Vad händer om skatteverket avslår ansökan om registrering av utländsk äktenskap?

2020-10-18 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hej!Jag har skickat in en registrering utav ett utlänskt äktenskap till Skatteverket.Jag har ingen möjlighet att få fram ett original på mitt vigsel bevis som Skatteverket kräver. Vad händer om Skatteverket ger mig avslag? Vad händer då och vad har jag rätt till?
Elin Andrén | Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar det som att du har ansökt om äktenskapscertifikat hos skatteverket. Om skatteverket avslår din ansökan har du rätt att överklaga beslutet till allmän förvaltningsdomstol (40 § förvaltningsrättslagen) (6 § kungörelsen om äktenskapscertifikat). Du måste överklaga inom tre veckor från den dag du fick del av beslutet och överklagandet ska ske hos den förvaltningsrätt inom vars domkrets ärandet först prövats (14 § lagen om allmänna förvaltningsdomstolar) (44 § förvaltningsrättslagen). I en bilaga till skatteverkets beslut framgår det mer information om hur du gör för att överklaga. Där framgår det exempelvis vilken information din överklagan behöver innehålla. Jag hoppas du fick svar på din fråga! Med vänliga hälsningar,

Kan man begära att kommunen avgör ett ärende om strandskyddsdispens om det gått mer än sex månader?

2020-10-01 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hej. Jag har ansökt hos kommunen om strandskyddsdispens för utbyggnad av vårt hus. Detta är gjort med hänvisning till Miljöbalken (1998:808, 18 b § samt 18 c §). Det har nu gått nästan sex månader räknat från dess att kommunen bekräftat att de fått in allt underlag och ansökan var komplett. Det har inte hänt någonting med ärendet och ingen handläggare har blivit tilldelad det.Som jag förstått det så säger Förvaltningslagen (2017:900) under 12 § att man har rätt att skriftligen begära att myndigheten ska avgöra ärendet om det har gått mer än sex månader i första instans. I mitt fall är det Förvaltningen Bygg & miljö som ska handlägga detta ärende och räknas som myndighetsutövande som jag förstått det.Det finns dock ett undantag i Förvaltningslagen under 2 § där det framgår att ärenden som kan laglighetsprövas är undantagna några av paragraferna Förvaltningslagen, bl.a. 12 §. Min bedömning är att detta beslut om min eventuella strandskyddsdispens kan överklagas av utomstående genom laglighetsprövning och därför försvinner min rätt att begära avgörande i ärendet efter sex månader. Har jag förstått det rätt? Kan jag begära att beslut tas efter sex månader?Tack på förhand!
Elise Sohlberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som du skriver omfattas Förvaltningen Bygg och miljö av förvaltningslagen (FL). Enligt 12 § FL har en part rätt att skriftligen begära att myndigheten ska avgöra ärendet om det har gått mer än sex månader i första instans. Som du påpekade gäller dock inte dessa regler för kommunala ärenden där besluten kan laglighetsprövas (2 § FL).Kan beslut om strandskyddsdispens laglighetsprövas?Undantaget i 2 § FL gäller i sådana kommunala ärenden där besluten kan laglighetsprövas enligt den ordning som följer av 13 kap. kommunallagen. FL gäller dock fullt ut för det så kallade specialreglerade kommunala området där det kommunala beslutet har fattats med en speciallagstiftning som grund (prop 2016/17:180 s. 28). I ditt fall ligger, som du har skrivit, miljöbalken (MB) till grund för beslutet och inte kommunallagen, vilket innebär att beslutet grundas på en speciallagstiftning. Enligt ett äldre rättsfall (KamR i Sundsvall mål nr. 3732–07) är en regel dessutom att beslut som kan överklagas inte också ska kunna laglighetsprövas. Beslutet om dispens kan överprövas av länsstyrelsen enligt 19 kap. 3 b § MB. Om Länsstyrelsen upphäver kommunens beslut kan part överklaga detta till mark- och miljödomstolen. Länsstyrelsens beslut att överpröva ett dispensbeslut är dock inget hinder mot att beslutet överklagas av någon annan. I sådana fall bör handläggningen av de båda ärendena samordnas. Dessutom kan kommunens beslut om upphävning, ändring eller bildande av bland annat strandskydd överklagas till länsstyrelsen enligt 19 kap. 1 § st. 2 MB. Länsstyrelsens beslut kan därefter överklagas hos mark- och miljödomstolen. Sammantaget förefaller det vara så att beslut om strandskyddsdispens inte kan laglighetsprövas eftersom beslutet baseras på en speciallagstiftning och dessutom kan överklagas till länsstyrelse och mark- och miljödomstol. Regeringen har även uttalat att en kommunal verksamhet bör välja att tillämpa FL fullt ut vid handläggningen i ett enskilt fall när det är svårt att på förhand avgöra om ett beslut i ärendet får angripas enligt kommunallagen eller speciallagstiftning (prop. 1985/86:80 s. 82).Sammanfattning och handlingsplan:Sammanfattningsvis gäller undantagen i 2 § FL endast om beslutet kan laglighetsprövas enligt kommunallagen. I förarbetena har det dock uttalats att FL skall tillämpas fullt ut om beslutet grundar sig på speciallagstiftning. Dessutom har det framkommit i rättspraxis att beslut som kan överklagas inte också ska kunna laglighetsprövas. När det kommer till strandskyddsdispens baseras beslutet på speciallagstiftning (MB) och beslutet kan överklagas till länsstyrelsen och mark- och miljödomstolen. Detta innebär att 12 § FL ska vara tillämpligt i ditt fall. Du har alltså rätt att skriftligen begära att myndigheten ska avgöra ärendet om det har gått mer än sex månader.Har du fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt via någon av våra tjänster. Önskar du ytterligare hjälp med ditt ärende eller vill ha stöd och råd från någon av Lawlines professionella jurister kan du kontakta mig för ändamålet på elise.sohlberg@lawline.se.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Hur fungerar LVU och vad får SOC göra?

2020-09-30 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hej hur funkar lvu och jag undrar får socialen trycka ner föräldrar till ett barn som är 4 månader och vi har bara träffa vårt barn 4 gånger sen gossen föddes får det verkligen gå till så här
Liv Stålhammar |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Får socialtjänsten göra som dem vill?Socialtjänsten har en skyldighet att förebygga och ingripa att barn far illa (5 kap. 1 § socialtjänstlagen). Som huvudregel ska socialtjänstens insatser göras i samförstånd med barnens vårdnadshavare (1 § st. 1 lagen om vård av unga). Det finns dock undantag, som berättigar socialtjänsten att mot föräldrarnas vilja göra insatser för barnets välmående. Att tvångsvårda ett barn enligt LVU är ett av dessa undantag (1 § st. 2 lagen om vård av unga). Det är upp till socialtjänsten att bedöma vilka insatser som ska göras, efter att de har utrett vilka insatser som är bäst för barnet (1 kap. 2 § socialtjänstlagen). Detta innebär att socialtjänsten har en långtgående rätt i hur de väljer att hantera en familjesituation. Jag förstår att det måste kännas förfärligt att du endast fått träffa ditt barn fyra gånger sedan födseln, men eftersom jag inte känner till några omständigheter i ditt fall kan jag inte bedöma huruvida socialtjänsten gjort rätt eller fel. Med hänsyn till att socialtjänsten har så pass långtgående rättigheter är det sannolikt att dem har rätten på sin sida. Du har dock alltid rätt att överklaga beslutet om tvångsvården (33 § förvaltningsprocesslag). Du har också rätt att anmäla socialtjänsten till Inspektionen får vård och omsorg, om du anser att dem har gjort fel. Mer om det kan du läsa >här<.Hur fungerar LVU?Det finns två situationer som aktualiserar LVU; när ett barn utsätter sin egen hälsa för risk (3 § lagen om vård av unga) eller när barnet hälsa utsätts för risk i hemmet (2 § lagen om vård av unga). Eftersom ditt barn är nyfött utgår jag från att skälet till LVU i detta fall beror på att socialtjänsten anser att det finns en påtaglig risk för att barnets hälsa eller utveckling skadas i hemmet. Saker som socialtjänsten får grunda LVU på är: - Fysisk eller psykisk misshandel- Otillbörligt utnyttjande (exempelvis sexuellt utnyttjande)- Brister i omsorgen (exempelvis misskötsel av barnets hygien eller grundläggande behov som att barnet får mat. Kan också gälla att föräldrarna har missbrukar narkotika och/eller alkohol)- Annat förhållande i hemmet (exempelvis att föräldrar ej knyter an till sitt barn). Om socialtjänsten anser att något av ovanstående sker och att detta leder till en påtaglig risk för att barnets hälsa eller utveckling skada samt att behövlig vård inte kan ges barnet med samtycke från föräldrarna får tvångsvård ske (2 § lagen om vård av unga). Hoppas du fick svar på din fråga. Med vänlig hälsning,

Vår dotter har ingen inkomst och sökte försörjningsstöd men fick avslag med motiveringen att vi kan försörja henne. Är det rimligt?

2020-09-29 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hej! Min dotter 44år bor hos oss ( föräldrar med låg pension) hon har 3 barn som bor här 4 dagar i veckan. Hon har ingen inkomst. Hon sökte försörjningsstöd men blev nekad med motiveringen att vi kunde försörja henne och barnen. Det kan dom väl inte begära. Finns det några domar som man kan hänvisa till.?
Jenny Hedin |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag kommer att gå igenom rätten till bistånd enligt Socialtjänstlagen. Därefter kommer jag att gå igenom vart man överklagar om socialnämnden har gett avslag på ens ansökan om bistånd. Avslutningsvis kommer jag att besvara vem som ska överklaga beslutet samt om det finns praxis på området, samt ge råd om vad du kan göra nu. Rätten till bistånd enligt Socialtjänstlagen Rätten till bistånd regleras i 4 kap 1 § 1 st Socialtjänstlagen (här). Innebörden är att den som inte kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt, har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt.Att en person kan få sina behov tillgodosedda på annat sätt än genom bistånd enligt Socialtjänstlagen kan innebära exempelvis att personen själv har a-kassa eller annan ersättning. Det kan även innebära att personens ekonomiska behov kan tillgodoses genom att personen själv har tillgångar alternativt genom anhörigas insatser. 4 kap 1 § 2 st Socialtjänstlagen (här) anger att den som inte kan försörja sig men som kan arbeta har rätt till försörjningsstöd enligt första stycket (här) om han eller hon står till arbetsmarknadens förfogande. Om det finns godtagbara skäl har den enskilde rätt till försörjningsstöd även om han eller hon inte står till arbetsmarknadens förfogande.Om socialnämnden har gett avslag på ens ansökan om bistånd, vart överklagar man? Beslut av socialnämnden enligt 4 kap 1 § Socialtjänstlagen (här) överklagas till allmän förvaltningsdomstol, se 16 kap 3 § Socialtjänstlagen (här). Man kan bara överklaga om det finns ett slutligt beslut, så har personen i din fråga inte fått ett beslut bör hen begära att få det. Ett beslut ska innehålla en motivering, se 32 § Förvaltningslagen (här).Socialnämndens beslut ska överklagas till förvaltningsrätt. Nästa frågeställning blir vilken förvaltningsrätt man ska överklaga till. Av 14 § 2 st Lag om allmänna förvaltningsdomstolar (här) framgår att ett beslut ska överklagas till den förvaltningsrätt inom vars domkrets ärendet först prövats, om det inte för ett visst slag av mål föreskrivs annat i lag eller förordning.Vem ska överklaga beslutet, och finns det praxis angående vuxna som bor hemma? Eftersom det är din dotter som fått avslag på ansökan om bistånd är det hon som får överklaga beslutet. Praxis som kan vara relevant är RÅ 1997 ref. 79 I-III, som dock berör ungdomar som bor hemma hos sina föräldrar. I dessa fall kom Högsta förvaltningsdomstolen (dåvarande Regeringsrätten) fram till att Hemmaboende ungdomar har ansetts berättigade till bistånd enligt 6 § socialtjänstlagen (1980:620) (numera 4 kap 1 § Socialtjänstlagen) till eget boende först om bostadsbytet varit nödvändigt för att tillförsäkra dem en skälig levnadsnivå.Vad du kan göra nu Om du har fler frågor kan du ringa till Lawlines telefonrådgivning. Telefonnumret är 08-533 300 04, och telefonrådgivningen har öppet måndag–fredag kl. 10.00–16.00.Vänligen,

Är det bättre att vänta med begäran om att avgöra ärende?

2020-10-17 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Jag ansökte om svenskt medborgarskap tillsammans med min fru i slutet av januari 2020.Min fru fick beslut inom en månad och på 1,5 månader hade hon svenskt pass.Även om ärendena länkades är mitt ärende fortfarande i "registrerat" tillstånd.Mitt fall borde vara enkelt eftersom jag har varit anställd i Sverige från dag 1 till nu med alla uppfyllda krav på Migrationsverket.Jag lärde mig om ett formulär "begäran om att avgöra ärende", men jag kan bara skicka det en gång under hela bearbetningstiden.Är det värt att prova detta nu eller är det bättre att vänta och försöka senare?Tack!
Orysia Sich |Hej och tack att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Begäran om att avgöra ärende är en möjlighet för den enskilde att påskynda handläggningen av ärendet (12 § förvaltningslagen). Det är riktigt att man kan skicka en sådan begäran endast en gång under ärendets handläggning. Man kan göra det först sex månader efter en enskild part har inlett ett ärende. I ditt fall som gäller ansökan om medborgarskap har det gått mer än sex månader sedan ansökan lämnades in, vilket innebär att du uppfyller de formella krav på tidsfristen och kan skicka begäran redan nu.Din fråga är dock om det är bättre att vänta och söka senare. Jag ser inga fördelar med att vänta med begäran om att avgöra ärende. Jag rekommenderar dig att skicka begäran så fort som möjligt. Migrationsverket ska ha fyra veckor för att avgöra ditt ärende gällande medborgarskap. Om däremot ett slutlig beslut i ditt ärende inte kan fattas inom fyra veckor måste Migrationsverket avslå begäran om att avgöra ärendet. Migrationsverket ska i sådant fall ange skälen för det.Jag hoppas verkligen att Migrationsverket kommer avgöra ditt ärende och det kommer resultera i ett positivt slutligt beslut. Om Migrationsverket avslår din begäran om att avgöra ärendet har du möjlighet att överklaga beslutet till förvaltningsrätten. Mycket beror på vilka skäl kommer Migrationsverket ange, det kommer i sin tur påverka utformningen av överklagandet. Oavsett de angivna skälen ska du nämna att din fru redan har fått medborgarskapet och argumentera varför ditt fall är enkelt att avgöra. Om domstolen kommer fram till att Migrationsverkets redovisade skälen är inte hållbara och att dröjsmålet anses oskäligt ska Migrationsverket snarast eller inom den tid som förvaltningsrätt bestämmer avgöra ditt ärende om medborgarskapet (49 § förvaltningslagen).Hoppas att du har fått svar på din fråga! Har du vidare funderingar, är du varmt välkommen att vända dig till oss på Lawline.Med vänliga hälsningar,

Kan socialnämnden besluta om bistånd när förvaltningsrätten har avgjort frågan?

2020-10-01 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hej!Begår socialtjänsten/handläggaren/chefen tjänstefel?Jag överklagade ett beslut från socialtjänsten till förvaltningsrätten 2014. Bistånd enligt socialtjänstlagen.2014-10-09: Förvaltningsrätten bifaller överklagandet och förklarar att J***** J****** har rätt till ekonomiskt bistånd i form av en bostad.2016 anmälde jag socialtjänsten till JO som riktade kritik mot Farsta stadsdelsnämnd för dröjsmål med att verkställa en förvaltningsrätts dom om bistånd om bostad. Även fast kritik riktats så verkställdes inte domen förrän 1/6/2018.April 2020 säger socialtjänsten att jag inte har rätt till ekonomiskt bistånd i form av en bostad längre även fast Förvaltningsrätten har bifallit överklagandet 2014. Kan socialtjänsten förbise en dom från Förvaltningsrätten 6år senare? Socialtjänsten säger att jag inte tillhör målgruppen även då min situation inte har ändrats sedan Förvaltningsrättens dom 2014-10-09.
Martin Carleheden |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ditt ärende gäller bistånd enligt 4 kap. 1 § Socialtjänstlagen (SoL), där du undrar över om Socialtjänsten begår tjänstefel.Förvaltningsrätten har bifallit ditt överklagande och beslutat att du har rätt till "ekonomiskt bistånd i form av en bostad". Domen verkställdes och vann laga kraft 1 juni 2018.Socialtjänsten menar emellertid att du inte längre har rätt till bistånd enligt 4 kap. 1 § SoL trots att förvaltningsrätten bifallit ditt överklagande 2014.Rätten till bistånd regleras i 4 kap. 1 § SoL där det anges att den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt.Rätten till biståndet kvarstår så länge det är nödvändigt. Det förvaltningsrätten biföll var din överklagan 2014. Du hade utifrån förutsättningarna då rätt till bistånd enligt 4:1 SoL. Jag förutsätter att socialnämnden har agerat i enlighet med förvaltningsrättens dom och bifallit bistånd till dig under de sex efterföljande åren. Det är möjligt att Socialnämnden nu gör en annan bedömning än vad som gjordes tidigare. Bistånd ska ges ut endast under förutsättning att du inte själv kan tillgodose dina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt. Om socialnämnden gör den bedömningen att du får dina behov tillgodosedda kan de avslå rätten till bistånd. Är du missnöjd med beslutet kan du överklaga enligt 16 kap. 3 § SoL. Har din situation inte ändrats är du fortsatt berättigad till bistånd enligt 4 kap. 1 § SoL. Det är en bedömningsfråga. Av din undran framkommer det inte att socialnämnden har frångått förvaltningsrättens dom, utan att de har tagit ett nytt beslut utifrån en ny bedömning.Med vänliga hälsningar!

Påverkas rätten till bistånd enligt Socialtjänstlagen om man blir sambo?

2020-09-29 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hej. Jag är en arbetande kvinna som arbetar 100 %. Ska flytta ihop med en man som bor för närvarande i ett stödboende missbruk. Har han rätten från soc att få både försörjningsstöd och pengar till halva hyran hos mig?
Jenny Hedin |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag kommer att gå igenom rätten till bistånd enligt Socialtjänstlagen, och försöka besvara vad som gäller i din blivande sambos fall. Avslutningsvis kommer jag att ge råd om vad du och din blivande sambo kan göra nu. Rätten till bistånd enligt Socialtjänstlagen Rätten till bistånd regleras i 4 kap 1 § 1 st Socialtjänstlagen (här). Innebörden är att den som inte kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt, har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Genom bistånd ska personen som behöver hjälp kunna få en skälig levnadsnivå. Bistånd enligt Socialtjänstlagen är subsidiär till andra ersättningar, vilket innebär att man enbart kan få bistånd om andra ersättningar är otillräckliga. Att en person kan få sina behov tillgodosedda på annat sätt än genom bistånd enligt Socialtjänstlagen kan innebära exempelvis att personen själv har a-kassa eller annan ersättning. Det kan även innebära att personens ekonomiska behov kan tillgodoses genom att personen själv har tillgångar alternativt genom anhörigas insatser.4 kap 1 § 2 st Socialtjänstlagen (här) anger att den som inte kan försörja sig men som kan arbeta har rätt till försörjningsstöd enligt första stycket (här) om han eller hon står till arbetsmarknadens förfogande. Om det finns godtagbara skäl har den enskilde rätt till försörjningsstöd även om han eller hon inte står till arbetsmarknadens förfogande. Vad gäller i din blivande sambos fall? Det framgår inte av frågan hur hög inkomst du har, men det kan vara så att socialnämnden anser att man inte har rätt till bistånd alternativt rätt till mindre bistånd om man är sambo, eftersom man då kan få sina behov tillgodosedda av en anhörig. Det är alltså inte självklart att din blivande sambo kan få både försörjningsstöd och pengar till halva hyran genom socialnämnden. Vad du och din blivande sambo kan göra nuJag skulle rekommendera att din blivande sambo kontaktar socialnämnden i kommunen där han bor och frågar vad som gäller angående försörjningsstöd när han blir sambo med dig. Om du har fler frågor kan du ringa till Lawlines telefonrådgivning. Telefonnumret är 08-533 300 04, och telefonrådgivningen har öppet måndag–fredag kl. 10.00–16.00.Vänligen,

Är det tillåtet att ställa sin grävmaskin på allmän plats?

2020-09-22 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |HejMin granne har ställt sin skrothög till grävskopa på allmänningen (liten gräsremsa mellan tomt och väg) som går kant i kant med vår tomt (efter att vi bett honom flytta på den då han olovligen ställt den på vår tomt och fördärvat marken med larvfötterna) den har stått här i över ett år. Nu när han flyttat den är det svårt att se mötande trafik på vägen och den är också en säkerhetsrisk för barnen att vara kring. Får man ställa vad man vill på allmänning? Ser ut som ett skrotupplag utanför vårt hus kommer absolut påverka värdet vid försäljning. Vad kan vi göra för att få bort den? Vi har försökt resonera med honom men han hänvisar bara till att gräset är allmänning... kan vi begära ersättning för marken han kört upp?
Elise Sohlberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om man ska ställa upp något på en allmänning måste man ha fastighetsägarens tillstånd. I regel är det kommunen. Huvudregeln är att det i princip inte får stå någonting på en allmänning. Polistillstånd krävs för användning av offentlig plats:För att placera något på en offentlig plats är huvudregeln att det krävs polistillstånd (3 kap. 1 § ordningslagen). Tillstånd krävs dock inte om platsen tas i anspråk endast tillfälligt och i obetydlig omfattning utan att inkräkta på någon annans tillstånd. Att placera en grävskopa som förstör marken, är en säkerhetsrisk och skymmer sikten i trafiken anses sannolikt vara användning i betydande omfattning. Att grävskopan dessutom varit placerad på allmänningen i över ett år innebär att användandet inte är tillfälligt. Exempel på uppställningar som kräver tillstånd är byggställningar, bodar och containrar. En grävmaskin som är varaktigt parkerad är sannolikt att likställa med dessa. Vid ansökning inhämtar polisen kommunens yttrande och om kommunen säger nej ges inte tillstånd. Det kan även krävas bygglov för uppställningen. Sammanfattning och handlingsplan:Sammanfattningsvis är det inte tillåtet att använda allmän plats för personliga ändamål utan tillstånd från markägaren. Det kan även krävas bygglov för att få ställa upp grävmaskinen varaktigt. Din granne får alltså inte ha sin grävmaskin på allmänningen utan tillstånd från kommunen. Jag rekommenderar att du i första hand kontaktar grannen och meddelar att uppställningen av grävmaskinen inte är tillåten utan tillstånd från polisen och/eller kommunen. Om grannen ändå inte flyttar maskinen kan du kontakta kommunen och meddela att allmänningen inte används enligt sitt ändamål. Kommunen kan hjälpa dig med en bedömning om uppställningen över huvud taget kan tillåtas enligt detaljplanen för ditt område samt om bygglov krävs. Slutligen kan du kontakta polisen och upplysa dem om att allmän plats används utan tillstånd. Har du fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt via någon av våra tjänster. Önskar du ytterligare hjälp med ditt ärende eller vill ha stöd och råd från någon av Lawlines professionella jurister kan du kontakta mig för ändamålet på elise.sohlberg@lawline.se.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar,