Lista med ansökningar - allmän handling hos kommun

2019-03-19 i Offentlighetsprincipen
FRÅGA |OffentlighetsprincipenJag har skrivit till registratorn på en kommun och bett om att få listan med de som sökte en viss kommunal tjänst. Jag fick ett svar, som var vidarebefordrat från avdelningschefen till registratorn att listan kunde inte lämnas ut eftersom flera av de sökande vill ha deras ansökande konfidentiella. Får man göra så?
Ida Hellsten |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Denna fråga berör, som du själv nämnt, offentlighetsprincipen. Denna princip stadgas i Tryckfrihetsförordningen (TF), vilket är den lag som jag hänvisar till nedan. Enligt 2 kap. 1 § TF ska var och en ha rätt att ta del av allmänna handlingar. Som huvudregel har var och en därmed rätt att få ut allmänna handlingar. Undantag till detta är om det rör sig om sekretess, något som inte aktualiseras i detta fall. Allmän handlingFör att listan med ansökningarna ska anses vara en allmän handling krävs bl.a att den uppfyller kraven för handling enligt 2 kap. 3 § TF. Då listan med ansökningarna är en framställning i skrift ses det som en handling. Listan ska också vara förvarad hos myndighet enligt 2 kap. 4 § TF. Detta kriterium är också uppfyllt, då listan är förvarad hos Kommunen. Till sist ska den ha inrättats hos myndigheten enligt 2 kap. 9 § TF. Av lagrummet framkommer att en handling anses ha kommit in till en myndighet, när den har anlänt till myndigheten eller kommit behörig befattningshavare till handa. I lagrummets andra stycke finns undantag från när en handling har ansetts inkommit till myndigheten. Detta undantag gäller dock inte tjänsteansökningar, då undantaget är avsett att gälla på fall då ett samtidigt öppnande är nödvändigt för att hindra illojala förfaranden. Listan med ansökningar ska således anses som inrättad. Detta betyder att listan på ansökningarna ska ses som en allmän handling och du har rätt att få ta del av listan med ansökningarna. Hur begära ut listorna på anställningarna? Det finns två sätt att begära ut en allmän handling. Det kan du göra endera på plats hos myndigheten, i detta fall kommunen, enligt 2 kap. 15 § TF. Detta ska kommunen hantera genast eller så snart som möjligt. Som huvudregel kan sägas att du då ska få ta del av ansökningarna så snabbt och enkelt som möjligt på plats hos kommunen. Du får både fotografera av, titta på handlingen och begära ut kopior. Det andra alternativet är att du ringer/skriver till myndigheten och ber om en skickad kopia på de allmänna handlingarna i enlighet med 2 kap. 16 § TF. I sådant fall ska myndigheten ha en skyndsam handläggning. Myndigheten väljer då också form på hur du ska få del av den allmänna handlingen. Till sist ska nämnas att kommunen har rätt att ålägga dig en avgift för utskrift av kopior, om så skulle vara fallet. SammanfattningFör att sammanfatta det hela, har du rätt till att få ta del av listan med ansökningarna. Att vissa av de ansökande har önskat att få ha sina ansökningar konfidentiella, är inget skäl för kommunen att neka dig att få del av listorna. Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Med vänlig hälsning,

Får myndigheter ta ut avgifter för kopior av allmänna handlingar som bearbetats p.g.a. sekretesskäl?

2019-02-25 i Offentlighetsprincipen
FRÅGA |Hej! Såvitt jag förstår har en myndighet rätt att ta betalt för kopior. Gäller det även sådana handlingar som de av sekretesskäl svartmålat vissa delar. Tacksam för besked!
Joakim Raivio |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I mitt svar utgår jag från att det är kopior av allmänna handlingar som du syftar på. Det är med stöd av den grundlagsskyddade offentlighetsprincipen som "var och en" har rätt att ta del av allmänna handlingar. Bestämmelserna som reglerar rätten att ta del av allmänna handlingar finns i tryckfrihetsförordningen, 2 kap. (se särskilt 15 och 16 § för din fråga).Det finns olika sätt att få ta del av allmänna handlingar. Man kan antingen begära att få ta del av en allmän handling "på stället", dvs. direkt hos myndigheten (se 15 §). Att ta del av allmänna handlingar direkt hos myndigheter kostar inte något, och detta gäller även om personalen måste göra avskrifter eller framställa särskilda kopior på grund av sekretesskäl. Om man däremot vill begära ut kopior eller avskrifter av allmänna handlingar för att ta med sig dessa från myndigheten har myndigheten rätt att ta ut en avgift (se 16 §). Man får alltså betala en avgift för kopior som man vill behålla, och detta gäller oavsett om vissa delar måste svartmålas på grund av sekretess. Svaret på din fråga är alltså att myndigheter har rätt att ta ut avgifter för kopior eller avskrifter, oavsett om de måste redigeras på grund av sekretess, om du vill behålla kopian eller avskriften (t.ex. för att ta med den hem). Om du däremot bara vill ta del av den allmänna handlingen hos myndigheten behöver du inte betala något, även om särskilda kopior måste göras på grund av sekretess. Det är alltså om du vill behålla kopian eller inte som avgör om myndigheten får ta betalt, inte om delar måste svartmålas av sekretesskäl.Jag hoppas att du blir nöjd med mitt svar. Lycka till vidare!Vänligen

Är anställningsavtal och tjänsteintyg för anställd inom landstinget offentliga handlingar?

2019-02-17 i Offentlighetsprincipen
FRÅGA |Hej!Är ett anställningsavtal och tjänstgöringsintyg för en anställd inom landsti get offentlig handling.Om så, vilken lagparagraf reglererar detta.Tacksam för svar!MVH
Axel Bellander |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I mitt svar kommer jag först att redogöra för vad som krävs för att de aktuella handlingarna ska räknas som allmänna handlingar. Sedan kommer jag redogöra för ifall handlingarna kan vara skyddade av sekretess och sist kommer jag skriva en kortare sammanfattning av mitt svar på din fråga!Eftersom din fråga handlar om allmänna handlingar blir tryckfrihetsförordningens (TF) 2 kap. tillämpligt. Är anställningsavtalet och tjänsteintyget allmänna handlingar?Anställningsavtalet och tjänsteintyget är båda handlingar, TF 2 kap. 3 §. Förutsatt att de förvaras hos landstinget eller en annan myndighet är dessa handlingar allmänna om de antingen är inkomna eller upprättade hos myndigheten, TF 2 kap. 4 §. Utifrån den informationen som jag fått i frågan så är anställningsavtalet och tjänsteintyget av allt att döma upprättade hos en myndighet, eftersom det rör sig om en offentlig arbetsgivare, TF 2 kap. 10 §. Båda dessa handlingar bör alltså vara allmänna och vem som helst har därmed rätt att begära att få titta på originalhandlingarna eller att få kopior av de förutsatt att handlingarna är upprättade och befinner sig hos en myndighet. Man behöver inte heller uppge någon information om sig själv eller varför man vill ha handlingarna vid en sådan begäran, TF 2 kap. 18 §. Kan handlingarna omfattas av sekretess?De enda undantagen som finns för att få ut allmänna handlingar är ifall de omfattas av sekretess. Vilka slags handlingar som omfattas av sekretess regleras i offentlighets- och sekretesslagen (OSL). Eftersom jag inte vet exakt vad för handlingar det rör sig om så kan jag inte med säkerhet svara på om det föreligger någon sekretess för de, men det jag kan säga är att generellt gällande denna typen av handlingar så brukar det inte föreligga någon sekretess. Av allt att döma är alltså handlingarna inte skyddade av sekretess.SammanfattningEftersom det rör sig om handlingar hos en myndighet räknas de som allmänna handlingar förutsatt att de är upprättade hos myndigheten och förvaras där. Därmed har också vem som helst rätt att begära att få se handlingarna eller begära kopior av de. Detta är alltså förutsatt att handlingarna inte är omfattade av sekretess, vilket inget tyder på att de skulle vara. Hoppas du fått svar på din fråga! Ifall det uppstår övriga frågor är du välkommen att höra av dig igen!Vänliga hälsningar

Vad gäller när en myndighet inte lämnar ut handlingar?

2019-02-01 i Offentlighetsprincipen
FRÅGA |Hej!Om jag flera gånger misslyckats med att få ut beskrivna dokument från myndigheten Af, där de i princip bara negligerar min begäran ( e-post ex.vis) , vilka möjligheter har jag då att få till en lösning.Jag hänvisar till offentlighetsprincipen.Har på goda skäl misstankar om felhantering vilket i princip försatt mej i konkursläge privat.Mvh
Linn Nyberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Inledningsvis är utgångspunkten att alla ska ha rätt att ta del av allmänna handlingar som inte är sekretessbelagda, vilket ger uttryck för offentlighetsprincipen, precis som du nämner i din fråga. Förutsättningarna för att få ta del av handlingar är alltså att det rör sig om allmänna handlingar samt att handlingarna inte är sekretessbelagda.Jag kommer inte närmre att gå in på vad som utgör en allmän handling men av 2 kap. 4 § tryckfrihetsförordningen framgår att en handling är allmän, om den förvaras hos en myndighet och enligt 9 eller 10 § är att anse som inkommen till eller upprättad hos en myndighet.ÖverklagandeEn enskild får överklaga ett beslut av en myndighet att inte lämna ut en handling till den enskilde, 6 kap. 7 § Offentlighets och sekretesslagen.För att beslutet ska kunna överklagas krävs dock ett skriftligt beslut av myndigheten.Av din fråga framgår det inte om du i din korrespondens med myndigheten har fått ett skriftligt konkret beslut om avslag på din ansökan. Har du inte fått ett skriftligt beslut är konsekvensen att du inte har ett överklagbart beslut. Det du då kan göra är att begära att myndigheten omprövar sitt beslut och att du begär ett skriftligt beslut. Myndigheten är skyldig att utfärda ett överklagbart beslut med en motivering till varför de beslutat om att inte lämna ut handlingarna. Överklagande av beslutet sker i sådana fall till kammarrätt.Sammanfattningsvisär offentlighetsprincipen utgångspunkten vad det gäller utelämnande av allmänna handlingar. En myndighet får dock efter en sekretessprövning besluta om att en allmän handling inte kan utelämnas och ska i sådana fall ge den sökande ett skriftligt beslut innefattande motivering till beslutet. Har du inte fått ett skriftligt, överklagbart beslut så kan du som sagt begära detta från myndigheten och, om det bir aktuellt, överklaga detta beslut till kammarrätt. Vänligen,

Har en part rätt att begära ut handlingar från en nedlagd förundersökning?

2019-03-09 i Offentlighetsprincipen
FRÅGA |HejEn bekant har blivit anklagad för olaga hot och misshandel. Polis och "offer" han bl a varit in i hans hus utan hans vetskap. Han varit på förhör, åtalet är nu nedlagt p g a brist på bevis. Han har nu kontaktat polisen för att få ut de handlingar som gäller honom, men fått till svar att ärendet är nedlagt och han ska glömma allt och gå vidare. Kan det verkligen vara så?
Matilda Bergström |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag tolkar din fråga som att du vill veta om din vän har rätt att få ut handlingar som berör honom från polisen.Rätt till partsinsynPolismyndigheten är en förvaltningsmyndighet som omfattas av förvaltningslagen. Enligt 10 § förvaltningslagen har den som är part i ett ärende rätt att ta del av allt material som har tillförts ärendet. Din vän har alltså rätt att få ut alla handlingar som gäller honom.Rätten kan begränsasRätten kan dock begränsas av 10 kap. 3 § i offentlighets- och sekretesslagen. Det krävs då att det av hänsyn till allmänt eller enskilt intresse är av synnerlig vikt att uppgiften i materialet inte röjs. I sådana fall ska myndigheten på annat sätt lämna parten upplysning om vad materialet innehåller.Allmän handlingDessutom ses en nedlagd förundersökning som en allmän handling (2 kap. 4 § tryckfrihetsförordningen). Var och en har rätt att ta del av allmänna handlingar (2 kap. 1§). Rätten kan dock begränsas om det krävs med hänsyn till bl.a. rikets säkerhet, intresset av att förebygga eller beivra brott eller skyddet för enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden (2 kap. 2 §).SammanfattningDin vän har rätt att få ut alla handlingar som gäller honom då han har rätt till partsinsyn. Begär han ut handlingarna är polisen skyldig att lämna ut materialet. Rätten kan dock begränsas genom sekretess. Det krävs då synnerlig vikt att uppgiften i materialet inte röjs, men då ska myndigheten meddela din kompis om vad materialet innehåller. Dessutom ses den nedlagda förundersökningen som en allmän handling som din vän har rätt att begära ut. Att polisen säger att din kompis ska "glömma allt och gå vidare" p.g.a. att ärendet är nedlagt är därför inte en godtagbar ursäkt till att inte lämna ut handlingarna. Mitt råd är att din vän ska kontakta polismyndigheten igen och påtala sin rätt till partsinsyn och att materialet är allmän handling. Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Får hemsidor publicera personnummer?

2019-02-18 i Offentlighetsprincipen
FRÅGA |Hej,Vi har upptäckt att sidan MrKoll.se lämnar ut personuppgifter om alla inklusive oss (vi har ej gett samtycke till detta) de lämnar även ut personnummer, även de fyra sista siffrorna? Får de göra detta? Man har lärt sig att man sk skydda sitt personnummer men här kan vem som helst se det.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Hemsidan du hänvisar till publicerar information som är offentliga uppgifter. Offentliga uppgifter är t.ex. eventuella brottmålsdomar, adress, personuppgifter m.m. Det har för hemsidan ansökts om och beviljats ett s.k. utgivningsbevis för företagets databas. För ett utgivningsbevis krävs bland annat att en ansvarig utgivare har utsetts och att överföringarna utgår från Sverige (1 kap. 9 § Yttrandefrihetsgrundlagen, YGL).Hemsidor som har utgivningsbevis har ett grundlagsskydd som gör att de får publicera uppgifter som dessa så länge de inte begår ett yttrandefrihetsbrott. För att ett yttrandefrihetsbrott ska vara aktuellt krävs att det är särskilt angivet i grundlagen att det är förbjudet. Exempel på yttrandefrihetsbrott är t.ex. spioneri, hets mot folkgrupp och förtal (jfr 5 kap. 1 § YGL med hänvisning till Tryckfrihetsförordningen). Om ett yttrandefrihetsbrott blir aktuellt är det den ansvariga utgivaren som åtalas. Att publicera personnummer (vilket är en offentlig uppgift) är inte ett yttrandefrihetsbrott och därmed tillåtet.En hemsida med utgivningsbevis omfattas heller inte av dataskyddsförordningen GDPR. Förordningen tillåter att medlemsländerna gör undantag från reglerna om personuppgiftsbehandling om det är nödvändigt för att upprätthålla rätten till yttrandefrihet (Kapitel 9 Art. 85 GDPR). Det innebär att hemsidan inte behöver ditt samtycke för att publicera ditt personnummer.Svaret på din fråga är att det är lagligt att publicera personnummer för hemsidan då det finns ett utgivningsbevis och en ansvarig utgivare.Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Finns uppgifter som gallrats ur belastningsregistret tillgängliga på andra sätt?

2019-02-03 i Offentlighetsprincipen
FRÅGA |Hej! Om man har begått ett brott och om man har gallrats ur belastningsregistret efter tiden enligt lagen. Kan det lagras uppgifter om en och brottet man har begått någonstans som andra myndigheter kan se ändå? Går det på något sätt för andra myndigheter att hitta historik på brott som har begåtts även fast det kanske har gått över 20 år sedan brottet begicks? Om jag vill söka ett jobb eller en utbildning som de gör en säkerhetsprövning på ens belastningsregister, kan de ändå hitta eller se gamla brott som gallrats bort enligt lagen?
Jennifer Embretsen |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om man blir dömd för ett brott så registreras detta i belastningsregistret. Beroende på vilken påföljd som valdes, finns dessa uppgifter registrerade olika lång tid innan de gallras. När uppgifterna gallrats så syns de inte längre i ditt belastningsregister, vilket innebär att det inte kommer synas om, som i ditt exempel, en arbetsgivare eller en skola begär ett utdrag ur ditt belastningsregister.Du undrar också om det finns något sätt som myndigheter eller liknande kan finna historiken, trots gallringen. I samband med att du blir dömd för ett brott så publiceras en dom som blir en offentlig handling för allmänheten. Domen innehåller bland annat ditt namn och information om brottet du dömdes för. Domen i sig kommer aldrig att tas bort, den finns offentlig för alla som begär ut den, men precis som du beskriver brukar dock arbetsgivare begära ut utdrag ur belastningsregistret när de gör säkerhetsprövningar och där kommer ett uppgifter som gallrats alltså inte att synas.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline.Vänligen,

Lagförslag angående offentliga adresser

2019-01-31 i Offentlighetsprincipen
FRÅGA |finns det något lagförslag om att ta bort offentlighetsprincipen vad gäller offentliga hemadresser till folk?
Jennifer Jalaho |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline. Vad det gäller generellt för alla människors hemadresser kunde jag inte hitta något specifikt lagförslag, däremot så har det nyligen blivit skärpt reglering kring offentligt anställdas hemadresser och liknande. År 2017 trädde det in en bestämmslse som säger att i personaladministrativ verksamhet gäller sekretess för bland annat hemadresser, se 39 kap. 3 § st. 2 offentlighets och sekretesslagen.