Meddelas part i mål när dom begärts ut?

2021-08-27 i Offentlighetsprincipen
FRÅGA |Meddelas part i brottmål när domen begärs ut av utomstående? Min fråga rör endast när dom begärs ut digitalt genom att den som begär ut uppger sin e-mail. Kommer exv den tilltalade att meddelas "Nu har [mailadress] begärt ut dom i mål du varit part"?
Sophie Cronenberger |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!OffentlighetsprincipenPrincipen om handlingars offentlighet s.k. offentlighetsprincipen regleras i 2 kap. 1 § Tryckfrihetsförordningen (TF). Den innebär att allmänheten som huvudregel har rätt att få insyn och tillgång till allmänna handlingar som t.ex. domar eller förundersökningar. Den som begär ut en allmän handling har rätt att vara anonym. En myndighet får inte lov att efterforska vem personen som begär ut allmänna handlingar är eller vilket syfte personen har med sin begäran. Myndigheten får emellertid efterforska om det behövs för att myndigheten ska kunna pröva om det finns ett eventuellt hinder mot att handlingen lämnas ut (2 kap. 18 § TF). Ett sådant hinder är t.ex. sekretess (2 kap. 2 § TF). Offentlighetsprincipen begränsas av Offentlighets- och sekretesslagen genom sekretessbestämmelser.Den person som de allmänna handlingarna berör kan därför inte kontrollera vem som har begärt ut en viss handling om beställaren har varit anonym.Begära ut en allmän handlingEn begäran att få ta del av allmänna handlingar gör man hos den myndighet som förvarar handlingen (2 kap. 15 § TF). För att ta del av en dom eller beställa handlingar i ett mål kontaktar man den domstol som har handlagt målet. Domstolen gör alltid en sekretessprövning innan en allmän handling lämnas ut. Om en begäran avslås går det alltid att överklaga beslutet.Sammanfattningsvis, är allmänna handlingar offentliga enligt offentlighetsprincipen och vem som helst kan begära ut handlingarna. Man har rätt att vara anonym, vilket innebär att ingen kan kontrollera vem beställaren är. Däremot kan man begära ut mejl och se icke-anonyma personer som beställt de allmänna handlingar då även det faller under offentlighetsprincipen. Som part i t.ex. brottmål blir man således inte meddelad om vem eller hur många utomstående personer som begärt ut en dom eller förundersökning, utan om man vill ta reda på det får man själv begära ut handlingar t.ex. mejl från domstolen.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Vad går under allmän handling?

2021-08-21 i Offentlighetsprincipen
FRÅGA |Hej, jag undrar vad som går under allmänna handlingar, om till exempel sms, telefonsamtal, om det spelar någon roll om medpartnen är från en myndighet eller inte.
Madelen Henriksson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag kommer dela upp din fråga i tre delar. Detta eftersom det kan vara bra att ha klart för sig vad en handling är innan vi går in på vad som gör att en handling ska räknas som allmän eller inte. Avslutningsvis svarar jag på din fråga vilken roll det spelar att motparten är från en myndighet.Vad räknas som handling?Det är tryckfrihetsförordningen som reglerar frågan kring allmänna handlingar (här förkortat TF). Utifrån lagen kan man läsa att en handling avses en framställning i skrift, bild, upptagning som endast med hjälp av tekniska hjälpmedel kan läsas eller avlyssnas eller uppfattas på annat sätt (2 kap. 3 § TF). Det rör sig därför om bärare av fysisk information.Ett telefonsamtal kan därför inte vara en handling om det inte har spelats in eller nedtecknats. E-postmeddelanden, pappersbrev eller SMS kan däremot utgöra handlingar.Vad gör en handling till allmän?För att en handling ska bedömas utgöra en allmän sådan krävs det att den förvaras hos myndigheten och antingen är inkommen eller upprättad hos myndigheten (2 kap. 4 § TF). Exempel på när en handling är inkommen till en myndighet är när man har lämnat in något personligt, skickat något på posten eller genom e-post (2 kap. 9 § TF). En handling är upprättad hos en myndighet när den har expedierats (2 kap. 10 § TF). Det kan exempelvis handla om olika protokoll eller liknande.Vid tidpunkten för begäran om utlämnandet ska handlingen förvaras hos myndigheten. Förvaras handlingen hos någon befattningshavare eller annan person som myndigheten enkelt kan begära tillbaka handlingen från ska den bedömas vara förvarad hos myndigheten (2 kap. 6 § TF).Man kan sammanfattningsvis säga att handlingar som förvaras hos myndigheten som blivit inskickade eller som myndigheten själv skapat är allmänna handlingar Det bör noteras att detta är huvudregeln när det kommer till allmänna handlingar. Det finns undantag och det är inte alltid helt enkelt att avgöra om något utgör en allmän handling eller inte.Vilken roll spelar det om motparten är från en myndighet?Kammarrätten har i ett beslut konstaterat att det är möjligt att sms som skickats från eller till ett kommunalråds telefon kan utgöra allmänna handlingar. Om meddelandet har skickats till kommunalrådets tjänstetelefon eller privata telefon spelar dock ingen roll. Avgörande för om det ska klassas som sådana handlingar är om meddelandet har någon koppling till kommunens verksamhet (KR Sundsvall 195-09). SMS kan därför bedömas utgöra allmänna handlingar beroende på innehållet.SammanfattningOlika handlingar, exempelvis inspelade telefonsamtal och sms, kan utgöra allmänna handlingar om de uppfyller kraven på att vara allmänna. Det spelar även roll om motparten är från en myndighet. Det som däremot kan avgöra om det ska utgöra en allmän handling eller inte är innehållet.Jag hoppas att mitt svar har varit till hjälp för dig.Med vänliga hälsningar,

Är en anmälan till en myndighet en offentlig handling?

2021-07-31 i Offentlighetsprincipen
FRÅGA |Hej, blir min anmälan och mitt namn offentliga handlingar ifall jag IVO anmäler en läkare/mottagning och/eller får skadestånd pga läkaren gjort felbedömning så jag skadats?
Sara Djogic |Hej och tack för att du ställer din fråga till Lawline! Nedan följer en redogörelse för vad som gäller i din situation.Anmälan utgör som utgångspunkt en offentlig handlingI och med att en anmälan inkommer till en myndighet så utgör den en offentlig handling, 2 kap 3 och 6 §§ tryckfrihetsförordningen (TF). Huvudregeln är att alla allmänna handlingar är offentliga vilket innebär att allmänheten kan begära ut dessa handlingar för att ta del av dem. I vissa fall kan en handling vara sekretessbelagdHandlingarna kan dock begränsas genom sekretess, 2 kap 2 § TF. Situationer då sekretess kan förekomma stadgas i offentlig- och sekretesslagen (OSL).En sekretessprövning kommer i så fall göras på den anmälan som begärs ut. Rör sig sig t.ex. om uppgifter som kan skada en enskildes personliga förhållanden kan uppgifterna censureras/maskas alternativt inte skickas ut alls. Exempelvis kan det förekomma sekretess om man gör bedömningen att den som gjort anmälan riskerar att bli utsatt för våld om den anmälan avser, det vill säga den misstänkta, får ta del av den, 35 kap 2 § OSL. AvslutningsvisDet kommer göras en bedömning utifrån det enskilda fallet. Jag kan alltså inte säga om din IVO-anmälan är sekretessmarkerad eller inte. Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Målsägandens insynsrätt - Vad gäller?

2021-07-06 i Offentlighetsprincipen
FRÅGA |Hej !Kan tredje part i ett förtalsärende vägra uppge innehållet i förtalet för den drabbade ?Tacksam för svaret som är mycket viktigt för mig .
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGDen lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av din fråga är tryckfrihetsförordningen (TF), rättegångsbalken (RB) samt offentlighets- och sekretesslagen (OSL).Jag har lite svårt att tyda vilka du menar när du skriver "tredje part" och "den drabbade". När det gäller den sistnämnda personen utgår jag ifrån att du syftar på målsäganden, dvs. brottsoffret, inte den misstänkte. Och vad som åsyftas med "förtalsärende" är också något ovisst, men jag tolkar det som att en förundersökning är inledd, trots att förtal är ett s.k. målsägandebrott, 5 kap. 5 § 1 st. brottsbalken, jfr även 20 kap. 3 § RB. Din ärendebeskrivning är dessutom ganska kort. Glädjande är därför att du också har beställt en personlig telefonrådgivning, vilken jag för övrigt ser fram emot mycket. Under denna kommer ovanstående att kunna behandlas ytterligare och likaledes kommer möjlighet att ges till en mer djupgående diskussion (om så önskas). Många juridiska spörsmål behandlas dessutom allra enklast under ett telefonsamtal. Vidare krävs inte sällan ingående kunskaper om de faktiska omständigheterna för att kunna ge någorlunda träffsäkra svar.Några allmänna hållpunkterEnligt offentlighetsprincipen har envar rätt att ta del av allmänna handlingar, 2 kap. 1 § TF. Handlingsoffentligheten får dock begränsas genom noggrann reglering i en särskild lag eller i en annan lag som den särskilda lagen hänvisar till, 2 kap. 2 § 2 st. TF. I det här fallet är den särskilda lagen offentlighets- och sekretesslagen. Med handling avses en framställning i skrift eller bild samt en upptagning som endast med tekniska hjälpmedel kan läsas eller avlyssnas eller uppfattas på annat sätt. Ett telefonmeddelande är ingen handling, men om samtalet dokumenteras på något sätt, dvs. nedtecknas eller spelas in, uppkommer en handling, 2 kap. 3 § TF. Enligt 2 kap. 4 § TF blir en handling allmän om den förvaras hos en myndighet och enligt 9 eller 10 § är att anse som inkommen till eller upprättad hos myndigheten. Eftersom ett förundersökningsprotokoll är upprättat hos Polismyndigheten är protokollet vid slutbehandling att anse som en allmän handling. Det ska noteras att det råder ett efterforskandeförbud, vilket innebär att myndigheten, när någon begär ut en allmän handling, inte får efterforska vem denne är eller med vilket syfte vederbörande har med sin begäran i större utsträckning än vad som behövs för att myndigheten ska kunna pröva om det finns hinder mot att handlingen lämnas ut, 2 kap. 18 § TF. Sekretess, vad gäller?Alla allmänna handlingar är dock inte offentliga. Innan en handling kan lämnas ut måste alltid en sekretessprövning göras. Sekretessen trumfar handlingsoffentligheten varför en uppgift belagd med sekretess inte kan begäras/lämnas ut med hänvisning till att den är en allmän handling. I 18 kap. 1 § 1 st. OSL anges att sekretess gäller för uppgift som hänför sig till förundersökning i brottmål om det kan antas att syftet med beslutade eller förutsedda åtgärder motverkas eller den framtida verksamheten skadas om uppgiften röjs. Om uppgifter lämnas ut får dessa inte skada eller motverka en pågående utredning. Sekretess kan även föreligga avseende uppgifter i en förundersökning om uppgifterna rör enskildas personliga och ekonomiska förhållanden. Här görs en skadeprövning i det enskilda fallet, vilket också förklarar varför jag egentligen har ganska svårt att besvara din fråga.Målsägandens rätt till insyn, vad gäller?Enligt huvudregeln i 10 kap. 3 § 1 st. OSL gäller att sekretess inte hindrar att en enskild som är part i ett mål eller ärende hos domstol eller annan myndighet och som på grund av sin partsställning har rätt till insyn i handläggningen tar del av en handling eller annat material i målet eller ärendet. I 23 kap. 18 § RB sägs även att när förundersökningen har kommit så långt att någon skäligen kan misstänkas för brottet ska den misstänkte underrättas om misstanken när han eller hon hörs. Vidare uttalas i lagparagrafens andra stycke att efter underrättelsen har den misstänkte och försvararen rätt att fortlöpande, i den mån det kan ske utan men för utredningen, ta del av det som har förekommit vid förundersökningen. De nyss nämnda bestämmelserna kan dock inte åberopas av målsäganden gällande förundersökningsprotokollet under själva förundersökningsstadiet. Till skillnad från den misstänkte anses målsäganden inte vara part i målet och saknar därmed partsställning. I regel blir förundersökningen offentlig först efter att åtal har väckts, men vissa uppgifter, och i förekommande fall hela materialet, kan fortfarande omfattas av sekretess.Avslutande ord och ytterligare rådgivningEnligt 2 kap. 17 § TF ska en begäran om att ta del av en allmän handling göras hos den myndighet som förvarar handlingen, vilket i det här fallet torde bli Polismyndigheten. Då görs en sekretessprövning gällande just det aktuella förundersökningsprotokollet. Om en eller flera uppgifter är sekretessbelagda, utan att hela handlingen är det, kan de sekretessbelagda uppgifterna ofta maskas, vilket då kan möjliggöra ett utlämnande av förundersökningen. Vid ett avslag går myndighetens beslut att överklaga till en förvaltningsdomstol. Som sagt, din ärendebeskrivning var ganska kortfattad varför den här utredningen också blev något generell till sin karaktär. Men låt oss ta allting i lugn och ro under vårt kommande telefonsamtal.Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Teams och andra liknande digitala plattformar.Du har som sagt också beställt en 30 minuters personlig telefonuppföljning med möjlighet att kunna ställa kompletterande frågor och till vidare diskussion om hur din fortsatta hantering av ärendet bör läggas upp. Jag kommer därför att ringa dig redan nu på torsdag den 8/7 kl 18.30. Observera att jag ringer från skyddat nummer. Vänligen återkom per mail om den föreslagna tiden inte skulle passa.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende hittills har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Är en inkomstdeklaration en allmän handling?

2021-08-26 i Offentlighetsprincipen
FRÅGA |Kan man ta del av sin moders inkomstdeklaration från 1978? Och vart vänder man sig i så fall
Natalin Kabro |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Är en inkomstdeklaration en allmän handling?Alla svenska medborgare har rätt att ta del av allmänna handlingar. Detta framgår av 2 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen. Enligt 2 kap. 3 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen blir en handling allmän när den upprättats hos en myndighet, i detta fall Skatteverket. När de har tagit ett beslut om inkomstdeklarationen blir det en allmän handling, och även offentlig.SekretessgrunderDet finns dock undantag till det som sagts ovan. Enligt 27 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen är alla uppgifter om enskildas personliga/ekonomiska förhållanden sekretessbelagda när uppgifterna finns hos Skatteverket i syfte att bestämma skatt. Enligt 27 kap. 6 § offentlighets- och sekretesslagen är dock ett beslut om slutlig skatt offentligt.SammanfattningSkatteverkets beslut är att ses som en allmän handling som också är offentlig. Du kan därmed begära ut din mors inkomstdeklaration.Vänligen,

Är kontrollnumret i personnumret offentligt?

2021-08-18 i Offentlighetsprincipen
FRÅGA |Är kontrollnumret i personnumret offentligt?
Benjamin Lindholm |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! I dag anses personnummer utgöra allmänna handlingar till följd av den offentlighetsprincip som råder i Sverige, denna princip framgår av 2 kap. 1 § Tryckfrihetsförordningen. En handling är framställningar i skrift och bild samt upptagningar som kan läsas. En handling är allmän om den upprättats hos en myndighet eller kommit in till en myndighet enligt 2 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen. Att en handling upprättats eller kommit in har en väldigt bred betydelse och avser bl.a. personnummer vilket framgår av 2 kap. 6 och 7 § tryckfrihetsförordningen. Personnummer förekommer bland annat i folkbokföringen som hanteras av Skatteverket. Ett personnummer ska anses vara upprättad av Skatteverket som i sin tur är en myndighet. Därför är uppgifter så som personnummer i folkbokföringen en allmän handling, inbegripet den sista kontrollsiffran i personnumret. Värt att tilläggas är att det finns ett lagförslag uppe i Riksdagen just nu om att utesluta personnummer från att klasificeras som allmäna handlingar på grund av det nya digitala samhället och den ökade risken för ID-kapning som följer med det. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att kontakta våra jurister på Lawline.Vänliga hälsningar,

Går det att se strafförelägganden även efter gallringstiden?

2021-07-18 i Offentlighetsprincipen
FRÅGA |HejJag vet om att en dom i domstol arkiveras och det är möjligt att se gamla domar trots att gallringstiden har passerat. Jag undrar om det är samma för strafföreläggande? Om man då får strafföreläggande med gallringstid på 5år, kan man fortfarande se domen efter 5år som man hade kunnat om det var en dom från domstol? Tack.
Erica Lager |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Om strafföreläggandenEtt strafföreläggande innebär att åklagaren kan istället för åtala en person som begått brott, direkt förelägga ett bötesstraff (eller villkorlig dom) om personen godkänner detta (48 kap. 2 § Rättegångsbalken (RB)). Det får ske om åtalsförutsättningarna är uppfyllda, och brottet som avses högst kan ge böter eller villkorlig dom (48 kap. 4-5 §§ RB). Uppgift om strafföreläggande som inneburit böter gallras efter 5 år från belastningsregistret enligt 17 § p.9 i lagen om belastningsregister.Domar och ärenden registreras hos domstolUtöver belastningsregistret förs hos domstolarna register med uppgifter om domar och vilka åtgärder som vidtagits med målet (6 kap. 1 § RB). Domstolens skyldighet att föra register över inkomna domar och mål beskrivs också i 1-2 §§ förordningen om mål och ärenden i allmän domstol. Enligt 32 § i förordningen ska domarna varje år samlas i inbunda böcker, på obestämd tid. Det finns alltså inga regler gällande hur lång tid domar ska hållas registrerade eller några gallringsregler. I 6 kap. 7 § RB sägs att de nämnda reglerna om register ska innefatta även andra mål som handläggs enligt rättegångsbalken, vilket innebär även strafförelägganden. För att svara på din fråga, ja uppgifter om ett strafföreläggande finns registrerade hos domstolarna även efter gallringstiden om 5 år har löpt ut. Dessa kommer gå att begära ut under förutsättning att det inte bedöms vara sekrettsbelagda uppgifter. Däremot kan det nämnas att efter gallringstiden är det betydligt svårare att få ut sådana domar. Den efterfrågande personen måste ofta veta specifika uppgifter om domen för att det ska kunna gå att hitta exempelvis. Jag hoppas att detta gav svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Är det brottsligt att hänga ut personer i sociala medier?

2021-07-02 i Offentlighetsprincipen
FRÅGA |Hej,Efter att ett flertal personer gjort anmälningar till olika myndigheter har en "influencer" med ca 15 000 följare fått omfattande och långtgående problem med flertal myndigheter som vidtagit åtgärder gentemot influencern, vilket påverkat influencerns privatliv och företagande. Influencern har en stor och trogen följarskara via sociala medier. Influencern har använt sin sociala plattform för att få följarna att tro att problemen med myndigheterna beror på konspiration och förföljelse från elaka människor, istället för att influencerns aktiviteter faktiskt prövats av flera olika myndigheter som funnit skäl att agera.Till frågan:Nu har influencern på sin plattform uttalat ett "hot" gentemot alla som anmält influencern. Influencern ska ha begärt ut alla handlingar och vet därför vilka alla anmälare är, namn, personnummer, mailadresser, ip-adresser och att influencern inom kort kommer hänga ut alla anmälare. Samtidigt uttalas en varning om att människor ska tänka sig för innan de anmäler influencern.De som anmält influencern till myndigheterna vet att de inte varit anonyma men med tanke på influencerns följarskara och detta uttalade "hot" så är frågan om de på något sätt kan skydda sig genom lag, eller har influencern rätt att hänga ut deras personer?
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGDen lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av din fråga är förvaltningslagen (FL) och brottsbalken (BrB).Rätten till partsinsyn, vad gäller?Enligt 10 § FL har den som är part i ett ärende rätt att ta del av allt material som tillförts ärendet. Rätten att ta del av uppgifter kan begränsas genom 10 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen, men det finns ingenting i din ärendebeskrivning som tyder på att någon begränsning kan göras gällande här. Dessutom är ju, såvitt jag förstår, handlingarna redan utlämnade från de aktuella myndigheterna. Oavsett vilket kan sekretess aldrig hindra en part i ett mål eller ett ärende från att få ta del av domen eller beslutet. Om något eller några beslut är fattade är dock för mig ovisst. Rätten till partsinsyn är för övrigt en grundläggande princip och utgör en garant för den enskildes kontrollmöjligheter och det spelar ingen roll från vem uppgifterna kommer. Rätten till partsinsyn gäller emellertid främst pågående ärenden, men kan även, om den enskilde kan påvisa beaktansvärda skäl, föreligga efter ett avslutat ärende, se Högsta förvaltningsdomstolens (HFD) avgörande RÅ 1995 ref. 28. Utgångspunkten är de nu rådande förhållandena, vilket innebär att det inte kan vara uppenbart att innehållet i de begärda handlingarna fortfarande är känt för den enskilde bara för att denne tidigare tagit del av samma material, se HFD 2014 not. 44. Men sammanfattningsvis så här långt kan sägas att det inte var fel av myndigheterna att lämna ut de begärda handlingarna till influencern.Notis: HFD styr rättspraxis på förvaltningsrättens område och är den yttersta uttolkaren av all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar HFD så kallade prejudikat (normerande/vägledande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (förvaltningsrätter och kammarrätter) informellt har att följa. HFD hette tidigare Regeringsrätten varför äldre domar har refererat som börjar på RÅ.Kan anmälarna skydda sig på något sätt?Det korta svaret lyder nej. Att handgripligen kunna förhindra ett offentliggörande i sociala medier av de uppgifter som finns på personerna som har anmält influencern torde vara omöjligt. Däremot kan ett sådant agerande vara brottsligt, vilket naturligtvis kan straffsanktioneras i efterhand genom böter eller möjligtvis fängelse, men skadan kommer då redan att vara skedd varför detta egentligen hjälper föga. Men brottet som ligger närmast till hands är i varje fall förtal.Förtal, vad gäller?I 5 kap. 1 § 1 st. BrB stadgas att den som utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning dömes för till böter. I lagparagrafens andra stycke sägs vidare var han skyldig att uttala sig eller var det eljest (annars) med hänsyn till omständigheterna försvarligt att lämna uppgift i saken, och visar han att uppgiften var sann eller att han hade skälig grund för den, ska ej dömas till ansvar.I 5 kap. 2 § BrB sägs att om brott som avses i 1 § är grovt döms för grovt förtal till böter eller fängelse i högst två år. I lagparagrafens andra stycke uttalas att det vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen med hänsyn till uppgiftens innehåll eller sättet för eller omfattningen av spridningen eller annars var ägnad att medföra allvarlig skada.Om det har lämnats en uppgift till tredje man, dvs. till någon annan, en eller flera personer, avsett att utsätta någon för andras missaktning kan ett förtalsbrott vara begånget. Det krävs alltså inte någon större spridning. Endast ett påstående, vilket är så bestämt att dess sanningshalt kan prövas, är att betrakta som en uppgift på det sätt som föreskrivs i lagtexten. Med att en uppgift lämnas avses exempelvis en spridning av uppgifter genom tal eller skrift. Mot detta står envars grundlagsskyddade yttrandefrihet varför en person som har lämnat en kränkande uppgift kan gå fri från ansvar om denne var skyldig att uttala sig (t.ex. i ett vittnesförhör) eller om det av andra skäl och med hänsyn till omständigheterna kan anses ha varit försvarligt att lämna uppgiften.Vid den här prövningen sker också en s.k. sanningsbevisning, vilket betyder att uppgiftslämnaren måste visa att informationen var sann eller att denne i vart fall hade skälig anledning att tro att så var fallet. Det är alltså gärningsmannen som åläggs bevisbördan avseende sanningshalten, vilket kan te sig smått ovanligt i en brottmålsprocess (normalt sett är det åklagaren som bär bevisbördan). Notera dock att alla negativa uppgifter som lämnas om en person inte nödvändigtvis behöver utgöra förtal. Detta innebär att en uppgift som förvisso kan framstå som negativ för den utpekade, men avser handlingar eller egenskaper som objektivt sett är vanliga eller mindre klandervärda, inte kommer att rymmas inom brottsbeskrivningen i 5 kap. 1 § BrB. Uppgifterna i fråga måste helt enkelt vara av allvarligare slag.Ett exempel på att det ofta är tillräckligt med ett någorlunda bestämt uttalande och ett innehåll som är ägnat att utsätta någon för annans missaktning är Högsta domstolens (HD) avgörande NJA 1987 s. 336. I det här rättsfallet ansågs ett negativt värdeomdöme av en personalledare ha varit tillräckligt bestämt för att kunna utgöra förtal. Med hänsyn till de resonemang som förs i domskälen verkar kravet kunna sällas tämligen lågt, dvs. att det inte verkar krävas särskilt mycket för att någonting potentiellt skulle kunna betraktas som förtal. Men i det här fallet handlar det om uppgifter som är sanna och i lagtexten sägs som sagt att det för straffrihet krävs att uppgiften som sprids är sann eller att det fanns skälig anledning att tro att uppgiften var sann. Därutöver måste influencerns agerande, alltså lämnandet (spridandet) av uppgifterna framstå som försvarligt med hänsyn till omständigheterna. När det gäller försvarlighetsbedömningen kan dessvärre inget entydigt svar ges eftersom den bedömningen varierar från fall till fall, men generellt kan sägas att det måste föreligga ett allmänt intresse av att uppgifterna lämnas. Sedan görs en intresseavvägning, vilket innebär att det förstnämnda intresset vägs mot de utpekades intresse av att slippa få bli utpekade som brottsliga och/eller klandervärda. Det ska dock noteras att även spridandet av sanna uppgifter kan vara förtal om syftet är att utsätta någon för andras missaktning, vilket möjligen skulle kunna vara fallet här.Notis: HD styr rättspraxis på straffrättens område och är den yttersta uttolkaren av all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar domstolen så kallade prejudikat (normerande/vägledande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (tingsrätter och hovrätter) informellt har att följa.Avslutande ord och ytterligare rådgivningOvan har den materiella rätten beskrivits, alltså den juridisk-tekniska biten. I praktiken är dock åtal för förtal mindre vanligt. Förtal är nämligen ett brott som inte lyder under allmänt åtal, vilket innebär att en åklagare inte är skyldig att väcka åtal, jfr 20 kap. 3 och 6 §§ rättegångsbalken. Det här brottet är istället ett så kallat målsägandebrott (målsägande = brottsoffer), vilket bl.a. innebär att förtal inte får åtals av någon annan än målsäganden själv. Om brottet riktar sig mot någon som är under 18 år eller om det anses påkallat från allmän synpunkt och åtalet avser vissa i lagen specifikt angivna ärekräkningsbrott kan dock en åklagare väcka åtal, vilket då kommer att föregås av en sedvanlig förundersökning, 5 kap. 5 § BrB. Sammanfattningsvis kommer de utpekade personerna sannolikhet att behöva driva det här ärendet själva.Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Teams och andra liknande digitala plattformar.Notera dock att vi på straffrättens område endast ger den här typen av inledande rådgivning och då inom ramen för vår expresstjänst som du numera har nyttjat. Byrån inte åtar sig inte några straffrättsliga uppdrag fullt ut. I så fall behöver du vända dig till en brottmålsbyrå.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,