Vad innebär myndigheters kommuniceringsskyldighet?

2019-01-06 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Myndighetens kommuniceringskravHej! Enligt den nya förvaltningslagen 25 § ska allt material kommuniceras innan en myndighet fattar beslut i ett ärende. I tidigare lag gällde kommuniceringskravet om det kommit in uppgifter från andra. Vad gäller nu?Är det nödvändigt för en myndighet att kommunicera om det är den sökande själv som lämnat alla uppgifter?Vad är det den sökande ska få tillfälle att yttra sig över?
Amanda Kinnander |Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Här är den aktuella lagtexten i förvaltningslagen 25 §:"Innan en myndighet fattar ett beslut i ett ärende ska den, om det inte är uppenbart obehövligt, underrätta den som är part om allt material av betydelse för beslutet och ge parten tillfälle att inom en bestämd tid yttra sig över materialet."I den gamla förvaltningslagen var det tydligt att det var material som någon annan än den sökande själv tillfört ärendet som skulle kommuniceras ut till den sökande. I den nya förvaltningslagen har denna formulering valts bort och ersatts av en skyldighet som innebär att "allt material av betydelse" ska kommuniceras ut med undantag för sådant material som är "uppenbart obehövligt". Det material som ska kommuniceras ut är det material som påverkar myndighetens ställningstagande i frågan som beslutet gäller. Med uppenbart obehövligt menas alltså att materialet inte ligger till grund för myndighetens beslut. Om en myndighet är osäker på om material ska kommuniceras eller inte ska man dock ta det säkra före det osäkra och kommunicera materialet till den sökande.Syftet med kommunikationskravet är att den sökande ska få möjlighet att påverka beslutet genom att "yttra sig över" eller lämna synpunkter på materialet som kommer läggas till grund för beslutet. Det ger uttryck för principen att ingen får dömas ohörd, vilket är en grundläggande rättsprincip i demokratiska stater och även ses som en mänsklig rättighet, Europakoventionen art. 6. Material som den sökande själv har lämnat till myndigheten kan mycket väl vara relevant för myndighetens slutliga beslut. Det bör av förklarliga skäl dock inte finnas något stort behov för den sökande att lämna synpunkter på det material som en själv har lämnat in. I och med formuleringen i förvaltningslagen 25 § tolkar jag det trots allt som att det är just det material som påverkar myndighetens beslut som ska kommuniceras ut, vilket även kan inkludera det material som den sökande själv har lämnat in. Om myndigheten tycker att det är uppenbart obehövligt att lämna ut det materialet behöver de dock inte göra det. Men som tidigare nämnt så ska myndigheten vid tveksamhet välja att följa huvudregeln och helt enkelt kommunicera ut materialet till den sökande ändå.Jag hoppas att du har fått din fråga besvarad!Vänliga hälsningar,

Lagligheten av Socialnämndens beslut om LVU

2018-12-30 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Är en dom om LVU i laga ordning när socialnämndens beslut strider mot par. 23, och 25 FL?
Makda Tesfamariam |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt 11 kap. 8 § socialtjänstlagen (2001:453) ska socialnämnden vid myndighetsutövning tillämpa 23 och 25 §§ förvaltningslag (2017:900). 23 § FL handlar om utredningsansvaret, dvs. att en myndighet ska se till att ett ärende blir utrett i den omfattning som krävs. Detta bygger delvis på att en enskild part medverkar genom att ge information, och att myndigheten genom frågor och påpekanden verkar för att parten förtydligar eller kompletterar framställningen. Det finns dock begränsningar hur långt utredningsansvaret kan sträcka sig, då myndigheter inte kan lägga oändligt med tid och resurser för varje enskilt fall. Enligt 6 § FL ska ett ärende handläggas så enkelt, snabbt och kostnadseffektivt som möjligt utan att rättssäkerheten eftersätts. Alltså görs det en avvägning mellan hur långt en handläggare på socialtjänsten kan gå för att inhämta information, men detta ska inte gå ut över rättssäkerheten för den enskilde som utsätts för myndighetsutövning enligt lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga. Vidare, berör 25 § FL kommunikationsskyldigheten, som innebär att den som kan fatta ett beslut i ett ärende ska, om det inte är uppenbart obehövligt, underrätta den som är part om allt material av betydelse för beslutet och ge parten tillfälle att inom en bestämd tid yttra sig över materialet. Myndigheten får dock avstå från sådan kommunikation, om det kan befaras att det annars skulle bli avsevärt svårare att genomföra beslutet, eller ett väsentligt allmänt eller enskilt intresse kräver att beslutet meddelas omedelbart. Detta skulle kunna vara fallet i LVU-beslutet. Då jag inte har mer information om målet, är det svårt för mig att avgöra om det faktiskt strider mot 23 och 25 §§ FL. Strider det mot dessa paragrafer så brister rättssäkerheten, därför kan man inte anse att det är i laga ordning. Bedömer du att beslutet strider mot utrednings- och kommunikationskravet kan du överklaga domen eller beslutet till allmän förvaltningsrätt (40 §), förutsatt att det uppfyller kraven i 38 § FL.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Måste en viss person på myndigheten svara?

2018-12-30 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Om jag sänder ett e-post till en myndighets huvudbrevlåda (exempelvis: huvudkontoret@myndighet.se) och däri brevet skriver: "Till person X"Är det då okej för myndigheten att person Y i stället svarar på frågan och synpunkten det gäller? Och om så är fallet, måste de även skicka vidare brevet till person X eller är det okej att brevet inte ens når person X?Jag skickade enigt detta och skrev "Till X" och fick sedan svar från Y, och jag har ingen aning om X ens har fått brevet.
Clara Danelid |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Myndigheternas verksamhet regleras av förvaltningslagen (FL). Av 6 § FL framgår att myndigheten ska lämna hjälp i lämplig utsträckning till den enskilde och att detta ska ske utan onödigt dröjsmål. Det innebär normalt att någon form av svar lämnas. En handling anses vidare ha inkommit till en myndighet när handlingen når myndigheten eller en behörig befattningshavare (22 § FL).Några lagstadgade krav på att en viss person hos myndigheten ska svara finns dock inte.Med vänliga hälsningar

Myndigheters serviceplikt genom mail

2018-12-14 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hej.Undrar om kronofogden har rätt att ta betalt för att mejla mig ang en medarbetares mejl korrespondens under 3mån.På deras hemsida står det att dom har rätt att ta betalt efter 10 utskrivna sidor.Men som sagt jag vill ha det mejlat,o det är ju inga fysiska papper etc.Mvh Anders
Henrik Witt-Strömer |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Myndigheter tar inte betalt bara för att skicka mail, utan det får sägas ingå i myndigheternas serviceplikt enligt 6 § förvaltningslagen.Det är ganska vanligt att myndigheter tar betalt för att tillhandahålla utskrifter till allmänheten. Detsamma gäller till exempel domstolarna, som ofta tar betalt för att skriva ut domar till allmänheten, men som kostnadsfritt mailar domar oavsett sidantal.Vänligen,

Har jag rätt att ta del av ett beslut som rör mig?

2018-12-31 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Om jag fått ett för mig felaktigt beslut angående avslag för en bostad i ett kommunalt bostadsbolag. Har jag rätt att se beslutet?
Greta Apelman | Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! För att ta del av myndigheters handlingar krävs att de är allmänna. Huvudregeln är att en handling allmän när den har skickats till kommunen, när den arkiveras här eller har upprättats här. Bara vid undantag blir handlingar sekretessbelagda. Alla har rätt att ta del av allmänna handlingar, som exempelvis domar och beslut, såvida de inte är skyddade av sekretess. Det görs därför en sekretessprövning innan en handling lämnas ut i varje enskilt fall. En myndighet som meddelar ett beslut i ett ärende ska så snart som möjligt underrätta den som är part om det fullständiga innehållet i beslutet, om det inte är uppenbart obehövligt. (33 § förvaltningslagen, FL.)Ett beslut som kan antas påverka någons situation på ett inte obetydligt sätt ska innehålla en klargörande motivering, om det inte är uppenbart obehövligt. En sådan motivering ska innehålla uppgifter om vilka föreskrifter som har tillämpats och vilka omständigheter som har varit avgörande för myndighetens ställningstagande. (32 § FL.)Parterna i ett mål ska alltid få beslutet/domen när målet är avslutat.Du ska ha rätt att få ta del av beslutet som rör dig om det inte finns särskilda skäl som talar emot det. Att beslutet rör dig talar starkt för att du har all rätt att ta del av beslutet och rätt att begära en motivering till beslutet. Du borde kunna begära ut handlingen i sin helhet då det är en allmän handling. Om du skulle ha några fler frågor är du välkommen att höra av dig till Lawline igen! Vänligen

Formkrav för myndighetsbeslut

2018-12-30 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Jag har fått ett avslag gällande försörjningsstöd. Avslaget är däremot inte underskrivet av den handläggare det berör trots att det står,ort datum och underskrift som avslut på brevet. Gäller detta beslut utan underskrift?
Makda Tesfamariam |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vid handläggning av ärende om försörjningsstöd är 11 kap. socialtjänstlagen (2001:451) tillämplig. Enligt 11:8 SoL ska förvaltningslagen (2017:900) tillämpas vid bl.a. dokumentation av beslut. I 31 § FL anges vad som ska ingå i ett skriftligt beslut, dvs. datum, vad beslutet innehåller, vem eller som fattat beslutet m.m. Det finns dock inget krav att det ska finnas någon signatur på pappret för att det ska vara giltigt. Detta verkar endast vara ett skrivfel, vilket socialnämnden kan rätta enligt 36 § FL. Detta skiljer sig alltså från civilrättsliga avtal, där underskriften kan ha en betydande roll för avtalets bindande verkan.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Kan en kommun förelägga och utdöma vite

2018-12-23 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Kan en kommun hota med vite och utdöma detsamma
Galina Krasteva |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Kommunernas och landstingens organisation och ansvarsområden regleras i kommunallagen (KomL). Kommunerna styrs genom direktvalda politiska församlingar, så kallade kommunfullmäktige. Dessutom finns det politiska uppdrag inom kommunstyrelser, i olika nämnder och utskott (se kap. 3 KomL).Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ som representerar folket i kommunen och tar beslut i kommunens viktigaste frågor. Kommunfullmäktige beslutar vilka nämnder som ska finnas och väljer ledamöter (5 kap. 1 § KomL). Varje nämnd ansvarar för ett visst område. Exempel på nämnder som finns i många kommuner är miljönämnd, socialnämnd och byggnadsnämnd. Eftersom kommunerna själva bestämmer vilka nämnder de vill ha ser det olika ut runt om i Sverige. Alla frågor som kommer till fullmäktige förbereds i någon av nämnderna. I mindre frågor kan nämnderna besluta direkt (6 kap. 3 § KomL). Nämnderna leder och samordnar sin verksamhet inom sitt ansvarsområde och bereder även vissa ärenden till kommunfullmäktige. Nämnderna styr också vad förvaltningen ska utföra och hur budgeten ska fördelas. Dessutom ska de bevaka att målen uppfylls. Nämndernas beslutsbefogenhet kan ytterligare grundas på bestämmelser i exempelvis plan- och bygglagen, PBL och socialtjänstlagen, SoL. Den beslutanderätt som nämnderna utövar med stöd av föreskrifter i specialförfattningar innefattar ofta myndighetsutövning. Det innebär att nämnderna kan utöva tillsyn över efterlevnaden av de aktuella lagarna. Som exempel kan ges byggnadsnämndens verksamhet som ska fullgöra kommunens uppgifter enligt plan- och bygglagen, PBL. I varje kommun ska det finnas en byggnadsnämnd (12 kap. 1 § PBL). Byggnadsnämnden beslutar bland annat om lov och förhandsbesked, startbesked och slutbesked samt utövar tillsyn över byggandet och den befintliga bebyggda miljön. Byggnadsnämnden beslutar vidare om byggsanktionsavgift för vissa överträdelser. Nämnden har också möjlighet att använda sig av olika förelägganden och förbud för att åstadkomma rättelse, utförande av en åtgärd eller för att stoppa fortsatt arbete, åtgärd eller användning. Förelägganden och förbud kan i de flesta fall förenas med så kallade verkställighetsmedel, till exempel vite och handräckning. Om någon inte följer ett vitesföreläggande eller vitesförbud ska byggnadsnämnden ansöka hos mark- och miljödomstolen om utdömande av vitet (11 kap 37 § PBL).Sammanfattningsvis kan sägas att kommunens nämnder får utöva tillsyn över efterlevnaden av olika lagar genom att använda olika förelägganden och förbud som kan förenas med vite, med syfte att åstadkomma rättelse eller för att stoppa en viss åtgärd. Av 6 § lagen om viten framgår att frågor om utdömande av viten prövas av förvaltningsrätt på ansökan av den myndighet som har utfärdat vitesföreläggandet (i detta fall – någon av kommunens nämnder) eller av samma myndighet som förelagt vitet, om detta har skett efter överklagande i frågan om vitesföreläggande.Hoppas du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Kan jag överklaga ett beslut om att inleda utredning?

2018-12-10 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hej, Fick en frågan om en socialförvaltnings beslut om att inleda utredning på barn enligt 11: 1 § SoL är överklagningsbart eller ej? I mitt huvud är det förvisso ett beslut men mer ett ställningstagande socialförvaltningen gör huruvida det finns skäl att inleda utredning eller ej. Eller har jag fått det helt om bakfoten?
Ajla Velic |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Beslut om att inleda en utredning på barn enligt 11:1 SoL kan inte överklagas, (16:3 SoL é contrario). Anledningen till detta är för att utredningar gällande barn får göras mot vårdnadshavarens vilja, samtidigt som utredningen ska ske skyndsamt. När utredningen är klar så leder detta till ett beslut från Socialnämnden. Socialnämndens beslut kan överklagas genom förvaltningsbesvär, (16:3 SoL)Jag hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att ställa en ny. Med vänlig hälsning,