Vad kan man göra om man har fått avslag på ansökan om försörjningsstöd?

2020-07-06 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |avslag av ansökan om försörjningsstöd.min fråga är hur kan sos avslag ansökan med motivering att jag är inte skriven på arbetsförmedlingen. fast man är inskriven och en planeringsplan. och göra så att man inte kan söka fram tills september? jag sökte för juni, juli inte augusti.Med vänlig hälsning,X
Johanna Olander |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag kommer först att gå igenom vad som krävs för att få försörjningsstöd, och sedan kommer jag att ge dig råd för vad du kan göra efter avslagsbeslutet. Regler om försörjningsstöd finns i socialtjänstlagen (SoL). Vad krävs för att få försörjningsstöd?För att ha rätt till försörjningsstöd krävs som utgångspunkt att man står till arbetsmarknadens förfogande (4 kap. 1 § första stycket SoL). Detta innebär att socialtjänsten kan kräva att du till exempel söker jobb och är med i arbetsförmedlingen. Det räcker alltså inte att du endast är inskriven hos arbetsförmedlingen utan det krävs också att du aktivt söker jobb. Vad kan man göra om man har fått ett avslagsbeslut?Du skriver att din ansökan om försörjningsstöd avslogs med motiveringen att du inte är inskriven hos arbetsförmedlingen, trots att du i själva verket är inskriven. Eftersom jag inte har så mycket information kan jag inte avgöra om beslutet är rätt eller inte. Men om du tycker att beslutet är felaktigt rekommenderar jag att du överklagar avslagsbeslutet. Det kostar ingenting att göra en överklagan. Hur överklagar man beslutet?För att överklaga avslagsbeslutet ska du skicka ett brev till kommunen där du bor. Kommunen kommer sedan att skicka brevet vidare till förvaltningsrätten. När brevet har kommit fram till förvaltningsrätten kommer du att meddelas om detta. I brevet ska du beskriva vilket beslut du vill överklaga och varför du tycker att beslutet är fel. Du ska också beskriva hur du tycker att beslutet ska ändras. Brevet ska dessutom innehålla ditt namn, personnummer, adress, telefonnummer och e-postadress. Om du har ett intyg från arbetsförmedlingen är det också bra om du skickar med det som bevis. Slutligen är det också viktigt att du undertecknar brevet med din signatur. Du kan läsa mer om hur det går till att överklaga ett beslut om försörjningsstöd här. Hoppas att du har fått svar på din fråga!Vänligen,

Försörjningsstöd?

2020-06-30 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hej. Jag har fram till den här månaden gått på försörjningsstöd från socialtjänsten men har nu efter att ha fått en större engångsutbetalning från mitt försäkringsbolag för medicinsk invaliditet fått det indraget. Stämmer det verkligen att den typen av utbetalningar ses som försörjning eller inkomst?
Michaela Iosifidou |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Din fråga aktualiserar reglerna i socialtjänstlagen (SoL).Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt (4 kap 1 § första stycket SoL). Att någon inte kan få sina behov tillgodosedda på annat sätt åsyftar såväl samhälleliga som privata åtgärder utanför socialtjänstens ram. Som exempel på de förra kan nämnas socialförsäkringar och diverse sociala bidrag. Socialtjänstlagens biståndsskyldighet föreligger endast i den mån andra insatser från samhällets sida i det konkreta fallet visar sig otillräckliga. Den enskildes hjälpbehov kan även tänkas bli tillgodosett på privat väg genom till exempel egna disponibla tillgångar.Eftersom du nu erhållit en större utbetalning från ditt försäkringsbolag verkar det som att socialtjänsten gjort bedömningen att du på annat sätt fått dina behov tillgodosedda. Det är inte nödvändigtvis så att betalningen ifråga betraktas som en "inkomst" men i alla fall en omständighet som gör att du anses på annat sätt kunna få dina behov tillgodosedda.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Ska underrättelse av myndighetsbeslut vara skriftligt eller muntligt?

2020-06-27 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hej! Jag jobbar på en myndighet där vi arbetar med myndighetsutövning via telefon, då det är snabba ärenden skickar vi i regel inte ut skriftliga beslut på ärendet då vi direkt uppger det fattade beslutet till kunden. Jag har förstått att enligt förvaltningslagen så är vi skyldiga att skicka ut ett skriftligt beslut med motivering om den berörda kräver det.I en situation då en av våra kunder blev nekad krävde kunden ett skriftligt beslut med motivering. Jag frågade min chef hur jag skulle göra och om det fanns en mall som brukade användas. Svaret på frågan var att vi inte arbetade så på myndigheten och jag skulle ringa upp kunden och säga att kunden inte skulle få något skriftligt beslut. Vad är min skyldighet? Kan chefen begära att jag begår tjänstefel?
Egzon Kalludra |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Frågan kommer att besvaras utifrån respektive omständighet som du har angett, alltså om skriftlighetskravet vid handläggning samt underrättelse och motivering, din skyldighet i situationen och avseende frågan om tjänstefel i förhållande till vad din chef begär av dig. Jag vet inte vad för myndighet du arbetar på och vilka ärenden som handläggs, men precis som du skriver gäller förvaltningslagen (FL) för handläggning av ärenden hos förvaltningsmyndigheterna (1 § FL).Skriftlig eller muntlig handläggningEn allmän utgångspunkt för handläggningen är att den ska vara skriftlig. Helt eller delvis muntlig handläggning får beslutas om det inte är olämpligt (9 § andra stycket FL). Myndigheter har alltså en möjlighet att frångå huvudregeln om skriftligt förfarande, men inte någon skyldighet att göra det. Om huvudregeln om skriftligt förfarande frångås, måste myndigheten alltid på ett objektivt sätt kunna motivera varför, framförallt om den enskilde har ett önskemål om ett visst förfarande. Det är myndigheten som har det yttersta ansvaret för val av handläggning.Är det ärenden som är okomplicerade kan de i många fall med fördel helt eller delvis hanteras muntligt. Det kan också finnas utrymme för muntliga inslag vid mycket betydelsefulla ärenden som i grunden måste handläggas mer strikt och formellt. Det är emellertid viktigt att förstå att regeln i förvaltningslagen hindrar en myndighet att på eget initiativ besluta om ett muntligt förfarande som varken har stöd i författning eller är till fördel för den enskilde.Motivering av beslutMotivering av beslut ska göras om beslutet kan antas påverka någons situation på ett inte obetydligt sätt, om det inte är uppenbart obehövligt. Vid en sådan motivering ska det anges vilka föreskrifter som har tillämpats och vilka omständigheter som har varit avgörande för myndighetens ställningstagande (32 § FL).Underrättelse av beslutDet är myndigheten som bestämmer vilket sätt underrättelsen av beslutet ska ske på. Underrättelsen kan vara skriftlig eller muntlig. Underrättelsen kan lämnas muntligen i de fall då handläggningen i sin helhet har skett muntligt och beslutet är enkelt att motivera och förstå. En sådan underrättelse bör endast ske i undantagsfall. Om en part begär det ska underrättelsen dock vara skriftlig (33 § tredje stycket FL). Jag kan inte hitta något undantagsfall i någon rättskälla som skulle innebära att en muntlig underrättelse kan göras trots att en part begär att den ska vara skriftlig, eller att det faktiskt inträffar att myndigheter avviker från detta. Din skyldighet i falletSom jag har beskrivit är huvudregeln att myndigheter ska handlägga ärenden skriftligt, men det kan finnas ärenden där ett muntligt förfarande är möjligt. Jag vet inte vilken typ av myndighetsutövning frågan handlar om, men är det inte olämpligt och rör det sig om okomplicerade fall kan det finnas möjligheter till ett sådant förfarande. I frågan skriver du att det rör sig om snabba ärenden. Det kan resoneras utifrån din beskrivning att ärendena är okomplicerade och att handläggningen eventuellt blir olämplig om det sköts skriftligt. Det kan medföra att en motivering av ett skriftligt beslut är uppenbart obehövligt. Det måste för myndigheten vid en objektiv bedömning framstå som självklart att någon motivering inte behövs. Detta innebär alltså att ert tillvägagångssätt vid handläggning och beslut kan vara berättigade om ärendena som handläggs är av sådan beskaffenhet att ett skriftligt förfarande inte behövs. Avseende underrättelsen kan den ske på ovan beskrivna sätt, men begär den enskilde att den ska vara skriftligen, ska underrättelsen lämnas skriftligen.TjänstefelEnligt förvaltningslagen ska du lämna en skriftlig underrättelse om en part begär det. I frågan har kunden krävt en skriftlig underrättelse och en sådan ska således lämnas. Om din chef, eller någon annan, begär att du ska begå tjänstefel, kan följande påpekas. Tjänstefel vid myndighetsutövning är ett brott som är straffbart (20 kap. brottsbalken). Du behöver inte medverka i något som skulle innebära ett tjänstefel, eller annat brott.Känner du att din chef pressar dig till att begå tjänstefel (inte nödvändigtvis bara i situationer som du beskriver i frågan) kan du vända dig till någon som är överordnad din chef och diskutera ärendet, eller den fackorganisation du är medlem i. Du kan även fråga om din chef istället är villig att överta ärendet och besluta om underrättelsen till kunden på det sätt hen anser lämpligt, och på så sätt tar du inte ett beslut i ärendet. Jag kan tänka mig att liknande situationer kan inträffa framöver, varför jag ändå råder dig att vända dig till någon som är överordnad din chef eller till din fackorganisation för att diskutera situationen. Jag hoppas att detta besvarade din fråga. Har du fler frågor kan du ställa dem här. Vänligen,

Kan beslut om tvångsvård enligt LVM överklagas?

2020-06-03 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hej! Undrar vilket lagrum det framkommer att tvångsvård enligt LVM inte kan överklagas? Alltså när socialnämnden beslutat om tvångsvård för enskilde.
Ida Tylhammar |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Det är förvaltningsrätten som beslutar om tvångsvård (5 § LVM). Socialnämnden inleder en utredning om tvångsvård, och om utredningen visar att det finns skäl för tvångsvård ska socialnämnden ansöka om tvångsvård hos förvaltningsrätten (7 och 11 § LVM). Socialnämnden kan alltså inte besluta om tvångsvård. Den är dock ansvariga för verkställigheten av vården när förvaltningsrätten fattat beslut om tvångsvård (12 § LVM). Beslut om tvångsvård kan överklagas till kammarrätten enligt förvaltningsprocesslagens regler. Där framgår att beslutet får överklagas av den enskilde om beslutet gått honom emot, vilket beslut om tvångsvård gör eftersom beslut om tvångsvård förutsätter att samtycke till vård inte finns (33 § FPL). Däremot kan socialnämnden besluta om omedelbart omhändertagande (13 § LVM). Ett beslut om omedelbart omhändertagande kan inte överklagas, vilket framgår av 44 § 5 stycket LVM.Sammanfattningsvis så fattas beslut om beredande av tvångsvård av förvaltningsrätten och är ett beslut som kan överklagas, medan beslut om omedelbart omhändertagande fattas av socialnämnden och inte kan överklagas.Hoppas att du fick svar på din fråga! Om du har fler funderingar är du varmt välkommen att kontakta oss på Lawline igen!Vänliga hälsningar,

Vad räknas som inkomst vid ekonomiskt bistånd?

2020-07-03 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hej! Jag blev för några år sedan misshandlad, och 3 vittnen, för mig helt okända vittnen dök upp från andra sidan huset, jag blev målsägare de vittnade och fick ett litet straff+att han skulle betala mig en summa i skadestånd, ca 8000:-, sociala fick reda på detta och omvandlade mitt skadestånd till INKOMST, så hyra och andra utgifter gick till inkasso. Hur kan det vara möjligt att de kan få omvandla ett skadestånd för ett brott som någon har blivit fälld för, till en INKOMST. Man har ju inte tjänat några pengar direkt, utan blivit misshandlad.!Mvh
AnnaSara Jarius |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Jag förstår att det här är en fråga som upprör många. Det som socialtjänsten ska räkna som inkomst eller inte är reglerat i socialtjänstlagen (SoL) under 4 kap. 1 a §. Lagrummet baseras på utgångspunkten som finns i SoL 4 kap. 1 § som säger att den som inte själv kan försörja sig eller tillgodose sina behov har rätt till ekonomiskt bistånd för sin livsföring och försörjning. Den springande punkten är alltså att kan man tillgodose sin livsföring på något annat sätt så är man skyldig att göra det. Det kan t ex innebär att man får sälja en bostadsrätt, en bil eller andra tillgångar för att klara sitt uppehälle vilket såklart kan vara fruktansvärt för den enskilda individens frihet och självkänsla. Undantaget från vad som inte ska räknas som inkomst finns alltså i SoL 4 kap. 1 a § som säger att hemmavarande barns och skolungdomars inkomster av eget arbete undantas. Det innebär alltså att mer eller mindre allt som en person kan räkna som tillgångar räknas som inkomst. Det innefattar alltså skadestånd, lån, gåvor, inkomst av försäljningar m.m. Det finns ett undantag i SoL 4 kap. 2 § som säger att socialtjänsten får ge bistånd utöver vad som anges i 1 § om det finns särskilda skäl. Ett sådant skäl kan t ex vara att tillåta en person att ha kvar sin bil för att möjliggöra transporter till och från arbete om inga kollektiva transportmedel finns men det är en bedömning som socialtjänsten vid varje kommun gör i ett givet ärende. Dessvärre verkar det alltså som att kommunen på din hemort inte ansett att ditt skadestånd varit nog skäl att ändå ge dig bistånd utan tyckt att du ska klara dina kostnader på det och därför inte haft rätt till biståndet. Ansöker du på nytt så får du såklart ett nytt beslut för kommande månader baserat på den situationen som råder då. Hoppas att du fått svar på din fråga och ett stort lycka till!

Orosanmälan

2020-06-29 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Får en orosanmälan delges minderåriga barn ?Får de minderåriga också delges namnen eller namnet , på vilka som gjort anmälan.
Carolina Olsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. OrosanmälanPersonal inom barnhälsovården är enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen skyldiga att anmäla till socialtjänsten om man misstänker, eller får kännedom om att ett barn far illa. Tröskeln för att göra en anmälan är låg, det krävs inga bevis eller att man själv har utrett barnets situation. SkyddsbedömningNär socialtjänsten har fått in en anmälan görs en skyddsbedömning. Detta för att först ta reda på om barnet är i behov av omedelbart skydd. Till exempel om det finns våld i hemmet. Förhandsbedömning Om det bedöms att det inte finns behov av omedelbart skydd ska socialtjänsten bestämma sig för om de behöver veta mer om barnets situation. De brukar börja med att kolla upp om familjen har varit i kontakt med socialtjänsten tidigare. Nu får de berätta för barnet och dennes föräldrar (vårdnadshavare) att de har fått in en orosanmälan och vad den handlar om. Det kallas för att de gör en förhandsbedömning. Det är viktigt att så snart som möjligt informera föräldrarna om att det finns en oro för barnet och vad man är orolig för. På så sätt kan man undvika starka reaktioner på en orosanmälan till socialtjänsten och öka möjligheterna till samarbete med familjen. Undantag är situationer där det finns misstanke om brott mot barnet, vilket innebär misstanke om våld och sexuella övergrepp. I dessa fall ska man först konsultera socialtjänsten, och eventuellt göra polisanmälan, innan man informerar föräldrarna. Får socialtjänsten prata med ett barn utan vårdnadshavarens vetskap? Vårdnadshavaren har enligt 6:11 § föräldrabalken rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter. Som vårdnadshavare har man därför som huvudregel rätt att ta del av samtliga uppgifter rörande barnet. Detta inte minst när barnet är litet. Endast om barnet kan lida men av att vårdnadshavaren får del av informationen kan detta komma att undanhållas från denne. Få reda på vem som gjort anmälanHar någon gjort en helt anonym anmälan vet inte heller socialnämnden vad personen har för identitet. Socialtjänsten får inte efterforska identiteten om det inte gäller absoluta nödsituationer. Detta innebär att om en anonym anmälan gjorts kan man inte få reda på vem som gjort anmälan. Har anmälaren däremot berättat om sitt namn, men begärt att få vara anonym behöver socialnämnden göra en sekretessprövning enligt offentlighets- och sekretesslagen (OSL). Man kan då begära att ta del av uppgiften i ett sådant fall med stöd av 26 kap. 1 § OSL och 12 kap. 3 § OSL. SlutsatsBarnet brukar att få veta att en orosanmälan gjorts när socialtjänsten gör en förhandsbedömning. Rättigheter att veta vem som gjort anmälan är olika beroende på om personen som gjort det är anonym eller inte. Man kan ha rätt att få ta del av anmälaren trots att den valt att vara anonym mot familjen. Har anmälaren inte varit anonym kan man ta del av vem som gjort anmälan i och med att man även i efterhand har rätt att ta del av sin akt som handlar om själva utredningen.

Kan kommunen återkalla ett beviljat bygglov?

2020-06-09 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |HejYtterligare fråga kring överklagande kring beviljat bygglov vid byte av kulör på fasad. Kommunen ska komma och inspektera färgvalet. Kan kommunen själva ändra sitt beviljande i efterhand nu när de ser resultatet av färgen? Eller ligger nu ansvaret hos oss rågrannar för överklagan.
Ida Tylhammar |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Kommunen räknas som en kommunal förvaltningsmyndighet. Därför blir förvaltningslagens regler om ändring av gynnande beslut tillämpliga. Ett beviljat bygglov är ett gynnande beslut. Som huvudregel får gynnande förvaltningsbeslut inte ändras. Det finns dock tre undantag från huvudregeln som kan göra att kommunen kan återkalla bygglovet:1. Om beslutet eller de föreskrifter som beslutet grundats på innehåller ett återkallelseförbehåll2. Om det finns tvingande säkerhetsskäl3. Om grannarna som sökt bygglovet lämnat oriktiga eller vilseledande uppgifter(37 § FL).Tvingande säkerhetsskäl lär troligtvis inte bli aktuellt i en fråga som gäller byte av kulör på en fasad. Tvingande säkerhetsskäl tar mer sikte på människors och djurs hälsa, exempelvis vid rasrisk eller explosionsrisk. Det framgår inte heller att grannarna skulle ha lämnat felaktiga eller vilseledande uppgifter till kommunen om vilken färg de tänkt måla fasaden med. Som jag ser det är den enda möjligheten för kommunen att återkalla sitt beslut om bygglov ifall de förenat beslutet med ett återkallelseförbehåll. Om ni som grannar vill vara säkra på att beslutet om bygglov omprövas hade jag därför rekommenderat er att överklaga beslutet. Jag klistrar in mitt tidigare svar med instruktioner kring hur ett överklagande går till:"Om du vill överklaga bygglovet så är det länsstyrelsen som prövar överklagandet (13 kap. 3 § PBL). Överklagandet ska vara skriftligt och ange vilket beslut du vill ska ändras och på vilket sätt du vill att det ska ändras. Du ska lämna överklagandet till din kommun som fattat beslutet om bygglovet (43 § FL). Om du vill överklaga beslutet måste du göra det inom tre veckor från den dag du fick reda på beslutet från kommunen (44 § FL). Kommunen kommer då först pröva om överklagandet inkommit i tid, och om det har gjort det kommer den sedan lämna över överklagandet till länsstyrelsen som gör en prövning av beslutet (45 och 46 § FL)."

Vad gör man som enskild om man inte kan betala hyran?

2020-05-31 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hej!Jag har inkomst på 300 tusen detta år .jag har barn Men bor hos pappan just nu blev uppsagd från jobbet och hyran är mycket för mig vet inte vad ska göra hur ska betala.
Michaela Iosifidou |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Din fråga aktualiserar reglerna i socialtjänstlagen (SoL). Varje kommun har ansvar för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver (2 kap 1 § SoL). Om den enskilde är bosatt i en annan kommun än den kommun där han eller hon vistas, ansvarar bosättningskommunen för det stöd och hjälp som den enskilde behöver. Med bosättningskommun menas som utgångspunkt den kommun där den enskilde är stadigvarande bosatt (2a kap 3 § SoL).Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt (4 kap 1 § första stycket SoL). Den som inte kan försörja sig men som kan arbeta har rätt till försörjningsstöd endast om han eller hon står till arbetsmarknadens förfogande (normalt att man är anmäld till den offentliga arbetsförmedlingen) (4 kap 1 § andra stycket SoL). Om det finns godtagbara skäl har den enskilde rätt till försörjningsstöd även om han eller hon inte står till arbetsmarknadens förfogande. Den enskilde ska genom detta bistånd garanteras en skälig levnadsnivå (4 kap 1 § fjärde stycket SoL). Försörjningsstöd lämnas för skäliga kostnader för bland annat livsmedel, hälsa och hygien, boende, hushållsel och hemförsäkring (4 kap 3 § SoL).Om du inte kan betala din hyra eftersom du blivit av med din anställning skulle jag råda dig att ansöka om försörjningsstöd hos socialnämnden i den kommun där du är bosatt.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,