Rätten att ta del av allmänna handlingar i enlighet med yttrandefriheten

2020-10-11 i Offentlighetsprincipen
FRÅGA |Kan rätten att få tillgång till allmänna handlingar utläsas någonstans i EKMR artikel 10 eller är det en lag i sig självt? Och brukar Europadomstolen pröva frågor om rätten att få tillgång till allmänna handlingar? Hur prövar man dessa fall?
Arina Chwich Dumitrascu |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Rätten att få tillgång till allmänna handlingar hör till den så kallade offentlighetsprincipen som är en grundläggande princip för Sveriges statsskick. Denna regleras främst i en av våra grundlagar, Tryckfrihetsförordningen (1949:105) (förkortad TF) där det finns bestämmelser om bland annat rätten att ta del av allmänna handlingar. Dessa hittar du under lagens andra kapitlet (2 kap TF). Rätten att ta del av offentlighets handlingar är därmed ett lagstadgat uttryck för offentlighetsprincipen som kallas för handlingsoffentlighet. Observera att även om denna är en grundläggande rättighet begränsas den av bestämmelserna om sekretess. Dessa bestämmelser hittar du i Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) (förkortad OSL). Sekretess innebär begränsningar både i allmänhetens rätt att ta del av allmänna handlingar enligt tryckfrihetsförordningen och i offentliga funktionärers rätt till yttrandefrihet enligt grundlagen Regeringsformen samt Europakonventionen (EKMR). Gällande artikel 10 i EKMR så behandlar denna rätten till yttrandefrihet. I första stycket artikel 10 stadgas det att var och en har rätt till yttrandefrihet som innefattar rätten att ta emot och sprida uppgifter utan offentlig myndighets inblandning, inbegripet även rätten att få tillgång till allmänna handlingar. Inskränkningar i form av sekretess är dock tillåtna i enlighet med artikelns andra stycke, om denna inskränkning är föreskriven i lag och är nödvändig i ett demokratiskt samhälle.Europadomstolen har prövat rätten om att få tillgång till allmänna handlingar i bl.a. fallet Helsinki Bizottág mot Ungern. Frågan i målet rörde en ideell organisation som blev nekad allmänna handlingar rörande hur den ungerska polismyndigheten utser offentliga försvarare åt misstänkta personer. Europadomstolen prövning gick ut på att fastställa om den ungerska myndighetens nekande kunde berättigas med stöd av andra stycket artikel 10, med anledning till statens hänvisning om att det skulle föreligga ett otillåtet intrång i de berörda försvararna personliga integritet enligt den ungerska personuppgiftslagen att lämna sådana uppgifter till allmänheten. Domstolen fann dock med hjälp av en helhetsbedömning av omständigheterna i fallet att ett sådant nekande innebar ett brott mot yttrandefriheten stadgat i artikel 10 EKMR. Domen tyder på att allmänhetens rätt att ta del av offentliga handlingar sträcker sig långt i ett demokratiskt samhälle och inskränkningar av yttrandefriheten i artikel 10 ska normalt hållas inom snäva gränser. Det avgörande är dock en enskild helhetsbedömning av de motstridiga intressena i det enskilda fallet. Hoppas detta svar gav klarhet kring dina funderingar!Med vänliga hälsningar,

Hur tar man reda på någons körkortsbehörighet?

2020-10-06 i Offentlighetsprincipen
FRÅGA |Hej har XX haft körkort ?
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att ta reda på en persons körkortsuppgifter kan du vända dig till Transportstyrelsen och begära ut de efterfrågade uppgifterna om personen i fråga. Du kan kontakta dem antingen via mail eller per telefon. Uppge vilken uppgift du vill begära ut samt namn och personnummer för den som uppgiften gäller. Kontaktuppgifter hittar du här. Med vänliga hälsningar

Socialtjänstens Journaler en offentlig handling?

2020-09-30 i Offentlighetsprincipen
FRÅGA |Är socialtjänstens journaler om en person offentliga handlingar?
Arian Shadmehr |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågor gällande offentlighet och sekretess regleras i Offentlighet- och sekretesslagen (OSL) och Tryckfrihetsförordningen (TF).Är handlingen allmän?För att ta reda på om en handling är allmän bör man först gå igenom vissa steg:Med en handling avses en framställning i skrift eller bild samt en upptagning som endast med tekniska hjälpmedel kan läsas eller avlyssnas eller uppfattas på annat sätt, 2 kap. 3 § TF. Vidare måste man utreda om handlingen är allmän, en handling är allmän om; Handlingen förvaras hos myndigheten, 2 kap. 4 § TF och, 1. Handlingen är upprättad, 2 kap. 10 § TF eller,2. Handlingen är inkommen, 2 kap. 9 § TF. Att handlingen är upprättad innebär att handlingen är expedierad en handling som inte expedierats anses upprättad när det ärende som den hänför sig till har slutbehandlats hos myndigheten eller, om handlingen inte hänför sig till ett visst ärende, när den har justerats av myndigheten eller färdigställts på annat sätt. I huvudsak är det viktiga att handlingen är färdigställd och är i sitt slutliga skick vilket innebär att handlingen innan den färdigställts är endast myndighetsinternt material, 2 kap. 10 § TF. Att handlingen är inkommen innebär att handlingen har anlänt till myndigheten eller kommit behörig befattningshavare till handa, 2 kap. 9 § TF. Detta innebär att handlingen är inkommen antingen om den befinner sig i myndighetens lokaler, eller om det har kommit till en tjänsteman som har enligt arbetsordningen uppgift att ta emot dessa handlingar eller en tjänsteman som har i uppgift handlägga det ärende som handlingen hör till.Är handlingen offentlig?Enligt grundlag är huvudprincipen att var och en har rätt att ta del av allmänna handlingar, 2 kap. 1 § TF. Däremot kan rätten att ta del av allmänna handlingar begränsas genom att handlingen innehåller uppgifter som kan tänkas falla in under skyddsintressena i 2 kap. 2 § TF. Om det faller in under skyddsintressena som anges under 2 kap. 2 § TF måste det därtill anges noga i särskild eller annan lag, oftast anges Offentlighets- och sekretesslagen som "särskild lag" 1 kap. 1 § OSL. Inom detta område däremot som frågan berör "socialtjänsten" förekommer ett omvänt skaderekvisit, som innebär att sekretess är huvudregeln och offentlighet är sekundärt, 26 kap. 1 § OSL.När blir socialnämndens beslut och därtill hörande utredning en allmän handling?Socialnämndens beslut och därtill hörande utredning blir en allmän handling när dessa handlingar uppfyller kriterierna nämnda ovan. Detta innebär att socialnämndens beslut blir en allmän handling då handlingen förvaras hos myndigheten, och handlingen upprättats. Detta innebär att beslutet är en offentlig handling när det har expedierats eller när ärendet är slutbehandlat. I detta fall är det vanligast att beslutet blir allmän handling när mottagaren får beslutet (expedierat). Det kan dessutom konstateras att beslut inom socialtjänstens område inte är sekretessbelagda och därmed offentliga handlingar, eftersom beslut undantas från området när det handlar om beslut om vård utan samtycke, 26 kap. 7 § OSL.Utredningen i ärendet blir dessutom en allmän handling när det har upprättats som förklarats ovan, däremot gäller det särskilda regler gällande handlingens offentlighet. En utredning av detta slag faller in under skyddsintresset som anges i 2 kap. 2 § 6 p TF. som anger att offentligheten får begränsas för skyddet för enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden. Vidare framgår det i 26 kap. 1 § OSL att sekretess gäller inom socialtjänsten för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men. Detta innebär att socialtjänstens journaler är i huvudregel offentliga men om det förekommer personuppgifter i journalen som kan antas medföra att personen skulle lida med kommer handlingen att vara sekretessbelagd. Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Med vänliga hälsningar,

Begära ut handlingar från kommunen

2020-09-28 i Offentlighetsprincipen
FRÅGA |Det finns ett tillsynsärende som vi i Naturskyddsföreningen inlämnade till kommunen. Vi vill få ut dokument om vad som händer, till exempel protokoll från möten, eftersom ärendet pågått under lång tid, i över ett år. Har jag rätt att få ut kopior på handlingar som diarieförts i tillsynsärendet?
Edessa Barmousa Altun |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!LagrumEnligt offentlighetsprinciper gäller det att var och en ska ha rätt att ta del av allmänna handlingar som inte är sekretessbelagda. Alla handlingar (pappersdokument eller elektroniska handlingar) som är inkommna, upprättade eller som förvaras hos myndigheten är som huvudregel offentliga. Detta innebär att alla har rätt att få läsa handlingarna samt (mot eventuell avgift) att få en papperskopia på dem enligt 2 kap. 16 § TF. Du kan även begära att få ta del av handlingen på myndighetens plats enligt 2 kap. 15 § TF.Från denna huvudregel finns många undantag, exempelvis då vissa handlingar anses inte som allmänna eller offentliga. Vissa handlingar/uppgifter kan inte lämnas ut de som omfattas av sekretess enligt 6 kap. 4 § OSL.SammanfattningDetta innebär för din del att om uppgifterna eller handlingarna finns hos myndigheten och inte omfattas av sekretess enligt OSL, så bör du med offentlighetsprincipen och bestämmelserna i TF att ha rätt till att få ta del av handlingarna, antingen genom kopior eller på myndighetens plats. Vänligen,

Vem kan se mina tidigare domar och kan polisen se mitt "gamla" belastningsregister?

2020-10-10 i Offentlighetsprincipen
FRÅGA |Hejsan! Jag är idag 36 år men har i mina yngre dagar begått en del brott som jag blivit dömd för. Påföljderna har alltid varit böter och vid två tillfällen samhällstjänst. Jag var 25år gammal när jag fick min senaste dom och lever idag ett underbart liv. Men vad jag undrar över är- vem kan se mina tidigare straff/påföljder i domstolens register och hur går man tillväga för att få fram informationen? Eller om jag blir stoppad av polisen vid en eventuell trafikkontroll, kan de då se mitt "gamla" register eller blir jag tagen för en lögnare om jag svarar att jag inte har någonting i mitt register? Tacksam för svar. Mvh
Karin Pihl |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Vad härligt att höra att du idag lever ett underbart liv! För att besvara din fråga kommer jag använda mig av lagen om belastningsregister och offentlighets- och sekretesslag (förkortas OSL).Jag kommer dela in mitt svar i tre delar. Den första handlar om vem som kan se dina tidigare domar och hur man går tillväga för att få fram dessa, den andra handlar om vem som har rätt att se ens brottsregister och den tredje handlar om preskription. Din fråga handlar inte uttryckligen om preskription men min bedömning är att det är nödvändigt att ta upp för att ge dig ett fullgott svar.Vem kan se mina tidigare domar och hur går man tillväga för att få fram informationen?De flesta handlingar som ingår i domstolars verksamhet, även domar där straff / påföljder syns, blir s.k. allmänna handlingar. Det innebär att allmänheten har rätt att begära ut dessa handlingar, det följer av den s.k. offentlighetsprincipen som gäller i Sverige. Offentlighetsprincipen, som utgör rätten för allmänheten att ta del av allmänna handlingar, gäller förutsatt att handlingen inte är belagd med sekretess. En handling kan sekretessbeläggas t.ex. för att skydda allmänna intressen eller privatpersoners hälsa, sexualliv, uppgifter om bidrag och socialförsäkringar.För att begära ut en sådan allmän handling kan man kontakta domstolen. Kontakten kan t.ex. ske via mejl, telefon eller ett besök på aktuell domstol. Alltså, allmänheten kan få tillgång till dina tidigare domar och detta genom att kontakta domstolen för att begära ut dem. Personen kommer då få information om dina straff / påföljder då det är uppgifter som i regel framgår av domen.Vem har rätt att se mitt brottsregister?För den delen av din fråga som handlar om ifall polisen kan se ditt "gamla" register och tänka att du ljuger så gäller andra regler än ovan om dina domar. Det du har dömts för ska förvisso stå med i belastningsregistret (3 § första punkten lag om belastningsregister), och polisen har rätt att se detta register (6 § andra punkten lag om belastningsregister). I förhållande till det allmänna är registret dock, till skillnad från domarna som är allmänna handlingar, belagt med sekretess (35 kap. 3 § OSL).Hur den s.k. preskriptionsfristen påverkarBegångna brott ligger inte kvar i belastningsregistret för evigt, de har en s.k. preskriptionsfrist. Efter en viss tid kommer alltså brottet inte synas i belastningsregistret längre, inte ens för polisen.För de tillfällen då du fått böter som påföljd är preskriptionsfristen 5 år (17 § nionde punkten lag om belastningsregister). För de två tillfällen då du dömdes till samhällstjänst är preskriptionsfristen 10 år om du vid tillfället för brottet vad över 18 år och 5 år om du var under 18 år (17 § fjärde punkten lag om belastningsregister).Med tanke på att du var 25 år när du fick din senaste påföljd för brott har alltså samtliga brott preskriberats och gallras inte längre i ditt belastningsregister. Polisen bör därför inte se dig som en lögnare vid en eventuell trafikkontroll eller liknande.Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Hur får jag ut de fyra sista siffrorna från en avlidens personnummer?

2020-09-30 i Offentlighetsprincipen
FRÅGA |Hur får jag ut de fyra sista siffrorna från en avlidens personnummer?
Hellin Gültekin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att få ut personnumret från en avliden måste du begära ut de fyra sista siffrorna från folkbokföringen hos skatteverket. Du kan antingen ringa in eller göra det via deras webbtjänst. Eftersom skatteverket är en myndighet så är alla handlingar de tillhandahar allmänna handlingar och dessa har alla rätt att ta del av (så länge de inte är belagda med sekretess) enligt offentlighetsprincipen. Dock kan allmänna handlingar vara helt eller delvis belagda med sekretess enligt 6 kap. 4 § offentlighets och sekretesslagen, vilket innebär att handlingen inte får lämnas ut. I ditt fall så har personen avlidit och i sådana fall brukar personnumret räknas som en allmän handling eftersom den inte kan kopplas till någon känslig information till den avlidne eller dess anhöriga. Förutsättningar för att personnumret inte ska vara sekretessbelagt är att utlämnandet inte ska innebära lidande för den avlidne eller närstående, 22 kap. 1 § st 2 Offentlighets och sekretesslagen.Hoppas att du fick svar på din fråga.Vänligen,

Får en kommun dela vidare uppgifter om en persons belastningsregister?

2020-09-30 i Offentlighetsprincipen
FRÅGA |Hej!Min fråga är ang sekretess Jag sökte jobb som kontaktperson bliv nekad pgr av jag blev dömd för ringa stöld för 2 år .De var nånting som jag har inte görd med flit, Jag har nekad de och skäms för de fortfarande. Jag är fast anställning i en annan kommun, Undrar nu om dom har rätt att säga något till den kommun jag jobbar nu, jag är inte red att och ställer inte fråga om jag har görd något men tänker bara de är pinsamt att prata om det som jag verkligen har inte görd. Men ingen tror på personer mest tror dom på domens beslut tyvärr.
Andrea Vrcic |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Arbetsgivare har i vissa fall rätt att ta del av ett utdrag från belastningsregistret när de anställer folk. Det finns inga generella regler som gäller alla utdrag och sedan finns det även specifika regler för varje typ av utdrag. När du söker arbete som kontaktperson enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionsnedsättningar, och som utgör insatser åt barn. Att de begärt ut ditt belastningsregister ger de inte rätten att dela vidare informationen till en annan kommun. Det anses inte vara okej att sprida ett belastningsregister. Det kan till och med röra sig om brottet förtal om man blir utpekad som brottsling (oavsett om du är skyldig eller oskyldig), enligt 5 kap 1 § BrB. Vänligen,

Kan man begära ut gamla prov eller nya prov som inte har tagits?

2020-09-28 i Offentlighetsprincipen
FRÅGA |Hej! Man har ju som medborgare att begära ut många dokument från de olika myndigheterna. Exempelvis kan man ju begära ut inkomstuppgifter från Skatteverket eller betyg från Utbildningsnämnden. Jag undrar hur mycket man får begära från en skola. Kan man exempelvis begära att få se gamla prov? Eller kan man teoretiskt till och med begära ut prov som ännu inte tagits, eller facit till dessa? Tack!
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Huvudregeln på området är offentlighetsprincipen, vilken innebär att var och en har en rätt att ta del av allmänna handlingar. En handling är allmän om den är förvarad hos en myndighet och antingen har upprättats där eller inkommit dit (se 2 kap. 4 § tryckfrihetsförordningen). Även om en handling är allmän krävs det även att den är offentlig för att man som medborgare ska få ta del av innehållet. Av 2 kap. 2 § tryckfrihetsförordningen framgår att rätten att ta del av allmänna handlingar får begränsas och att det i ett sådant fall ska anges i lag. Den lag som reglerar denna begränsning är offentlighets- och sekretesslagen (OSL).Vad gäller kunskapsprov framgår det av 17 kap. 4 § OSL att sekretess gäller för uppgifter i prov om det kan antas att syftet med proven motverkas om uppgiften röjs. Denna bestämmelse medför alltså hinder bland annat mot att lämna ut provformulär innan ett prov har ägt rum. Du kommer alltså inte kunna begära ut prov som inte har tagits eller facit till dessa.Vad gäller gamla prov medför denna bestämmelse även ett hinder mot att standardiserade och återkommande prov lämnas ut. Av praxis framgår att till exempel gamla teoriprov för att ta körkort och nationella prov på skolor omfattas av sekretess enligt denna bestämmelse då de är standardiserade och återkommande. Även uppgifter i prov som bestod av standardiserade frågor som återkommande användes i en skolas SO-undervisning för kunskapsprov på korta ämnesavsnitt har av Kammarrätten i Göteborg ansetts omfattas av sekretess enligt denna bestämmelse (Kammarrätten i Göteborg den 11 maj 2011 mål nr 1942-11).Gränsen för gamla prov beror alltså på i vad mån de är återkommande och standardiserade. Det är inte ovanligt att man som student på många högskolor kan begära ut gamla tentor och tentasvar, detta kan bero på att de ej anses standardiserade i den utsträckning som krävs för bestämmelsens tillämpning.Hoppas att detta gav svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,