Hur lång tid kan det ta tills att jag får svenskt medborgarskap?

2020-04-04 i Migrationsrätt
FRÅGA |Hej.Hur lång tid handlägningstid har migrationsverket for inte eu borger som har permanent ophåldstilstånd och söka medborgerskap. Är där en väg och klaga på den långa kötid? Ligesom där är max 6 månad sagsbehandlingstid för svar angående eu opholdskort?
Sabrina Curan |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag tolkar din fråga som att du vill veta under hur lång tid en ansökan om svenskt medborgarskap kan handläggas. Det finns ingen specifik bestämmelse i svensk rätt som reglerar hur lång tid handläggningen av ett svenskt medborgarskap som längst får ta. Migrationsverket, den myndighet i Sverige som handlägger migrationsrättsliga ärenden, står under förvaltningslagen (FL). I den uppställs krav på att myndigheten ska handlägga ärenden så enkelt, snabbt och kostnadseffektivt som möjligt utan att rättssäkerheten eftersätts (9 § FL). Handläggningstiden av medborgarskap har ännu inte prövats i svensk rätt, vilket innebär att det inte finns någon praxis i frågan. Migrationsverket uppskattar handläggningstiden till 36 månader. För mer information rekommenderar jag dig att vända dig till Migrationsverket. Hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att vända dig till oss på Lawline igen! Med vänlig hälsning,

Vilken ålder styr asylprocessen?

2020-03-31 i Migrationsrätt
FRÅGA |hej, om man ansöker om asyl och är 17 år, men vid prövningen hinner jag bli 18 år, vilken ålder kommer att styra asylprövningen? Vart hittar jag lag om just detta, dvs för vilken ålder som bestämmer beslutsprövningen av en asylansökan. finns det praxis inom detta? alltså min fråga handlar om tex ett ensamkommande barn som kommer till sverige, är 17 år och ansöler om asyl av olika skäl, men han /hon hinner fylla 18 då när migrationsverket ska pröva ansökan, kommer de utgår från den ålder som ansökan gjordes, eller den ålder som man hunnit bli när de väl prövar frågan????
Alexandra Madsen |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I 1 kap. 2 § utlänningslagen framgår det att med barn avses i utlänningslagen en person som är under 18 år. Migrationsverket registrerar den ålder som den sökande uppger vid ansökningstillfället. Om du registreras som barn hos Migrationsverket när du söker asyl kommer Migrationsverket bedömma om du gjort sannolikt att du är under 18 år. Migrationsverket kan dock bedöma att du inte gjort det sannolikt att du är under 18 år och kan då ändra din ålder till 18 om den har anledning att tro att du är äldre än vad du sagt vid asylansökan. Detta sker bara om det inte tycks finnas något tolkningsutrymme utan är helt uppenbart att den som söker skydd är vuxen. Den här bedömningen sker utifrån ett kortare samtal mellan Migrationsverkets handläggare och den sökande, (se mer på Migrationsverkets hemsida). Det finns även undantag för om sökande snart fyller 18 år (som vägledning ca 6 månader) från när denne ansökte om asyl. Om det är så att personen inom en kort tid efter ansökan fyller 18 år, kommer personens ärende att hanteras enligt de regler och krav som gäller för vuxna asylsökande (se mer på Migrationsverkets hemsida). Ett slutligt ställningstagande till sökandens ålder ska göras i samband med det slutliga beslutet i ärendet om uppehållstillstånd, om man ansöker om uppehållstillstånd som flykting eller annan skyddsbehövande, (13 kap. 17 § 2 st utlänningslagen). Det innebär att om sökande hunnit fylla 18 år när Migrationsverket tar upp ärendet till prövning, är det den åldern som kommer att ligga till grund för bedömningen.Exempel på praxisEtt barn får inte ha uppnått myndighetsålder för att bedömas som underårigt barn (MIG 2007:14). Vid uppehållstillstånd på grund av anknytning är det avgörande för vilka regelverk som ska användas om sökanden vid prövningstillfället är under 18 år när uppehållstillståndet prövas (MIG 2007:5).Att anses som barn eller inte har betydelseOm du är att anse som barn eller inte har betydelse i bedömningen eftersom barn har fler rättigheter än vuxna i asylprocessen, samtidigt som högre krav ställs på vuxna i asylprocessen.Hoppas att du fick svar på din fråga! Återkom gärna till oss på Lawline om du behöver mer hjälp eller klarhet med din fråga. Med vänliga hälsningar,

Vilka olika statusförklaringar finns det för de som söker uppehållstillstånd i Sverige och vad gäller allmänt för att erhålla olika statusar?

2020-03-29 i Migrationsrätt
FRÅGA |hej, kan ni vänligen gå igenom skyddsgrunderna med hänvisning till lag och praxis. tex om en 17 årig flicka från Eitipoien söker asyl i sverige, hon söker skydd pga att hennes föräldrar planerar gifta bort henne mot hennes vilja. vilken skyddsgrund skulle hon omfattas av? vänligen hänvisa till praxis och lagar, vid svar. tusen tack
André Blomquist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.För att bevara din fråga kommer jag översiktligt redogöra för vilka skyddsgrunder som finns idag, jag kommer fördjupa mig lite i det exemplet du tar upp. Jag kommer inte belysa de övriga grunderna för uppehållstillstånd så som arbete, studier eller anhöriginvandring. Din fråga regleras i utlänningslagen (UtlL) och Lag om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige (BegrL). Vilka statusar och skyddsgrunder finns det i Sverige?Den som önskar att söka uppehållstillstånd genom asyl i Sverige måste erhålla status som antingen: FlyktingAlternativt skyddsbehövandeÖvrigt skyddsbehövande - denna status tillämpas inte för tillfället och man kan inte beviljas uppehållstillstånd på denna grund (3 § BegrL)Vilka förutsättningar måste vara uppfyllda för att erhålla flyktingstatus? - 4 kapitlet 1 § UtlLEn flykting är någon som befinner sig utanför det land som utlänningen är medborgare i, därför att personen känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning eller på grund av kön, sexuell läggning eller annan tillhörighet till en viss samhällsgrupp. Dessutom krävs att personen inte kan, eller på grund av sin fruktan inte vill begagna sig av detta lands skydd. De orden jag kursiverat är så kallad rekvisit och det är här själva bedömningen lägger störst vikt, jag ska gå igenom de översiktligt nedan. Medborgarskapet och välgrundad fruktanDen som tagit sig till Sverige och nu sökt asyl är naturligtvis utanför det land som personen är medborgare i. Det krävs inte att man är medborgare i ett annat land, man erkänner även statslösa personer som befinner sig utanför deras vanliga vistelseort som berättigade att söka asyl. Välgrundad fruktan är en individuell bedömning av personens upplevelse, man bedömer alltså alla människors fall självständigt från varandra. Det är de förhållande som råder vid beslutstillfället som ligger till grund för beslutet. Bedömningen är framåtblickande vilket innebär att man med hjälp av objektiva, sakliga påvisbara fakta sammantaget med subjektiva berättelser från sökande själv ska fastställa om personen riskerar att utsättas för den fruktade faran vid ett återvändande till hemlandet. Något som talar starkt för att någon känner välgrundad fruktan är om personen tidigare blivit utsatt för förföljelse i hemlandet (jfr MIG 2007:16). Slutsatsen är att det är ett relativt högt ställt krav och det är sökande som ska bevisa i viss uträckning för att denne känner välgrundad fruktan. Bevisvärderingen i asylärenden är invecklade och inget jag närmare kommer gå in på här. Förföljelse och möjligheten att begagna sig hemlandets skydd Förföljelse begreppet är inte helt definierat utan utvecklas konstant av UNHCR, praxis och andra internationella konventioner (ex ICCPR, ICESCR). Man anser idag att det är allmänt vedertaget att förföljelse måste innebära en väsentlig kränkning av de mänskliga rättigheterna. Övergreppen, eller de befarade övergreppen måste vara allvarliga i sin natur och ha skett vid upprepade tillfällen. I 1980 års utlänningslag definierades förföljelse som något som riktar sig mot utlänningens liv eller frihet eller som annars är av svår beskaffenhet. Sammantaget ska man säga att personen ska riskera att diskrimineras eller trakasseras återkommande i hemlandet, det kan ske genom att man nekas sjukvård pga att man har en viss religion eller att man utsätts för psykiskt eller fysiskt våld.När man talar om att kunna begagna sig sitt hemlandsskydd talar man i själva verket om det så kallad internflyktsalternativet. Det innebär att om det inom hemlandet finns regioner eller områden som sökande kan söka ett effektivt skydd i ska de i första hand försöka söka fristad där. Vid bedömningen av om skydd erbjuds beaktas endast skydd som ges av staten eller av parter eller organisationer som kontrollerar hela eller en betydande del av statens territorium. Det ska vara rimligt och säkert för sökande att kunna ta sig dit. Därutöver ska det finnas realistiska möjligheter till försörjning och förutsättningar att leva på ett sätt som inte innebär onödigt lidande eller umbäranden. Om du önskar att fördjupa dig i den bedömningen har MIG 2009:4 beskrivit denna delen av prövningen. Vilka är skyddsgrunderna?Skyddsgrunderna är kön, sexuell läggning eller annan tillhörighet till en viss samhällsgrupp. Den förföljelse vi talade om ovan måste vara på grund av att personen omfattas av dessa kategorierna.Med tanke på ditt exempel kan vi kika lite närmre på skyddsgrunden kön. Förföljelse som har sin grund i den utsattes könstillhörighet är könsrelaterad förföljelse. Förarbetena ger några exempel på könsspecifik förföljelse är könsstympning, tvångssterilisering, tvångsabort och våldtäkt. Könsrelaterad förföljelse är inte begränsat till dessa kategorier utan en person, som riskerar att bli utsatt för förföljelse av enskilda på grund av kön eller sexuell läggning, och vägras skydd i hemlandet som en uppenbar följd av rådande könsmaktsstruktur, dvs. politiska, sociala, religiösa eller kulturella strukturer, kan vara att betrakta som flykting. Vad innebär det att beviljas uppehållstillstånd som flykting?Den som erhåller statusförklaring som flykting enl. 4 kapitlet 1 § UtlL beviljas tidsbegränsat uppehållstillstånd i tre år (5 kapitlet 1 § UtlL, 5 § BegrL).Vad innebär alternativt skyddsbehövande? - 4 kapitlet 2 § UtlLDen andra skyddsstatusen är alternativt skyddsbehövande. Bedömningen bygger i stort sett på samma komponenter som för flykting men med några undantag. Istället för välgrundad fruktan samt att förföljelsen härrör från någon av de skyddsgrunderna som gällde för flykting (kön, religion etc) krävs för att erhålla status som alternativt skyddsbehövande att man har grundad anledning att anta att utlänningen vid ett återvändande till hemlandet skulle löpa risk att straffas med döden eller att utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, eller som civilperson löpa en allvarlig och personlig risk att skadas på grund av urskillningslöst våld med anledning av en yttre eller inre väpnad konflikt, och inte kan begagna sig hemlandets skydd. Nedan redogör jag översiktligt för de rekvisit som skiljer sig från flyktingstatusen.Grundad anledning och skyddsgrunderna för alternativt skyddsbehövandeDetta rekvisitet erbjuder en bevislättnad från det som gäller för flyktingar (jfr välgrundad) (prop. 2009/10:31 s. 119). Risken måste vara riktad mot sökande personligen och det måste finnas en sannolikhet i att personen riskerar att utsättas för sådan behandling. Det kan alltså inte enbart innebära en teoretisk eller enbart en misstanke om risken. Skyddsgrunden tortyr avser vad som framkommer av art 3 europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (EKMR) samt artikel 15 i EU:s skyddsgrundsdirektiv definierar tortyr som handlingar som medfört smärta eller svårt lidande, fysiskt eller psykiskt, som medvetet tillfogas någon i syfte att framtvinga en bekännelse eller att straffa någon för en gärning som vederbörande misstänks ha begått. Smärtan eller lidandet måste ha förorsakats av en offentlig tjänsteman eller någon annan person som agerar företrädare för det allmänna. Enligt Europadomstolen för mänskliga rättigheters praxis måste behandlingen uppvisa en minimigrad av svårighetsgrad och har förorsakats avsiktligt. Den andra delen av skyddsgrunderna behandlar väpnade konflikter och andra svåra motsättningar. Med andra svåra motsättningar avses politisk instabilitet eller att staten inte kan garantera opartiska rättegångar eller annars upprätthålla ett demokratiskt och rättssäkert system och att man till följd av detta riskerar att utsättas för omänsklig behandling eller tortyr. I övrigt gäller samma krav som för flykting enligt 4 kapitlet 1 § UtlL. Vad innebär det att beviljas uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande?Den som erhåller statusförklaring som alternativt skyddsbehövande enl. 4 kapitlet 2 § UtlL beviljas tidsbegränsat uppehållstillstånd i tretton månader (5 kapitlet 1 § UtlL, 5 § fjärde stycket BegrL).Allmänt om barn - personer under arton år (1 kap. 2 § UtlL)Inom svensk migrationsrätt tillämpas principen om barnets bästa (1 kap. 10 § UtlL). Denna principen är väldigt flytande och det finns ingen fast definition. Generellt kan man säga att vid prövning av de olika statusarna ska man beakta hur ett barn förhåller sig till den hotbilden som presenteras (MIG 2017:6 och MIG 2018:6), i övrigt bedöms de med samma utgångspunkter som för vuxna. En överblick över ditt exempelFlickan är ett barn i utlänningslagens mening, således ska detta beaktas i bedömningen. Hon riskerar att giftas bort mot sin vilja, detta skulle kunna vara könsrelaterad förföljelse. Utifrån de omständigheter du tar upp kan jag inte bedöma hur hennes internflyktsalternativ ser ut eller om hon kan begagna sig skydd i hemlandet. Jag känner inte heller till vilka bevis hon kan presentera för att styrka sina påståenden. Barnäktenskap är något som fördöms av internationella konventioner såsom EKMR. Sammanfattningsvis kan jag inte svara på Om hon kommer erhålla någon status, men utifrån det du beskriver Kan hon vara kvalificerad som både flykting och alternativt skyddsbehövande. AvslutningsvisVill jag bara poängtera att prövningen av asylärenden är invecklad och präglad av många olika moment som är svåra att redogöra för inom ramen för gratis rådgivning. Jag har enbart redogjort ytterst översiktligt för vad som gäller för flykting- och alternativt skyddsbehövande status.Mycket av det jag redogjort för kan även läsas mer djupgående från Migrationsverket och UNHCRs avhandling här: https://www.unhcr.org/neu/wp-content/uploads/sites/15/2017/03/Kvalitet-i-svensk-asylpr%C3%B6vning.-En-studie-av-Migrationsverkets-utredning-av-och-beslut-om-internationellt-skydd.pdfOm du önskar att få en grundligare bedömning av ditt ärende eller hjälp med asylprocess är du varmt välkommen att kontakta någon av våra verksamma jurister här: https://lawline.se/bokaHoppas du fick svar på din fråga,MVH

Vad händer om en person olovligen återvänder till Sverige efter att ha blivit utvisad?

2020-03-29 i Migrationsrätt
FRÅGA |Fråga gällande personer som på grund av brott är utvisade från Sverige. Vad händer om en sådan person olovligen återvänder till Sverige efter att utvisningen är verkställd? Kan personen i så fall dömas till fängelse för att ha återvänt i strid med utvisningsbeslutet?
Johanna Persson |Hej!Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga. Mina utgångspunkterJag tolkar det du har skrivit som att du undrar följande:- Vad händer om en person, som har blivit utvisad från Sverige på grund av brott, återvänder till landet efter att utvisningen har verkställts?- Kan personen dömas till fängelse för att ha återvänt i strid med utvisningsbeslutet?Jag kommer att hänvisa till utlänningslagen (UtlL) och brottsbalken (BrB) i mitt svar.Personen begår ett nytt brott om hen återvänder i strid med ett gällande återreseförbudPersonen kommer att begå ett nytt brott om hen medvetet återvänder till Sverige, trots att hens utvisning har blivit verkställd (20 kap. 2 § första stycket UtlL). En förutsättning för det är dock att personens återreseförbud fortfarande gäller. Varje domstolsbeslut om utvisning ska innehålla ett sådant återreseförbud för den dömda personen (8 a kap. 8 § UtlL). I allvarliga fall kan förbudet gälla utan någon tidsbegränsning. Som utgångspunkt är det dock tidsbegränsat. Det innebär att personen kan få lov att återvända till Sverige om hen har fått ett tidsbegränsat återreseförbud och tidsbegränsningen har löpt ut. Då begår personen inte något nytt brott genom sitt återvändande.Personen kan dömas till fängelse för sitt brottsliga återvändandePersonen kan i teorin dömas till fängelse för sitt brottsliga återvändande till Sverige, eftersom fängelse ingår i brottets straffskala (20 kap. 2 § första stycket UtlL). Straffskalan för det aktuella brottet utgår från böter och sträcker sig till högst ett år i fängelse. Domstolarna ska undvika att döma människor till fängelse så långt som det är möjligt, så det kan tänkas att personen istället döms till böter, villkorlig dom eller skyddstillsyn (30 kap. 4 § första stycket BrB). Det faktum att personen har begått ett brott tidigare ökar dock sannolikheten för att domstolen i slutändan beslutar om ett fängelsestraff (30 kap. 4 § andra stycket BrB). Inget brott om personen återvänder för att söka skyddPersonen kommer inte anses ha begått något brott om hen återvänder till Sverige på grund av att hen är att se som flykting, alternativt skyddsbehövande eller övrig skyddsbehövande (20 kap. 2 § andra stycket UtlL).SammanfattningPersonen som tidigare har blivit utvisad kommer att begå ett nytt brott om hen återvänder till Sverige i strid med sitt återreseförbud. Det kan tänkas att personen blir dömd till fängelse på grund av sitt brottsliga återvändande, eftersom hen har begått ett brott förut. I annat fall kan personen komma att dömas till böter, villkorlig dom eller skyddstillsyn.Personens återvändande kommer inte att anses brottsligt om hen söker skydd i Sverige som flykting, alternativt skyddsbehövande eller övrig skyddsbehövande. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Om du har fler funderingar så får du gärna skicka in en ny fråga till oss.Med vänliga hälsningar,

Giftermål med person som väntar på uppehållstillstånd

2020-03-31 i Migrationsrätt
FRÅGA |Jag är en tjej som lever med en man som väntar på tillstånd att få stanna i Sverige. Vi vill gifta oss i rådhuset snart. Vad är viktigt för mig att göra inför det? Vad måste jag tänka på?
Hellin Gültekin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Juridiskt finns det inga hinder eller något som du särskilt behöver tänka på innan ni gifter er borgerligt eftersom ni (utifrån det du skrivit) redan har ansökt om uppehållstillstånd. Det kan dock vara bra att meddela migrationsverket om att ni har gift er eftersom detta kan vara en viktig faktor när de avgör huruvida han får uppehållstillstånd eller inte.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Hur kan man bli svensk medborgare?

2020-03-31 i Migrationsrätt
FRÅGA |Hej!Jag är en student vid University of Cambridge och gillar Sverige och vill kontrollera om jag kan du få svenskt medborgarskap grund av etnicitet? Min farfar föddes i Årgjäng (Värmlands län) och var gift med en norsk kvinna när min far ble föddes i 1948. Jag föddes 1986. Är det möjligt att ansöka om medborgarskap baserat på min etnicitet? Kan du hjälpa till med detta? Och circa vad kostar det?
Sandra Wrede |Hej och tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga!Som jag uppfattar din fråga är du inte född i Sverige och ingen av dina föräldrar är svenska medborgare, men din farfar är svensk medborgare. Hur kan man bli svensk medborgare?Ett barn förvärvar svenskt medborgarskap vid födseln om en förälder är svensk medborgare eller om en avliden förälder till barnet var svensk medborgare vid sin död, 2 § lag om svenskt medborgarskap. Ett barn som inte fyllt tolv år och som adopteras av en svensk medborgare blir vid adoptionen svensk medborgare, 4 § lag om svenskt medborgarskap.En person kan även ansöka om svenskt medborgarskap, 11 § lag om svenskt medborgarskap. För ansökan krävs det att styrka sin identitet, fyllt 18 år, permanent uppehållstillstånd i Sverige, hemvist i landet (2 år om man är dansk, finländsk, isländsk eller norsk medborgare, sedan 4 år om man är statslös eller bedöma som flykting, sedan 5 år för övriga utlänningar) och haft och kan förväntas komma ha ett hederligt levnadssätt. Av 12 § lag om svenskt medborgarskap finns det undantag till 11 §. Att även om 12 § inte är uppfylld kan en person trots det beviljas svenskt medborgarskap. Det kan handla om att en person tidigare varit svensk medborgare, eller den är gift eller sambo med en svensk medborgare eller om det annars finns särskilda skäl. Däremot måste personen kunna visa skäl för att medborgarskap ska beviljas. Ett tips till dig om du vill eller om det är möjligt för dig att bli svensk medborgare är att gå in på dessa hemsidor alternativt kontakta dessa myndigheter. Migrationsverket och skatteverket har bra hemsidor om hur man blir svensk medborgare:https://www.migrationsverket.se/Privatpersoner/Bli-svensk-medborgare.htmlhttps://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/attvarafolkbokford/medborgarskap.4.3810a01c150939e893f1714f.htmlVänligen,

Uppehållstillstånd genom anknytning till barn?

2020-03-29 i Migrationsrätt
FRÅGA |Hej! Jag är svensk medborgare men min fru är inte det. Och vi har ett barn som är 1månad gammalt och är svensk medborgare också. Undrar hur det kommer gå till nu? Kan mamma få uppehåltillstånd pågrund av anknytning till barnet? Utan att behöva lämna sverige? Och gäller försörjningkravet för anknytning till barnet också eller? För jag själv uppfyller inte kravet på inkomst och bostad. Jag och frugan är gifta redan i 3år och dokument för det har vi också från hemlandet.. dom kan jo inte kräva att mamma åker tillbaka till hemlandet, vad ska jag göra själv med barnet? Och barnet dricker jo mammas mjölk.
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Frågor om uppehållstillstånd regleras i utlänningslagen (UtlL) och sedan 2016 även delvis i lag om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige (BegrL). Det finns inget som hindrar att din fru ansöker om anknytning till erat barn. Migrationsverket får i ett sådant fall bevilja uppehållstillstånd till henne förutsatt att hon också sammanbor med ert barn, vilket det verkar som att hon gör (se vidare 5 kap. 3 a § första stycket tredje punkten UtlL). I ett fall som erat finns dock ingen presumtion för att hon kommer få uppehållstillstånd, utan migrationsverket får bevilja henne det.Huvudregeln vid ansökan om uppehållstillstånd är att det ska sökas och beviljas innan den enskilde reser in till Sverige (se 5 kap. 18 § första stycket UtlL). Detta ger alltså för handen att din fru skulle vara tvungen att lämna Sverige för att sedan ansöka om uppehållstillstånd genom anknytning till ert barn. Det finns dock undantag från denna huvudregel. Aktuell undantagsbestämmelse i ert fall kan vara den i 5 kap. 18 § andra stycket femte punkten UtlL. Där framgår att om personen har stark anknytning till en person som är bosatt i Sverige och det inte skäligen kan kräva att personen reser till ett annat land för att ge in ansökan där, behöver personen inte heller göra detta. Det är möjligt att Migrationsverket skulle finna det oskäligt att din fru skulle behöva lämna sitt i princip nyfödda barn för att åka utomlands för att lämna in sin ansökan. Kravet på stark anknytning är förmodligen uppfyllt mellan din fru och erat barn.Huvudregeln vid uppehållstillstånd genom anknytning är att det så kallade försörjningskravet måste vara uppfyllt, detta gäller även om anknytningspersonen är svensk medborgare (se 9 § BegrL). Försörjningskravet gäller dock inte om anknytningspersonen är ett barn (se 10 § första stycket BegrL). Svaret i denna del är alltså att något försörjningskrav inte behöver vara uppfyllt om din fru åberopar anknytning till erat barn.Hoppas att detta gav svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Försörjningskrav vid anhöriginvandring

2020-03-27 i Migrationsrätt
FRÅGA |Hej.Jag är Svensk och gift med min Make sedan 5 år tillbaka. Vi är registrerade som gifta här i Sverige också. Min Make är i Guinea (hans hemland) just nu för att söka uppehållstillstånd för att flytta till mig här i Sverige. Jag undrar vad det riktiga är, som gäller oss egentligen? Gäller försörjningskravet på mig? Jag är förtidspensionerade sedan år 2007 och min arbetsförmåga är helt nedsatt och kan inte jobba mer i resten av mitt liv. Jag uppbär sjukersättning, garantiersättning. Vi har gjort 2 st ansökningar men fått avslag båda gångerna pga att jag inte har arbetsreleterad inkomst. Ska jag aldrig kunna leva ihop med min Make här i Sverige bara för jag är sjukpensionär? Hur kan detta vara möjligt att migrationsverket tvingar oss att leva åtskilda på detta viset när vi är äkta makar? Förvaltningsrätten har också gjort avslag på oss av samma anledning.. Har läst i lagarna att har man helt eller delvis nedsatt arbetsförmåga så ska dom kunna ta hänsyn till det, men migrationsverket anser att det finns inga undantag i mitt fall. Kan nämna att min Make även har varit här på visumbesök hos mig. Förutom det så har jag besökt honom varje år, och vi har aldrig levt åtskilda så länge som vi tvingas att göra nu. Är det värt att jag överklagar förvaltningsrätten beslut? Vi är så förtvivlade och saknar varandra otroligt mycket.Tacksam för svar.
Sanna Warnemyr |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag beklagar situationen ni hamnat i och hoppas att jag kan vara till hjälp.FörsörjningskravetFörsörjningskravet du frågar om finns i 5 kap. 3 b § Utlänningslagen och 9 § Lag om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige (Begränsningslagen). Begränsningslagen stiftades 2016 och skulle från början gälla till och med den 19 juli 2019 (5 p. Övergångsbestämmelserna) men förlängdes i och med den så kallade Förlängningslagen (SFS 2019:481) till och med den 19 juli 2021. Det ursprungliga försörjningskravet i 5 kap. 3 b § Utlänningslagen gäller enligt förarbetena inte för svenska medborgare (Prop. 2009/10:77 s. 21) och har skärpts i samband med Begränsningslagen. Därför omfattas du nu av kravet så länge Begränsningslagen gäller.Endast inkomstrelaterade socialförsäkringar räknas inUtlänningslagen och Begränsningslagen reglerar inte vilka slags inkomster som ska tas med i beräkningen för försörjningskravet och istället får vi titta på förarbetena till lagarna. I Regeringens proposition 2009/10:77 framgår bland annat att inkomsten ska vara arbetsrelaterad för att utgöra "tillräcklig försörjning". Vad arbetsrelaterad inkomst är definieras i utredningen SOU 2008:114. Sådan inkomst kan t.ex. vara arbetslöshetsersättning eller inkomstrelaterade socialförsäkringar. Ekonomiskt bistånd eller försörjningsstöd, såsom garantiersättning, är därmed tyvärr inte godtagbart.Välja en annan anknytningspersonFörsörjningskravet gäller inte om anknytningspersonen i Sverige är ett barn under 18 år. Ett förslag på lösning är därför att, om det finns möjlighet, ansöka om uppehållstillstånd på grund av anknytning till ett barn istället för till dig.Vänta ut BegränsningslagenOm det första alternativet inte är möjligt för er är mitt förslag att vänta ut Begränsningslagen. Under förutsättning att din man inte befunnit sig i Sverige när han ansökt om uppehållstillstånd har avslaget inte fått så kallad negativ rättskraft. Det innebär att samma fråga kan prövas igen. Om beslutet hade fått negativ rättskraft hade det gällt i fyra år och ni hade inte kunnat få till en prövning på samma grunder innan dess (12 kap. 22 § Utlänningslagen). Mitt andra förslag är alltså att vänta tills Begränsningslagen slutar gälla i juli 2021 och hoppas på att en ny förlängningslag inte träder i kraft innan dess. När Begränsningslagens strikta försörjningskrav inte längre ställs på dig bör din man ha bättre förutsättningar att få uppehållstillstånd.Uppehållstillstånd på annan grundUtöver anknytning kan det finnas möjlighet att söka uppehållstillstånd på annan grund, exempelvis arbete eller studier. För mer information hänvisar jag till Migrationsverkets hemsida. Klicka här för information om arbetstillstånd och här för information om studier i Sverige.Jag hoppas du fått svar på din fråga och lycka till!Med vänlig hälsning,