Möjligheter att påskynda myndigheters handläggning

2020-01-14 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Enligt förvaltningsrätten skall Migrationsverket fatta beslut inom 6 månader vid ansökan om uppehållstillstånd. Vår ansökan är nästan 6 månader (29/1), men vi har varken fått en handläggare eller tid för intervju. Därmed ser jag det som uteslutet att de skulle fatta beslut inom den tiden. De har gett oss som förslag att vi kan begära beslut i frågan efter 6 månader, men det ser jag som totalt bortkastat då det knappast kommer att bifallas då ingen intervju genomförts. Vart kan jag vända mig för att sätta press på Migrationsverket att utföra sitt arbete inom utsatt tid?
Gustav Östlund |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Ärenden ska handläggas snabbtMigrationsverket är en myndighet. En utgångspunkt för handläggningen av ärenden hos myndigheter är att det ska ske snabbt, enkelt och kostnadseffektivt (9 § förvaltningslagen). En myndighet som tar otillbörligt lång tid på sig att handlägga ett ärende agerar därför i strid med förvaltningslagens regler om de allmänna krav som ställs på handläggningen av ärenden.Part får begära att ärendet avgörsSom du nämner finns en möjlighet att efter sex månader begära att myndigheten avgör ärendet (12 § förvaltningslagen). Myndigheten har då fyra veckor på sig att antingen avgöra ärendet eller avslå begäran. Om det inte finns tillräckligt med underlag för att avgöra ärendet kan myndigheten avslå begäran. Myndighetens beslut att avslå begäran om avgörande kan överklagas till förvaltningsdomstol, som kan ålägga myndigheten att avgöra ärendet snarast eller inom en viss tid (49 § förvaltningslagen).En myndighet kan anmälas till JO på grund av långsam handläggningOm det saknas underlag för att avgöra ärendet inom kort, är det troligt att begäran avslås och att ärendet inte kommer att avgöras inom en snar framtid. Som enskild part finns det tyvärr ofta inte mycket att göra för att snabba på en myndighets handläggning, utan det får ta den tid det tar.Ett vanligt tillvägagångssätt när en myndighet handlägger ärendet för långsamt, är att parten gör en JO-anmälan. Justitieombudsmannen ansvarar för övervakning av offentliga myndigheters verksamhet och kan granska myndigheters handläggning eget initiativ eller efter anmälan från enskilda personer. Om JO också bedömer att myndigheten agerar otillbörligt långsamt, kan JO rikta kritik mot myndigheten. Sådan kritik innebär i praktiken inga bindande rättsverkningar för myndigheten, men myndigheter vill i största möjliga grad undvika att få kritik från JO.Det kan därför vara rimligt att meddela Migrationsverket att ni överväger att göra en anmälan till JO, eller faktiskt göra en sådan anmälan, i hopp om att myndigheten ska snabba på handläggningen.En JO-anmälan kan du läsa mer om och göra på Justitieombudsmannens hemsida.SammanfattningDet krävs av myndigheter att de handlägger ärenden snabbt. Efter sex månader kan en begäran om avgörande göras, men begäran kan avslås om myndigheten saknar tillräckligt underlag. Som sista utväg kan en JO-anmälan göras.Hoppas detta var svar på din fråga. Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Vänligen,

Är det möjligt att överklaga en kommunal gymnasieskolas anställningsbeslut?

2019-12-19 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hej, Jag har en fråga angående överklagande av ett kommunalt anställningsbeslut för en tjänst på ett idrottsgymnasium som specialidrottslärare och handbollsinstruktör. Ett beslut som jag anser felaktigt. I jobbannonsen hänvisar arbetsgivaren tydligt till att det krävs utbildning inom Svenska handbollsförbundet och en pedagogisk utbildning. Den person som anställs har ingen utbildning och saknar pedagogisk utbildning. Finns det något jag kan göra för att överklaga detta beslut? Jätte tacksam för svar,
Catarina Edlund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Krav på att anställningen ska baseras på sakliga grunder såsom skicklighet och förtjänst finns inte i kommunala verksamheter:Enligt lagen (1994:216) om offentlig anställning och anställningsförordningen (1994:373) finns det bestämmelser om krav på att en myndighet vid anställning ska fästa avseende enbart på sakliga grunder såsom skicklighet och förtjänst. Enligt motiven till lagen menas det med skicklighet att lämplighet för anställningen ses mot bakgrund av erfarenhet och utbildning. Dessvärre framgår det av 1 § lagen om offentlig anställning och 1 § anställningsförordningen att bestämmelserna gäller hos myndigheterna under regeringen, dvs. statliga myndigheter.För kommunala anställningar gäller istället lagen (1982:80) om anställningsskydd. I den lagen finns det inte någon motsvarighet till det som sägs i ovanstående bestämmelser. Arbetsgivaren har i regel en fri anställningsrätt, såvida det inte finns särskilda begränsningar i skollagen (2010:800) och diskrimineringslagen (2008:567). Värt att nämna är att kommuner i sin verksamhet ska beakta allas likhet inför lagen samt iaktta opartiskhet och saklighet, vilket framgår av regeringsformen 1 kap. 9 §.Vad säger skollagen?I 2 kap. 20-22 §§ skollagen finns det regler om anställning av lärare och förskollärare, men inget nämns om att speciella krav ska ställas i jobbansökan. Bestämmelserna tar upp bl.a. anställningens längd beroende på om arbetstagaren har en legitimation eller inte. 2 kap. 20 § skollagen beskriver exempelvis att endast den som har legitimation får anställas som lärare i skolväsendet utan tidsbegränsning. Den som inte har lärarlegitimation får anställas som lärare utan tidsbegränsning, om han eller hon ska undervisa i modersmål eller i ett yrkesämne i gymnasieskolan. Detta gäller endast ifall det skulle sakna sökanden utan legitimation, att den sökande har tillräcklig kompetens eller att det finns skäl att anta att den sökande är lämplig att bedriva sådan undervisning.I 28 kap. skollagen finns bestämmelser om överklagande och i kapitlet finns det ingen paragraf som nämner överklagande av anställningsbeslut. Enligt 28 kap. 18 § skollagen får övriga beslut, dvs. allt som inte nämnts i kapitlet, endast överklagas ifall det är möjligt enligt en laglighetsprövning enligt 13 kap. kommunallagen (2017:725). Skollagen gäller före överklagandereglerna i förvaltningslagen (2017:900), eftersom skollagen säger annat än förvaltningslagen i det här fallet, 4 § förvaltningslagen.Kan beslutet överklagas genom en laglighetsprövning?En laglighetsprövning innebär att förvaltningsrätten prövar ifall beslutet är lagstridigt eller inte. Ett beslut kan undanröjas ifall det skulle vara lagstridigt (t.ex. att kommunen inte iakttagit saklighet och opartiskhet). I 13 kap. 2 § kommunallagen finns en fullständig uppräkning på vilka beslut som får överklagas. De kommunala beslut som får överklagas är bl.a. kommunfullmäktiges, komunalförbundens, kommunalnämndernas eller förbundsstyrelsens. Eftersom skolväsendet är en kommunal myndighet och det inte är den kommunala nämnden som beslutat om anställningen, torde inte beslutet vara överklagbart. En kommunal nämnd består nämligen av förtroendevalda som utsetts av kommunfullmäktige och dessa förtroendevalda beslutar om "övergripande" utbildningsfrågor. Däremot kan du alltid begära ut ansökningshandlingarna för att närmare undersöka beslutet, eftersom var och en har rätt att ta del av allmänna handlingar. Detta såvida det inte finns någon sekretessbestämmelse som är aktuell.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Kan socialnämnden kräva att mamman skall ta sonens studiebidrag och underhåll?

2019-12-12 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hej!Jag har en myndig son som bor hos sin mamma som inte har något arbete eller någon annan inkomst så hon är tyvärr beroende av socialbidrag. Sonen studerar på gymnasiet och har därmed studiebidrag.Min son får numera underhållet och studiebidraget till sitt konto.Hans mamma säger nu att socialen kräver att hon ska ha alla pengarna.Kan detta verkligen stämma?Hur är det egentligen? Vilka regler gäller?
Josefine Bågholt |Hej, och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Som jag förstår din frågeställning så undrar du om socialnämnden kan begära att mamman skall ta över de pengar som din son får av underhållet och studiebidraget. När jag svarar på din fråga kommer jag att inledningsvis utreda vilka bestämmelser det rör sig om och vad de säger. Efter det kommer jag beskriva vad som händer i praktiken i just er aktuella situationen.Den lagstiftning som kommer att vara relevant att titta i är socialtjänstlagen (SoL) eftersom frågan handlar om ett bistånd från socialnämnden.Vilka bestämmelser är det som berörs i det aktuella fallet?I detta fall handlar det om att mamman till din son har ett socialbidrag i enlighet med 4 kap. 1§ SoL. När en bedömningen om socialbidrag skall äga rum får socialnämnden beakta andra tillgångar i hemmet. Anledningen till detta är att den enskilde skall i så stor mån som möjligt tillgodose sina behov själv eller på ett annat sätt än genom bistånd enligt 4 kap. 1§ SoL. På grund av den principen kan därför socialnämnden beakta att sonen får bidrag, vilket gör att socialnämnden kan sänka socialbidraget då hon kan tillgodose sina behov på ett annat sätt. De tillgångar som inte får beaktas av socialnämnden vid en sådan bedömning är om din son hade en egen inkomst på grund av eget arbete (4 kap. 1a§ SoL). I er aktuella situation har din son dock inte arbetat ihop pengarna vilket gör att undantaget inte blir aktuellt. Din sons underhåll och studiebidrag kan på så sätt ses som en tillgång för mamman som socialnämnden kan ha med i sina beräkningar av socialbidraget. Vad händer i praktiken i er situation?Det finns dock ingenting i lagen som säger att din son måste dela med sig av pengarna eller att socialnämnden kan begära att mamman skall få pengarna till sitt konto. Utan detta handlar mer om att det är en fråga som lämnas till hushållet. Slutsats:Det finns inget rättsligt tvång till att din son skall överföra pengarna till mammans konto. Däremot kan socialnämnden beakta att mamman har tillgång till pengarna (genom att sonen som bor hemma har tillgångar) och genom det ge henne mindre i socialbidrag. Just på grund av att hon har en möjlighet att tillgodose sina behov på annat sätt, även om utfallet kanske inte rent praktiskt blir så. Slutligen blir det alltså tal om en samvetsfråga i själva familjen.Har du fler funderingar så tveka inte på att höra av dig till oss på Lawline igen! Vill du ha en mer djupgående juridisk hjälp rekommenderar jag dig starkt att boka en tid en av våra duktiga jurister här på Lawline. Jag hoppas nu att jag har kunnat besvara din fråga och att du finner klarhet i situationen!Allt gott,

Tillämplig förvaltningsrättslig lag för handläggningen av visst ärende

2019-12-06 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hej, jag undrar generellt över när förvaltningslagen resp. kommunallagen får aktualiseras? Till exempel i ett fall med en kommunal socialnämnds handläggning av ett ärende; vilken av lagarna gäller (utöver de specifika bestämmelserna i SoL)? Svara gärna även med en generell huvudregel / tankevägledning.Med vänliga hälsningar,Förvirrad förvaltningsrätt-student
Henrik Witt-Strömer |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I detta svar kommer jag att använda förkortningarna FL för förvaltningslagen och KL för kommunallagen.MetodDu är knappast ensam om att tycka att det kan vara komplicerat att orientera sig fram till vilken förvaltningsrättslig lag som reglerar handläggningen av en viss fråga. Jag skulle själv rekommendera följande metod, som även lärs ut på juristprogrammet i Uppsala:– Av 1 § FL framgår att FL är tillämplig på handläggning av ärenden hos förvaltningsmyndigheterna och handläggning av förvaltningsärenden hos domstolarna. Det är därför bra att låta metoden utgå från FL.– 2 § FL begränsar FL materiellt, genom att fastslå att vissa av FL:s bestämmelser (9 § 2 st, 10–12 §, 16–20 § och 23–49 §) inte är tillämpliga vid handläggningen av sådana ärenden hos myndigheter i kommuner och landsting där besluten kan laglighetsprövas genom att överklagas enligt 13 kap KL.Man får således vända sig till 13 kap KL, närmare bestämt 13 kap 2 § KL, för att se vilka beslut som kan överklagas. Av paragrafen framgår att följande beslut kan överklagas: (1) Beslut av fullmäktige eller den beslutande församlingen i ett kommunalförbund. (2) Beslut av en nämnd eller ett partssammansatt organ, om beslutet inte är av rent förberedande eller rent verkställande art. (3) Beslut av förbundsstyrelsen eller en annan nämnd eller ett partssammansatt organ i ett kommunalförbund, om beslutet inte är av rent förberedande eller rent verkställande art, och (4) Sådana beslut av revisorerna som avses i 12 kap 11 § KL. Som brasklapp framgår av 13 kap 3 § KL att 13 kap KL inte gäller om det i lag eller annan författning finns särskilda bestämmelser om överklagande. Med juridisk terminologi skulle sägas att 13 kap 3 § KL föreskriver att 13 kap KL är subsidiärt i förhållande till annan rätt.Tillåt mig sammanfatta den andra punkten: (A) FL är tillämplig i sin helhet om beslutet inte kan överklagas enligt 13 kap KL. (B) Delar av FL är tillämpliga om beslutet kan överklagas enligt 13 kap KL, medan andra delar inte är det. (C) Beslutet kan överklagas enligt 13 kap KL om det är ett av besluten enligt (1)–(4) i stycket ovan, och det inte finns annan lag eller författning som reglerar överklagandet. I detta fall är alltså FL trots allt tillämplig i sin helhet (åtminstone föreskriver 2 § FL ingenting annat. Se dock 4 § FL, som kommenteras nedan).– (Detta steg av metoden inte relevant för din fråga, men jag nämner det ändå för att metoden ska vara komplett) Även 3 § FL begränsar FL materiellt, genom att fastslå att vissa av FL:s bestämmelser inte är tillämpliga i brottsbekämpande verksamhet hos Kustbevakningen, Polismyndigheten, Skatteverket, Säkerhetspolisen, Tullverket eller åklagarmyndigheter.– Av 4 § FL framgår att om någon annan lag eller en förordning innehåller någon bestämmelse som avviker från FL, tillämpas den bestämmelsen och inte bestämmelsen i FL. Detta gäller oavsett vilken av FL:s bestämmelser som den andra lagen eller förordningen "kolliderar" med. Även FL är alltså subsidiär i förhållande till annan rätt.SammanfattningSammanfattningsvis bör du alltså alltid utgå från FL är tillämpligt i någon mån, så länge lagen enligt 1 § FL är tillämplig. 2 § FL kan begränsa FL delvis men inte helt. 4 § FL kan i teorin göra att FL överhuvudtaget inte är tillämplig, men innebär i regel att lagen begränsas i mindre mån.Ditt exempelDu kommer även med ett eget exempel, som jag nu ska besvara med hjälp av min metod.1. Exemplet rör handläggningen av ett ärende hos en förvaltningsmyndighet. Enligt 1 § FL är således FL tillämplig.2. Eftersom ärendet handläggs av en kommunal nämnd kan beslut i ärendet överklagas enligt 13 kap 2 § 2 p KL, om inte samtliga beslut i ärendet är av rent förberedande eller rent verkställande art. Enligt 2 § FL är således FL endast tillämplig i begränsad mån.3. De delar av FL som ännu är tillämpliga gäller enligt 4 § FL endast i den mån det inte finns bestämmelser i andra lagar eller i en förordning som avviker från bestämmelsen i FL.Vänligen,

Kan en person omfattas och få stöd av både LSS och SoL under samma tidsperiod?

2019-12-28 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hej! Kan en person omfattas och få stöd av både Lss och Sol under samma tidsperiod?
Erika Redelius |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om SoL och LSSMed SoL menas socialtjänstlagen och med LSS lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. LSS riktar sig mot en betydligt mer begränsad personkrets än SoL.4 kap 1 § SoL är den enda tydliga paragrafen i lagen med tydliga rättigheter för den enskilde. Lagen är en så kallad ramlag, vilket innebär att majoriteten av lagbestämmelserna istället riktar sig till de som arbetar inom socialtjänst. Paragrafen säger att den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning och för sin livsföring i övrigt, så länge förutsättningarna i paragrafen är uppfyllda. Detta gäller främst försörjningsstöd, eller socialbidrag som det brukar kallas.LSS är en rättighetslagstiftning, och ett komplement till SoL. Den gäller framförallt människor som redan omfattas av SoL. De personkretsar som kan falla in under LSS finns i 1 § LSS, och själva rättigheten finns i 7 § LSS. Personkretsarna omfattar just vissa funktionshindrade.Kan en person omfattas och få stöd av både LSS och SoL under samma tidsperiod?Ja, det är fullt möjligt att omfattas av båda lagarna samtidigt. Majoriteten av de som omfattas av LSS får även stöd enligt SoL. Eftersom kraven för att omfattas av LSS är högre gäller dock inte motsatsen, och det är vanligt att omfattas av SoL utan att kunna få stöd enligt LSS.Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Hur långt stäcker sig myndigheter krav på god förvaltning?

2019-12-14 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hej i Norrköpings kommun vid ansökan om ekonomiskt bistånd och vid avslagsbelut, så delges den sökande endast upprättad handling delvis. Den sökande får utav hela utredningen ett papper där det framgår om man fått avslag eller bifall. Den sökande får inte vid avslagsbeslutet hela underlaget som beslutet grundar sig på. Om klienten vill ha hela beslutet så få denne kontakta handläggaren för att begära detta, vilket jag kan tycka inte är i enlighet med Förvaltningslagen som säger att den sökande ska kunna tillvarata sina egna intressen och att myndigheten ska vara behjälplig utan onödig dröjsmål. Är det korrekt förfarande och om inte hur anmäler man?
Sabrina Curan |Hej! Stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Det stämmer mycket riktigt att dessa frågor regleras i förvaltningslagen (FL). Lagen fastställer förvisso att myndigheter som omfattas av lagen har vissa så kallade serviceskydligheter för att uppfylla grunderna för god förvaltning (5-8 §§ FL). Däremot torde detta inte innefatta att hela underlaget ska bifogas till ett beslut. Däremot ska du ha rätt till dessa handlingar i det fall du begär ut dem. Hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att vända dig till Lawline. Med vänlig hälsning,

Vad följer av socialnämndens utredningsansvar?

2019-12-10 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hej!En familjevän till mig utreds idag för lvu av socialtjänsten men handläggaren som utreder denne personen har aldrig någonsin träffa den som utreds min fråga är om socialtjänsten utreder en person har handläggaren som utreder någon form av plikt eller tvång att träffa den som utreds?
Evelina Sjöberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Bestämmelser som reglerar din fråga hittar vi huvudsakligen i socialtjänstlagen (SoL). Vad följer av socialnämndens utredningsansvar?Socialnämnden har en skyldighet att utreda frågor som kan medföra ett omhändertagande med stöd av LVU (11 kap 1 § SoL). När ärendet handlar om barn så följer det också ett utvidgat ansvar att göra utredning vilket innebär att socialnämnden får konsultera sakkunniga och även ta de kontakter som de finner vara nödvändiga för deras utredning (11 kap. 2 § SoL). Har socialnämnden en skyldighet att låta barnet komma till tals?När en utredning pågår som rör ett barn så har barnet också rätt att få information av socialtjänsten om det som anses relevant och socialnämnden ska även låta barnet komma till tals i utredningen (11 kap. 10 § SoL). Detta innebär att barnet i samtal med socialnämnden ska lämnas utrymme att berätta och svara på frågor som är av betydelse för utredningen. I vissa fall kan det vara så att barnet inte lämnas tillfälle till detta. Det kan exempelvis handla om att barnet är för alldeles litet för att kunna berätta eller svara på frågor eller om barnet tillsammans med sina vårdnadshavare inte dyker upp på de tider som bokats in för besök. Om barnet inte har lämnats tillfälle att komma till tals behöver socialnämnden tydligt motivera orsaken till detta. Då behöver också socialnämnden istället kartlägga vad den unge har för inställning till åtgärden som utredningen avser. Om barnet är över 15 år har det rätt att föra egen talan i dessa typer av utredningar (11 kap. 10 § andra stycket SoL). SammanfattningSocialnämnden har en skyldighet att låta barnet komma till tals under de utredningar som rör en åtgärd som avser barnet. Detta innebär att socialnämnden som utgångspunkt träffar de barn som kan komma att omhändertas med stöd av LVU. I vissa fall om det finns en tydlig motivering så kan detta underlåtas. Detta kan handla om att barnet är alldeles för litet eller att socialnämnden inte har kunnat träffa barnet till följd av att inbokande möten har missats eller åsidosatts av barnet och dennes vårdnadshavare. Jag hoppas att detta gav dig svar på din fråga! Vänligen,

Hur förvaltningslagen omfattar socialtjänsten.

2019-12-04 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Vad i Förvaltningslagen är det som socialtjänsten måste följa? Är det enbart de paragrafer i Förvaltningslagen som nämns i 11 kap. 8 § SoL, eller berörs socialtjänsten av fler paragrafer än dessa?
Josefine Bågholt |Hej, och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Förvaltningslagen (FL) är en miniminivå för förvaltningsmyndigheter. Socialtjänsten som är en sådan förvaltningsmyndighet omfattas på så vis också av de bestämmelserna som återfinns i förvaltningslagen. Däremot går lagstiftningar som socialtjänstlagen (SoL) framför förvaltningslagen vid avvikande bestämmelser (4§ FL). Detta innebär att förvaltningslagen är tillämplig i grunden och socialtjänsten skall efterfölja dess bestämmelser men om SoL säger något annat än det som står i förvaltningslagen (något avvikande), så skall detta gälla istället för bestämmelserna i förvaltningslagen. 11:8 SoL påvisar det jag nämnde ovan. Paragrafen säger att vissa paragrafer i förvaltningslagen är tillämpliga trots att SoLs bestämmelser är de som gäller. Just på grund av att SoL inte har några andra bestämmelser som reglerar områdena. Jag hoppas nu att jag har kunnat svara på din fråga på ett förståeligt sätt!Har du fler frågor så tveka inte på att höra av dig igen till oss på Lawline! Allt gott!