Skicka handling på annat sätt än per post

2019-03-17 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hej! Vad blir det för konsekvenser om en förvaltningsmyndighet inte skickar en handling via post (9 §, Förordning (2003:234) om tiden för tillhandahållande av domar och beslut, m.m.). Blir det JO anmälan, skadeståndsansvar eller händer ingenting? Tack på för hand förvirrad medborgare.
Henrik Witt-Strömer |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det händer – för att uttrycka saken krasst – ingenting särskilt när en förvaltningsmyndighet gör fel. Det går att tala om olika specialfall, såsom när domstolar uppenbart dömer fel. Ett rättsfall som rör handlingar som inte skickas per post är NJA 2018 s 487. I fallet hade en domstol olämpligt skickat handlingarna till en viss e-postadress, tillhörande ett bolag. Därefter började en tidsfrist löpa, under vilken bolaget behövde vidta en viss åtgärd för att inte domstolen skulle döma i enlighet med motpartens yrkande (så kallad tredskodom). Mottagaren såg dock inte handlingen på denna e-postadress. Domstolens agerande ansågs fel, och utgången blev att bolaget fick en ny tidsfrist på sig att vidta åtgärden. Är din situation en liknande kan det vara bra att upplysa myndigheten om att du inte nåtts av handlingen.Huruvida du ska JO-anmäla detta avgör du. Det ska betonas att det lagrum du hänvisar till, 9 § förordningen om tiden för tillhandahållande av domar och beslut, m.m, inte föreskriver något absolut krav på myndigheten att skicka handlingen per post, utan endast föreskriver att den bör skickas så. Jag har också svårt att se att JO skulle prioritera ärendet, om det enda som myndigheten gjort fel (om den nu gjort fel – det kan jag inte med säkerhet uttala mig om) är att skicka handlingen på annat sätt, men den t.ex nått dig ändå. Är omständigheterna annorlunda kan även bedömningen bli annorlunda, men jag har tyvärr svårt att uttala mig om omständigheter så spekulativt.Jag kan slutligen uttala mig om skadestånd. Myndigheter ska ersätta skador som vållas genom fel eller försummelse vid myndighetsutövning i verksamhet för vars fullgörande myndigheten svarar, och även skador som vållas av att myndigheten genom fel eller försummelse lämnar felaktiga upplysningar eller råd, och även då endast om det med hänsyn till omständigheterna finns särskilda skäl för skadeståndet (3 kap 2–3 § skadeståndslagen). Det kanske centralaste begreppet här (jag vill betona att det inte bara är denna fråga som måste avgöras) är skada. Om du på något vis "blivit fattigare"av att handlingen inte skickades per post kan du således kräva skadestånd motsvarande denna summa. Ett exempel på detta är om du gjort vissa investeringar som visat sig dåliga, och som du inte gjort om handlingen skickats per post och du således upplysts om något som fått dig att avstå. Det krävs som sagt också särskilda omständigheter som talar för ett skadestånd, t.ex att myndigheten varit väl medveten om att investeringen var beroende av upplysningarna. Det finns dock inget i din fråga som jag tycker tyder på någonting annat än att du undrar om det i sig är skadeståndsgrundande att skicka handlingen på annat vis än post när den bör skickas per post. Så är inte fallet.Sammanfattningsvis tror jag inte att det kommer hända särskilt mycket för att handlingen inte skickats per post. Frågan är dock något beroende av de närmre omständigheterna.Vänligen,

Överklaga ett beslut som vunnit laga kraft

2019-03-16 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hej! Jag upplever mig felaktigt behandlad av en kommuns socialtjänst rörande ekonomiska bistånd när jag var ungdom på slutet av 1990-talet (vilket har påverkan än idag) och funderar på vilka juridiska möjligheter det finns att klaga på beslut så långt efteråt samt i så fall vilken instans det skulle vara? Antar att varken förvaltningsrätt eller JO tittar över när så lång tid har gått? Går det att nå uppgörelser med en kommun om man är överens om att felaktiga beslut har fattats utan att gå till domstol? Nyfiken och tacksam för svar.
Sam Naderi |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Allmänt om lagakraftvunna domarHuvudregeln är att ett förvaltningsbeslut vinner laga kraft tre veckor från den dag då den som överklagar fick del av beslutet genom den myndigheten som beslutet om saken, enligt 44 § förvaltningslagen. Ett beslut som vunnit laga kraft kan inte längre angripas genom ett överklagande. Då beslutet togs 1990, har det alltså gått 29 år sedan beslutet vunnit laga kraft, varför den inte längre kan överklagas. Det finns dock extraordinära rättsmedel som kan användas i syfte att få ett felaktigt beslut omprövat. Dessa är resning, återställande av försutten tid och rättsprövning. Rättsmedlet som möjligtvis skulle kunna tillämpas i ditt fall är resning som regleras i 37 b § FPL. Resning beviljas i ett mål eller ärende om det på grund av något särskilt förhållande finns synnerliga skäl att pröva saken på nytt. Det finns alltså ingen tidsgräns inom vilket resning måste sökas. Ju tidigare man söker dock, desto större chans har man att få sin resning beviljad. Instansen som i ditt fall skulle pröva målet om resning är kammarrätten då beslutet togs av socialtjänsten som är en förvaltningsmyndighet, se 8 § 3 p. lag om allmänna förvaltningsdomstolar. Rekvisiten för resningFör att beviljas resning ska det handla om ett beslut som har en viss grad av rättsliga, personliga, ekonomiska eller faktiska verkningar. Det ska dock även som ovan nämnts, föreligga synnerliga skäl att pröva saken på nytt. Exempel på detta är att nya omständigheter eller bevis tillkommit som ställer saken i en "helt eller delvis ny dager". Bedömningen i ditt fallDå det nästan gått 30 år sedan domen vunnit laga kraft kommer det förmodligen vara mycket svårt att få beslutet prövat på nytt. Förmodligen kommer inte heller JO göra en utredning pga. att det gått så långt tid. Du kan försöka kontakta socialnämnden i din kommun i syfte att nå en uppgörelse men även detta kommer förmodligen bli svårt. Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Jäv i kommunal nämnd

2019-03-14 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |En vice ordförande i en kommunal nämnd ägde ett företag som för många år sedan byggde en betydande del av kommunens fastigheter och många av dessa fastigheter är det problem med idag. Min bedömning är att det är delikatessjäv när dessa fastigheter tas upp i nämnden. V ordförande har varit med i beredningen och även på nämndmöte när ärenden behandlas. Personen i fråga har inte berättat för nämnden om sin bakgrund. Hur förhåller man sig till detta lagligt?
Stephanie Fjeldseth |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Precis som du själv nämner kan det vara så att den vice ordförande omfattas av jävsreglerna i kommunallagen. Det kan röra sig om sakägarjäv om saken angår den förtroendevalde på så sätt att saken det berör medför skada eller nytta för personen (6 kap. 28 § 1p. KomL). Det kan också röra sig om delikatessjäv om det föreligger någon annan särskild omständighet som är ägnad att rubba förtroendet för personens opartiskhet (6 kap. 28 § 5p. KomL).Förtroendevaldas ansvar att anmäla jäv Det är upp till varje enskild förtroendevald att bedöma huruvida denne borde delta i behandlingen av ett ärende där en jävssituation kan uppstå. Om den förtroendevalda fortsätter att deltaga eller närvara i ärendet och fråga om jäv har uppkommit ska nämnden snarast besluta i jävsfrågan (6 kap. 30 § 3st. KomL). Av tidigare beslut från JO framgår att det räcker med att föreligger någon omständighet som utifrån sett är ägnad att negativt påverka tilltron till handläggningen sker utan påverkan av ovidkommande hänsyn. En jävig förtroendevald ska inte delta vid handläggningen av ärendetEn förtroendevald som är jävig i ett ärende hos en nämnd får inte deltaga eller närvara vid handläggningen av ärendet enligt 6 kap 30 § KomL. Om det tas beslut i frågan eller ärendet trots jäv får detta beslut överklagas i samband med detta. Föreligger jäv är beslutet nämligen inte fattat i laga ordning. Av 13 kap kommunallagen innebär det att det överklagade beslutet ska upphävas (13 kap 8 § p1 KomL). Förutom att överklaga beslutet kan du även JO-anmäla handläggningen av ärendet. Mer om detta hittar du här.Hoppas du fick svar på din fråga! Vänliga hälsningar,

felaktig bouppteckning?

2019-03-10 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Min far dog 23 dec. 1995. När går den tiden ut för att vi skall återta bouppteckningen? Det finns flera fel tycker vi som vi måste ta upp på nytt.
Lisa Olsson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline. När bouppteckningen skrivits under av samtliga dödsbodelägare skickas den in till skatteverket för registrering senast en månad efter upprättandet. 20 kap. 8 § ärvdabalken. Det ska ha gått till på det viset ärvdabalken 20 kap. 9 § föreskriver och ett fel skulle vara om en dödsbodelägare inte kallats till förrättningen. Sedan från den dag ni tog del av beslutet från skatteverket hade ni tre veckor på er att överklaga beslutet enligt 44 § förvaltningslagen, då skatteverket är en förvaltningsmyndighet under regeringen. Det är alltså alldeles försent för den ordinära överklagandevägen. Det framgår inte exakt vad ni tycker är fel i bouppteckningen men om det är något allvarligt råder jag er att kontakta juristerna här på Lawline. Om det är fråga om något extraordinärt finns möjlighet till resning: domstol får pröva ärendet på nytt om det finns synnerliga skäl på grund av något särskilt förhållande 37 b § förvaltningsprocesslagen. Det kan bli fallet i förvaltningsbeslut om det skett något allvarligt fel och nya omständigheter att beakta som inte kunde tas hänsyn till i det ursprungliga beslutet. Ytterligare exempel: regler/lagar har tillämpats i strid mot högre normer såsom grundlag, regler har tillämpats lagstridigt, nya bevis. Återställande av försutten tid: 37 c § förvaltningsprocesslagen en överklagandetid eller omprövningstid som har gått ut återställs. Domstolen kan besluta om detta om det finns giltig ursäkt varför man inte överklagat (ni visste kanske inte om vissa omständigheter). Med vänliga hälsningar

Underhållsskyldighet för barn placerat på HVB-hem

2019-03-16 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |En bekant har ett barn som han betalar underhåll för. Barnet är nu placerat på HVB-hem. Ska pappan betala både underhåll till mamman och till HVB-hemmet eller endast till HVB-HEMMET?
Sam Naderi |Hej, tack för att du vänder till Lawline med din fråga!När ett barn genom socialnämndens försorg får vård i ett annat hem än det egna, är föräldrarna skyldiga att i skälig utsträckning bidra till kommunens kostnader enligt grunder som regeringen föreskriver, enligt 8 kap. 1 § 2 stycket socialtjänstlagen. Pappan och mamman ska alltså tillsammans betala en skälig del av kommunens kostnader. Med andra ord behöver pappan endast betala till HVB-hemmet så länge barnet är placerat hos dem. Jag hoppas du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Anmälan till Socialnämnden om att barn far illa

2019-03-16 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |En minderårig flicka vägrade vid ett besök hos mig att gå hem till sin pappa som hon är mycket rädd för.Jag gjorde en anmälan till soc.jouren och flickan blev placerad i jourhem. För flickan har jag varit en av de få personer som hon känt tillit till. Kan jag via soc. få veta hur flickan har det? De menar att jag ska ha vårdnadshavarens medgivande. Han vill inte ge detta. Jag fick lov att skriva till flickan och förklara den snabba placeringen i jourhemmet. Jag vill inte att hon ska känna att jag svek henne. MEN hur vet jag att brevet når henne???? Kan soc. kolla detta och delge mig utan att bryta sekretess?
Isabella Arsov |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Återkopplingsplikt vid anmälan om att barn far illaMyndigheter och yrkesverksamma är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden vid kännedom eller misstanke om att barn far illa. Denna skyldighet åligger myndigheter och deras anställda vars verksamhet berör barn och unga, myndigheter inom hälso- och sjukvården, annan rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet, socialtjänsten, kriminalvården, polismyndigheten och säkerhetspolisen, 14 kap 1 § Socialtjänstlagen. Av din fråga framgår inte om du omfattas av någon av dessa verksamheter men om så är fallet har du rätt att bli informerad om utredning har inletts eller inte eller redan pågår, 14 kap 1 b §§ Socialtjänstlagen.Uppgift om att utredning har inletts eller inte eller redan pågår ska inte lämnas ut om det är olämpligt. Som exempel kan nämnas den situationen när vårdnadshavaren ännu inte underrättats om att en utredning har inletts- då kan det vara olämpligt att anmälaren får kännedom om att en utredning inletts före vårdnadshavaren. Också om det kan antas leda till att insatser försenas eller försvåras, och därmed får till följd att barnets möjlighet att få nödvändigt skydd och stöd försämras är att betrakta som olämpligt. Även hänsyn till familjens integritet eller till socialnämndens utredningsarbete kan inskränka möjligheten att lämna ut uppgift om en utredning.SekretessInnehållet i beslutsunderlaget eller annat underlag om vad som utreds får inte lämnas ut, det är enbart beslutet om att inleda utredning som kan utelämnas, 26 kap 1 § offentlighets- och sekretesslagen. Sådana uppgifter kan endast lämnas ut med samtycke från vårdnadshavaren i och med att flickan är minderårig, 10 kap 1 §, 12 kap 3 § offentlighets- och sekretesslagen. I frågan framgår inte flickans ålder men i vissa fall kan den underårige själv disponera över sin sekretess och lämna samtycke för utlämnande med hänsyn till mognad och ålder, 12 kap 3 § offentlighets- och sekretesslagen. Även de aktuella uppgifternas innehåll samt vilken typ av ärende som det är fråga om kan vägas in i bedömningen. Det kan alltså räcka med flickans samtycke beroende på hur gammal hon är och huruvida hon förstår innebörden av att efterge sekretess.Socialnämnden bör erbjuda barnet, vårdnadshavaren och dig ett möte om det med hänsyn till barnets bästa är lämpligt, det är dock frivilligt att delta i mötet,1 a§ Socialtjänstlagen. Skäl för att inte ha ett möte kan vara att anmälan rör misstanke om brott mot barnet i hemmet, hedersrelaterat våld och förtryck, eller att nämnden har annan information som gör mötesformen olämplig.Vad gäller brevet bör Socialtjänsten kunna berätta om flickan har fått brevet utan att sekretess röjs eftersom det inte är någon uppgift som omfattas av sekretessen. De får däremot inte svara på ett sätt som skulle kunna avslöja om flickan fortfarande är kvar på jourhem eller har förflyttats någonstans eftersom det är en uppgift som omfattas av sekretessen i 26 kap 1 § offentlighets- och sekretesslagen.Hoppas du fick svar på din fråga! Hör gärna av dig igen om det är något mer du undrar över!Vänligen

inskränkning av elektroniska kommunikationsmedel vid vård enligt LPT

2019-03-12 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hej.Hur långt får personal vid en psykiatrisk enhet inskränka en persons rätt till elektronikska kommunikationstjänster?ExempelOm en person med paranoid psykos som vårdas enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård blir belagd med inskränkning av elektroniskakommunikationstjänster efter det att hon ringt polis vid upprepade tillfällen och anmält brott som inte har begåtts. De samtalen bedöms vara till men för personens vård.Hur långt sträcker sig kommunikationsförbudet? Har patienten rätt att ringa samtal till anhöriga och myndigheter eller kan personal helt neka personen den rätten? Kan personal kräva att få vara med om patienten ska ringa och även lyssna in på samtalet genom att ha samtalet på högtalare? Med vänliga hälsningar David.
Stephanie Fjeldseth |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag ska försöka tydliggöra regleringen kring tvångsåtgärder utefter den information du lämnat. Kommunikationstjänster som mobiltelefon får inskränkas för att bryta ett destruktivt beteende som patienter har till följd av personens sjukdomstillstånd (20 a § LPT).Grund för inskränkande av elektroniska kommunikationsmedelBeslutet ska grundas på konkreta och tydliga omständigheter som visar att personen missbrukat sin rätt att använda de elektroniska kommunikationstjänsten. Det ska även finnas en välgrundad anledning till att missbruket av kommunikationstjänsten kommer inträffa igen.Möjlighet att överklaga beslutetBeslutet att inskränka kommunikationstjänsten gäller i högst två månader enligt 22 b § LPT och kan överklagas till förvaltningsdomstol enligt 32 § LPT.Avvägning mellan åtgärd och hänsyn till patienten Åtgärden att inskränka elektroniska kommunikationsmedel ska om möjligt avgränsas till vissa delar, exempelvis kommunikation med viss person. Om möjligt kan personalen vara med vid vid användning kommunikationsmedel. Enligt förarbeten till LPT krävs att det görs en noggrann avvägning mellan dels åtgärden men också med hänsyn till patienten (Prop. 2005/06:195 s. 23 f.) I det fall du refererar till har chefsöverläkaren beslutat att inskränkningen av de elektroniska kommunikationsmedel för att byta ett destruktivt beteende hos patienten. Troligtvis har det bedömts att patienten för en tid helt och hållet kräver den inskränkning är befogad. Inskränkningen ska övervägas fortlöpande. Patienten har dock möjlighet att överklaga beslutet enligt ovanstående reglering.Hoppas du fick svar på din fråga! Vänliga hälsningar,

Kan jag överklaga ett tjänsteutlåtande till ett bygglovsärende?

2019-03-09 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Jag har ansökt om ett bygglov för nio lägenheter på en avstyckningsplan vilket inte har några begränsningar mer än 4,5 meter till grannarna.enligt ett tjänsteutlåtande från min handläggare skulle bygglovet bifallas men efter två domar i möd på betydligt större hus som fick avslag så ändrade han sig o ända motiveringen jag fått ar anpassningskraven 9kap 30 plan o bygglagen.kan man stoppa ett bygge utan avvikelse o hur går jag vidare i länsstyrelsen
Pegah Fazli |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Enligt 32 § förvaltningslagen måste ett beslut motiveras på ett klargörande sätt. Det innebär att den ska nämna de lagregler beslutet grundar sig på samt vilka omständigheter som haft avgörande inverkan på utgången. I det här fallet innebär det alltså att förutom att nämna anpassningskraven och 9 kap. 30 § plan- och bygglagen måste man även förklara varför det planerade bygget inte uppnår de nämnda paragrafernas krav och förutsättningar. Du uppger dock att beskedet nått dig genom ett tjänsteutlåtande från din handläggare. Ett tjänsteutlåtande är inte ett beslut, vilket innebär att kraven på en klargörande motivering enligt förvaltningslagen inte gäller. Du måste således invänta det slutliga beslutet, och först då kommer det antagligen finnas en mer utförlig förklaring till myndighetens ställningstagande. Det är också först då du har möjlighet att överklaga beslutet till Länsstyrelsen (13 kap. 3 § plan- och bygglagen). Vad exakt du ska basera ditt överklagande på beror i sin tur på på vilka grunder du fått ett avslagsbeslut. Om det rör sig om att byggnaden inte tar tillräcklig hänsyn till omgivningens kvalitéer eller om lägenheterna avviker från antagen detaljplan ska du förklara på vilket sätt detta inte stämmer, bland annat genom att kolla i detaljplanen eller omgivningen och på så sätt bygga på din argumentation.Du har valt att få ett efterföljande telefonsamtal. Jag kommer därför ringa till dig imorgon kl 12.00. Skulle tiden inte passa får du gärna du höra av dig till pegah.fazli@lawline.se så vi kan komma överens om en annan tid! Vänligen