?
Anna Holmström |Hej! Tack för att du vänder dig till lawline med din fråga! En anmälan enligt exempelvis 14 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453) är en upplysning från en myndighet eller en enskild verksamhet till en myndighet. Det är inte fråga om ett beslut eller en faktisk åtgärd som direkt får rättsverkningar för den enskilde. Av denna anledning kan inte en orosanmälan från en läkare överklagas; det är nämligen inte fråga om ett beslut. Däremot ska en orosanmälan som huvudregel utredas och föranleda någon åtgärd eller något ställningstagande av socialnämnden. De beslut som fattas på grund av orosanmälan kan därför i regel l överklagas. Jag hoppas att du fick svar på din fråga!

Vem får överklaga ett bygglov?

2019-05-24 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hej. Får man överklaga ett bygglov om man ej är skriven och bosatt året om i en kommun?Mvh
Natasha Fathifard |Hej och välkommen till Lawline med din fråga!Ett bygglov är ett s.k. förvaltningsbesvär enligt plan- och bygglagen (PBL) 13 kap 3 §, vilket innebär att endast den part eller personer som beslutet berör (ex. granne) kan överklaga beslutet, se 42 § förvaltningslagen. Om du är granne till fastigheten som fått beviljat bygglovet har du rätt att överklaga med tanke på att du kan påverkas av beslutet t.ex. genom att din fastighet kan sjunka i värde. Övriga personer som inte berörs av beslutet kan med andra ord inte överklaga beslutet. Det krävs inte att du är bosatt året om eller skriven i kommunen, utan avgörande är att du/din fastighet blir påverkad av detta beslut.Ett beslut om bygglov ska överklagas inom 3 veckor från och med att beslutet tagits till Länsstyrelsen. Länsstyrelsens beslut kan i sin tur överklagas till mark- & miljödomstolen enligt 13 kap 6 § PBL.Jag hoppas du har fått svar på din fråga! Ställ gärna ytterligare frågor vid fundering!Jag önskar dig en trevlig dag!Med vänlig hälsning,

Kan jag förhindra att min fastighet exproprieras?

2019-05-06 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Trafikverket ska bygga en cykelväg med intrång i min trädgård. Kan man vägra och på så sätt blockera projektet?
Elin Lindgren |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Som jag förstår det har ett beslut om expropriation fattats som innebär att din fastighet kommer att tas i anspråk av trafikverket. Expropriation regleras i expropriationslagen (ExprL). Trafikverket är en statlig förvaltningsmyndighet. Vanligtvis är det staten som genom kommun eller landsting exproprierar mark. Jag kommer att tala om kommunen som den som ansökt om expropriation i ditt fall. Expropriation innebär att kommunen ges rätt att förfoga över annans mark eller annat utrymme som med hänsyn till den framtida utvecklingen krävs för att t.ex infrastrukturen i samhället ska fungera (2 kap 1 § ExprL). Närmare bestämmelser om vilka krav som ställs för att expropriation ska kunna komma i fråga finns i 2 kap ExprL. Frågor om expropriation prövas av Regeringen så länge den inte har deligerat uppgiften till en länsstyrelse eller annan myndighet (3 kap 1 § ExprL). Innan beslutet fattas har berörda fastighetsägare möjlighet att uttrycka sina synpunkt i ärendet, vilket beaktas när frågan om tillstånd prövas (jämför 4 § expropriationskungörelsen). Eftersom expropriation är en tvångsåtgärd vill kommuner så långt det är möjligt komma överens med berörda fastighetsägare på frivillig väg. På så sätt aktualiseras aldrig en ansöka om expropriation. I många fall kan endast hotet/ möjligheten att använda sig av expropriation göra att fastighetsägare kommer överens med kommunen om en försäljning till ett rimligt pris. Enligt vad jag nu anfört antar jag att du har fått chans att invända mot ansökan om expropriation. Ett invändande har inte alltid någon inverkan på regeringens bedömning, tillstånd om expropriation kan fortfarande utfärdas. Eftersom jag utgår från att det i ditt fall är fråga om expropriation, alltså ett tvångsingripande enligt tillstånd från Regeringen finns det möjlighet till rättsprövning enligt lag om rättsprövning av vissa regeringsbeslut (RpL) (3 kap 9 § ExprL). En ansökan om rättsprövning måste göras på grund av att expropriationen strider mot lagen på något sätt (7 § RpL). Det går alltså inte att stoppa projektet bara på grund av en önskan om att de inte ska ta din mark i anspråk. Om beslutet om expropriation strider mot lagen är det alltså möjligt söka om rättsprövning. Ansökan ska ha kommit in till Högsta förvaltningsdomstolen senast tre månader från det att beslutet om expropriation meddelades (4 § RpL). Jag vet inte alla omständigheter i ditt fall så jag kan inte uttala mig om huruvida beslutet är fattat på laglig grund. Eftersom Regeringen utreder förutsättningarna för expropriation innan tillstånd lämnas får dock förutsättas att det är fattat på goda grunder. Om du vill ha hjälp med att utreda möjligheterna att ansöka om rättsprövning, eller har andra frågor kan du vända dig till någon av juristerna på Lawline här. Hoppas du har fått svar på din fråga Med vänliga hälsningar

Kan man bli av med sin högskoleplats om man fuskat på högskoleprovet?

2019-05-03 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Om man blir av med sitt resultat från Högskoleprovet som man kom in via till högskoleutbildning, kan man då bli av med sin högskoleplats där man har läst klart nästan fyra terminer? Vad kan man göra om man nu blir av med sin högskoleplats?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Om du blir av med ditt högskoleprovsresultat på grund av t.ex. bevisat fusk kan du också bli av med din högskoleplats. Det är upp till varje lärosäte hur de väljer att hantera ärenden som det du beskriver. Som exempel kan nämnas att Lunds universitet nyligen återkallade antagningar för sju studenter eftersom resultatet från högskoleprovet återkallats på grund av fusk. Anledningen till att universitet och högskolor har möjlighet att återkalla en antagning är att beslutet fattats på felaktiga grunder (dvs. det ej korrekta högskoleprovsresultatet). Den som får sin plats återkallad har efter beslutet tre veckor på sig att överklaga beslutet till allmän förvaltningsdomstol. Överklagar man inte ärendet vinner det laga kraft och man får sluta utbildningen.Vänligen,

Rätt att fullfölja utbildning nationellt gymnasieprogram

2019-04-30 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Fråga om skollagen kap16 §49. En elev som fått plats och börjat på el- med inriktning elteknik (man blir garanterat installatör om man fullföljer utb.) i kommun A flyttar till kommun B som också erbjuder samma utb. Eleven får enligt skollagen plats på utb. i kommun B och börjar där men efter 6 månader säger skolan att man har en urvalsprocess där de med högsta betygen får en av 16 platser på elteknik-inriktningen år två. Den som inte klarar betygskraven får istället gå inriktning mot data/kommunikation men då blir man inte installatör. Kommun B hade vid antagningen av eleven inte informerat om denna urvalsprocess. Inte heller fanns det någon information om denna utslagning på skolans hemsida. Fråga: Kan man för denna elev hänvisa till skollagen och hävda rätten att få en plats på elteknik (installatör) utan att behöva tävla om den i en urvalsprocess eftersom eleven var garanterad att få bli utbildad till elinstallatör i kommun A och tagit med sig den rättigheten enligt lagen.
Jessica Konduk |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Frågan är förvaltningsrättslig. Jag vill börja med att ta in två av de aktuella bestämmelserna i frågan, skollagen 16 kap. 1 § och 49 §, och sedan gå in på frågan om man kan föra en argumentation om att kräva en plats för eleven. Avslutningsvis kommer jag att förklara kortfattat om hur man kan överklaga myndighetsbeslut.Skollagen 16 kap innehar enligt 1 § bestämmelser om:– utbildningarnas utformning och innehåll (2–25 §§),– gymnasieexamen (26-28 §§),– behörighet, ansökan, mottagande och fullföljande av utbildningen (29–41 §§),– utbildning på nationella program vid en gymnasieskola med offentlig huvudman (42–51 §§), och– utbildning på nationella program vid en fristående gymnasieskola (52–55 §§).Skollagen 16 kap. 49 § stadgar att: "En elev som har påbörjat ett nationellt program eller en nationell inriktning och som därefter flyttar från kommunen eller samverkansområdet för utbildningen, har rätt att fullfölja utbildningen på det påbörjade programmet eller den påbörjade inriktningen, om den nya hemkommunen erbjuder sådan utbildning. Erbjuder den nya hemkommunen inte den aktuella utbildningen, har eleven rätt att efter eget val fullfölja sin utbildning i en annan kommun eller ett landsting som anordnar utbildningen. En elev som med anledning av placering i ett hem för vård eller boende enligt 6 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453) flyttar från kommunen eller samverkansområdet för utbildningen, har rätt att fullfölja utbildningen på det påbörjade programmet eller den påbörjade inriktningen i den kommun där hemmet för vård eller boende är beläget, om kommunen erbjuder sådan utbildning. Om den inte erbjuder den aktuella utbildningen, har eleven rätt att efter eget val fullfölja sin utbildning i en annan kommun eller ett landsting som anordnar utbildningen, om detta inte hindrar eleven från att vistas i hemmet för vård eller boende." Eftersom du vill stödja elevens rätt med argumentation baserad på 49 § 1 stycket, förutsätter jag att eleven går utbildning på ett nationellt program vid en gymnasieskola med offentlig huvudman. Enligt Karnov lagtextkommentar till bestämmelsen gäller dock inte bestämmelsen för utbildningar av särskild variant. I dessa fall finns inte en motsvarande rätt att få fortsätta utbildningen på den varianten i en ny kommun. Jag kan inte bedöma om utbildningen som eleven har börjat på vid kommun B omfattas av undantaget. Det framstår dock som att utbildningen omfattas av 49 § 1 st. eftersom eleven har fått påbörja utbildningsprogrammet i den nya kommunen. Det är möjligt att hävda rätt för eleven att få fullfölja det program som hen påbörjat i den första kommunen och sedan fortsatt i den nya kommunen. Om eleven får avslag på detta krav, bedömer jag det som ett myndighetsbeslut som går eleven emot. Detta innebär att eleven ska kunna överklaga beslutet eftersom beslutet utgör myndighetsutövning mot enskild och har går denne emot. Det kan vara tänkbart att skolan fattar ett sådant beslut. Då kan eleven & dennes vårdnadshavare överklaga beslutet. Även om beslutet visar sig vara ett icke-överklagbart beslut enligt någon bestämmelse i skollagen eller kommunala föreskrifter, kan det i vissa fall vara möjligt att överklaga beslutet. I det fallet är det viktigt att argumentera att beslutet får orimligt negativa effekter för den enskilda (eleven) som drabbas oskäligt hårt till följd av skolans bristande information om utbildningen, innan utbildningen påbörjades.Beslutet bör i så fall överklagas senast tre veckor efter att det fattats. Bestämmelser om överklagande av beslut fattade med stöd i skollagen finns i 28 kap skollagen. Det är även tänkbart att man för eleven hävdar att eleven har rätt att fullfölja påbörjad utbildning med stöd av 49 § i kombination med någon av dessa bestämmelser: 16 kap. 37 § En elev som har påbörjat en utbildning på ett nationellt program, en nationell inriktning eller en särskild variant har rätt att hos huvudmannen eller, om huvudmannen är offentlig, inom samverkansområdet fullfölja sin utbildning på det påbörjade programmet eller den aktuella inriktningen eller varianten. Första stycket gäller även om de förhållanden som låg till grund för mottagandet ändras under studietiden. 16 kap. 38 §Vad som sägs i 37 § gäller på motsvarande sätt den elev som har påbörjat gymnasial lärlingsutbildning. Om lämplig arbetsplatsförlagd utbildning inte längre kan anordnas, ska eleven i stället erbjudas att fullfölja sin utbildning genom skolförlagd utbildning på det aktuella programmet. Om inte heller detta är möjligt, ska erbjudandet avse att fullfölja utbildningen på ett annat yrkesprogram. 16 kap. 39 §Om huvudmannens erbjudande av ett nationellt program omfattade att eleven senare ska antas till en nationell inriktning, en särskild variant eller gymnasial lärlingsutbildning enligt 12 §, har den elev som påbörjat programmet rätt att fullfölja utbildningen på den nationella inriktningen, den särskilda varianten respektive som gymnasial lärlingsutbildning enligt 37 och 38 §§Särskilt den 37 § är aktuell i elevens situation eftersom den innebär att elevens rätt att fullfölja utbildningen gäller även om eleven flyttar till en annan kommun under utbildningen. Enligt 28 kap 12 § 7 punkten, kan beslut av en kommun eller landsting i fråga om 16 kap 37 § överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd.Om eleven kräver sin rätt att få fullfölja utbildningen men får avslag rekommenderar jag att ni anlitar en jurist som hjälper er att utforma överklagan.Om något är oklart i mitt svar eller om du vill anlita en av Lawlines jurister är du välkommen att mejla mig. jessica.konduk@lawline.seVänligen,