Kan jag begära att min dom beläggs med sekretess om den skulle skada min nuvarande livssituation?

2019-08-07 i Offentlighetsprincipen
FRÅGA |Kan jag begära att min dom beläggs med sekretess då den allvarligt skulle skada min nuvarande livssituation.
Evelina Karhu |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Inledningsvis skulle jag vilja belysa några begrepp: Allmän handling, offentlig handling respektive sekretess. Allmän handling:En allmän handling måste vara 1) allmän, 2) förvarad hos myndighet samt 3) vara inkommen eller upprättad hos myndigheten (2 kap tryckfrihetsförordningen, TF). Detta har betydelse för om en handling kan lämnas ut eller inte – om personer har rätt att ta del av den eller inte. En dom är en allmän handling då den avkunnats eller expedierats av domstolen.Offentlig/sekretessbelagd handling:Att en handling/dom anses vara allmän innebär inte per automatik att man kan begära ut den. Man måste veta om handlingen är offentlig eller belagd med sekretess. Utgångspunkten är att handlingar är offentliga och den är väldigt stark eftersom den är grundlagsskyddad i offentlighetsprincipen (2 kap 1§ TF). Handlingsoffentlighet är central i ett utvecklat rättssamhälle eftersom det finns en möjlighet för enskilda att få insyn i samhällets alla offentliga organ (alltifrån myndigheter till domstolar) – och därigenom utöva en slags kontroll. Detta innebär att domar som utgångspunkt är offentliga. Men det kan ju finnas uppgifter som är sekretessbelagda, men det hindrar inte att dessa tas bort/maskeras för att sedan kunna lämna ut handlingen i sin helhet eller de resterande delar av handlingen.En handling kan endast beläggas med sekretess enligt offentlighet- och sekretesslagen (OSL). Att en handling är sekretessbelagd innebär alltså att myndigheten inte behöver lämna ut den – och man som individ alltså inte har rätt att ta del av den. Det finns möjlighet att belägga hela eller delar av domen med hänsyn till skyddet för enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden om den enskilda kan antas lida skada eller men av att hela eller delar av domen blir offentlig. En sekretessprövning görs i varje enskilt fall då domen begärs ut. (2 kap 17§ TF; 36 kap OSL). Kan jag begära att min dom beläggs med sekretess? För att en handling ska kunna beläggas med sekretess måste någon av bestämmelserna i OSL passa in. Jag vet inte riktigt vilken typ av information det skulle vara som du vill belägga med sekretess eller vilket typ av mål det handlar om. Men generellt ställer OSL upp vissa situationer när det gäller familjerättsliga mål, kollektivavtal och diskriminering mm (36 kap OSL). Finns det ingen bestämmelse som säger att det är okej att belägga en uppgift eller handling med sekretess så faller man tillbaka på huvudregeln om att informationen ska vara offentlig (se ovan). Hoppas att du fått viss vägledning i din fråga! Vänliga Hälsningar

Hur får man reda på vem som är ens pappa?

2019-07-28 i Offentlighetsprincipen
FRÅGA |hur får man reda på vem som är ens pappa har provat söka men hittar som inget vart man kan leta ,eftersom han stack innan jag föddes och morsan är halvdement
Jenny Hedin |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag ska försöka besvara din fråga, samt ge råd om vad du kan göra nu. Hur kan du få reda på vem som är din pappa?Jag tolkar frågan som att du vill ha uppgifter om vem som är din biologiska pappa. Vem som är din biologiska pappa bör du kunna få ut information om genom att kontakta Skatteverket, förutsatt att din biologiska pappa är registrerad som din pappa. Om din biologiska pappa inte är registerad som pappa blir det lite svårare. I sådant fall kan det underlätta om du har några uppgifter om din pappa, alternativt om dina föräldrar t.ex. har varit folkbokförda på samma adress. Offentlighetsprincipen gör att var och en har rätt att begära ut uppgifter från myndigheter. Dock kan vissa handlingar vara sekretessbelagda. Ibland måste en sekretessprövning göras innan en handling kan lämnas ut. Under vilka förutsättningar begränsning av offentlighetsprincipen kan ske framgår av 2 kap 2 § Tryckfrihetsförordningen (här). Vad du kan göra nuJag rekommenderar att du ringer till Skatteverket och frågar om de kan hjälpa dig. Om du har fler frågor kan du även ringa till Lawlines telefonrådgivning. Telefonnumret är 08-533 300 04, och telefonrådgivningen har öppet måndag–fredag kl. 10.00–16.00. Vänligen,

Är det möjligt att ta del utav polisärenden?

2019-07-22 i Offentlighetsprincipen
FRÅGA |Är det möjligt att få ta del av en specifik polis aspirants alla polisärenden/gripanden ?
Felicia Olsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Då din fråga rör huruvida man kan få tag på handlingar och uppgifter kring polisärenden och gripande blir det relevant att redogöra kring regelverket kring offentlighetsprincipen, det vill säga rätten att ta del utav allmänna handlingar. Vad är en allmän handling?I Sverige är det grundlagsskyddat att allmänheten har rätt till så kallade allmänna handlingar, jfr Tryckfrihetsförordningen 2:1. Dessa handlingar kan begäras ut utav den aktuella myndigheten, i detta fall polismyndigheten. Allmänna handlingar är exempelvis text, bild, ljudinspelning eller film som antingen upprättats eller inkommit till myndigheten. Vad som däremot inte utgör en allmän handling är sådana uppgifter som är skyddade utav sekretess (se Offentlighets- och sekretesslagen), som exempelvis uppgifter som antingen skyddar ett allmänt intresse eller förebygger brott, men också uppgifter som rör enskilda människors personliga förhållanden. Klassas de/den uppgift som du är ute efter som en allmän handling så har du alltså rätt att begära ut denna. Om handlingen ännu inte är upprättad av myndigheten, inte inkommen eller omfattas utav sekretess har du däremot inte rätt att ta del utav den. Värt att belysa är att en förundersökning i regel blir offentlig handling först då ett åtal väcks, eftersom denna då anses vara upprättad utav myndigheten.Hur tar man del utav en allmän handling?För att ta del utav ärenden och gripanden kan du därför ansöka om detta hos polismyndigheten, där kommer myndigheten att pröva om den efterfrågade handlingen finns hos polismyndigheten och om det utgör en allmän handling. Slutligen om den omfattas utav sekretess eller inte. En ansökan gällande att ta del utav en handling kan du göra genom att ringa eller skicka e-post till polismyndigheten, alternativt fysiskt besöka dem. Mer info om detta hittar du HÄR.Hoppas att du fick svar på din fråga. Har du ytterligare frågor är du varmt välkommen att ställa dem till oss igen. Vänliga hälsningar,

Fråga om förtal samt om socialtjänstens möjlighet att lämna ut uppgifter

2019-07-04 i Offentlighetsprincipen
FRÅGA |är det tillåten att förtala en tidiga dömdär det tillåten av socialen be en person som bor i kommunen försvinna från stanär det tillåten av socialen att ge ut papper till andra med syfte på att skada personen
Jenny Hedin |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag kommer att dela upp din fråga i tre delfrågor och försöka besvara dem. Avslutningsvis kommer jag att ge råd om vad du kan göra nu. Är det tillåtet att förtala en tidigare dömd?Det framgår inte av din fråga, men jag misstänker att du kanske undrar om det är förtal om någon sprider ut att en person tidigare begått om dömts för brott? Förtal regleras i Brottsbalken 5 kap 1 § 1 st (här). Förtal innebär att man pekar ut någon som brottslig eller klandervärd eller annars lämnar uppgift som är ägnad att utsätta personen för andras missaktning. För att det ska vara förtal ska uppgiften nått minst en utomstående. Om man säger något kränkande direkt till den utsatte är det inte förtal, utan kan istället vara brottet förolämpning, se Brottsbalken 5 kap 3 § (här). Vid bedömningen av om en uppgift/ett påstående är tillräckligt allvarligt för att räknas som förtal utgår man från offrets perspektiv. Man utgår från vad som anses kränkande utifrån offrets perspektiv. T.ex. vad offrets umgängeskrets anser vara klandervärt beteende spelar in. Om det är förtal att tala om att någon tidigare dömts för brott beror på. Om det är allmänt känt att personen begått brott är det troligen inte förtal. Om någon däremot begått brott för länge sedan och det inte är allmänt känt att personen begått brott skulle det kunna vara förtal att sprida ut dessa uppgifter. Det kan även bero på i vilken omfattning uppgifterna har spridits, och även vad det rör sig om för brott. Om man har lämnat en uppgift som skulle kunna utgöra förtal ska man inte dömas till ansvar om man hade skälig grund för sin uppfattning eller om man var skyldig att uttala sig (t.ex. i kontakt med myndigheter eller vid en rättegång), se Brottsbalk 5 kap 1 § 2 st (här). Är det tillåten av socialen be en person som bor i kommunen försvinna från stan?Utan att veta mer detaljer än vad som står i din fråga skulle jag ändå dra slutsatsen att det inte är tillåtet. Är det tillåten av socialen att ge ut papper till andra med syfte på att skada personen?Här är det möjligt att skriva en lång genomgång av offentlighetsprincipen samt när uppgifter kan sekretessbeläggas, men jag ska fatta mig kort. 26 kap Offentlighets- och sekretesslagen berör socialtjänsten, och anger i vilka fall sekretess till skydd för enskild inom socialtjänst och vissa andra verksamheter. Enligt Offentlighets- och sekretesslagen 26 kap 1 § (här) gäller sekretess inom socialtjänsten för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men. Det innebär att det är stark sekretess, vilket innebär en presumtion för sekretess. Det betyder att om någon begär ut en uppgift från socialtjänsten måste socialtjänsten först pröva om uppgiften finns i en allmän handling. Om uppgifterna finns i en allmän handling måste socialtjänsten göra en bedömning av om uppgiften ska vara offentlig eller sekretessbelagd. Det går även att lämna ut uppgiften med förbehåll eller sekretessmarkera vissa delar, vilket framgår av Tryckfrihetsförordningen 2 kap 15 § 1 st (här). Sammanfattningsvis måste en prövning göras av om utlämnandet av en uppgift kan leda till skada för den som uppgiften berör. Det innebär att socialtjänsten inte får lämna ut uppgifter med syftet att skada personen som uppgifterna berör, även om det givetvis kan vara svårt att bevisa syftet i efterhand. Vad du kan göra nuOm du har fler frågor får du gärna ringa till Lawlines telefonrådgivning. Telefonnumret är 08-533 300 04, och telefonrådgivningen har öppet måndag–fredag kl. 10.00–16.00. Vänligen,

Göra en anmälan till myndighet

2019-07-31 i Offentlighetsprincipen
FRÅGA |om jag känner en som sitter hos kronofogden men ljuger om utgifter och betalar så ytterst lite som möjligt trotts löneutmätning och nu ansökan om skuldsanering, kan jag anmäla denne?
Joel Åkerlind |Hej! Och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Du kan absolut anmäla sådana förhållanden. Det står dig fritt att anmäla vad du vill och det är upp till Kronofogdemyndigheten att avgöra vad som är relevant. Jag vill emellertid upplysa dig om att du INTE ska uppge ditt namn om du vill vara anonym. Den som är part, i detta fall den som ansöker om skuldsanering, har rätt att ta del av allt material som har tillförts ärendet, det inkluderar ditt namn om det har antecknats. Rätten att ta del av allt material är däremot i viss mån begränsad, (10 § förvaltningslagen). begränsningarna är emellertid små och är högst troligen inte relevanta i ditt fall (10 kap. 3 § offentlighet- och sekretesslagen), dvs. den som du säger ljuger har rätt att få veta vem som har lämnat uppgifterna.För att sammanfatta. Du kan anmäla det till Kronofogdemyndigheten och om du vil vara anonym ska du inte uppge ditt namn.

Är handlingar som endast förvaras hos myndighet för forskningsändamål allmänna?

2019-07-23 i Offentlighetsprincipen
FRÅGA |Jag har haft lvu tidigare och varit tvångsplacerad på hvb hem. Jag har hört att papper hos soc gallras efter 5 år och att alla papper sedan strimlas sönder/slängs. Engligt soc i min kommun så är kommunen en av typ 5 kommuner som aldrig gallrar och slänger gamla papper pga forskning. Då undrar jag om någon annan myndighet fortfarande kan begära ut pappren om mig efter 5 år eftersom de aldrig gallras och slängs?
Anna Rydin |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Huvudregeln är att handlingar som förvaras hos en myndighet är offentliga och allmänna, dvs att vem som helst kan begära ut dem. Detta sägs i 2 kap 1 § tryckfrihetsförordningen. Enligt 2 kap 14 § 3 p. tryckfrihetsförordningen, gäller dock att handlingar som endast förvaras hos en myndighet för forskningsändamål i bibliotek eller allmänt arkiv, inte är att anse som allmänna. Detta kan betyda att dina soc-handlingar inte längre är allmänna, då du beskriver att de inte gallras på grund av forskningsändamål. Är handlingarna inte längre allmänna, kan ingen, inte heller en annan myndighet, begära ut handlingarna längre som jag förstått det. Det är dock svårt för mig att svara exakt på om handlingarna du undrar över är allmänna eller inte, då jag inte vet hur de förvaras hos myndigheten. Det krävs lite mer information för att kunna ge ett helt säkert svar. Men som jag förstått din beskrivning borde forskningsändamålet göra att handlingarna inte är allmänna. Hoppas mitt svar hjälpt dig! Vill du ha mer detaljerad information rekommenderar jag dig att kontakta någon av våra jurister. Du mailar då info@lawline.se.

Begära ut dom av domstol?

2019-07-05 i Offentlighetsprincipen
FRÅGA |Hej. Jag vill ha ut en dom om sexuellt ofredande. Har målnummer men vet inte domstolen. Hur gör jag?
Axel Bellander |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!En dom utgör en allmän handling och därmed har du rätt att begära ut den av domstolen. Du kan läsa mer om detta här. Du kan begära ut domen genom att ange målnumret här på Sveriges Domstolars hemsida och du behöver inte ange vilken domstol det gäller. Hoppas du fått svar på din fråga Vänliga hälsningar

Kan jag ta reda på om någons körkort är indraget?

2019-06-30 i Offentlighetsprincipen
FRÅGA |Kan jag som privatperson få utdrag ur körkortsregistret och därigenom få uppgift om viss person har, eller har haft sitt körkort indraget p g a ratt fylleri?
Anna Holmström |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Var och en har rätt att rätt att ta del av allmänna handlingar (se 2 kap. 1 § TF). Som huvudregel är uppgifter i allmänna handlingar även offentliga, men rätten att ta del av dem kan begränsas genom sekretess (se offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)).Uppgifter om körkort är vanligen allmänna handlingar och du borde kunna vända dig Länsstyrelsen eller Transportstyrelsen för att begära ut uppgifterna. Om du vill veta om personen gjort sig skyldig till ett brott som rattfylleri kan du kontakta tingsrättens brottsavdelning på orten där personen i fråga bor.Jag hoppas att du fick svar på din fråga!