Skyldighet att identifiera sig inför en polisman

2019-02-28 i Polis
FRÅGA |HejUndrar om polisen har rätt att ta in någon till stationen för att man vägrar visa ID och att de säger att de misstänker att man döljer något när man vägrar visa ID. Anta också att polisen säger att man inte är misstänkt för något brott.
Megi Xukthi |Hej,Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! Om en okänd person vägrar att uppge namn och hemvist eller om hands uppgifter om detta kan antas vara osanna kan personen häktas om den på sannolika skäl är misstänkt för ett brott (24 kap. 2 § Rättegångsbalken). Det framgår av din fråga att personen inte är misstänkt därför skulle inte den paragrafen bli aktuellt i fallet. Dock finns det ett antal andra bestämmelser som skulle ge polisen rätt att omhänderta en person som vägrar att identifiera sig. Om en okänd person anträffas av en polisman och om det finns särskild anledning att anta att han är efterspanad eller efterlyst och med stöd av lag skall berövas friheten vid anträffandet, får han omhändertas för identifiering, om han vägrar att lämna uppgift om sin identitet (14 § Polislagen). Vidare har man en skyldighet att överlämna körkort eller ID-handling om man framför en körkortspliktigt fordon och en bilinspektör eller en polisman begär det (3 kap. 15 § Körkortslagen). Utöver vad som ovan sagts, finns det ingen skyldighet per en person att identifiera sig inför en polisman. Med Vänliga Hälsningar,

vilken paragraf ger polisen rätt att tillträda lägenhet pga. misstänkt misshandel?

2019-02-28 i Polis
FRÅGA |Hej! Om en granne anmälan in en misstänkt misshandel i en lägenhet, på vilken grund har polisen rätt att bereda sig tillträde till lägenheten? Vi här diskuterade att det inte är PL 20, utan snarare PL 21, då den som misstänkt misshandlas är oförmögen att tillkalla hjälp, alternativt gå in med Nöd (BrB 24:4). Vilken/vilka paragrafer är rätt och kan gälla?
Maria Simeonidou |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I detta fall har ni rätt i att 21 § polislagen gäller, då den som misshandlas förmodligen är oförmögen att tillkalla hjälp. 20 § polislagen gäller husrannsakan och liknande åtgärder och 24 kap. 4 § brottsbalken om nöd är inte direkt relevant vad gäller polisens rätt att bereda sig tillträde till lägenheten. Den paragrafen som huvudsakligen gäller i detta fall är därför endast 21 § polislagen.Vänligen,

När polisen får kontrollera en persons id

2019-02-24 i Polis
FRÅGA |I vilken omfattning får en polis kontrollera id på en person egentligen? Om jag begår ett brott, var i lagen regleras det att polisen får kolla id på mig?
Joel Myrenius |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det lagstöd som finns för polisen att begära att en medborgare uppvisar legitimation finns i 14 § Polislagen. I paragrafen framgår att en polisman som stöter på en okänd person, som det finns särskild anledning att misstänka är efterspanad eller efterlyst, får omhänderta denna person för identifiering om han/hon vägrar att självmant identifiera sig. Särskild anledning att anta kan vara att personen saknar legitimation och att personens utseende stämmer överens med signalementet på en efterlyst person. I dessa fall får alltså polisen kontrollera id. Om du framför ett fordon, t.ex. en bil, så är du också skyldig att uppvisa körkort, 3 kap 15 § körkortslagen. En utlänning som vistas i Sverige är också skyldig att på begäran av en polisman överlämna pass eller andra handlingar som visar att han eller hon har rätt att uppehålla sig i Sverige, 9 kap 9 § utlänningslagen. Om en polisman som med laga stöd griper eller annars omhändertar eller avlägsnar någon får i anslutning till ingripandet kroppsvisitera denne i den utsträckning som är nödvändig för att hens identitet skall kunna fastställas, 19 § Polislagen. Har en person begått ett brott har polisen alltså möjlighet att kroppsvisitera personen för att fastställa identiteten. Hoppas att du har fått svar på din fråga!

Kan jag ta del av en nedlagd polisanmälan?

2019-01-11 i Polis
FRÅGA |Min 13åriga dotter har tillsammans med fyra av hennes kompisar blivit anmälda för ofredande, ärendet lades ner direkt av polisen. Men orosanmälan till soc där vi fått ganska tunn information från, alla fyra tjejerna förnekar att detta skulle inträffat och vi börjar tro att det bara är uppdiktat. För att förstå detta bättre skulle jag vilja ha ut den fullständiga polisanmälan även om den är nedlagd. Så min fråga är om jag kan få ut denna utan att anmälare samt målsägare sekretess markerad?
Frida Larsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! I och med att en polisanmälan inkommer till polismyndigheten så utgör den en offentlig handling, 2 kap 3 och 6 §§ tryckfrihetsförordningen (TF). Huvudregeln är att alla allmänna handlingar är offentliga vilket innebär att du kan begära ut dessa handlingar för att ta del av dem. Dessa handlingar kan dock begränsas genom sekretess, 2 kap 2 § TF. I offentlig- och sekretesslagen (OSL) stadgas de situationer då sekretess kan förekomma. En sekretessprövning kommer alltså göras på den polisanmälan du begär ut. Om det exempelvis är uppgifter som kan skada en enskildes personliga förhållanden eller att beivra eller förebygga brott kan uppgifterna censureras/maskas eller inte skickas ut alls. Exempelvis kan det förekomma sekretess om man gör bedömningen att den som gjort anmälan riskerar att bli utsatt för våld om den anmälan avser, det vill säga den misstänkta, får ta del av den, 35 kap 2 § OSL. Det kommer göras en bedömning utifrån det enskilda fallet. Jag kan alltså inte säga om anmälaren samt målsägande är sekretessmarkerade eller inte. Om du är intresserad av att ta del av med uppgifter rekomenderar jag dig att begära ut handlingen genom att kontakta polisen på 11414. Läs mer på polisens hemsida HÄR. Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Ränta på beslagtagna pengar

2019-02-28 i Polis
FRÅGA |Hej! Jag har haft 10 000 kr i beslag hos polisen, i 4 månader. Och nu får jag tillbaka dom. Kan man få ut ränta på detta?
Claudia Lienert |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det stämmer att polisen har i vissa fall rätt ta pengar i beslag. När beslaget har upphört har du rätt att hämta pengarna. Enligt min uppfattning så kan du bara hämta dina beslagtagna pengar. Med andra ord så kan du inte hämta ut mer än så, det vill säga du kan inte få ut någon ränta på det.Vänligen,

Handsprit i samband med blodprov

2019-02-27 i Polis
FRÅGA |HejJag blev stoppad i somras och fick blåsa i alkometer och den gav utslagJag fick då åka med o lämna blodprovIdag fick jag reda på att blodprovet visade 0.4 promilleJag är helt oförstående, jag hade inte druckit en enda droppe alkohol, det ända var en flaska alkoholfri öl till maten, sett var mitt på dagenKvällen innan hade jag druckit 2 st folköl så det kan ömöjligt ge utslag dagen efterMin fråga nuNär jag tänker efter nu, polismannen spritade sina händer medan han handskades med blodprovsröretKan handspriten ge utslag på blodprovetJag är till 110% oskyldig
Tora Odin |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline.Blodprovet och alkometernTyvärr kan jag inte uttala mig om huruvida handsprit kan ge utslag på alkometer eller blodprov, då det snarare är en teknisk/kemisk fråga än en juridisk. Vad bör du göra nu?Eftersom handsprit är alkoholbaserat förstår jag dock att du funderar över om det kan vara den som gav utslag på alkometern/blodprovet. Gällande alkometern råder jag dig därför att höra efter med någon som har koll på hur polisens alkometer fungerar. Förslagsvis kontaktar du polisen och hör där. Kan inte polisen själva svara tycker jag du ska fråga vilka mätare de använder sig av, och därefter kontakta företaget som tillverkar dem. När det kommer till blodprovet bör du nog även där kontakta polisen och fråga. Har inte den aktuella polisen du pratar med svaret, bör han/hon åtminstone kunna hänvisa dig vidare.Stort lycka till, och tveka inte att höra av dig om du har några fler funderingar.Vänligen,

Fråga om när upphittaren till hittegods blir ägare till denna enligt lag om hittegods, tillika fråga om hur ett överklagande till förvaltningsdomstol görs

2019-01-17 i Polis
FRÅGA |Hej , jag undrarVad gäller vid, Jag hittade en mobil . lämnar in den till Polisen 9 sept 2018 och får ett brev den 14 Jan 2018 att jag nu är ägaren av mobilen och jag kan komma och hämta ut den .Dagen efter så kommer ett brev att ägaren hämtade ut sin mobil den 14 Jan 2018. Samma dag som jag fick papper på att jag är ägaren.Nu erbjuds jag 500 kr i hittelönMen jag vill ha mobilenKan jag överklaga ??
Francisco Stråhle |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga aktualiserar lagen (1938:121) om hittegods. Upphittaren blir ägare till hittegodset om (i) ägaren inte blir känd inom tre månader från det att fyndet anmäldes till polisen, eller om (ii) ägaren inte hämtar hittegodset inom en månad från det att ägaren meddelats. Du uppger att fyndet lämnades in redan den 9 september 2018 och att du fått ett brev i vilket du anges vara den nye ägaren. Poliskontoret i din hemort har därefter lämnat ut fyndet till den tidigare ägare. Mot bakgrund av lagen och de uppgifter du lämnat förefaller det som om polismyndigheten brustit i sitt ansvar. Jag föreslår att du överklagar hos förvaltningsdomstolen, om du inte avser att godta den erbjudna hittelönen (Se 9a § i lagen om hittegods). Överklagandet skickar du direkt till polismyndigheten som inledningsvis gör en bedömning om denna inkommit inom rätt tid. Polisen skickar därefter överklagandet vidare till förvaltningsrätten tillsammans med andra handlingar av relevans för ärendet. Mer information om hur du upprättar ett överklagande hittar du här. Det ska härvid påpekas att det inte kostar något att överklaga ett beslut. Du står dock naturligtvis själv för dina egna kostnader i form av juridisk rådgivning eller dylikt. Har du fler frågor med anledning av ditt ärende är du välkommen att ställa dessa i kommentarsfältet nedan. Med vänlig hälsning,

Polisens våldsanvändning

2018-12-30 i Polis
FRÅGA |Får polisen använda övervåld såsom att förstöra saker som uppenbarligen är korrekta?
Hanna Mustafa |I 10 § polislagen finns bestämmelsen som ger en polisman rättigheten att använda våld. Polisen får enbart använda våld då det verkligen behövs och den tjänsteåtgärden inte kan lösas på annat sätt. Situationen skall således påkalla ett behov av våldsanvändning! Vidare gäller att även om polismannen får använda sig utav våld, så skall denna våldsanvändning vara proportionerlig i förhållande till den situation polismannen befinner sig i.Hoppas du fick svar på din fråga!Om du vill ha mer rådgivning är du mer än välkommen att vända dig till några av våra andra tjänster:- Gratis telefonrådgivning, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 2.- Ställ en expressfråga och få garanterat svar inom tre dagar för 995 kr, klicka här- Ställ en expressfråga och få garanterat svar inom 24 h för 1495 kr, klicka här- Boka tid med en jurist för 1677,50 kr/h, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 1.Med vänlig hälsning