Håller förvaltningsrätten muntlig förhandling i överklagade mål?

2019-09-15 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hej,Fråga 1:Om enskild person vill överklaga kommuns beslut i bostadsanpassningsärendeantar jag ärendet hamnar i Förvaltningsrätten. Sker överhuvudtaget då muntligförhandling eller hanteras ärendet som portföljmål?Fråga 2:Är det kostnadsfritt för den enskilde att överklaga till Förvaltningsrätten förutsattman ej anlitar juridiskt biträde?
Johannes Norrman |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med dina frågor.Mina utgångspunkterJag kommer i mitt svar utgå ifrån att du åsyftar ett överklagande av ett beslut som meddelats med stöd av lagen om bostadsanpassningsbidrag.Fråga 1. Förfarandet hos allmän förvaltningsdomstol är som huvudregel skriftligt, men det finns möjlighet att hålla muntlig förhandling, särskilt när en enskild part är inblandadInledningsvis konstaterar jag att du har rätt i din förmodan att ett överklagande av ett beslut om bostadsanpassningsbidrag hamnar i förvaltningsrätten; detta framgår av 24 § i lagen om bostadanpassningsbidrag.Regler om handläggningen av mål hos allmän förvaltningsdomstol (som förvaltningsrätterna är) finns i förvaltningsprocesslagen (hädanefter FPL). Av 9 § första stycket FPL framgår att förfarandet hos förvaltningsdomstolarna som huvudregel är skriftligt. I 9 § andra och tredje stycket FPL stadgas dock undantag från denna huvudregel. Förvaltningsrätten skall hålla muntlig förhandling, om- det kan antas vara till fördel för handläggningen eller främja ett snabbt avgörande av måleteller- om en enskild part begär det och det inte är uppenbart obehövligt.Jag kan inte uttala mig kring huruvida förutsättningarna finns för att hålla muntlig förhandling i det hypotetiska ärende du pratar om. Notera dock att om en enskild part är inblandad och begär en muntlig förhandling, måste det vara uppenbart obehövligt för att förvaltningsrätten skall avslå begäran. Finns det minsta tvekan om målets utgång så lär förvaltningsrätten hålla en muntlig förhandling.Fråga 2. Det kostar ingenting att överklaga ett kommunalt beslut till förvaltningsrättenDet finns inga regler kring ersättningsskyldighet för motpartens rättegångskostnader, eller regler om avgift för överklaganden till förvaltningsdomstol.Av detta följer att det inte kostar någonting att överklaga ett kommunalt beslut till förvaltningsrätten, förutsatt att man inte själv anlitar ett juridiskt biträde eller dylikt. Jag hoppas att du fått svar på dina frågor. Om du har fler funderingar eller om jag missförstått dig får du gärna återkomma med fler frågor likt den du nyss ställde.Lyckönskningar och hälsningar,

Medlemsskap i kommun grundat på delägarskap i fast egendom

2019-09-01 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |HejJag har en fråga gällande "kommunmedlem" .Äger man fast egendom så är man kommunmedlem.Räcker det med att äga 1% för att bli kommunmedlem?Mvh
Hanna Lindqvist |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Mycket riktigt så är du kommunmedlem om du äger fast egendom i kommunen. Kommunmedlemskap kan grundas genom folkbokföring, innehav av fast egendom eller en skyldighet att betala kommunalskatt (Kommunallagen 1 kap. 5 § första stycket). Medlemsskapet följer per automatik om någon av ovan grunder för medlemsskap är uppfyllda, och föregås inte av något särskilt beslut. Att ägarskapet till fastigheten är delat har inte någon betydelse för rätten till medlemskap. Samtliga delägare av fastigheten är således kommunmedlemmar i den kommun som fastigheten är belägen i. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga. Du är alltid välkommen att ställa en ny fråga till oss om du har fler funderingar!Med vänlig hälsning,

Vart ska man folkbokföra sig när man prövar samboförhållande?

2019-08-29 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hej! Jag ska i december hyra ut min hyreslägenhet 1 år i Stockholm för att prova sambolivet i Boden. Då det är långt avstånd emellan och tanken är att inte komma hem igen så undrar jag om det är okej om jag folkbokför mig i Boden med honom under tiden jag hyr ut? Dels för att det är under så lång tid och jag vill vara folkbokförd där jag faktiskt kommer att bo i alla fall under kommande året. Eller är det vanlig adressändring och "Särskild postadress" som gäller?
Hashim Mohammed Ritha |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Svaret på din fråga finner vi i Folkbokföringslagen.Du ska vara folkbokförd där du är bosattGrundregeln att utgå ifrån när det kommer till folkbokföring är att du ska vara folkbokförd där du är bosatt. Du anses vara bosatt där du regelbundet sover. Detta framgår av 6-8 §§ Folkbokföringslagen.Om du bor någonstans under en kortare tid behöver du inte ändra din folkbokföringsadress, enligt 8 § Folkbokföringslagen. Du får däremot göra det om du vill. Definitionen av kortare tid är ungefär ett år. Om du däremot bor på en plats längre än ett år bör du byta folkbokföringsadress.Särskild postadressHar du ett tillfälligt boende som du vill få din post till, men inte ändra folkbokföringsadress till, kan du anmäla adressen till Skatteverket som särskild postadress. Du måste bo på adressen under minst sex månader. När du anmäler en särskild postadress får du all din post skickad dit, precis som med eftersändning, men utan att byta folkbokföringsadress.Du kan folkbokföra dig i BodenEftersom man bör folkbokföra sig där man har sin dygnsvila finns det inga hinder för dig att folkbokföra dig i Boden med din sambo. Som du ser i mitt svar går det också bra att fortsätta vara folkbokförd i Stockholm i cirka ett år och använda "särskild postadress" för att få posten till din adress i Boden. Det är helt och hållet upp till dig. Folkbokföringsorten kan påverka saker som bostadsbidrag, barnbidrag, sjukvård samt huvudsakligen din skattesats.Jag hoppas att du fick svar på din fråga. Om du har några fler funderingar är du välkommen att skicka in en ny fråga eller skriva i kommentarsfältet.Ha det bra!Vänligen,

F.d. sambo vägrar ändra sin folkbokföringsadress efter flytt - vad göra?

2019-08-17 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |min sambo och jag har gått isär och han har flyttat från vår lägenhet men han vägrar att flytta sin adress vad kan jag göra
Astrid Niva-Lindmark |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga kan besvaras med hjälp av folkbokföringslagen. Enligt 25 § folkbokföringslagen är den som har flyttat skyldig att inom en vecka anmäla flytten till Skatteverket. Eftersom din före detta sambo har flyttat från lägenheten är han enligt denna paragraf skyldig att anmäla sin nya folkbokföringsadress till Skatteverket. Om han inte anmäler flytten inom en vecka kan Skatteverket enligt 31 § folkbokföringslagen förelägga honom att anmäla sin nya folkbokföringsadress. Om han trots föreläggandet ändå inte ändrar sin folkbokföringsadress kan Skatteverket förelägga honom vid vite för att inkomma med anmälan, 37 § folkbokföringslagen. Mitt råd till dig är att först och främst informera din före detta sambo om hans lagstadgade skyldighet att ändra sin folkbokföringsadress och vilka åtgärder som Skatteverket kan vidta för att få honom att inkomma med anmälan om ny adress. Om han trots detta ändå inte ändrar folkbokföringsadress rekommenderar jag dig att ta kontakt med Skatteverket och informera om att han inte längre bor kvar i lägenheten så kommer de att ta hand om ärendet. Vänligen,

Kan man få socialbidrag om man vägrar ta CSN?

2019-09-15 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hej. Jag är student med barn och min man har förlorade sitt jobb. På grund av dett vi var tvungna ansöka om försörjningstöd men social sa att jag måste låna pengar från CSN. Jag hadde studiebidrag men inte lån och jag ville inte låna ut pengarna men socialen sa att jag måste låna pengar och de kommer inte hjälpa till oss eftersåm jag kan ta studie lån och det är lagen. Är det så? Eller social måste hjälpa till oss även om jag avstår låna pengar?
Alicia Yngstrand |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår att du inte vill behöva ta ett studielån, tyvärr så är det så att detta är en åtgärd som skulle innebära att era behov tillgodoses. Genom att vägra att ta ut lånet, så kan socialtjänsten alltså neka en begäran om bidrag. Se Socialtjänstlagen 4 kap. 1 §. Varför är det så?Ett socialt bidrag skall ses som den verkligen sista säkerheten från samhällets sida till alla invånare i Sverige. Först när man har knackat på alla andra dörrar, kan just den dörren öppnas. CSN är en dörr som du kan knacka på i detta fall och då måste du göra det först.Anledningen till detta är att det är just det allmänna (alltså alla skattebetalande invånare), som gör bidrag möjliga. Det är därför så viktigt att det endast betalas ut i de fallen då det är strikt nödvändigt. Jag kan betrygga dig med att CSN erbjuder ett studielån med en förmånlig ränta och även möjligheten att avsluta lånet när som. Alltså när din man får ett nytt jobb, så är det bara till att avsluta lånet. Jag hoppas att detta har gett lite insikt i hur socialtjänsten tänkte när de nekade dig bidrag – det var verkligen inte för att straffa just dig och din familj, utan för att de måste fatta ett sådant beslut enligt lagen. Vidare hoppas jag att situationen löser sig för er så snabbt och smidigt som möjligt – lycka till!Med vänliga hälsningar,

Vad kan en privatperson göra när barn far illa?

2019-08-29 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Kan man få hjälp av er när barn far illa trots att massor av orosanmälan från läkare, skola mfl skickats till bup och sociala myndigheten Utan att de ovanstående tar det på allvar.Mamman är den som behöver hjälp då hon starkt befarar att barnen far illa hos pappan.Jag är en nära vän till de drabbade
Erik Bengtsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Frågan besvaras med regler som finns i socialtjänstlagen (SoL).Vad ger lagen för anvisningar vid misstanke om att ett barn far illa? Jag har full förståelse för din vilja att hjälpa barn som far illa. Som lagstiftningen ser ut idag gäller följande. Misstankar om att barn far illa bör alltid anmälas till socialnämnden i den aktuella kommunen, 14:1 c SoL. Det är kommunen som bär det yttersta ansvaret för socialtjänsten inom sitt område, 2:1 och 2:4 SoL. När en anmälan inkommer är socialnämnden skyldig att tillsätta en utredning och, om behovet finns, utan dröjsmål vidta nödvändiga åtgärder, 11:1 SoL. Om anmälan rör ett barn ska nämnden genast göra en bedömning om barnet behöver omedelbart skydd. Även om en sådan utredning avslutas utan åtgärder, har socialnämnden möjlighet att besluta om uppföljning av barnets situation, 11:2 och 11:4 a SoL. Vad kan du som privatperson göra? Eftersom socialtjänsten ligger inom kommunens ansvarsområdet så är handlingsmöjligheterna för privatpersoner begränsade. Förutom att göra nya orosanmälningar kan du, om du upplever att det föreligger missförhållande i hur ditt ärende hanteras, anmäla socialnämnden till justitieombudsmannen (JO) för granskning. Detta är en allvarlig åtgärd som du kan vidta om du har goda grunder att misstänka att det aktuella ärendet behandlas på ett felaktigt eller olämpligt sätt av socialnämnden. För mer information, se JO:s hemsida.Hoppas du fick svar på din fråga! Vänligen,

Försenad handläggning av ärende om uppehållsrätt

2019-08-20 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hej, jag har en fråga ang. utlänningslagen, och paragrafen om handläggningstid. Jag väntar för närvarande p en förlängning av mitt uppehålls- och arbetstillstånd sedan i Oktober 2018 (2018-10-21). Enligt 4 kap. 21 a § utlänningsförordningen ska ett ärande avgöras om inte särskilda skäl finnes inom nio månader. Tidigare, efter sex månader passerade, enl § 12 FL , skrev jag ett brev till migrationsverket ang. att avgöra fallet. Först avslog de min begäran, men jag överklagade detta till migrationsdomstolen och de beslutade till min fördel 2019-06-10. Nu har det gått ytterligare två månader sedan detta inträffat, utan någon som helst vidare information från Migrationsverket (har heller ej erhållit någon information vid något tillfälle under handläggningsprocessen). Vid samtal med MV framkommer det att en handläggare ej blivit tilldelad mitt fall ännu. Således har Migrationsverket både överskridit 9 månaders handläggningstid (4 kap. 21 a § utlänningsförordningen), samt har två månader passerat sedan migrationsdomstolens dom till min fördel om att begära ett beslut enl § 12 FL - dvs. över dubbel så lång tid än de 4 veckor angivna. Migrationsverket har inte gett mig några skäl för detta under processen, eller bett om kompletterande information, samt har de ej utvecklat hur de tänker agera utifrån Migrationsdomstolens dom. Jag skrev ett brev om ovanst. till MV för tre veckor sedan men har inte fått något svar - de har dock mottagit det. Vad har jag för juridiska möjligheter nu?
Magnus Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!InledningDin fråga aktualiserar huvudsakligen förvaltningslagen (FL) och utlänningsförordningen (UtlF).Utredning Av 12 § FL framgår att en enskild part som inlett ett förvaltningsärende vars ärende inte avgjorts i första instans inom sex månader i första hand kan begära att den relevanta myndigheten att avgöra ärendet. Myndigheten ska då avgöra ärendet inom fyra veckor eller genom särskilt beslut avslå begäran. Skulle begäran avslås kan detta beslut överklagas till nästa instans. Av 49 § FL framgår att en andrainstans som finner att dröjsmål förelegat i ärendet ska förelägga myndigheten att, helst inom en given tidsram, avgöra ärendet. Det finns ingen form av sanktion knuten till detta föreläggande. I 4 kap. 21 a § UtlF anges att vissa ärenden om uppehållstillstånd ska avgöras senast inom nio månader från att ansökan lämnats in om det inte finns särskilda skäl. Sådana särskilda skäl kan enligt propositionen exempelvis vara att sökanden inte i tid ger in nödvändigt beslutsunderlag, om beslutande myndighet trots förelägganden inte får in begärt underlag eller om sökanden på annat sätt inte har medverkat i handläggningen av ärendet. En annan situation som enligt propositionen kan innebära en förlängning av tidsfristen är att det rör sig om en komplicerad utredning där t.ex. frågor som rör allmän ordning eller säkerhet aktualiseras. Inte heller denna regel är enligt min uppfattning försedd med sanktioner.Det råder enligt min uppfattning ingen tvekan om att Migrationsverket överskridit de tidsgränser som finns för handläggning av ärenden i FL och UtlF i ditt fall, särskilt med hänsyn till att Migrationsdomstolen såsom jag förstår din fråga utfärdat ett föreläggande om beslut till Migrationsverket efter din överklagan. Såsom berörts i mitt svar finns dock tyvärr inga sanktioner för de relevanta bestämmelserna, vilket något hårdraget kan sägas göra bestämmelserna tandlösa eftersom Migrationsverket i praktiken kan strunta i Migrationsdomstolens föreläggande utan några omedelbara konsekvenser. Enligt min uppfattning finns det kort sagt ingen förvaltningsrättslig åtgärd som du kan vidta utöver det du gjort som kan tänkas ge någon praktisk effekt. Det omöjligt att säga säkert utan närmare uppgifter, men det är tänkbart att Migrationsverket brutit mot ett antal förvaltningsrättsliga bestämmelser i ditt fall: dels tidsgränserna du nämnt, dels kommunikationsplikten, dels serviceskyldigheten, och så vidare. Du skulle kunna anmäla detta till justitieombudsmannen (JO) som eventuellt kan komma att utreda ditt fall närmare och eventuellt kritisera Migrationsverkets förfarande. Detta kommer dock inte påverka ditt ärende, i varje fall inte formellt sett. Hur intressant detta är beror även på anledningen till förseningarna i ditt ärende.HandlingsplanMin rekommendation till dig är att överväga att anmäla Migrationsverket till JO (det kan du göra genom denna länk). Det är tänkbart att ditt fall aktualiserar människorättsfrågor, vilket skulle kunna inverka på handläggningen av ditt fall. Om du vill och kan få denna fråga utredd närmare rekommenderar jag att du anlitar en jurist för att genomföra en utredning i frågan. Detta är en tjänst som Lawline tillhandahåller genom denna länk.Jag hoppas att mitt svar var till hjälp!Med vänlig hälsning

Finns det möjlighet att snabba på handläggningstiden?

2019-08-17 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hej!Jag och min kille har just ansökt om uppehållstillstånd för honom. Värt att nämna är att vi har ett gemensamt barn född i juli nu i år. På Migrationsverkets hemsida står det att handläggningstiden är 9-14 månader för den typen av ansökan gällande anknytning. Har läst om den s.k utlänningsförordningen där handläggningstiden för ett ärende om uppehållstillstånd pga. familjeanknytning ska vara som längst nio månader. Men tycker att 9 månader är en hemskt lång tid när ett barn är med i bilden. Finns det någon möjlighet att snabba på den tiden? Min kille kan ju inte missa barnets första 9 månader pga långa väntetider.
Catarina Edlund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Precis som du beskriver stadgar 4 kap. 21 a § utlänningsförordningen (2006:97) att ett ärende som handlar om uppehållstillstånd pga. anknytning ska avgöras senast inom nio månader, såvida inte särskilda skäl finns. Särskilda skäl är exempelvis om ansökan är av komplicerad natur.Förutom utlänningsförordningen och utlänningslagen (2005:716) är även förvaltningslagen (2017:900) (FL) aktuell vid denna typ av ansökningar. Enligt 1 § FL gäller lagen handläggning av ärenden hos en förvaltningsmyndighet. Migrationsverket är en förvaltningsmyndighet. Utlänningslagen och utlänningsförordningen har företräde ifall även förvaltningslagen har en bestämmelse om samma typ av fråga. Annars gäller förvaltningslagens bestämmelser, enligt 4 § FL.Varken utlänningslagen eller utlänningsförordningen har en bestämmelse om att det är möjligt att snabba på en handläggningstid. Däremot finns det en bestämmelse i förvaltningslagen som gäller för samtliga ärendehandläggningar, vilken gäller i ert fall.12 § FL beskriver att om ett ärende som inletts inte har avgjorts hos myndigheten senast inom sex månader, får den enskilde skriftligen (alltså inte via telefon eller liknande) begära att myndigheten ska avgöra ärendet. Då måste Migrationsverket antingen avgöra ärendet eller i ett särskilt beslut avslå er begäran inom fyra veckor från den dag begäran kom in. Avslår Migrationsverket begäran är det möjligt att överklaga det beslutet. Värt att nämna är också att den enskilde endast får göra en sådan begäran en gång under tiden ärendet handläggs.Som svar på din fråga finns det alltså en regel i förvaltningslagen som gör det möjligt för enskilda att begära att myndigheten snabbar på handläggningstiden, men begäran måste vara skriftlig och får endast begäras en gång.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,