Finns jag kvar i något av polisens register?

2020-07-14 i Polis
FRÅGA |För ca. 35 år sedan blev jag dömd för förskingring till villkorlig dom och böter. Efter det finns inget på mej.Finns jag i något av polisen register?
Sara Pedersen |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vilka register kan du förekomma i och hur länge stannar uppgifterna där?Polisen för en rad olika register i syfte att kunna förebygga, förhindra och utreda brott. De olika registerna kan du bland annat läsa om på polisens hemsida. Det är svårt för mig att säga vilka register du förekommer i, men utifrån vad du uppgivit i din fråga kan följande bli aktuella:Belastningsregistret: Här registreras man när man har blivit lagförd för ett brott, alltså mottagit strafföreläggande, fått åtalsunderlåtelse eller ordningsbot, samt vid fällande dom. Om du har blivit dömd till villkorlig dom med böter försvinner denna uppgift efter tio år om inga nya brott begåtts (17§ första stycket, fjärde punkten, lag om belastningsregister; 18§ lag om belastningsregister).Misstankeregistret: Här registreras man om man är skäligen misstänkt för ett brott. En sådan misstanke ska tas bort bland annat om förundersökningen lagts ned (13§ lag om misstankeregister). Man kan förekomma i misstankeregistret utan att man själv vet om det. Register över DNA-profiler från misstänkta och dömda, samt register över fingeravtryck och signalementsuppgifter: både dessa register regleras genom polisdatalagen. Man kan läsa mer om DNA-registret på hemsidan för nationellt forensiskt centrum. Polisdatalagen ska bland annat hjälpa polisen i sin brottsbekämpande verksamhet (1 kap. 1§ polisdatalagen). Utgångspunkten är att dessa typer av personuppgifter inte får sparas längre än nödvändigt (2 kap. 12§ första stycket, polisdatalagen). Vad gäller uppgifter i DNA-registret, ska dessa i huvudregel tas bort senast när uppgifterna om den registrerade, tas bort i belastningsregistret (4 kap. 7§ första stycket polisdatalagen). Uppgifter i spårregistret (register över spår när gärningsmannen är okänd) gallras vanligtvis efter 30 år (4 kap. 7§ andra stycket polisdatalagen). Vad gäller uppgifter i fingeravtrycks- och signalementsregistret, ska dessa som huvudregel tas bort senast tre månader efter att uppgifterna tagits bort ur misstankeregistret (4 kap. 14§ polisdatalagen).Svar på din frågaDet är som sagt svårt för mig att uttala mig om vilka register du förekommer i hos polisen, och av utredningsskäl kan nog polisen inte heller ge dig något direkt svar på detta vad avser bland annat misstankeregistret. Men om du enbart lagförts för förskingring för 35 år sedan, kan jag med ganska god säkerhet säga att den uppgiften inte längre finns i ditt belastningsregister. Inte heller lär du då förekomma i DNA-registret. Om du inte heller varit misstänkt för något, eller denna misstanke lagts ned, borde du inte heller förekomma i vare sig misstankeregistret eller fingeravtrycks- och signalementsregistret. Men återigen, det är inget jag kan säga med någon säkerhet. Hoppas att du fått svar på din fråga!Vänligen,

Kan jag sälja beslagtaget gods som återlämnats?

2020-06-29 i Polis
FRÅGA |Kan jag sälja beslagtaget gods som återlämnats?
Mattias Törnström |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ja, du bör som regel kunna sälja egendom som varit föremål för beslag, men återlämnatsDin fråga regleras inte uttryckligen i lagstiftning, men generellt och som huvudregel kan sägas att du har rätt att fritt förfoga över din egendom, exempelvis genom att sälja den.Om din egendom varit föremål för beslag hos polisen, men blivit återlämnad, och inte längre behövs i exempelvis en brottsutredning, så ser jag inga direkt tillämpliga legala hinder mot en försäljning, beroende på vad det är för gods givetvis.Är det ett vapen kan du inte sälja det hur som helst, men är det exempelvis en mobiltelefon, så ser jag inga problem med det. Det är trots allt din egendom.Mitt rådBaserat på den lilla information du gett mig, så är det svårt för mig att ge dig ett mer utförligt svar, men om du är osäker på om du får sälja det gods du fått återlämnat, så råder jag dig att höra av dig till Polismyndigheten för att säkerställa att det är tillåtet.Jag hoppas att det gjorde läget åtminstone lite klarare, och önskar dig en trevlig kväll!Med vänliga hälsningar,

Får man ifrågasätta polisens ingripanden?

2020-06-16 i Polis
FRÅGA |Om en person skulle bli gripen av dvs anledningar har utomstående personer rätt att stå bredvid och filma samt ifråga sätta deras gripande eller är dessa utomstående personerna tvungna att lämna platsen ev backa en bit bort?
AnnaSara Jarius |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Det snabba svaret är att du får stå bredvid och filma men du är skyldig att göra som polisen säger. Jag ska förklara hur din situation kan hänga ihop mer utförligt nedan. Grundläggande rättigheterDetta är egentligen en svår fråga som kan se otroligt olika ut beroende på situationen på plats och vems perspektiv man väljer att se saker ifrån. Det blir en avvägning mellan vad medborgare har för rätt och vad poliserna som statens tjänstemän har för rätt. Alla medborgare är tillförsäkrade frihet och skydd mot frihetsberövanden från staten enligt grundlagen (regeringsformen 2 kap.) såväl som rätten att demonstrera, att samlas i grupp, att uttrycka sig och röra sig fritt. Självfallet är man som medborgare skyldig att följa gällande lag vilket innebär att om polisen har lagstöd för de ingripanden som de gör (vilket de enligt lag ska ha för att inskränka de rättigheter medborgarna enligt grundlagen har) så är allmänheten skyldiga att följa det som polisen säger. Det blir då avvikandet ifrån detta som kan innebära att man kan göra sig skyldig till brott. I regel kan man säga att utomstående som enbart står vid sidan, inte ingriper eller beter sig hotfullt eller uttalar verbala hot och endast filmar ingripandet inte kommer att innebära ett problem. Det är inte olagligt att filma ett ingripande. Brottsligt att förhindra tjänsteåtgärd Att försöka förhindra en tjänsteåtgärd som polisen beslutat kan däremot leda till att man gör sig skyldig till våld mot tjänsteman enligt brottsbalken (BrB) 17 kap. 1 §, förgripelse mot tjänsteman (om gärningen inte innefattar våld) enligt BrB 17 kap. 2 § eller våldsamt motstånd enligt BrB 17 kap. 4 §. Man får alltså inte försöka förhindra, stoppa eller störa ett ingripande eller beslut som polisen fattat med laga stöd. Problemet som kan uppstå för poliserna är flera ur en taktisk vinkel vilket kan föranleda att man ber allmänheten att flytta på sig eller avvisar dem från platsen. De kanske vanligast förekommande situationer som ur en taktisk synvinkel kan bli svår vid polisernas ingripanden är att vänner eller anhöriga till den gripne uppehåller sig för nära den som är gripen eller att stämningen på plats är upphetsad och stökig. Detta innebär såklart en säkerhetsrisk för poliserna själva som måste beaktas och tas hänsyn till. Det baseras inte alltid på den som är gripen utan på de människor som befinner sig runt omkring som kan utgöra en säkerhetsrisk för poliserna. Den som hjälper en gripen person att komma lös kan göra sig skyldig till brottet främjande av flykt som finns föreskrivet i brottsbalken 17 kap. 12 §. Brottet är även straffbart om man försöker eller förbereder brottet. Tolkar polispatrullen som att det finns en risk för detta på grund av beteendet hos personerna runt omkring, hur svår eller lätt den gripne är att handskas med och hur omständigheterna i övrigt ser ut kan patrullen göra en bedömning att det inte är säkert för vänner eller anhöriga att befinns sig för nära på grund av risken för fritagning av den gripne. Våldsanvändning För att verkställa en sådan tjänsteåtgärd så har polisen rätt att använda försvarligt våld enligt polislagen 10 §. I takt med att en situation eskalerar finns en större möjlighet i och med den ansvarsfrihetsgrund som finns i brottsbalken 24 kap. 1 § - nödvärn. Lagrummet friar från ansvar i situationer där någon begått ett brott för att t ex freda sig från ett brottsligt angrepp på person. Våldet får då inte vara uppenbart oförsvarligt och är alltså mer än vad som anses nödvändigt för att verkställa en tjänsteåtgärd i normalfallet. En annan vanlig situation är att allmänheten kan lägga sig i ett ingripande av poliser eller ordningsvakter för att de anser det vara felaktigt. I detta gäller självfallet detsamma som listats ovan men här har även polisen rätt att använda sig av polislagen 13 § som hanterar ordningsstörningar. Polisen (och/eller ordningsvakter) har då rätt att avvisa, avlägsna eller tillfälligt omhänderta personer som stör eller utgör en fara för den allmänna ordningen eller för att avvärja en straffbelagd handling. Det innebär att säga åt personer att lämna en plats, handgripligen föra bort personer från en plats eller att omhänderta dem. Lyssnar man inte på polisen när de säger åt en att flytta på sig, alltså avvisar, så har de rätt att ta tag i personer och flytta på dem med (försvarligt) våld.Som du ser kan även detta lagrum användas för att hålla personer borta för att de inte ska få chans att frita en gripen person, alltså begå en straffbelagd handling. Det som gäller är att följa polisens anvisningar. Handlar det om ett flertal personer som beter sig ordningsstörande och som inte skingrar sig på polisens uppmaning kan de även göra sig skyldiga till ohörsamhet mot ordningsmakt enligt BrB 16 kap. 3 §. SlutsatsFörståeligt som det såklart kan vara att man blir upprörd om en vän eller anhörig blir gripen, särskilt om man anser det vara felaktigt, så får man inte ingripa när polisen ska verkställa en tjänsteåtgärd. Då är det bättre att följa polisens anvisningar, filma ingripandet och göra anmälan i efterhand. Se till att få med patrullens nummer som står på polisbilen för att förenkla ärendet vid en anmälan. Hoppas du fått svar på din fråga och lycka till!

Polisens delaktighet i demonstration

2020-06-05 i Polis
FRÅGA |Det var igår onsdag som en kvinnlig polis under sitt arbetspass deltog enligt mig och många andra politisk och höll upp ett plakat med budskap under en demonstration.Man får tycka vad man vill men när man jobbar som polis så ska man vara opartisk.Enligt mig så bryter hon mot:1 Kap 9 § Regeringsformen: "Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter ska i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet. Lag (2010:1408)."Ev kan hon göra dig skyldig till hets mot folkgrupp jag vet inte men budskapet som hon höll upp löd: White silence is violence.Tacksam för svar.
Måns Hellberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline.Jag har i mitt svar berört yttrandefriheten, brottet hets mot folkgrupp samt kravet på saklighet och opartiskhet.YttrandefrihetYttrandefriheten har sin grund i RF 2 kap 1 §. Där framgår att yttrandefriheten gäller var och en och omfattar uttryck av tankar, åsikter och känslor i tal, skrift och bild. Yttrandefriheten är en rättighet som gäller mot det allmänna, vilket innebär att den ska kunna praktiseras utan inskränkningar så som censur eller repression av åsikter från staten. Eftersom yttrandefriheten är mycket omfattande hamnar den ibland i konflikt med andra motstående intressen. Av den anledningen har lagstiftaren getts befogenhet att begränsa yttrandefriheten genom instiftande av lag (RF 2 kap 20 §). En sådan begränsning får endast ske för att tillgodose ett ändamål som är godtagbart i ett demokratiskt samhälle (RF 2 kap 21 §). Ett sådant ändamål kan t.ex. vara att skydda minoriteter och utsatta samhällsgrupper.Hets mot folkgruppEn sådan begränsning har lagstiftaren gjort i och med införandet av brottet hets mot folkgrupp (BrB 16 kap 8 §). För att brottet ska anses vara begånget är det tillräckligt med att (1) ett uttalande eller annat meddelande sprids, (2) som ger uttryck för hot eller missaktning, (3) mot en folkgrupp eller en annan sådan grupp av personer, (4) med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning.Det står klart att polisen har spridit ett meddelande i detta fall. Det kan dock ifrågasättas om det ger uttryck för missaktning. Brottet är enligt förarbetena till för att skydda vissa utsatta grupper. Kravet på missaktning har dock ställts ganska högt i praxis. Detta beror på att artikel 10 i europakonventionen, som är svensk lag, ger ett ganska långtgående skydd för yttrandefriheten (NJA 2005 s. 805 och NJA 2006 s. 467). Brottsbestämmelsen ska alltså tillämpas återhållsamt, och även uttryck som kan upplevas som chockerande och kränkande skyddas av yttrandefriheten (se europadomstolens avgörande Vejdeland m.fl. mot Sverige 1813/07). I min mening är därför brottet hets mot folkgrupp uteslutet, eftersom ingen missaktning har uttryckts.Kravet på saklighet och opartiskhetEtt annat, mot yttrandefriheten, motstående intresse är kravet på saklighet och opartiskhet. Detta krav gäller för polismyndigheten och dess anställda. Kravet innebär inte endast att poliser ska vara sakliga och opartiska, det är även tänkt att de inte ska uppfattas som osakliga och opartiska. Det handlar alltså även om hur det ser ut i betraktarens ögon, och att inte skada förtroendet för myndigheten. En risk för att ett agerande kan framstå som osakligt och opartiskt kan alltså vara tillräckligt (JO dnr 2439-2017). Av Polismyndighetens kommunikationspolicy framgår det hur de arbetar för att leva upp till dessa krav (PM 2015:58). Där står det att det ska vara tydligt när det är tal om myndighetens hållning i sakfrågor, och när det är tal om en anställds personliga åsikter. Men det står även att en väl fungerande dialog med omgivningen bidrar till delaktighet, engagemang och till att medarbetarna har goda förutsättningar att utföra sitt arbete. Vidare ska det allmänna verka för att alla människor ska kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället, samt motverka diskriminering av människor på grund av t.ex. etniskt ursprung och hudfärg (RF 1 kap 2 §). Hur förhåller sig detta till polisens agerande? Enligt min bedömning är texten som du har återgett den oproblematisk i förhållande till det allmännas uppgift att motverka diskriminering och främja delaktighet och jämlikhet i samhället. Görs detta på ett förtroendeingivande sätt genom delaktighet med omgivningen, och dessutom underlättar polisens kommunikation med demonstationsdeltagarna är det även i linje med polisens egna riktlinjer. Hoppas du fick svar på din fråga!

Vad gör man om polisen inte tar upp anmälan?

2020-07-06 i Polis
FRÅGA |Hej. Jag blev misshandlad i helgen när jag var ute. Men polisen brydde sig inte om det. Misstänker att dom kände varandra. Men min fråga är om jag kan stämma han som slog mig utan att polisen gjort en ordentlig anmälan?
AnnaSara Jarius |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Ibland kan det vara så att poliser skriver rapporter och upprättar anmälan fastän det inte tydligt framgår (vilket i sig inte är okej såklart. Är man målsägande som vill upprätta en anmälan har man rätt att göra det!) Men vi förutsätter att det inte är ett misstag eller att personen har slarvat med att meddela dig att hen tänker upprätta en anmälan om brottet du utsatts för utan inte gjort det den enligt lag är skyldig att göra, oavsett anledning. Poliser har en rapporteringsskyldighet som framgår av polislagen (PL) 9 § som säger att en polis ska rapportera brott som faller under allmänt åtal till förman när hen får kännedom om brottet. Polisens uppgifter är även enligt PL 2 § 3 p. att utreda och beivra brott. Har polisen åsidosatt dessa skyldigheter kan hen göra sig skyldig till tjänstefel som finns beskrivet i brottsbalken 20 kap. 1 §. Det är därför väldigt viktigt att du gör ytterligare en anmälan, antingen på polisstationen eller via nätet eller 114 14. Det är viktigt att du anger plats och tid och beskriver det du upplevt och beskriver det utifrån att du faktiskt rapporterat ett brott som en polis tagit emot men inte upprättat en anmälan om att du utsatts för brott, då är det upp till polismyndigheten att utreda vad som hänt. Hoppas du fått svar på din fråga och lycka till!

Hur påverkar omhändertagande enligt LOB en villkorlig dom?

2020-06-25 i Polis
FRÅGA |Hej!Har två frågor.1. Vad gäller beträffande ingripande med stöd av LOB? Får polisen gripa en person, som i och för sig, är berusad om denne befinner sig i hemmet?2. Om man blir tagen för LOB och samtidigt är dömd, i detta fall för ringa vapenbrott, och fått en villkorlig dom med samhällstjänst 50 tim som är avtjänad, vad händer då? Blir det ytterligare konsekvenser?
Amanda Kinnander |Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Nedan kommer jag att besvara dina frågor i turordning. Jag kommer i mitt svar att utgå från bland annat lagen om omhändertagande av berusade personer m.m. (LOB).Får polisen omhänderta en berusad person om denne befinner sig i hemmet?Omhändertaganden som har sin grund i LOB sker om en person anses vara så berusad att hen inte kan ta hand om sig själv eller utgör en fara för sig själv eller andra. Om personen anträffas när hen befinner sig i sin egen eller någon annans bostad ska omhändertagande dock inte ske, LOB 1 §. Svaret på den första frågan är alltså nej, polisen får enligt LOB inte omhänderta någon om hen befinner sig i hemmet.Vad blir konsekvenserna för en person som blir omhändertagen enligt LOB?Omhändertaganden enligt LOB görs i syfte att skydda den enskilde och andra människor. Det kan inte jämföras med ett gripande, som enbart får ske om någon är misstänkt för ett brott. Att dricka alkohol i större mängder är inte kriminaliserat och därför definieras det polisiära ingripandet som ett omhändertagande och inte ett gripande. I och med att omhändertagandet inte sker till följd av att den omhändertagne gör något brottsligt påverkas inte belastningsregistret. Omhändertagandet bör därför inte medföra några ytterligare konsekvenser vad gäller den villkorliga domen för ringa vapenbrott.Däremot kan polisen underrätta Transportstyrelsen om omhändertagandet viket kan påverka framtida eventuella körkortstillstånd. Dessutom kan möjligheten att få vapentillstånd påverkas av att du tidigare blivit omhändertagen enligt LOB. I vissa fall kan även socialtjänsten bli inblandad. Jag hoppas att du har fått din fråga besvarad!Vänliga hälsningar,

Får polis gå in i lägenhet utan tillstånd?

2020-06-15 i Polis
FRÅGA |Har civilklädda poliser rätt att gå in i en lägenhet utan tillstånd?
Sanna Wall |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att besvara din fråga kommer jag att hänvisa till Polislag (1984:387), nedan kallad PolisL, och till Rättegångsbalk (1942:740), nedan kallad RB. Polisen har rätt att gå in i en persons bostad utan tillstånd om polisen ska göra en husrannsakan (20 § PolisL) eller om det finns anledning att tro att det finns någon i bostaden som är avliden, medvetslös eller det är en nödsituation och personen i nöd är oförmögen att tillkalla hjälp (21 § PolisL). Att polisen är civilklädd spelar ingen roll utan polisen har samma befogenheter oavsett om de har på sig sin uniform eller inte. Mer om husrannsakan i bostadBestämmelser om husrannsakan finns i kapitel 28 RB. Polisen får göra en husrannsakan i en bostad om polisen har anledning att tro att det har begåtts ett brott som kan leda till ett fängelsestraff. Polisen får då gå in i en persons bostad för att t.ex. leta efter föremål som kan beslagtas eller för att leta efter andra bevis om personen är skäligen misstänkt för brottet (vilket är den lägre misstankegraden) (28 kapitlet 1 § första och andra stycket RB). Polisen får även gå in i en bostad som inte tillhör den som är skäligen misstänkt för brottet om det är så att brottet har begåtts i bostaden, om den misstänkte gärningspersonen har gripits i bostaden eller om det finns synnerlig anledning att tro att det finns t.ex. föremål som kan tas i beslag i bostaden eller att det finns annat av värde för utredningen (28 kapitlet 1 § andra stycket RB). För att det ska finnas en synnerlig anledning krävs det att det finns faktiska omständigheter som talar för att man ska hitta ett föremål eller annat av värde för utredningen om man genomför husrannsakan. Husrannsakan får också ske om polisen ska gripa, anhålla eller häkta en person. Detsamma gäller om polisen ska hämta en person till förhör eller inställelse hos rätten eller om personen ska kroppsvisiteras. Polisen får då gå in en bostad som de misstänker att den här personen befinner sig i (28 kapitlet 2 § RB). Det kan också sägas att husrannsakan endast får beslutas om det kan anses vara proportionerligt till det intrång som görs (28 kapitlet 3a § RB). Det polisen förväntar sig få ut av husrannsakan som t.ex. hitta bevis för ett begånget brott eller gripa en misstänkt person och den nytta som detta leder till ska alltså väga mer än det intrång som den personen som äger bostaden utsätts för. SammanfattningCivilklädda poliser har rätt att gå in i en lägenhet utan tillstånd om de ska göra en husrannsakan eller om de misstänker att det finns en avliden person, en medvetslös person eller en person som behöver hjälp i lägenheten. Om ingen av omständigheterna ovan föreligger får polisen inte gå in i lägenheten utan tillstånd/samtycke från den som bor i bostaden. Hoppas du har fått svar på din fråga! Har du fler frågor är du välkommen att ställa dem till oss här på Lawline.Mvh

Kan man vägra legitimera sig för polis?

2020-05-31 i Polis
FRÅGA |Vad händer om man vägrar uppge sitt namn och personnummer till polisen? Och om man under 18år vägrar uppge namn osv. Vad händer då? Kan det hända att man får sitta i en cell som "okänd"?
Melvin Keric |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det finns enligt svensk rätt ingen allmän skyldighet för en enskild att besvara frågor om sin identitet och polisen har inte heller lagstöd för att använda tvång för att fastställa identiteten. Polisen har dock möjlighet att, i enlighet med 14 § Polislagen, om det finns särskild anledning att anta att någon är efterlyst och den personen vägrar att lämna uppgift om sin identitet omhänderta personen för identifiering. En polis som med laga stöd omhändertar någon i anslutning till ingripandet får kroppsvisitera denne i den utsträckning som är nödvändig för att hans eller hennes identitet ska kunna fastställas, 19 § Polislagen.Det framgår av 16 § 3 st Polislagen att när någon har omhändertagits enligt 14 § Polislagen ska åtgärder för att fastställa hans eller hennes identitet skyndsamt vidtas. Den omhändertagne ska omedelbart friges så snart han eller hon har identifierats. Han eller hon får dock inte hållas kvar längre än sex timmar eller, om det är av synnerlig vikt att han eller hon identifieras, tolv timmar.Utöver detta får den som på sannolika skäl är misstänkt för brott häktas oberoende av brottets beskaffenhet, om han är okänd och vägrar att uppge namn och hemvist eller om hans uppgift om detta kan antas vara osann, 24 kap. 2 § Rättegångsbalken. Här krävs det alltså att personen i fråga är misstänkt för brott på sannolika skäl, vilket är en högre misstankegrad som grundas på bevis i det enskilda fallet. Sammanfattningsvis finns det ingen skyldighet för en person att uppge namn och personnummer till en polis. Polisen har möjlighet att omhänderta en person för identifiering om denne kan misstänkas vara efterlyst eller misstänkt för brottet. Omhändertagandet får ske mellan 6-12 timmar beroende på hur viktigt det är att identifiera personen i fråga. Polisen får dessutom kroppsvisitera en person för att försöka fastställa identiteten.Med vänliga hälsningar,