Betalningssätt vid begäran om allmänna handlingar

2018-11-11 i Offentlighetsprincipen
FRÅGA |Jag söker praktiska lösningar för att kunna vara anonym och samtidigt betala för kopior av kommunala handlingar. Jag har begärt ut handlingar av en kommun och vi är överens om att de är allmänna samt att jag ska betala för dem. De vägrar att sända dem till mig digitalt mot betalning men går med på att kopiera upp dem på papper och att mitt ombud hämtar dem på plats. Däremot avkräver de mig på en fakturaadress, vilket jag inte vill uppge. Jag har istället erbjudit att de mejlar mig faktura och att de får kvitto i förhand per mejl, eller att ombudet gör betalning på plats med kort eller kontanter, eller att ombudet tar emot pappersfaktura och betalar samma dag.Har de rätt att avkräva mig adress när jag erbjuder mig andra sätt att betala, som gör att jag fortfarande kan vara anonym?
Francisco Stråhle |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Rätt att ta del av allmänna handlingar stadgas i 2 kap. 1 § Tryckfrihetsförordningen (hädanefter TF). Rätten är grundlagsskyddad och syftar huvudsakligen till transparens och förutsättningar för främjandet av ett fritt meningsbyte och en allsidig upplysning (prop 1975/76:160 s. 71 samt 2 kap. 1 § TF"). Förarbetena påvisar en vilja att möjliggöra insyn och öppenhet för att öka rättssäkerheten. Det förefaller sålunda naturligt att den som begär en allmän handling ska erbjudas möjlighet att förbli anonym, oavsett motiv. Således har lagstiftaren följaktligen infört ett förbud för myndigheter mot att få efterforska vem begäran kommer ifrån eller i vilket syfte denne har med att ta del av handlingen (2 kap. 14 § 3 st TF). En myndighet som ger dig en kopia eller en avskrift av en allmän handling har rätt att ta ut en avgift för det enligt 2 kap.13 § 1 st TF och avgiftsförordning (1992:191). Av detta följer också att du kan på egen hand bege dig till myndigheten för att läsa eller själv kopiera handlingarna på plats. Därmed kan myndigheten inte kräva betalning för att plocka fram handlingarna åt dig (jfr uttalandet i JO 1989/90 s. 392). Utifrån vad som sagts ovan, förefaller det anmärkningsvärt att kommunen kräver en faktureringsadress i samband med betalningen. Förvisso är det upp till myndigheten att bestämma ett lämpligt betalningssätt och av 11 § avgiftsförordningen framgår dessutom att ett betalningsföreläggande får sändas till sökanden med post, vilket rimligen fordrar en adress att skicka fakturan till. Det kan dock anmärkas på att kommunen inte erbjudit alternativa betalningssätt, särskilt mot bakgrund av offentlighetsprincipens syfte om att kunna förbli anonym. Dessutom torde det vara fullt lämpligt att låta ditt ombud betala avgiften, vilket de uppenbarligen motsatt sig till. Risken är att de närmar sig efterforskning, vilket som sagt är strängt förbjudet. Vad kan du göra?Du kan anmäla förfarandet till justitieombudsmannen, JO. Det är vanligen JO som tar upp ärenden av detta slag, och även om JO har en möjlighet att väcka åtal för tjänstefel, slutar emellertid ärendena de allra flesta gånger med att JO riktar kritik mot en myndighet och uppmanar den att ändra sina rutiner. Observera dock att en anmälan som leder till utredning innebär att den den som anmälan riktar sig mot får reda på namnet på den som klagar.Mitt förslag är emellertid att ni själva scannar eller skriver ut handlingarna hos kommunen. På så vis kan du få tag på handlingarna utan att avgiftsbeläggas och därmed inte uppge dina uppgifter. Jag ska dock återigen understryka att det bör kunna förväntas att ditt ombud betalar fakturan istället för dig och att ett nekande svar på din begäran riskerar att vara i direkt strid mot tryckfrihetsförordningen. En anmälan till JO kan göras här.Med vänlig hälsning,

Rätten till en allmän handling

2018-10-31 i Offentlighetsprincipen
FRÅGA |Jag funderar kring offentlighet och sekretess.En allmän uppgift ska vara inkommen eller upprättad hos en myndighet för att anses som allmän.Jag funderar på hur det ser ut om exempelvis handlingen inte har slutbehandlats, exempelvis under en pågående utredning om LVU, gäller samma regler kring att ta del av dessa handlingar som om utredningen hade slutbehandlats? Är det alltså skillnad i att ta del av pågående LVU-utredning jämfört med färdigställd LVU utredning?
Jonathan Jademyr |Hej, tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!För att en handling ska anses som en allmän uppgift är det precis som du säger ett krav att den är inkommen eller upprättad hos en myndighet. Detta regleras i svensk grundlag, mer specifikt 2 kapitlet i tryckfrihetsförordningen (TF). Som jag förstår det är din fråga då huruvida en handling är upprättad redan när den bearbetas. Svaret på detta finner man i 2 kapitlet 7 § TF. Denna paragraf säger att en handling först är upprättad när den är skickad (expedierad) eller om ett slutligt beslut har tagits. Det innebär alltså att en handling inte är en allmän uppgift om den fortfarande bearbetas. Det ska också nämnas att bara för att uppgiften är färdigställd innebär inte det säkert att alla har tillgång till den. När det kommer till till exempel LVU (lag om vård av unga) utredningar finns det risker att sekretessbestämmelser bestäms med stöd av offentlighet och sekretesslagen. Det kan röra sig om att tillexempel polisiära förundersökningar använts för att fatta beslutet och att dessa undersökningar skyddas av sekretess. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Har jag rätt att läsa en komplett anmälan om störning som gjorts mot mig?

2018-10-18 i Offentlighetsprincipen
FRÅGA |Har man rätt att få läsa komplett anmälan då jag och min make är en parten i dispyt mellan grannar och anmälan gjorts om störning?Tacksam för svar
Malin Waldén |Hej, kul att du vänder dig till oss på Lawline! AnmälanEn anmälan om störning görs hos kommunen. Detta betyder att om anmälan har kommit in till kommunen så är den offentlig handling och ni kan begära att få läsa anmälan. RådNi kan begära att få ut anmälan från kommunen genom att besöka kommunens kontor, mejla dem eller ringa. För att få ut den måste ni kunna ge vissa uppgifter så att kommunen kan hitta anmälan. Sådana uppgifter är vad anmälan rör, vilken adress och vilka som är inblandade. Hoppas svaret var till hjälp!Vänliga hälsningar

Varför syns strafförelägganden på Lexbase?

2018-10-05 i Offentlighetsprincipen
FRÅGA |Hej!Om man överklagar ett strafföreläggande och det väcks åtal. Varför syns man på Lexbase då? Även innan jag överklagade kom jag upp på Lexbase. För på Lexbase står det att godkända strafförelägganden syns. Varför kommer jag då upp om jag inte godkänt strafföreläggandet?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Lexbase är ett företag som drivs i privat regi och har som affärsidé att med stöd av offentlighetsprincipen inhämta bland annat brottmålsdomar och strafförelägganden från svenska domstolar och andra myndigheter. För att Lexbase ska få ut ditt strafföreläggande krävs att det är en offentlig handling.Om Lexbase har som policy att inte publicera icke godkända strafförelägganden men ändå har gjort det, kan tyvärr bara Lexbase besvara varför så skett. Som ovan nämnt är det ett privat företag vari det inte finns någon direkt insyn. Min rekommendation är att du kontaktar Lexbase med din fråga!Lycka till!Vänligen,

Kan man se någon annans belastningsregister?

2018-11-10 i Offentlighetsprincipen
FRÅGA |Hej. Jag och min sambo har flyttat till ett litet samhälle och har misstankar om tidigare brott av våran granne.. Inga nuvarande brott men vi anar med tanke på hans bettende om tidigare dåd.. Jag undrar om vart man vänder sej för att få ut ett register på en viss person som är äldre än 5 år och även kan synas ifrån andra kommuner och årtal? Anonymitet är också att föredra.. Om vi har fel så är det ett måste för grannsämjan
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!I mitt svar till dig kommer jag att redogöra för dels vad som gäller enligt lagen om belastningsregister, dels hur du kan ta del av annans tidigare domar med hjälp av offentlighetsprincipen.Kopia av belastningsregister kan bara begäras av den registerförde självRegler om belastningsregister finns i lag (1998:620) om belastningsregister. Belastningsregistret innehåller uppgifter om den som genom dom, beslut, strafföreläggande eller föreläggande av ordningsbot har ålagts påföljd för brott (3 § Lagen om belastningsregister).Man har rätt att på begäran får ut samtliga uppgifter ur registret om sig själv och det ska lämnas kostnadsfritt en gång om året. Man har dessutom rätt att få ut ett begränsat registerutdrag utan kostnad bland annat om det behövs för att få tillstånd att resa in i ett annat land och för vissa yrken i vilka man arbetar med barn och ungdomar (9 § Lagen om belastningsregister). Däremot har inte någon annan rätt att få ut annans belastningsregister. Det innebär att du inte kan begära ut belastningsregister för din granne.En dom är en offentlig handling du kan begära utFör allmänna handlingar finns det en grundlagsskyddad rättighet att ta del av sådana om det är offentliga. Undantaget är om handlingen är sekretessbelagd enligt reglerna i offentlighet- och sekretesslagen (OSL). Rätten att ta del av offentliga handlingar kallas offentlighetsprincipen. En offentlig handling är en allmän handling som inte är sekretessbelagd. Reglerna om offentlighetsprincipen finns i tryckfrihetsförordningen (TF). Varje svensk medborgare har rätt att ta del av allmänna handlingar (2 kap. 1 § TF). En dom räknas som en allmän handling om den är upprättad eller förvarad hos en myndighet (2 kap. 3 § TF). En handling anses inkommen när den har anlänt till myndigheten eller kommit behörig befattningshavare tillhanda (2 kap. 6 § TF). En handling anses upprättad hos myndigheten när den har expedierats eller det ärende den handlar om har slutexpedierats hos myndigheten (2 kap. 7 § TF). Det finns inget centralt register du kan vända dig till för att begära ut någons tidigare domar. Du måste därmed vända dig till varje enskild tingsrätt, hovrätt eller annan domstol och lämna in en begäran om att ta del av domen. I regel räcker det att du uppger personnumret för att domstolen ska ha möjlighet att hitta det du begär. Du måste således kontakta alla domstolar i de orter du är intresserad av (alternativt alla domstolar i hela Sverige om du vill veta om eventuella domar nationellt). Du kan kontakta domstolarna genom att besöka dem, ringa dem eller sända e-post. En förteckning över svenska domstolar finns på Sveriges Domstolars hemsida.Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Är Kommuners handböcker någonsin sekretessbelagda?

2018-10-22 i Offentlighetsprincipen
FRÅGA |Hej! Kommuners handböcker, är dem nånsin sekretessbelagda? Försökt googla. Jag antar ej. Finns det lagrum för det?
Zuzu Rabi |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Kommuners handböcker är allmänna handlingar. En allmän handling är ett begrepp som kännetecknar handlingar som förvaras hos allmänna organ såsom kommuner och statliga myndigheter. Tre kriterier ska vara uppfyllda för att det ska röra sig om en allmän handling:1. Det ska röra sig om en handling (2 kap. 3 § Tryckfrihetsförordningen (TF))2. Handlingen ska förvaras hos myndigheten3. Handlingen ska vara antingen inkommen eller upprättad hos myndigheten ( 2. kap 6 § TF och 2 kap. 7 § TF)En allmän handlingar kan antingen vara offentlig eller sekretessbelagd. Utgångspunkten och huvudregeln är att allmänna handlingar ska vara offentliga, detta eftersom offentlighetsprincipen ske ge möjlighet till insyn i handlingar som är kopplade till offentlig maktutövning. Varje svensk medborgare har därför rätt att ta del av allmänna handlingar (2 kap. 1 § TF). Denna rätt kan begränsas med hänsyn till vissa specifikt angivna intressen som exempelvis rikets säkerhet eller känslig information om enskilda individers personliga förhållanden (2 kap. 2 § TF, samt offentlighets- och sekretesslagen). Begränsning av rätten att ta del av allmänna handlingar skall angivas noga i bestämmelse i en särskild lag eller, om så i visst fall befinnes lämpligare, i annan lag vartill den särskilda lagen hänvisar.Som svar på din fråga, är huvudregeln och utgångspunkten att allmänna handlingar bl.a. kommuners handböcker offentliga. Däremot kan de i undantagsfall vara sekretessbelagda i det fall det finns en sekretessregel i lag som tar sikte på just den typ av uppgift som efterfrågas.Vänligen,

Får gärningsmannen veta att jag begärt ut handlingar i ärendet?

2018-10-05 i Offentlighetsprincipen
FRÅGA |Hej! Jag undrar om "gärningsmannen" får information om att jag begärt ut polisrapport i ett ärende jag var med om när det skedde?
Rebecca Lundmark |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!En grundläggande rättighet är att alla ska ha möjlighet att begära ut allmänna handlingar hos myndigheter (2 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen). Myndigheter som lämnar ut allmänna handlingar har ingen skyldighet i lag att informera den handlingen berör att handlingarna har lämnats ut. På samma sätt finns det inte heller någon regel mot att lämna ut sådan information. Justitieombudsmannen har i JO 2012/13 s. 4613 dock konstaterat att det är olämpligt att informera den handlingen berör att handlingen har lämnats ut. Detta särskilt eftersom det inte är möjligt att överklaga att handlingar har lämnats ut, bara att handlingar inte lämnas ut.Huvudregeln är att man ska ha möjlighet att vara anonym när man begär ut sådana handlingar (2 kap. 14 § 3st tryckfrihetsförordningen). Dock måste man legitimera sig om det behövs för att myndigheten ska kunna göra en sekretessprövning vid utlämnandet av handlingen. Att en myndighet skulle lämna ut uppgifter om vem som begärt ut handlingar till den som handlingarna berör kan alltså strida mot anonymitetsprincipen. Sammanfattningsvis har alltså polisen, som myndighet, inte någon skyldighet att underrätta "gärningsmannen" att du begärt ut handlingarna. Att göra detta har dessutom kritiserats av justitieombudsmannen som olämpligt. Att dessutom säga att det där just du som begärt handlingarna strider mot anonymitetsprincipen.Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänligt hälsning,

Måste myndighet lämna skriftligt avslag när den vägrar lämna ut allmänna handlingar?

2018-09-30 i Offentlighetsprincipen
FRÅGA |Hej!Är en myndighet skyldig att skriva ett skriftligt överklagbart beslut när denne avslår en begäran om utlämnande av allmän handling? Ska det gå "per automatik" eller skickas ett sådant först efter att det efterfrågas av den som begär ut handlingarna?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Varje svensk medborgare har rätt att ta del av allmänna handlingar (2 kap. 1 § Tryckfrihetsförordning, TF). Med handling avses t.ex. en framställning i skrift (2 kap. 3 § TF). Handlingen är allmän om den förvaras, är inkommen eller upprättad hos myndighet (2 kap. 6-7 § TF). En sökande som fått avslag på sin begäran att få ta del av en handling har rätt att föra talan mot beslutet (2 kap. 15 § TF). En enskild får överklaga ett beslut av en myndighet att inte lämna ut en handling (6 kap. 7 § första stycket Offentlighets- och sekretesslagen). Hur prövningen av en begäran om utlämnande av allmän handling ska gå till framgår av offentlighets- och sekretesslagen (OSL). Om en anställd vid en myndighet, enligt arbetsordningen eller på grund av särskilt beslut, har ansvar för vården av en handling, är det i första hand han eller hon som ska pröva om handlingen ska lämnas ut. Myndigheten ska pröva om handlingen ska lämnas ut om den anställde vägrar att lämna ut handlingen eller lämnar ut den med förbehåll som inskränker en enskilds rätt att röja innehållet eller annars förfoga över handlingen, och den enskilde begär myndighetens prövning. Den enskilde ska informeras om möjligheten att begära myndighetens prövning och att det krävs ett skriftligt beslut av myndigheten för att beslutet ska kunna överklagas (6 kap. 3 § OSL).Som svar på din fråga innebär det att myndigheten är skyldig att skriva ett avslagsbeslut när den avslår ett utlämnande av allmän handling. Det skriftliga beslutet sker inte per automatik utan om det efterfrågas av dig. Däremot ska du vid ett avslag informeras om rätten att begära myndighetens prövning och att det krävs att myndigheten ger dig ett skriftligt avslag för möjligheten att överklaga.Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,