Kan man sprida en dom till sina släktingar för att bevisa att offret var trovärdigt, eller räknas det som förtal för gärningspersonen?

Question

Min släkting dömdes nyligen för våldtäkt i tingsrätten. Han ska enligt uppgift ha överklagat domen till hovrätten.

Inom släkten och familjen cirkulerar en historia om hur min släkting är oskyldig och man misskrediterar brottsoffret, påstår att hon pga psykisk ohälsa hittat på hela historien om våldtäkt. Allt i syfte att väcka tvivel kring giltigheten i tingsrättens dom och stärka känslan av att min släkting är oskyldig.

Jag har läst tingsrättens dom mot min släkting. Jag tycker den är nyanserad, problematiserar och resonerar tydligt kring svårigheten för tingsrätten att ta ställning till två personers olika utsagor.

Det som gör att min släkting döms till våldtäkt är inte hennes utsago. Tingsrätten anser den som för svag och fragmentiserad, pga att hon var väldigt berusad, för att tingsrätten ska kunna ta ställning till hennes version.

Min släkting döms till våldtäkt pga att han själv beskriver en situation där hennes samtycke omöjligt hade kunnat ges eller där hon kunnat värja sig.

Jag är efter ha läst domen övertygad om min släkting skuld och att det var våldtäkt.

Emellertid fortsätter släkten att sälja historien om min släktings oskuld och hur allt är en lögn från brottsoffret.

Jag är djupt illa berörd av detta och vill upplysa mina släktingar. Jag tror inte att de läst tingsrättens protokoll utan endast tagit del av släktingens och hans mammas egna historia.

Kan jag sprida domen till mina släktingar eller gör jag mig då skyldig till förtal?

Answer 1

Hej!

Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.

Jag kommer först gå igenom vad som avses med en allmän handling. Jag kommer sedan förklara offentligheten med allmänna handlingar. Eftersom du undrar om du kan göra dig skyldig till förtal, kommer jag sist redogöra för brottet förtal och hur det förhåller sig till det du berättat. 

Bestämmelser kring allmänna handlingar, offentlighetsprincipen och förtal finns i tryckfrihetsförordningen (TF), offentlighets- och sekretesslagen (OSL) samt brottsbalken (BrB). 

Allmänna handlingar

För att något ska vara en allmän handling måste det enligt 2 kap. TF vara

• en handling (skrift, bild alternativt upptagning som kan uppfattas med hjälp av tekniska hjälpmedel)
• som förvaras hos en myndighet (finns tillgänglig hos en organisatorisk del av stat eller kommun)
• och som är inkommen eller upprättad hos myndigheten (har skickats till myndigheten eller upprättats och färdigställts på myndigheten)

En dom är en allmän handling då den avkunnats eller expedierats av domstolen.

En allmän handling kan vara offentlig eller belagd med sekretess. Enbart det faktum att en handling är allmän innebär alltså inte att den också är offentlig.

Offentlighet

Utgångspunkten är att allmänna handlingar också är offentliga. Att en handling är offentlig innebär att var och en har rätt att ta del av den. Som framgått ovan uppfyller en dom kraven för att vara en allmän handling. Utgångspunkten är därför att domar är offentliga. Undantag för detta kan göras av hänsyn till skyddet för enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden, om den enskilda kan antas lida skada eller men av att hela eller delar av domen blir offentlig. En sekretessprövning görs i varje enskilt fall då domen begärs ut. (2 kap. 17 § TF, 36 kap. OSL, OSL)

Förtal

Förtalsbrottet regleras i  5 kap. 1 § första stycket BrB. Det kan vara förtal att utpeka någon som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller annars lämna uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning. Det spelar ingen roll om uppgiften som lämnas är riktig eller inte. 

Detta innebär alltså att man kan göra sig skyldig till förtal genom att sprida ett domstolsbeslut, trots att personen är dömd för ett brott.

Spridningen av uppgifterna kan dock under vissa förutsättningar vara laglig. Det kan exempelvis handla om att man är skyldig att uttala sig vid ett förhör eller när det är försvarligt att sprida uppgifterna enligt 5 kap. 1 § andra stycket BrB. Det kan exempelvis vara försvarligt att sprida uppgifterna då du vill varna någon och du upplever en verklig risk för någon. 

Hur förhåller sig brottet förtal till det du berättat?

Eftersom du skriver att du har tagit del av tingsrättens dom, förutsätter jag att den inte är sekretessbelagd av domstolen och att den därmed utgör en offentlig handling. Av det du berättar, verkar du vilja att dina släktingar ska få se domstolens argumentation om målets utsagor. Ditt främsta syfte med att sprida domen verkar därför inte vara att skapa missaktning mot din släkting. Man kan däremot argumentera för att du indirekt har som uppsåt att skapa missaktning mot din släkting genom att sprida domen eftersom du verkar vilja att din släkt ska se din släkting som klandervärd. Eftersom det går att argumentera för att du gör dig skyldig till brottet förtal genom att sprida domen till dina släktingar, skulle jag inte råda dig att göra detta.

Eftersom domen är en offentlig handling skulle du däremot kunna uppmana dina släktingar att begära ut domen själva och sedan läsa den. En dom kan enkelt begäras ut genom att mejla den tingsrätt där rättegången hölls. 

Jag hoppas att du känner att du har fått svar på den fråga, annars är du alltid välkommen åter!