Hur ser instansordningen ut i ärenden om tillgång till/utlämnande av allmänna handlingar?
Lawline svarar
Hej,
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.
Jag förstår din fråga som att du vill veta hur instansordningen, normalt sett, ser ut i ärenden om tillgång till allmänna handlingar. Regler om allmänna handlingars offentlighet går att finna i tryckfrihetsförordningen (1949:105) och i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Jag kommer därför att utgå från dessa i mitt svar.
Offentlighetsprincipen
Genom offentlighetsprincipen har alla i Sverige en rätt att ta del av allmänna handlingar så länge dessa inte är belagda med sekretess (2 kap. 1 och 2 §§ Tryckfrihetsförordningen).
En handling definieras i lagen som en framställning i skrift eller i bild (2 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen). En allmän handling, i sin tur, är en handling som förvaras hos samt har inkommit till eller upprättats av en myndighet (2 kap. 4 § tryckfrihetsförordningen). En handling anses vara förvarad hos en myndighet när myndigheten har tillgång till den, antingen tekniskt eller praktiskt. Den anses ha inkommit till myndigheten i samma stund som den har anlänt till och registrerats av denna (2 kap. 9 § tryckfrihetsförordningen).
Hur tar man del av allmänna handlingar?
För att ta del av en allmän handling ska en begäran om detta göras hos myndigheten där handlingen förvaras (2 kap. 17 § tryckfrihetsförordningen). Myndigheten är då skyldig att antingen låta dig ta del av handlingen på plats eller mot en fastställd avgift få tillgång till en kopia av handlingen (2 kap. 15 respektive 16 § tryckfrihetsförordningen).
Notera dock att handlingar belagda med sekretess inte räknas som allmänna och därför är undantagna från ovanstående bestämmelser. En myndighet får således inte lämna ut handlingar som omfattas av några sekretessbestämmelser (6 kap. 4 § offentlighets- och sekretesslagen).
Hur överklagar man ett beslut om tillgång till allmänna handlingar?
Skulle en begäran om tillgång till allmänna handlingar avslås kan den sökande överklaga beslutet (2 kap. 19 § tryckfrihetsförordningen). Närmare bestämmelser om hur en sådan överklagan ska göras finns i offentlighets- och sekretesslagen (2 kap. 19 § andra stycket tryckfrihetsförordningen). Av denna framgår att en enskild får överklaga ett beslut som gått denne emot samt att en sådan överklagan, som regel, ska göras till kammarrätten (6 kap. 7 respektive 8 §§ offentlighets- och sekretesslagen). Kammarrätten utgör alltså första instans för denna typen av mål. Beslut av kammarrätten kan sedan, i sin, tur, överklagas till Högsta förvaltningsdomstolen (6 kap. 8 § andra stycket offentlighets- och sekretesslagen). Instansordningen skiljer sig således något från den som normalt gäller för offentligrättsliga mål/ärenden (du kan läsa vidare om detta på Sveriges domstolars hemsida här).
Jag hoppas att du har fått ett någorlunda hjälpsamt svar på din fråga. I den mån jag har missförstått din fråga, något är oklart eller om du bara har några ytterligare funderingar så får du gärna återkomma.
Vänligen,
