Hur visar jag att min bostad uppfyller kraven för anhöriginvandring?

2019-09-15 i Migrationsrätt
FRÅGA |Hej, jag har med fullmakt sökt uppehåll- och arbetstillstånd åt min partner sedan fyra år.Migrationsverket har avslagit ansökan med motiveringen att min bostad ej uppfyller försörjningskravet. Jag har mailväxlat med kundtjänst på Migrationsverket för att få ett förtydligande om exakt vilka regler som gäller. Därefter har jag sökt, hittat och flyttat till ett nytt boende samt överklagat Migrationsverkets avslag till Förvaltningsrätten (Migrationsdomstolen).Min nya bostad är en del av ett sutterängradhus, där fastighetsägaren bor i nedre delen och jag bor i övre delen, som är en helt avskild lägenhet med egen ingång, kök, två rum samt WC/badrum. Jag nyttjar alltså lägenheten "självständigt" och enligt lagens mening borde det räknas som andrahandsuthyrning.Migrationsverket har trots det yttrat sig negativt till Förvaltningsrätten och menar att jag är inneboende. Migrationsverkets skäl för detta är att det ingenstans i hyresavtalet står att jag INTE är inneboende och att vid sökning på Eniro framgår att ytterligare två personer, förutom mig själv och fastighetsägaren "finns" på adressen. Hur skall jag övertyga Förvaltningsrätten om att min bostad uppfyller kraven? Jag kan bifoga bilder på lägenheten som styrker min sak samt annonsen på Blocket där det tydligt framgår att bostaden är en helt avskild lägenhet. Fastighetsägaren kan även intyga detta. Är oerhört tacksam för ett svar på denna livsavgörande fråga för mig och min partner. Mvh
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningFör att du ska uppfylla boendekravet vid anhöriginvandring krävs att du har en bostad av tillräcklig standard och storlek att bo i för dig och din partner. För två vuxna är bostaden tillräckligt stor om den har kök eller kokvrå och minst ett rum. Om barn ska bo i bostaden måste det finnas fler rum. Två barn kan dela sovrum. Att hyra i andra hand accepteras om uthyrningen är godkänd av hyresvärd, bostadsrättsförening eller hyresnämnd. Däremot räknas inte inneboende som en godtagbar bostad. Min utgångspunkt, utifrån så som jag tolkat din fråga, är bostaden du hyr en del av antingen en villa eller en bostadsrätt och inte av en hyresrätt. Av 12 kap. 1 § Jordabalken (JB) framgår att kapitlet avser avtal genom vilka hus eller delar av hus upplåts till nyttjande mot ersättning. Vidare framgår av lagen om uthyrning av egen bostad att lagen gäller för hyresavtal som avses i 12 kap. 1 § JB när någon privat upplåter en bostadslägenhet för annat än fritidsmål. Bostaden utgörs i sådana fall av hus eller del av hus och benämns i lagen lägenhet (jfr 1 § lagen om uthyrning av egen bostad). Frågan i ditt fall är huruvida delen av huset du hyr är att se som en bostadslägenhet i lagens mening (jfr 12 kap. 1 § tredje stycket JB). Enligt bestämmelsen är en bostadslägenhet en lägenhet som upplåtits för att helt eller inte till oväsentlig del användas som bostad. Som jag förstår det i ditt fall hyr du övre våningen av fastigheten som är en helt avskild lägenhet med egen ingång, kök, två rum samt WC/badrum. I ditt fall är det således varken en andrahandsuthyrning eller ett inneboendekontrakt, utan ett hyresavtal enligt 1 § lagen om uthyrning av egen bostad, vilket du bör göra domstolen uppmärksam på. Eftersom det inte rör sig om ett inneboende ska din bostad vara tillräcklig så länge den uppfyller kraven om standard och storlek. Du bör således argumentera dels utifrån att du hyr en del av en bostad och att det är en självständig lägenhet, dels kan du givetvis bifoga bilder för att styrka det du anför. Det kan även vara en idé att få ett intyg av din hyresvärd vad det rör sig om för hyresavtal och en kopia av lägenhetens planlösning som visar att det är en självständig lägenhet. Du bör ha i åtanke att även om Migrationsverket yttrat sig negativt till domstolen, innebär det inte per automatik att domstolen går på den linjen. Om du kan visa att du bor i en bostad av tillräcklig standard och storlek med egen ingång, torde du ha möjlighet att nå framgång.Det kan i många fall vara svårt att själv föra sin talan mot myndigheter och inför domstol, om man inte är van vid juridiken. Jag skulle därför rekommendera dig att du anlitar en jurist som hjälper dig med din överklagan (framförallt då det är så viktigt för dig som i det här fallet). En jurist på Lawlines juristbyrå kan hjälpa dig med detta. Är du intresserad av att anlita en av våra jurister är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post på dennis.lavesson@lawline.se för en offert och vidare kontakt.Med vänliga hälsningar,

Vilken inverkan har anställningsformen på bedömningen av om försörjningskravet är uppfyllt?

2019-09-14 i Migrationsrätt
FRÅGA |Hej, jag är timanställd 100 % som vårdarbetare inom äldreboende, jag får i lön tillräckligt mycket så jag kan försörja mig och min fru och lägenheten jag har. Gäller timanställning 100 % som försörjningskrav för att min fru ska få uppehållstillstånd?
Cornelia Isacson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad är problemet? Frågan gäller om försörjningskravet kan uppfyllas med en timanställning.Utredning: I fråga om uppehållstillstånd är utlänningslagen (2005:716) (UtlL) vanligtvis tillämplig. Under en period mellan 20 juli 2016-20 juli 2021 gäller lag (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige (BegrL). Denna lagen kommer då vara tillämplig om ni ansöker om uppehållstillstånd under denna perioden.Uppehållstillstånd på grund av anknytning är relevant i detta fallet (5 kap. 3 § 1 st 1 p. UtlL). Denna typ av uppehållstillstånd handlar om familjerelaterad invandring och anhöriginvandring. Av frågan framgår det att ni är makar. Kärnfamiljen anses vara särskilt skyddsvärd inom migrationsrätten. Försörjningskravet:För att uppehållstillstånd på grund av anknytning ska beviljas gäller att du som är anknytningsperson måste kunna försörja dig själv och sökanden, din hustru, samt ha en bostad av tillräcklig storlek och standard för er båda (9 § BegrL). Det kan också nämnas att om du har beviljats uppehållstillstånd som flykting eller alternativt skyddsbehövande eller förklarats vara flykting eller alternativt skyddsbehövande gäller försörjningskravet endast om sökanden och anknytningspersonen inte har sammanbott utomlands under en längre tid och det inte heller på annat sätt står klart att förhållandet är väl etablerat. Alltså i det fall du har beviljats uppehållstillstånd som flykting eller alternativt skyddsbehövande är det här till fördel för er hustru om ni har sammanbott under en längre tid utomlands. För att uppfylla försörjningskravet behöver du kunna visa att du har regelbundna arbetsrelaterade inkomster så som exempelvis lön, arbetslöshetsersättning osv. För två sammanlevande makar eller sambor är normalbeloppet 8 133 kr efter avdragen boendekostnad. Det finns inget krav på att anställningens måste vara en fast anställning eller gälla under viss tid, utan kravet som ställs är att inkomsten ska vara regelbunden. Enligt SOU 2008:114 definieras regelbunden som att det ska vara viss varaktighet och inte enbart tillfälliga korttidsanställningar. Det står även där att om en anställning är tidsbegränsad kan det då beaktas om det finns säkra garantier för att anställningsförhållandet kommer förnyas eller leda till annan anställning. Innebörden av regelbunden inkomst får bedömas i det enskilda fallet av Migrationsverket och jag kan därför tyvärr inte säga om du uppfyller det eller ej. Det viktiga är att du visar att du har en regelbunden arbetsrelaterad inkomst. Det kan vara till din fördel att skicka in lönespecifikationer och så mycket information som möjligt till Migrationsverket.För att få mer information råder jag er att läsa vidare på Migrationsverkets hemsida vad som gäller avseende försörjningskravet. Information hittar ni genom att klicka HÄR. Vid fler frågor kan ni även kontakta Migrationsverket. Kontaktinformation hittar ni genom att klicka HÄR.SlutsatsHuruvida försörjningskravet är uppfyllt eller inte bestäms efter en bedömning i det enskilda fallet. Därför kan jag inte svara på om din anställning uppfyller kravet. Det viktiga är att inkomsten är regelbunden och då har viss varaktighet. Det finns inga exakta riktlinjer över hur lång anställning man måste ha. Jag rekommenderar därför att ni kontaktar Migrationsverket för mer information och eventuellt ger dem tillgång till lönespecifikation så att de kan bedöma vad som gäller i ert fall.Hoppas mitt svar har varit till hjälp. Har du fler frågor och funderingar är du varmt välkommen att återkomma med dessa till oss på Lawline.Vänligen,

Kan någon få visum i Sverige som fått avslag om visum i annat schengenland?

2019-09-02 i Migrationsrätt
FRÅGA |Hej ! Jag skulle bjuda in min systers son till Sverige för besök . Han är 27 år gammal och bor i Iran . Han fick avslag en gång när han sökte Från Frankrike i förre året . Frågan är Det är om Frankrike och Sverige är i Schengen kan han söka visum från Sverige med tanke att han fick avslag tidigare från Frankrike ??Jag är svensk medborgare .Tacksam för svaret .
Erica Lager |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågor om visum och besöka Sverige regleras i Utlänningslagen. Besöka SverigeMedborgare från vissa länder behöver ansöka om visum när de ska besöka Sverige (2 kap. 3 § utlänningslagen). Iran är ett av de länder där visum är nödvändigt. En person som har fått ett beviljat visum har därmed tillstånd att stanna i Sverige upp till 90 dagar, därefter krävs ett uppehållstillstånd (2 kap. 5 § utlänningslagen). Krav för att få visumFör att få ett visum krävs att du har ett giltigt nationellt pass, en inbjudan från personen som du avser besöka i Sverige, pengar så du klarar att leva i Sverige samt för hemresan och en reseförsäkring. Läs mer här om kraven.Gällande schengensamarbetetInom de länder som har anslutit sig till schengensamarbetet kan en resa fritt. Syftet är att har du fått visum in till ett av länderna kan du resa till fler inom schengenområdet utan att behöva ansöka om visum till var och ett av länderna du vill besöka där. Det råder en s.k gemensam visumpolitik. För att svara på din fråga, så förstod jag det som att du undrar ifall din systerson kan få visum till Sverige trots att han blev nekad visum till Frankrike. Det är inte självklart att han kan då många av länder ställer liknande krav på sina tillstånd. Ifall han inte uppfyllde något krav för Frankrike kanske han inte heller lyckas uppfylla samma krav för Sverige. Men det är inte heller säkert att det är samma krav eller att han inte skulle uppfylla de nu ett år senare när han ansöker till Sverige. Mitt råd är att du samt han läser igenom kraven som ställs för att få visum till Sverige. På så sätt är ni förberedda på vad vad som krävs och om det skulle vara något som han inte uppfyller. Låt däremot inte avslaget i Frankrike hindra dig från att bjuda hit din systerson, för det behöver inte nödvändigtvis innebära att han inte kan komma till Sverige. Jag hoppas att detta besvarade din fråga.Vänligen,

Kan min frus barn från Thailand söka uppehållskort enligt EU-regler?

2019-08-29 i Migrationsrätt
FRÅGA |Hej! Min frus dotter 23 och son 3år från Thailand. Kan dom söka uppehållskort enligt EU regler för familj till nordisk medborgare??
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningUppehållskort enligt EU-regler för familj till nordisk medborgare har sin utgångspunkt i det s.k. rörlighetsdirektivet (direktiv 2004/38/EG). Direktivet reglerar unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom Europeiska unionen. Direktivet utgör grunden för den fria rörligheten för personer, en av de fyra friheterna.Direktivet har införlivats i svensk rätt genom 3 a kap. utlänningslagen (UtlL). EU-samarbetet innebär bland annat att EU/EES-medborgare och deras familjer har rätt att flytta till ett annat EU/EES-land så länge vissa krav är uppfyllda. Rörlighetsdirektivet omfattar alla EU-stater och genom EES-avtalet även Island, Lichtenstein och Norge. När jag i det följande skriver EU-medborgare och EU-land innefattas således även de tre länderna. En EU -medborgare har rätt att bo i ett annat EU-land än hemlandet om vederbörande uppfyller uppehållsrätten genom arbete, studier eller med tillräckliga medel (jfr 3 a kap. 3 § UtlL). Som nordisk medborgare räknas man även som EU-medborgare, innebärande att man som EU-medborgare inte behöver ansöka om tillstånd för att bo i Sverige. Om ens familj är medborgare i ett land utanför EU kan de bo med en i Sverige om man har uppehållsrätt. När det gäller barn krävs det att barnet är under 21 år eller är beroende av föräldern för sin försörjning (3 a kap. 2 § UtlL).I din frus fall blir det därför beroende av om hon utnyttjat sin fria rörlighet för att de EU-rättsliga reglerna ska kunna användas eller inte. Om din fru är svensk medborgare krävs det för att rörlighetsdirektivet ska vara aktuellt att det rör sig om familjemedlemmar enligt ovan, det krävs även att din fru återvänt till Sverige efter att ha utnyttjat sin fria rörlighet enligt rörlighetsdirektivet. En svensk medborgare kan utnyttja sin rätt till fri rörlighet enligt rörlighetsdirektivet genom att bosätta sig och arbeta i ett annat EU-land. Var gränsen går för när en svensk medborgare har utnyttjat sin fria rörlighet är inte helt fastställt. Däremot torde det inte vara tillräckligt att en svensk medborgare reser till ett annat EU-land som vanlig turist. Det krävs dessutom att barnen följt med eller anslutit sig till henne under tiden som hon utnyttjat sin fria rörlighet. Kravet på att den svenska medborgaren ska ha utnyttjat sin rätt till fri rörlighet är grundläggande. En familjemedlem till en svensk medborgare som aldrig har utnyttjat sin fria rörlighet och alltid har uppehållit sig i Sverige kan inte, såsom familjemedlem, göra gällande rättigheter enligt rörlighetsdirektivet.Sammanfattningsvis krävs det om din fru är svensk medborgare att barnen anslutit sig till henne under tiden hon utnyttjat sin fria rörlighet (genom bosättning i annat EU-land än Sverige). Hennes dotter är över 21 år vilket gör att dottern inte räknas som familjemedlem enligt rörlighetsdirektivet, om hon inte är beroende av sin mamma för sin försörjning. Om din fru inte är svensk medborgare utan medborgare i ett annat EU-land men har utnyttjat sin fria rörlighet för att bosätta sig i Sverige, då kan åtminstone sonen ansöka om uppehållskort därav. Om din fru inte uppfyller ovanstående är barnen istället tvungna att ansöka om uppehållstillstånd, vilket ska göras från hemlandet. Då krävs det även att försörjningskrav och bostadskrav är uppfyllda.Hoppas du fick klargjort om vad som gäller i din frus fall. För det fall att något är oklart är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Hur överklagar en beslut från Migrationsverket avseende medborgarskap?

2019-09-15 i Migrationsrätt
FRÅGA |Hej !Migrationsverket har avslagit mitt avgörande om min svensk mednorgareskap som jag har väntat mer än sex månader på för dm här inte hunnit avgöra det inom fyra veckor Hur kan du hjälpa mig för att jag kunna få det så fort som möjligt? Finns det lösning?Jag har rätt för överklaga besluten.
Cornelia Isacson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad är problemet? Frågan gäller överklagande av migrationsverkets beslut om avslag på ansökan om svenskt medborgarskap. Utredning Du kan läsa mer om förutsättningarna för att bli svensk medborgare här. Det framgår av frågan att du har fått avslag ansökan om svensk medborgarskap. Då har du möjlighet att överklaga beslutet hos Migrationsverket vilket ska göras inom tre veckor från den dag då du fick beslutet. Hur du gör för att överklaga kan du läsa om i ditt beslut. Du är varmt välkommen att kontakta Lawlines juristbyrå för hjälp med överklagandet. Lawline juristbyrå tar emot migrationsärenden och kan därför hjälpa er med att överklaga avslagsbeslutet om medborgarskap från Migrationsverket. Vi har professionella jurister som kan hjälpa er med att utreda era chanser till framgång. Sätet är i Stockholm men det finns även möjlighet att ta möten via telefon eller Skype vid behov.Boka möte: För att boka möte med Lawlines juristbyrå rekommenderar jag att ni fyller i formuläret som ni hittar här.Telefon: 08-533 300 04 Öppettider: måndag–fredag kl. 10.00–16.00E-post: info@lawline.se Observera att vi inte besvarar juridiska frågor via mail. Skicka i stället din fråga med vårt webbformulär. Postadress: Lawline AB Saltmätargatan 5 113 59 StockholmSammanfattningsvis, du har möjlighet att överklaga Migrationsverkets beslut inom 3 veckor från det att att du fick del av beslutet. Hur du går tillväga framgår av beslutet. Du kan kontakta Lawlines juristbyrå om du önskar hjälp med överklagandet.Hoppas mitt svar har varit till hjälp. Har du fler frågor och funderingar är du varmt välkommen att återkomma med dessa till oss på Lawline.Vänligen,

Uppehållstillstånd eller uppehållskort?

2019-09-03 i Migrationsrätt
FRÅGA |Hej,Jag är en svensk medborgare, min fästmö är från Kazakstan. Vi planerar att gifta oss och bo i Sverige. Jag har även bott i Storbritannien under längre tid och betraktas därför, om jag uppfattat saken rätt, som EU-medborgare och är därmed undantagen diverse krav. Vi har bott tillsammans i Kazakstan, dock har vi inga dokument som påvisar detta. Jag vill gärna ha klarhet i hur vi bäst bör gå till väga för att återförenas. Vår provisoriska plan är att hon anländer till Sverige på Schengen-visum, vi gifter oss, och sedan ansöker om uppehållskort för henne medan hon fortfarande befinner sig i Sverige. Är detta realistiskt?Vidare vill jag ha klarhet i hur det ser ut med just EU-medborgarrättigheter. Jag har som sagt bott i Storbritannien under längre tid - jag flyttade tillbaka till Sverige i april 2019. Gäller regelverket oss? Om ja, på vilket sätt ansöker vi om att bli behandlade under EU-regler snarare än svenska? Tack på förhand.
Evelina Lövgren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Medborgarskap Alla som är medborgare i ett EU-land är också unionsmedborgare i EU, så kallade EU-medborgare och har bl.a. rätt att arbeta, studera eller bo i ett annat EU land utan uppehållstillstånd. Även om en person inte är medlem i det land denne bott i en längre tid, kan personen erhålla status som varaktigt bosatt och därmed även ha rättigheter som liknar en unionsmedborgares. För att få ställning som varaktigt bosatt ska man ha bott i ett EU-land i minst fem år med uppehållstillstånd och ska även kunna försörja sig. För att få ställningen ska en ansökan om särskilt EU-uppehållstillstånd göras. Du nämner i din fråga att du är svensk medborgare och med det följer även ett EU-medborgarskap. I fråga om din familjs ansökan om uppehållstillstånd i Sverige kommer ansökan grundas på anknytning till ditt svenska medborgarskap och ni omfattas således av det svenska regelverket. Den enda möjligheten att ansöka om uppehållskort är om du varit en EU-medborgare (med medborgarskap i ett annat EU-land) som vistades i Sverige. Uppehållskortet ger familjen rätt att bo och arbeta i Sverige så länge EU-medborgaren har uppehållsrätt i Sverige genom arbete, studier, som egen företagare eller genom att denne lever på en pension eller har tillräckliga medel för försörjning. Mer information om uppehållskort hittar du på migrationsverkets hemsida. Krav för uppehållstillstånd I och med att du är svensk medborgare saknas förutsättningar för att EU:s regelverk om uppehållskort ska gälla. Din familjs ansökan om uppehållstillstånd kommer därför omfattas av det svenska regelverket som gäller vid anknytning till en svensk medborgare. För ett beviljat uppehållstillstånd krävs att uppfyller försörjningskravet, att du har en bostad av tillräcklig storlek och standard för er att bo i samt att du och din partner är minst 18 år.När ska ansökan skickas in? Enligt 5 kap. 18 § utlänningslagen ska den som vill bo med någon i Sverige ska ansöka om uppehållstillstånd från hemlandet eller i det land den har tillstånd att bo. Uppehållstillståndet ska alltså ha ansökts och beviljats innan inresa till Sverige. Om en person redan befinner sig i Sverige med ett giltigt uppehållstillstånd kan denne i vissa fall beviljas ett nytt uppehållstillstånd utan att lämna landet, se 5 kap. 18 § 2 st. 7 utlänningslagen. I ditt fall innebär detta att din familj inte kan skicka in ansökan om uppehållstillstånd under den tid de befinner sig i Sverige med sitt besöksvisum. De bör således återvända till hemlandet för att göra en ansökan om uppehållstillstånd. Sammanfattning och slutsats Med utgångspunkt i din fråga saknas förutsättningar för att du och din familj ska kunna ansöka om uppehållskort i Sverige. Ansökan om uppehållstillstånd kommer istället göras enligt de svenska reglerna om anknytning. Ansökan ska göras och bli beviljad när den ansökande befinner sig i hemlandet eller i det land den har tillstånd att bo. För att ni ska kunna återförenas rekommenderar jag er således att skicka in en ansökan till migrationsverket så snart som möjligt från Kazakstan. Hoppas du fick svar på din fråga. Du har även valt telefonuppföljning till din fråga och jag har kontaktat dig på mail med förslag på tid. Återkom gärna till mig så snart du kan om du behöver boka om tiden. Med vänlig hälsning,

Kan dem återkalla mitt permanenta uppehållstillstånd om jag ljög i min förra ansökan?

2019-08-31 i Migrationsrätt
FRÅGA |Hej! Jag hoppas ni kan hjälpa mig med min fråga. Jag ljög i min asyl ärende för 15 år sedan när jag kom till Sverige och fick avslag. Senare gifte jag mig och fick permanent uppehållstillstånd. Nu när jag ska söka till svensk medborgareskap måste jag berätta saningen komma detta påverkar min permanenta uppehållstillstånd. Kan migrationsverket återkalla permanenta uppehållstillstånd även om jag inte fick min uppehållstillstån på grund av min asyl ärende? Mvh anonym
Binh Tran |Hejsan! I utlänningslagens 7 kapitel 1§ står det att permanent uppehållstillstånd får endast återkallas som medvetet har förtigit eller lämnat oriktiga uppgifter som har varit betydelse för för att få tillståndet. Om en person har vistats i Sverige i över 4 år med permanent uppehållstillstånd krävs det synnerliga skäl att en återkallelse kan göras. Eftersom du har vistats i Sverige i mer än 4 år krävs alltså synnerliga skäl till att en återkallelse ska få göras.I utlänningslagens 7 kapitlet 4§ står det ytterligare att om man ska återkalla permanent uppehållstillstånd så ska man ta hänsyn till anknytningen du har till Sverige, om du har barn och familj här och hur länge du har varit här. Som jag förstår det så har du ljugit om en ansökan som du fick avslag på. Du sökte en gång till efter detta när du hade gift dig och fick sedan uppehållstillstånd. Det betyder att du fick uppehållstillstånd för den ansökan som du gjorde när du var gift och inte den ansökan du gjorde innan du var gift. Så länge du inte ljög i din ansökan som du gjorde när du var gift ska ditt uppehållstillstånd inte kunna återkallas. Emellertid, om du ljög även din ansökan som du gjorde när du var gift så krävs det synnerliga skäl till att det ska återkallas. Det betyder att det måste ha varit en allvarlig lögn. Då jag inte vet vad du ljög om kan jag inte uttala mig om huruvida detta var okej eller inte men jag kan säga att det krävs väldigt mycket för att ditt tillstånd ska bli återkallat då du har bott här i 15 år. I ett fall i migrationsdomstolen hade en man förtigit och ljugit om omständigheter för att få uppehållstillstånd men eftersom han hade en stark anknytning till Sverige (han hade två barn i Sverige) så ansåg domstolen att synnerliga skäl inte förelåg och han fick inte sitt tillstånd återkallat (MIG 2015:3). Han hade bott i Sverige i ungefär 7 år. Jag hoppas jag har kunnat svara på din fråga. Allt gott och ha en trevlig helg.

Migrationsdomstolen beslut kan överklagas till Migrationsöverdomstolen

2019-08-27 i Migrationsrätt
FRÅGA |hei. vil fråga om det går att söka på nytt om uppehällstillstand etter avslag i migrationsdomstolen?
Jonas Wester |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Du kan inte stanna i Sverige för att på nytt söka om uppehållstillstånd, ifall du tidigare fått ett avslag på din ansökan.Det du kan göra är dock att överklaga migrationsdomstolens beslut. Överklaga bör du göra ifall du inte är nöjd med domstolens beslut. Ditt fall kommer då att skickas till Migrationsöverdomstolen som bestämmer ifall du ska få prövningstillstånd eller inte. Ifall ett prövningstillstånd meddelas, tas ditt fall upp av Migrationsdomstolen. Det är den högsta domstolsinstansen och efter att Migrationsöverdomstolen har avgjort fallet går det inte att överklaga.SammanfattningDu kan inte stanna i Sverige och söka uppehållstillstånd på nytt, men du kan överklaga migrationsdomstolens avslag. Migrationsöverdomstolen kommer då bestämma om ditt fall är värt att pröva igen. Ifall domstolen anser det vara värt, kommer ditt fall att prövas igen. Migrationsöverdomstolens dom går inte att överklaga.Det kan vara svårt att få prövningstillstånd och ifall migrationsdomstolen avslagit din ansökan finns det en stor risk att även Migrationsöverdomstolen kommer göra, ifall domstolen ens meddelar prövningstillstånd. Jag hoppas att mitt svar har varit till hjälp!Med vänlig hälsning,