Är strafförelägganden offentliga?
Lawline svarar
Hej,
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.
Tyvärr är jag lite osäker på om jag har förstått din fråga korrekt. Jag tolkar din fråga som att du vill veta huruvida ett strafföreläggande är offentligt, det vill säga, om vem som helst kan ta del av det. Det är således denna frågeställning jag kommer att försöka svara på nedan. Då bestämmelser om belastningsregistret finns i lag (1998:620) om belastningsregister och bestämmelser om offentliga handlingar finns i tryckfrihetsförordningen (1949:105) så kommer jag att utgå från dessa i mitt svar. I den mån jag har missförstått din fråga så ber jag om ursäkt och uppmanar dig att, i sådant fall, återkomma med en ny fråga.
Vad är ett strafföreläggande?
Ett strafföreläggande är en typ av summariskt brottmålsförfarande som, under vissa omständigheter, ersätter åtal i samband med vissa mindre allvarliga brott. Istället för att ärendet går till domstol kommer åklagaren att direkt, utan någon rättegång, att utfärda böter alternativt villkorlig dom (eller böter och villkorlig dom i kombination). Detta gäller dock under förutsättning att den misstänkte har erkänt brottet och godkänt det aktuella föreläggandet (se Åklagarmyndighetens hemsida; 48 kap. 1-2 §§ rättegångsbalken (1942:740)).
Ett strafföreläggande kan bli aktuellt vid alla typer av brott där böter ingår i straffskalan (med undantag för sådana som föreskriver normerade böter) eller i sådana fall då det är uppenbart att rätten skulle döma ut påföljden villkorlig dom eller villkorlig dom i kombination med böter (48 kap. 4 § rättegångsbalken (1942:740)). Därtill krävs det att förutsättningar för allmänt åtal föreligger för att ett utfärdande ska kunna göras (48 kap. 5 § rättegångsbalken (1942:740)).
När ett strafföreläggande väl har godkänts gäller det som en dom som har vunnit laga kraft, med allt vad detta innebär (48 kap. 3 § andra stycket rättegångsbalken (1942:740)). Detta betyder, exempelvis, att ett strafföreläggande, som regel, inte kan undanröjas på annat sätt än genom extraordinära rättsmedel (59 kap. 6 § rättegångsbalken (1942:740)).
Förekommer uppgifter om strafföreläggande i belastningsregistret?
I samband med att någon, genom exempelvis ett strafföreläggande, åläggs påföljd för brott så kommer detta att föras in i ett belastningsregister av Polismyndigheten (3 § lag (1998:620) om belastningsregister). En enskild har möjligheten att, efter begäran, skriftligen få ta del av samtliga uppgifter om sig själv som finns i registret (9 § lag (1998:620) om belastningsregister; för mer information läs vidare här). Vid begäran ska uppgifterna lämnas ut utan avgift en gång per kalenderår.
Vidare är det möjligt för vissa myndigheter att, under vissa omständigheter, ta del av personuppgifter ur belastningsregistret (6-8 §§ lag (1998:620) om belastningsregister, för mer information läs vidare här). Även arbetsgivare kan, under vissa specifika omständigheter, begära ut uppgifter om enskilda ur belastningsregistret (2 § andra stycket och 10 § lag (1998:620) om belastningsregister samt 21 § förordning (1999:1134) om belastningsregister). De flesta arbetsgivare saknar dock en möjlighet att begära ut ett utdrag ur belastningsregistret eller kräva att en arbetssökande visar upp ett sådant utdrag (du kan läsa mer om detta här och här).
Det är, dessutom, inte möjligt för enskilda att begära ut uppgifter om någon annan ur belastningsregistret.
Observera även att viss gallring av uppgifterna sker över tid (16-18 §§ lag (1998:620) om belastningsregister). När de gallras beror på vilken typ av uppgifter det rör sig om. Vad gäller uppgifter om strafföreläggande som inneburit böter gallras, exempelvis, sådana uppgifter fem år efter det att föreläggandet godkänts (se Åklagarmyndighetens rättspromemoria, RättsPM 2015:4, s. 48; 17 § nionde punkten lag (1998:620) om belastningsregister). För uppgifter avseende villkorlig dom gallras dessa uppgifter tio år efter domen eller beslutet (se Åklagarmyndighetens rättspromemoria, RättsPM 2015:4, s. 48; 7 § fjärde punkten lag (1998:620) om belastningsregister;).
Omfattas strafförelägganden av offentlighetsprincipen?
Genom offentlighetsprincipen har alla i Sverige en rätt att ta del av allmänna handlingar så länge dessa inte är belagda med sekretess (2 kap. 1 och 2 §§ Tryckfrihetsförordningen).
En handling definieras i lagen som en framställning i skrift eller i bild (2 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen). En allmän handling, i sin tur, är en handling som förvaras hos samt har inkommit till eller upprättats av en myndighet (2 kap. 4 § tryckfrihetsförordningen). En handling anses vara förvarad hos en myndighet när myndigheten har tillgång till den, antingen tekniskt eller praktiskt. Den anses ha inkommit till myndigheten i samma stund som den har anlänt till och registrerats av denna (2 kap. 9 § tryckfrihetsförordningen). Ett strafföreläggande torde, således, falla in under definitionen av en allmän handling (se vidare Åklagarmyndighetens rättspromemoria, RättsPM 2015:4, s. 47).
För att ta del av en allmän handling ska en begäran om detta göras hos myndigheten där handlingen förvaras (2 kap. 17 § tryckfrihetsförordningen). Myndigheten är då skyldig att antingen låta dig ta del av handlingen på plats eller mot en fastställd avgift få tillgång till en kopia av handlingen (2 kap. 15 respektive 16 § tryckfrihetsförordningen). Vad gäller strafföreläggande torde dessa hanteras av Åklagarmyndigheten.
Notera dock att handlingar belagda med sekretess inte räknas som allmänna och därför är undantagna från ovanstående bestämmelser. En myndighet får således inte lämna ut handlingar som omfattas av några sekretessbestämmelser (6 kap. 4 § offentlighets- och sekretesslagen). Som regel gäller dock att uppgifter i ett ärende avseende strafföreläggande inte är belagda med sekretess (se Åklagarmyndighetens rättspromemoria, RättsPM 2015:4, s. 47; 35 kap. 6 § andra punkten Offentlighets- & sekretesslagen (2009:400))
Sammanfattning
Det, borde, således vara möjligt att ta del av strafförelägganden antingen via ett utdrag ur belastningsregistret (för de som har rätt att begära ut ett sådant utdrag) eller via en begäran om utlämnande av handling från berörd myndighet (det vill säga en begäran om utlämnande av ett specifikt utpekat strafföreläggande). Märk väl att myndigheten, även om strafförelägganden vanligtvis inte omfattas av några sekretessbestämmelser, kommer att genomföra en sekretessprövning av handlingen innan de lämnar ut den. Skulle de bedöma att den omfattas av sekretess kommer den inte att lämnas ut.
Jag hoppas att du har fått ett någorlunda hjälpsamt svar på din fråga. I den mån jag har missförstått din fråga, något är oklart eller om du bara har några ytterligare funderingar så får du gärna återkomma.
Vänligen,
