Hur många allmänna handlingar får begäras ut?

2021-05-24 i Offentlighetsprincipen
FRÅGA |Kan man begära ut hur mycket olika allmänna handlingar som helst från en myndighet och hur länge som helst, tex dagligen i 300 dagar i sträck
Nadja Nordlund |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! För att besvara din den tillämpas tryckfrihetsförordningen (TF). Var och en har rätt att ta del av allmänna handlingar (TF 2 kap. 1 §). Alltså genom att tex få kopior av dem från en myndighet. Denna rätt gäller oberoende av det syfte individen har med sin begäran att få del av en handling. Rätten att ta del av allmänna handlingar får begränsas endast om det krävs med hänsyn till tex. rikets säkerhet, intresset av att förebygga eller beivra brott, det allmännas ekonomiska intresse (TF 2 kap. 2 §). Begränsning av denna rätt ska då anges i lag. Det finns inte någon gräns för hur många handlingar som du har rätt att begära ut, så länge de är allmänna. Myndigheten som du begär ut dem av har dock rätt att ta ut en avgift per kopia (TF 2 kap. 16 §). Så om du begär ut väldigt många kan det också kosta en del. Du kan också ta del av handlingarna på plats på myndigheten. Där finns dock en begränsning i att en myndighet är inte skyldig att tillhandahålla en handling på stället, om det möter betydande hinder (TF 2 kap. 15 § andra stycket). Hoppas du fick svar på din fråga! Med vänliga hälsningar,

Är det lagligt för en hemsida att publicera mitt personnummer?

2021-05-19 i Offentlighetsprincipen
FRÅGA |https://mrkoll.se har mitt personnummer m.m och visar det till alla som söker på mig. Är detta lagligt?
Nathalie Chahine |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Hemsidan som du hänvisar till i din fråga är en av flera svenska hemsidor som publicerar den här typen av information, d.v.s. offentliga uppgifter. Exempel på offentliga uppgifter är brottmålsdomar, din adress och även personuppgifter som ditt personnummer. Anledningen till varför det är lagligt för dessa hemsidor att publicera den här informationen offentligt, är för att de har beviljats ett utgivningsbevis för företagets databas. Av vad som framgår i 1 kap. 5 § i yttrandefrihetsgrundlagen (YGL), så kan utgivningsbevis utfärdas om en ansvarig utgivare har utsetts samt att överföringarna utgår från Sverige. Hemsidan i fråga har alltså ett utgivningsbevis som är är grundlagsskyddat och innebär att det kan publicera uppgifter som, bland annat, ditt personnummer. Detta förutsatt att de inte begår ett yttrandefrihetsbrott. För att yttrandefrihetsbrott ska aktualiseras krävs det att det är särskilt angivet som förbjudet i grundlagen. Att publicera personnummer är dock inte ett yttrandefrihetsbrott och därmed är detta tillåtet. I Sverige strider inte utlämnandet av personuppgifter mot dataskyddsförordningen GDPR. Hemsidor med utgivningsbevis omfattas inte av reglerna om personuppgiftsbehandling i GDPR eftersom det anses nödvändigt för att upprätthålla rätten till yttrandefrihet. Hemsidan behöver alltså inte heller ditt samtycke för att publicera dina personuppgifter. Hoppas du fick svar på din fråga men om du undrar något ytterligare så får du gärna hör av dig till oss igen!Vänligen,

Ta del av allmänna handlingar

2021-05-14 i Offentlighetsprincipen
FRÅGA |Vilka rättigheter har man om man blivit polisanmäld för ett brott utan att bli hörd och det sedan läggs ned av åklagaren, får man tadel av den gjorda anmälan?Jag tycker man borde ha den rättigheten annars kan ju personer okynnesanmäla hur många gånger som helst och man hamnar i något av polisens register (vilket register?) för tidigare anmälda men nedlagda brott.Om någon gör en polisanmälan som saknar grund så måste man väl kunna anmäla den som polisanmält för falsk angivelse eller falsk tillvitelse och då måste man väl kunna få reda på tidigare ev polisanmälningar?
Isak Henriksson |Hej Kent! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Utgångspunkten är att alla har rätt att ta del av allmänna handlingar enligt Tryckfrighetsförordningen 2 kap. 1 §. Rätten kan att ta del av handlingar som inkommit till polismyndigheten (ex. en anmälan) stadgas i TF 2 kap 3 och 6 §§. Rätten att ta del av allmänna handlingar kan begränsas genom offentlighets- och sekretesslagen (2009:400, OSL), se hänv till OSL i TF 2 kap 2 §. Såvida uppgifterna i anmälan inte är sekretessbelagda har du rätt att ta del av innehållet i dessa. Jag hoppas detta besvarar din fråga

Hur länge förundersökningsprotokoll sparas efter att gärningsperson avtjänat fängelsestraff.

2021-05-07 i Offentlighetsprincipen
FRÅGA |Om en person dömts till ett fängelsestraff och sedan avtjänat straffet, när raderas då förundersökningen? Eller kommer den alltid gå att läsa för allmänheten hur länge som helst?
Dani Elipas Gobraeel |Hej, Tack för du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga berör bland annat arkivering av förundersökningsprotokoll som utgör allmän handling enligt TF. Då liknande frågor redan besvarats hänvisar jag till ett tidigare svar på frågan som getts här på Lawline. Du kan exempelvis trycka på följande länk: https://lawline.se/answers/arkivering-och-gallring-av-fup-nar-nagon-domts-till-fangelsestraff. Nedan kommer jag att fokusera särskilt på begreppet "gallring". Du kan därför läsa svaren tillsammans. Förenklat sätt är svaret på din fråga att det är Polismyndigheten, som upprättar förundersökningsprotokollet, som har en egen arkiveringshandlingsplan. Det finns därmed inget exakt svar på hur länge ett förundersökningsprotokoll sparas eller hålls tillgängligt, utan det vårdas av myndigheten internt. Gallring av allmänna handlingarAllmänna handlingar får gallras 10 § 1 st ArkivL. Myndigheter får gallra allmänna handlingar om det finns särskilda gallringsföreskrifter i lag eller förordning. Finns inte sådana bestämmelser får myndigheter gallra allmänna handlingar endast i enlighet med föreskrifter eller beslut av Riksarkivet, 14 § ArkivförordningenMed gallring menas att du förstör allmänna handlingar eller uppgifter. Att föra över uppgifter till annan databärare utgör också gallring om överföringen medför förlust av något av följande:- information- möjlighet att göra informationssammanställningar- sökmöjligheter- möjlighet att fastställa informationens äkthet.Vid gallring ska dock hänsyn tas till att det material som bevaras ska kunna tillgodose rätten att ta del av allmänna handlingar, behovet av information för rättsskipningen och förvaltningen samt forskningens behov 10 § 2 st ArkivL.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att höra av dig till oss!

Rätt att ta del av vilka som blivit anställda inom kommunen samt deras ansökningshandlingar?

2021-05-21 i Offentlighetsprincipen
FRÅGA |Hej! Jag undrar om kommunkontorets rekryterade samt deras anställningshandlingar räknas som offentligrätt eller är det sekretess?
Frida Fahlgren |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag tolkar det som att du undrar om man har rätt att få veta vilka som blivit rekryterade av en kommun och om man kan begära ut deras ansökningshandlingar.I enlighet med offentlighetsprincipen har man som utgångspunkt rätt att få ta del av allmänna handlingar (2 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen). Motiven bakom detta är bl.a. att skapa ett fritt meningsutbyte och en fri och allsidig upplysning. En allmän handling är en handling som förvaras hos en myndighet och är inkommen till eller upprättad hos myndigheten (2 kap. 4 § tryckfrihetsförordningen). Det finns dock vissa begränsningar i allmänhetens rätt att ta del av allmänna handlingar, som hittas i offentlighets- och sekretesslagen. Kommuner tillhör den offentliga sektorn. Det är oftast möjligt att begära ut de ansökningshandlingar som ledde till att en person fick en tjänst inom det offentliga, eftersom dessa ansökningshandlingar klassas allmänna handlingar. När man begär ut handlingarna görs en sekretessprövning för att säkerställa att handlingarna är offentliga.Skulle det vara så att du har sökt en tjänst hos kommunen som du inte fick har du även rätt att få veta vilka meriter som personen som fick tjänsten hade, med stöd av diskrimineringslagen. På din begäran ska arbetsgivaren ge dig en skriftlig uppgift om vilken utbildning, yrkeserfarenhet och andra meriter den hade som togs ut till anställningsintervjun eller som fick arbetet (2 kap. 4 § diskrimineringslagen). Detta följer av att arbetsgivare inte har rätt att diskriminera arbetssökande (2 kap. 1 § diskrimineringslagen). Diskriminering ska dock förhoppningsvis inte vara lika vanligt förekommande vid tillsättandet av tjänster inom det offentliga, eftersom det offentliga strikt måste följa objektivitetsprincipen och därmed anställda personer baserat på objektiva grunder, såsom personens meriter.Jag hoppas att du fick svar på din fråga, annars är du välkommen att höra av dig igen.Vänliga hälsningar,

Kan mejlutbyten klassificeras som allmänna handlingar?

2021-05-16 i Offentlighetsprincipen
FRÅGA |Är teams meddelanden som har betydelse för ett beslut i ett ärende en allmän handling?
Victoria Andersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att något ska anses vara en allmän handling (se 2 kap. 1 § TF) och därmed omfattas av offentlighetsprincipen (så att du som enskild kan kräva ut handlingen) så måste vissa kriterier vara uppfyllda.Meddelandet måste uppfylla några krav (rekvisit) för att anses vara allmänna handlingar enligt tryckfrihetsförordningen (TF).Handlingen kommer anses vara allmän om handlingen både (1) förvaras hos en myndighet samt antingen är (2) inkommen till myndigheten eller upprättad hos myndigheten (2 kap. 4 § TF).Jag kommer utgå från att meddelandena du talar om befinner sig hos en myndighet. Om det skulle vara så att den inte befinner sig hos en myndighet så kan du alltså inte begära ut dessa då de inte kan klassas som allmänna handlingar.Vidare så krävs det att något antingen är inkommit eller upprättad hos myndigheten. Med inkommen så avser detta att något har skickats in till myndigheten av någon utomstående (se 2 kap. 9 § TF) Du har inte förtydligat i din fråga ifall detta är ett mejlutbyte som sker internt hos en myndighet eller mellan exempelvis en befattningshavare hos myndigheten och någon utomstående. Om det senare förhållandet föreligger (handlingen går ut resp. in från myndigheten) så ska den i princip alltid klassas som en allmän handling och lämnas ut.För att den ska vara upprättad krävs att antingen en av situationerna nedan är uppfylld (2 kap. 10 § TF). Handlingen kan anses vara allmän antingen genom att (1) handlingen har lämnats ut från myndigheten till en utomstående aktör ("expedierats"), att (2) själva ärendet har avslutats och att det nu finns en handling som angår ett visst ärende ("slutbehandlats") och slutligen att (3) handlingen har justerats/annars färdigställts, helt enkelt att någon åtgärd företas för att påvisa att handlingen är färdigställd.Så, om meddelandena du talar om handlar om ett utbyte mellan en (1) befattningshavare hos en myndighet så har den mer än troligt (2) inkommit via myndighetens mejl till en viss befattningshavare och man som enskild bör alltså kunna utkräva teams-meddelandena. Den kan också anses vara inkommen om myndigheten handlägger ett ärende och teams-meddelandena är en del av utredningen, då dessa mejl förmodligen skickats in till myndigheten inför utredningen du skriver om.Jag skulle, förutsatt att ett förhållande som ovan föreligger, kräva att få ut uppgifterna från myndigheten med stöd av offentlighetsprincipen. Som svar på din fråga så kan alltså mejlutbyten klassificeras som allmänna handlingar, men några krav måste vara uppfyllda för detta.Jag hoppas du fick svar på din fråga!

När har man tillgång till en förundersökning?

2021-05-14 i Offentlighetsprincipen
FRÅGA |Om en person dömts till ett fängelsestraff och sedan avtjänat straffet, när raderas då förundersökningen? Eller kommer den alltid gå att läsa för allmänheten hur länge som helst?
Natalin Kabro |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.När en förundersökning avslutats, är den att anse som en allmän handling. Vad är allmänna handlingar?En handling är enligt 2 kap. 4 § Tryckfrihetsförordningen (TF) allmän om den förvaras hos en myndighet samt har inkommit till (2 kap. 9 § TF) eller upprättats hos myndigheten (2 kap. 10 § TF). Detta betyder att man kan begära ut handlingen genom 2 kap. 15 § Tryckfrihetsförordningen. Om en förundersökningen är pågående kan polismyndigheten på grund av förundersökningssekretess inte låta allmänheten ha tillgång till handlingen. Detta följer av 18 kap. § 1 Offentlighets- och sekretesslagen, I ditt fall är förundersökningen avslutad, och därmed har allmänheten tillgång till den. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Arkivering och gallring av FUP när någon dömts till fängelsestraff

2021-05-07 i Offentlighetsprincipen
FRÅGA |Hej, om en person döms till ett fängelsestraff, hur länge kommer allmänheten kunna ta del av förundersökningsprotokollet då? Gallras FUP någon gång efter ett visst antal år så ingen kan begära ut och läsa den längre eller kommer den för alltid gå att läsa?
Dani Elipas Gobraeel |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågan handlar om hur länge allmänheten kommer kunna ta del av ett förundersökningsprotokoll (FUP), och om denna gallras/arkiveras efter en viss tid. Av din fråga framgår att personen som berörs i förundersökningsprotokollet dömts till ett fängelsestraff.Svaret på frågan återfinns i tryckfrihetsförordningen (TF), offentlighets- och sekretesslagen (OSL) samt arkivlagen (ArkivL).Envars rätt att begära ut allmänna handlingarEtt förundersökningsprotokoll upprättas av Polismyndigheten och är att anse som en offentlig handling om den förvaras hos en myndighet och är upprättad eller inkommen hos en myndighet (2 kap. 4 § TF). Vem som helst har rätt att få ta del av en allmän handling enligt offentlighetsprincipen (2 kap. 1 § TF). Rätten är dock villkorad av att antingen åtal måste ha väckts eller att åtal har lagts ned. Omvänt gäller att det inte går att begära ut FUP:en under en pågående förundersökning eftersom handlingen då omfattas av sekretess, (18 kap. 1§ OSL). I förevarande fall rör det sig emellertid om en allmän handling som går att begära ut eftersom åtal väckts och en slutlig dom vunnit laga kraft. Arkivering och tidsfrist hör hur länge en allmän handling sparas. Det föreligger ingen i lag föreskriven tidsangivelse för hur länge en myndighet ska spara allmänna handlingar. Istället gäller som huvudregel att varje myndighet ansvarar för vården och hanteringen av sitt arkiv. Varje myndighet reglerar alltså sin egna arkiveringshandlingsplan (4 § ArkivL), om inte en särskild arkivmyndighet har övertagit detta ansvar.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att höra av dig till oss!