Vad kan man göra när man felbehandlas i fängelset?

2021-08-16 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Jag har en anhörig vän som sitter fängslad på en anstalt. Den intagne anhöriga trivs inte och har det väldigt tufft i sin avdelning. Han känner sig hotad och pressad av dem andra intagna. Han har själv bett om förflyttning men han blir ignorerad. Vad har han rätt till? Vem ska han vända sig till när personalen på fängelset ignorerar hans problem?
Anahita Harati |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Om din väns rättigheter:Det allmänna ska trygga rätten till goda förutsättningar för hälsa, se 1 kap. 2 § andra stycket i regeringsformen. Detta innebär att kriminalvårdarna, som arbetar för staten, har ett ansvar att se till så din väns rättigheter tillvaratas. Din vän ska inte behöva känna sig hotad, pressad eller ignorerad i fängelset.Omständigheter som kan påverka bedömningen:Detta är en komplex fråga som träffas av många olika bestämmelser, vilket gör det svårt att ge dig ett kort svar. I 2 kap. i Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd om fängelse (FARK), står det att hänsyn ska tas till varje enskilt fall när det kommer till frågor som rör placering. Jag vet dock inte så mycket om det enskilda fallet. Jag ska göra mitt bästa för att besvara din fråga, men svarets relevans kan komma att påverkas eftersom din fråga inte säger något om fängelsestraffets längd, fängelsets säkerhetsklass, vad det är för typ av hot din vän är utsatt för, eller om din vän redan har skickat in en skriftlig ansökan om förflyttning. Allt detta utgör nämligen omständigheter som kan ändra utfallet.Om möjlighet till eget utrymme:Om din vän blir utsatt för hot, föreligger en risk för hans säkerhet. Fängelselagen klargör att han i så fall får hållas avskild från andra personer som sitter i fängelset, se 6 kap. 5 § och 6 kap. 7 § andra punkten i fängelselagen.Om möjlighet till förflyttning:Alla intagna finner det dock inte hjälpsamt att isoleras ytterligare, och av din fråga framgår det att din vän i första hand bett om en förflyttning. Jag tänker nu utreda möjligheten till detta.1. Fängelset ska utreda din väns behov av stöd och kontroll, se 6 § fängelseförordningen. 2. Vid beslut om placering ska hänsyn tas till vad som utgör en lämplig sammansättning av intagna, se 10 § andra punkten i fängelseförordningen. 3. Vid beslut om placering ska hänsyn även tas till vad som kan motverka negativa konsekvenser av frihetsberövandet, se 2 kap. 2 § FARK. Hot och press i fängelset utgör exempel på negativa konsekvenser, som motarbetar det straffrättsliga syftet. 4. Din väns behov av omvårdnad spelar också roll i bedömningen om placering, se 2 kap. 1 § andra stycket i fängelselagen.5. Din väns förflyttningsförfrågan kan dessutom tolkas mot bakgrund av att fängelsestraffets genomförande ska utformas i samråd med honom, se 1 kap. 5 § tredje stycket i fängelselagen. 6. Din väns upplevelser visar att han har ett större behov av omvårdnad än vad fängelset lyckas tillgodose. Beslutet om placering kan därför komma att påverkas, se 2 kap. 3 § FARK.Vad du kan göra:Om din vän blir utsatt för hot av någon, kan han anmäla detta till polisen, se 4 kap. 5 § brottsbalken. När det kommer till frågan om placering, kan han i första hand göra en ansökan om förflyttning hos Kriminalvården. Din vän kan fråga en kontaktperson (t.ex frivårdsinspektör) på fängelset om hur han ska gå tillväga med detta. Kriminalvården kommer ta ett beslut i frågan, som din vän i sin tur kan begära en omprövning av, se 14 kap. 2 § fängelselagen. En ansökan om omprövning ska vara skriftlig och ha kommit in till Kriminalvården inom tre veckor från den dag då din vän får ta del av det första beslutet, se 14 kap. 3 § fängelselagen. Om omprövningen hos Kriminalvården inte resulterar i en beviljad förflyttningsförfrågan, kan din vän vända sig till en förvaltningsdomstol för att pröva ärendet, se 14 kap. 1 § fängelselagen. Det kan vara bra att veta att din vän vid det laget ska ha fått en klargörande motivering från Kriminalvården om beslutet som tagits från deras håll, se 32 § förvaltningslagen.Vad din vän kan göra ifall personalen på fängelset ignorerar honom:Det går att göra en polisanmälan om tjänstefel ifall personalen ignorerar din vän och inte låter honom ansöka om förflyttning, se 20 kap. 1 § brottsbalken. Det är även möjligt att göra en JO-anmälan som kan riktas mot Kriminalvården som myndighet, eller mot en tjänsteman på Kriminalvården. Din vän har såklart rätt till sjukvård, vilket innefattar en samtalskontakt ifall han vill prata med någon om vad han går igenom, se 25 § fängelseförordningen. Eftersom genomförandet av fängelsestraffet ska planeras i samverkan med berörda, kan ett utlåtande från någon som jobbar inom vården beaktas i placeringsbedömningen och på så sätt bidra till vad din vän önskar. En annan möjlighet till personligt stöd för din vän, kan vara en så kallad förtroendeman. Detta kan han få tillgång till ifall han är långtidsdömd, se 8 § fängelseförordningen. Jag hoppas verkligen det löser sig med situationen. Vid fler frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Vänligen,

Protokollföring i förvaltningsdomstolar

2021-08-03 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Jag söker svar på frågan om vad som gäller för protokollföring i förvaltningsdomstol. Det enda jag hittar på nätet är en gammal och utgången lagstiftning.Förordning (1979:575) om protokollföring m.m. vid de allmänna förvaltningsdomstolarna
Elin Andrén |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Förvaltningsprocesslagen (FPL) reglerar protokollföring i förvaltningsdomstolar (2 § FPL). Reglerna avseende vad som ska antecknas under en muntlig förhandling framgår i 17 § som anger att anteckningar under en muntlig förhandling ska innehålla:1.medgivanden,2. bestridanden,3. invändningar,4. vitsordanden,5. i korthet de omständigheter som parterna åberopar och bemötandena av dessa omständigheter, samt6. den utredning som läggs fram vid förhandlingen.Det finns inget krav på att anteckningarna skrivs ned just i ett protokoll utan rätten kan avgöra själv hur anteckningarna ska föras.Förordningen från 1979 är upphävd. Förordning (2013:390) om mål i allmän förvaltningsdomstol har ersatt den och gäller idag istället. Förordningen kompletterar paragraf 17 i FPL. Det är framförallt paragraf 8-9 §§ som reglerar protokollföring i förvaltningsdomstolar. Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Om det är något mer du undrar över är du varmt välkommen att ställa en ny fråga. Med vänliga hälsningar,

Påverkas föräldrars försörjningsstöd av att vuxet hemmavarande barn arbetar?

2021-07-19 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hej! Jag vet inte vem jag ska vända mig till när det kommer till detta men jag är en tjej på 20 år som kommer att börja på mitt första jobb. Jag undrar egentiligen om jag kommer att stå för hyran och andra saker själv när jag fortfarande bor hos min mamma + två yngre icke myndiga syskon? Mamma är arbetslös och har försöjningsstöd, ekonomiskt bistånd och bostadsbidrag från socialen. Eller kommer hon fortfarande att få försöjningsstöd även om jag har ett jobb?
Alva Lindsjö |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kommer i mitt svar att hänvisa till socialtjänstlagen (SoL) och föräldrabalken (FB).För att ha rätt till försörjningsstöd så krävs det att man inte själv kan tillgodose sina behov eller få de tillgodosedda på annat sätt (4 kap. 1 § SoL). Om det finns någon som har underhållsskyldighet gentemot den som ansöker om försörjningsstöd så kan det innebära att man inte längre har rätt till försörjningsstöd. Underhållsskyldighet föreligger mellan gifta makar, samt för föräldrar gentemot barn upp till 18 år, eller upp till 21 år om barnet är hemmavarande och studerar i grundskolan, gymnasieskolan eller annan jämförbar grundutbildning (7 kap. 1 § FB). Detta innebär att om du har avslutat din gymnasieutbildning men fortfarande bor kvar hemma så har din mamma inte längre underhållsskyldighet för dig utan du är själv skyldig att stå för din försörjning. Din mammas försörjningsstöd ska därmed inte längre täcka kostnaderna för din försörjning, vilket innebär att hennes försörjningsstöd kanske kommer att bli något lägre.Eftersom du nu arbetar och är över 18 år, och som jag förstår det inte längre studerar på gymnasiet, så kommer din mamma fortfarande att få försörjningsstöd trots att du har ett jobb. Eftersom din mamma då kommer få ett försörjningsstöd som inte är avsett att täcka dina levnadskostnader så kan det vara lämpligt att du själv står för din del av hyran och andra saker som du behöver för att din mamma ska ha tillräckligt med pengar för att försörja sig själv och dina omyndiga syskon. Detta är dock inte reglerat i lag och är egentligen helt och hållet upp till dig och din mamma att komma överens om.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Hur lång tid tar det innan man får ett svenskt personnummer?

2021-07-12 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hur lång tid tar ett personnummer för att utföra exakt
Benjamin Lindholm |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag antar att din fråga avser ärendehandläggningstiderna för att en vuxen person ska få ett svenskt personnummer utfärdat av skatteverket. Det finns ingen exakt tidsram för när skatteverket måste ha utfört ett personnummer, men som huvudregel ska ett sådant ärende handläggas snabbt, enkelt och smidigt enligt 9 § Förvaltningslagen (FL). En yttre maxgräns för när myndigheten ska ha utfärdat ett personnummer kan sägas vara sex månader, då det därefter går att vända sig till myndigheten med en begäran (en s.k dröjsmålstalan enligt 12 § FL) om att få ett beslut fattat i ärendet, då har myndigheten en skyldighet att fatta beslutet inom fyra veckor. På skatteverkets hemsida finner du att de i dagens läge, under pandemin, har satt som utgångspunkt att besked om ärenden ska kunna lämnas inom fyra veckor, men att väntetiden just nu kan vara upp mot 18 veckor om ärendet kräver mer utredning eller om kompletterande uppgifter krävs. Handläggningstiderna kan alltså variera ganska stort, men du kan som max förvänta dig att det tar totalt sju månader innan ett personnummer utfärdas. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att kontakta våra jurister på Lawline.Vänliga hälsningar,

Vad gör SOC om man ej kan försörja barnen?

2021-08-05 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hej!Får Socialstyrelsen ta mina barn om kag lanza inte försörja dem?Tack
Liv Stålhammar |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Socialtjänstens skyldigheterSocialtjänsten har en skyldighet att förebygga och ingripa att barn far illa (5 kap. 1 § socialtjänstlagen). Som huvudregel ska socialtjänstens insatser göras i samförstånd med barnens föräldrar (1 § st. 1 lagen om vård av unga, härefter kallad LVU). Det finns dock undantag, som berättigar socialtjänsten att mot föräldrarnas vilja göra insatser för barnets välmående. Att tvångsvårda ett barn enligt LVU är ett av dessa undantag (1 § st. 2 LVU). Det är upp till socialtjänsten att bedöma vilka insatser som ska göras, efter att de har utrett vilka insatser som är bäst för barnet (1 kap. 2 § socialtjänstlagen). I första hand kommer socialtjänsten inte tvångsvårda dina barn, de kommer tillsammans med dig se hur man bäst kan lösa situationen och verka för barnens välmående. När får socialtjänsten tvångsomhänderta barnen?Att du inte kan försörja barnen är i sig själv inget skäl till att socialen kan omhänderta barnen. Enligt lagen får tvångsomhändertagande ske om socialtjänsten anser att det finns en påtaglig risk att barnets hälsa eller utveckling skadas i hemmet på grund av… - Fysisk eller psykisk misshandel.- Otillbörligt utnyttjande (exempelvis sexuellt utnyttjande).- Brister i omsorgen (exempelvis misskötsel av barnets hygien eller grundläggande behov som att barnet får mat. Kan också gälla att föräldrarna har missbrukar narkotika och/eller alkohol).- Annat förhållande i hemmet (exempelvis att föräldrar ej knyter an till sitt barn).(2 § LVU) Jag har inte nog med information för att säga om ett av ovanstående skäl gäller dig och dina barn. Du undrar om socialtjänsten får tvångsvårda barnen om du inte kan försörja dem; eventuellt kan försörjningssvårigheter räknas som "brister i omsorgen", särskilt om du inte har råd att köpa mat eller nya kläder vid behov (om barnen har för små/trasiga plagg). Min uppfattning är att "brister i omsorgen" är den enda grund som skulle kunna vara aktuell. Sammanfattning Socialtjänsten får inte tvångsomhänderta dina barn hur som helst; i första hand ska de försöka samarbeta med dig för att göra barnens situation så bra som möjligt. Det är endast om det finns en påtaglig risk för att barnets hälsa eller utveckling kommer skadas i hemmet som ett tvångsomhändertagande blir aktuellt. Med hänsyn till att du undrar vad som gäller vid försörjningssvårigheter så kan det finnas en rätt till att tvångsvårda barnen. Detta beror på att om du inte har råd att försörja barnen kan det leda till brister i omsorgen, vilket lagen föreskriver är en giltig grund för ett LVU.Hoppas du fick svar på din fråga. Med vänlig hälsning,

Dröjsmålstalan - inget beslut efter 4 v.

2021-07-28 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Om man skickar in en "begäran om beslut" till Migrationsverket så har dom uppenbarligen 28 dagar på sig att ge ett beslut. Vad händer om de drar över den tiden? Jag hör om många som fått vänta längre, och just nu under sommaren säger Migrationsverket att den beslutsfattande handläggaren har semester , och att man förgör måste vänta längre. Är Migrationsverkets beteende lagligt?
Anneli Alchahin |Hej, tack för din fråga! Egentligen har Migrationsverket en skyldighet att underrätta om ens ärende kommer bli väsentligt försenat och redovisa anledningen, 11 § förvaltningslagen (FL). Gör myndigheten inte det, kan den enskilde väcka en dröjsmålstalan (efter 6 månader), som innebär att man får, precis som du skrivit, begära ett beslut, 12 § FL. Myndigheten har då 4 veckor på sig att antingen avgöra ärendet eller avslå begäran. Avslås begärans, ska det finnas en tydlig motivering till varför den avslås. Avslås begäran och beslutsmyndigheten anser att ärendet inte är klart för ett avgörande, kan den enskilde överklaga beslutet enligt 12 § 2 st. Ansvariga myndigheten som får in överklagandet, prövar då om beslutsmyndighetens motivering till försening är godtagbar. Är förseningen inte acceptabel, medför det att överklagandet bifallas och beslutsmyndigheten ska snarast, eller inom en bestämd tidsfrist, avgöra ärendet, 49 § FL (jfr 12 § 2 st.). Dock krävs det ett avslag för att man ska kunna vända sig till domstolen, dit har ni inte kommit än. Vad händer om myndigheten ignorerar en dröjsmålstalan och den enskilde inte får beslut efter 4 veckor? Migrationsverket har, som tidigare nämnt, en skyldighet att underrätta om ärendet blir försenat. Även om handläggaren är på semester, har de även en skyldighet att ge sådan hjälp så att den enskilde kan ta tillvara på sina intressen, 6 § FL , samt handlägga ett ärende så snabbt som möjligt, 9 § FL. Alternativ, går det att skicka in ett klagomål till Justitieombudsmannen (JO) eller Justitiekanslern (JK). Dessa har dock inget direkt inflytande kring ärendets avgörande, utan kan endast välja att ta upp klagomålet och sedan rikta kritik mot Migrationsverket (se exempel här för olika JO-beslut) Migrationsverkets bettende torde inte vara förenligt med förvaltningslagens bestämmelser om snabb handläggning och hantering av dröjsmålstalan. Tyvärr har enskilda inte så stor handlingsutrymme i detta fall. Hoppas du fått svar på din fråga! Med vänlig hälsning,

Kan en granne överklaga ett beslut om bygglov?

2021-07-15 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Granne tätt inpå har lämnat in bygglov på större ombyggnad. I huslängd plus 5 meter och höjd ca 3,8 meter. Allt exakt 4,3 meter från vår tomtgräns. Med höjden tar det bort hela vårt sol från 10 till 17 samt då vårt ligger ca 1 meter under deras en kraftig insyn. Vi blir till stort inbyggda.Vad kan man göra och finns det möjlighet att sakligt överklaga?
Mathias Nilsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vilken lag gäller?I jordabalken (JB) finns det vissa bestämmelser om rättsförhållandet mellan grannar.Förvaltningslagen (FL) gäller för handläggning av ärenden hos förvaltningsmyndigheterna (1 § FL). Om en annan lag innehåller någon bestämmelse som avviker från förvaltningslagen gäller den bestämmelsen (4 § FL). Därmed kommer även bestämmelserna i plan- och bygglagen (PBL) vara av intresse.Rättsförhållandet mellan grannarVar och en ska vid nyttjande av sin fasta egendom ta skälig hänsyn till omgivningen (3 kap. 1 § JB). Bestämmelsen har dock ett begränsat tillämpningsområde. Bestämmelsen tar främst sikte på den som utövar störande verksamhet som påverkar ett vidare område. I rättsfallet NJA 1990 s. 71 hade grannen klippt en häck, vilket resulterade i insyn från grannfastigheten. Grannen nekades skadestånd. Grannar får visa en viss tolerans mot vissa alldagliga störningar som är vanliga i sin omgivning. Min bedömning är därför att bestämmelsen inte kan åberopas endast för att grannen eventuellt ska genomföra en om- och tillbyggnad på sin egen fastighet.Överklaga beslut om bygglovDet krävs bygglov för nybyggnad, tillbyggnad och vissa ombyggnader (9 kap. 2 § PBL). Ett beslut om bygglov får överklagas till länsstyrelsen (13 kap. 3 § PBL). Ett beslut får överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom eller henne emot (13 kap. 8 § PBL och 42 § FL). Om ett ärende om bygglov berör grannar, kan även dessa överklaga ett bygglov. Om överklagandet inte avvisas ska kommunen skyndsamt överlämna överklagandet och övriga handlingar i ärendet till länsstyrelsen (46 § FL). Ett överklagande av ett beslut ska ske inom tre veckor från den dag då den som överklagar fick del av beslutet (44 § FL).Avgörande blir därför om beslutet angår dig som granne och om beslutet går dig emot. Beslutet om bygglov ska påverka din situation på ett inte obetydligt sätt. Vanligtvis krävs det att rättsverkningarna av beslutet berör ett intresse som erkänts av rättsordningen eller som påverkar din rättsliga ställning.I rättsfallet RÅ 1980 2:13 ansågs en granne vara i part i ett ärende när en person fick tillåtelse att anlägga ett svinstall. Grannen hade framfört att svinstallet skulle påverka fritidsgården som bedrevs bredvid. Grannen kunde föra talan mot beslutet eftersom beslutet gått honom emot. Det var ett intresse som var erkänt av rättsordningen.I rättsfallet RÅ 1963:20 kunde en kvinna som bedrev näringsverksamhet i samma byggnad som skulle rivas enligt ett rivningsföreläggande överklaga beslutet trots att hon inte var ägare av byggnaden. Kvinnan kunde överklaga beslutet eftersom beslutet gick henne emot. Om byggnaden revs skulle hon förlora sin näringsverksamhet då hon hyrde lokal i samma byggnad.Min bedömning är att det kan bli svårt att få igenom ett överklagande. Förslagsvis kan du som granne anföra att om- och tillbyggnaden skulle innebära en påtaglig störning för dig som närboende. Det är viktigt att du framhåller på vilket sätt beslutet om bygglovet kommer att drabba dig med negativa följder. Det kan bli svårt att vinna framgång om du endast anför att om- och tillbyggnaden kommer skymma solen och innebära insyn från grannen. Det kommer troligen att krävas någon annan rättsverkning såsom att det är antagligt att värdet på huset avsevärt kommer att sjunka på grund av grannens om- och tillbyggnad.Ytterligare rådgivningOm något behöver förtydligas eller om du är intresserad av ytterligare hjälp från en av våra duktiga jurister, t.ex. att upprätta ett överklagande, är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås på mathias.nilsson@lawline.se.Hoppas att du fick svar på din fråga! Skicka gärna in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Med vänlig hälsning,

Hur länge kan en myndighet dröja med att avgöra ett ärende?

2021-07-12 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |FL paragraf 12Vi ansökte ånyo om förlängt uppehållstillstånd den 23 juni 2020. Min sambo har tsv anställning på 2 jobb och har stark anknytning till mig svenska arbetsmarknaden sedan 2017. Vi ombads göra en ny ansökan den 7 april 2019 då migrationsverket ej kunna delge en handläggare i ärendet oktober 2018. Migrationsverket menar på att avbrottet från tidigare tillstånd ses som vistelse i Sverige utan tillstånd under ca 6 månader där vi väntat på tilldelning av en handläggare. Under denna tid har migrationsverket kommunicerat med arbetsgivare och min sambo har arbetat. Migrationsverket återkopplar 28 dec 2020 att ingen handläggare finns och ärendet kan tidigast tas upp våren 2022. I mejlkontakt med teamledaren påvisar hen att ny utredning behövs pga hen anser vårt förhållande är instabilt. Har bett att få en skriftlig bekräftelse på den sk instabiliteten. Hen nekar fortsatt kommunikation. Hänvisar till FL paragraf 12 och klagomål hänvisas till hen chef. Har mejlat chefen för 1 v sedan om underlaget och har ej fått återkoppling. Hur ska vi gå vidare med vårt ärende?
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGDen lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av din fråga är förvaltningslagen (FL).12 § FL - Dröjsmålstalan, vad gäller?Eftersom Migrationsverket hänvisar till just 12 § FL måste den lagparagrafen ges viss uppmärksamhet. I paragrafens första stycke anges att om ett ärende som har inletts av en enskild part inte har avgjorts i första instans senast inom sex månader får parten skriftligen begära att myndigheten ska avgöra ärendet. Myndigheten ska inom fyra veckor från den dag då en sådan begäran kom in antingen avgöra ärendet eller i ett särskilt beslut avslå begäran.Ovanstående är en beskrivning av rättsmedlet dröjsmålstalan, vilket ger enskilda möjlighet att vända sig till den aktuella beslutsmyndigheten och framtvinga viss aktivitet hos denna. När en dröjsmålstalan väcks, dvs. när en begäran om att myndigheten ska avgöra ärendet lämnas in, ska myndigheten alltså inom fyra veckor från dagen då en sådan begäran kom in avgöra ärendet eller i ett särskilt beslut avslå begäran. Om ett avslagsbeslut fattas ska beslutet förses med en klargörande motivering.I paragrafens andra stycke sägs att ett beslut att avslå en begäran om att ärendet ska avgöras får överklagas till den domstol eller förvaltningsmyndighet som är behörig att pröva ett överklagande av avgörandet i ärendet. Om den enskilde finner att beslutsmyndighetens förklaring till den försenade ärendehandläggningen inte är godtagbar kan denne välja att överklaga avslagsbeslutet till behörig överinstans. I utlänningsärenden är migrationsdomstol behörig instans varför du, vid ett avslagsbeslut, kommer att behöva hänskjuta ditt ärende till en sådan domstol. Men notera att det inte handlar om någon prövning i sak, utan det som ska avgöras i migrationsdomstolen är endast huruvida Migrationsverkets redovisade skäl för inte avgöra ditt ärende framstår som acceptabla eller inte. Vid den här bedömningen prövas bl.a. om myndigheten har iakttagit tillräcklig skyndsamhet, om avbrott i handläggningen har ägt rum och om dessa i så fall har varit befogade. Arbetsanhopning och resursbrist hos myndigheten brukar i regel inte duga som förklaring.Om migrationsdomstolen anser att ärendet inte är moget för avgörande och att Migrationsverket haft goda skäl att dröja med beslutet ska domstolen avslå en begäran. Men om migrationsdomstolen istället bedömer att det föreligger ett oskäligt dröjsmål ska överklagandet bifallas. Vid ett bifall kommer Migrationsverket, enligt 49 § FL, föreläggas att snarast eller inom viss tid avgöra ärendet som drabbats av den långsamma handläggningen. Någon möjlighet för Migrationsverket att begära uppskov finns inte och domstolens beslut är inte heller överklagbart. Men märk väl att du endast kan påkalla en dröjsmålstalan vid ett tillfälle under ärendets handläggning, vilket motiveras av effektivitetsskäl i den offentliga förvaltningen, 12 § 3 st. FL.Hur ska du gå vidare med ärendet?Av din ärendebeskrivning följer att du ansökte om ett nytt uppehållstillstånd den 23 juni 2020. Förvaltningslagen är en allmän förfarandelag och lagen är subsidiär, vilket betyder att avvikande bestämmelser i andra lagar ska ges företräde. I 4 kap. 21 a § utlänningsförordningen förskrivs att ett ärende om uppehållstillstånd enligt 5 kap. 3 § utlänningslagen ska avgöras senast inom nio månader från det att ansökan lämnades in, om det inte finns särskilda skäl. Det innebär att du borde ha fått ett beslut redan tidigare i våras. Eftersom så inte är fallet är min uppfattning att du behöver väcka en dröjsmålstalan, dvs. lämna in en formell begäran enligt 12 § FL om att Migrationsverket ska avgöra ditt ärende. Detta är också viktigt för din möjlighet att kunna överklaga ett eventuellt avslag till migrationsdomstolen. För överklagbarhet krävs nämligen ett reellt (verkligt) beslut, vilket i praktiken innebär att Migrationsverket faktiskt kan undkomma en domstolsprövning genom att medvetet förhålla sig passivt. Du måste med andra ord framtvinga ett beslut. Skulle Migrationsverket efter din dröjsmålstalan avgöra ärendet inom den föreskrivna tiden om fyra veckor kommer ett särskilt ställningstagande avseende den aktuella handläggningsfrågan inte redovisas i beslutet. När verket slutligt skiljer sig från ärendet genom sitt avgörande blir ju dröjsmålsfrågan överspelad.Vidare ska tilläggas att Migrationsverkets generella hantering av ditt ärende väcker vissa betänkligheter. Enligt 6 § FL ska en myndighet nämligen se till att kontakterna med enskilda blir smidiga och enkla och myndigheten ska lämna den enskilde sådan hjälp att han eller hon kan tillvarata sina intressen. Detta är uttryck för en av grunderna för s.k. god förvaltning. Härutöver föreligger ett allmänt skyndsamhetskrav vid handläggning av förvaltningsärenden. Enligt 9 § 1 st. FL är utgångspunkten att ett ärende ska handläggas så enkelt, snabbt och kostnadseffektivt som möjligt utan att rättssäkerheten eftersätts. Tidsutdräkten och de uteblivna svaren på dina mail ligger således inte i linje med Migrationsverkets serviceskyldighet och kravet på skyndsam handläggning.Avslutande ord och ytterligare rådgivningVid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Teams och andra liknande digitala plattformar.Vi kan exempelvis kontakta Migrationsverket och i förlängningen även företräda dig i en eventuell domstolsprocess.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,