Hindrar GDPR att hemsidor som Mrkoll publicerar uppgifter om mig?

2020-07-30 i Offentlighetsprincipen
FRÅGA |Hej!Jag undrar över offentlighetsprincipen och GBDR. Det finns en sida kallad mrkoll.se Ett bolag med namn Nusvar AB ligger bakom. På denna sida får vem som helst fram nära All info om en person bara genom att söka på namnet. Sidan länkar också till personer som bor på samma adress osv. Den visar även hur många som sökt på just det namnet den senaste månaden. Det kan hända att all info som finns där är offentlig med hänvisning till offentlighetsprincipen men får ett bolag samla info om en privatperson på nätet på detta sätt, hindrar inte GBDR lagendet? Jag tycker det är skrämmande. Vem som helst kan också köpa info om någon anonymt från sidan. Det hela är chockerande tycker jag. Det går inte att kontakta sidan och de svarar inte på mejl kan jag läsa på sidan. När jag kollar upp bolaget Nusvar AB framgår det tydligt att många människor liksom jag är upprörda över detta. Kan jag Kräva att bolaget tar bort dessa uppgifter och i så fall hur? Stöder lagen privatpersoner eller bolaget? Tacksam för svar.Mvh Sarah
Sanaria Saad |Hej! Tack för att du väljer att vända dig till Lawline med din fråga. Jag uppfattar din fråga som om du undrar om GDPR sätter några begränsningar för offentlighetsprincipen. Du frågar även om du kan kräva att bolaget tar bort uppgifterna från sin hemsida. Jag ska göra mitt bästa i att svara på dina frågor. Vad är offentlighetsprincipen? Offentlighetsprincipen är grundläggande för Sveriges statsskick. Jag kommer inte gå in detaljerat på vad den innebär, men kort innebär principen rätten att ta del av allmänna handlingar. Offentlighetsprincipen går att utläsa i exempelvis tryckfrihetsförordningen (2 kap. 1 § TF). Där anges att alla har rätt att ta del av allmänna handlingar, dessa kan vara både tryckta eller elektroniska. En handling är allmän om den förvaras hos en myndighet. Det Mrkoll gör är att de samlar in information och publicerar dem på sin hemsida. Informationen som publiceras har sitt ursprung hos myndigheterna och är tillgängliga via offentlighetsprincipen. Du kan läsa mer om offentlighetsprincipen på regeringens hemsida, här. Hemsidan har ett utgivningsbevis Mr.koll är en hemsida med ett utgivningsbevis, denna har dem tilldelats av Myndigheten för press, radio och tv. Detta utgivningsbevis omfattar hela hemsidan och innebär att de har ett grundlagsskydd till att publicera personuppgifter. De får publicera personuppgifterna så länge de inte begår ett yttrandefrihetsbrott. Ett sådant yttrandefrihetsbrott kan exempelvis vara spioneri eller hets mot folkgrupp (5 kap. 1 § Yttrandefrihetsgrundlagen). Hur förhåller sig GDPR till offentlighetsprincipen? GDPR är en europeisk förordning som år 2018 ersatte den tidigare personuppgiftslagen (PuL). Hemsidor som har ett utgivningsbevis omfattas inte av GDPR. Förordningen tillåter att medlemsländerna gör undantag från förordningen om det är nödvändigt för att upprätthålla yttrandefriheten (Kapitel 9 Art. 85 GDPR). Ett utgivningsbevis är ett sådant undantag som i Mrkolls fall innebär att GDPR inte gäller för hemsidan. Vad innebär detta för mig? Detta innebär att du rent juridiskt inte kan kräva att hemsidan tar ner uppgifterna om dig. Du kan alltid fråga om att de ska göra det men de har ingen juridisk skyldighet till att göra så. Du kan tyvärr varken finna stöd i GDPR eller någon annan lag för dina krav. Hoppas du fick svar på din fråga! Vänliga hälsningar,

Hur blir man jurist?

2020-07-30 i Skola och utbildning
FRÅGA |Hej, jag undrar hur man kan bli jurist, är det möjligt att studera rättsvetenskaps programmet och sedan byta till juristprogrammet med tanke på att dessa program delar kurser. Vill verkligen höra från någon som redan är färdig utbildad.
Hellin Gültekin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. För att bli jurist måste man läsa juristprogrammet på 4,5 år som ges vid högskolor eller universitet. Det går tyvärr inte att kombinera kurser eller byta från ett program till juristprogrammet. Du måste komma in antingen med dina gymnasiebetyg, högskoleprovet eller betyg du har fått läsa upp/förbättra på komvux/folkhögskola. Det finns dock andra vägar att komma in på juristprogrammet i Lund och Uppsala. För att komma in i Lund kan du läsa en distanskurs som heter Utvidgad Juridisk Introduktionskurs (UJIK). Utbildningen går ut på att man på distans läser juridik på grundnivå och sedan får chans att skriva ett prov. Får du högsta betyget AB på slutprovet får du en plats på första terminen i Lund. Uppsala har en liknade kurs som kallas för Juridiskt grundår. Skillnaden är att detta inte är en distanskurs utan man går första och andra terminen av juristprogrammet antingen i Uppsala eller Gotland. Får man betyget AB sammanlagt på de båda terminerna får man fortsätta på tredje terminen av Juristprogrammet i Uppsala, klarar man inte det avslutas utbildningen. Du kan läsa mer om UJIK och Juridiskt Grundår på universitetens hemsidor. Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Indraget körkort - vad gäller?

2020-07-30 i Trafik och körkort
FRÅGA |Hej Har körkort med provtid men provtiden blir klar om en månad och igår körde 109 på 70 begränsning polisen tagit körkort och fråga det finns chans att man ska få varning utan att göra nya körkort prov det var första gånger ingen bott eller någonting som hände på väg
Arian Shadmehr |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Mitt korta svar på din fråga är tyvärr att du förmodligen kommer att behöva ta körkortet på nytt då hastighetsöverträdelsen som begåtts inte är ett trafikbrott av ringa betydelse, av denna anledning anses det att ett körkortsingripande är nödvändigt. Jag kommer nedan att redogöra vad som gäller vid dessa fall och vad som gäller i ditt fall.Regler och bestämmelser gällande trafik finner du i Trafikförordningen (TraF), specifikt gällande hastighet i trafik finner du reglerna i 3 kap. 14-17 §§ TraF.Regler gällande körkortsingripande finner du i körkortslagen (KörkL).Vad gäller vid en hastighetsöverträdelse? Att köra över hastighetsbegränsningen innebär att man bryter mot bestämmelsen, 3 kap. 17 § TraF, och har till följd att man döms till penningböter, 14 kap. 3 § TraF. Enligt körkortslagen (KörkL) 5 kap. 3 § 4 p. ska ett körkort återkallas när körkortshavaren har överskridit högsta tillåtna hastighet, kört mot rött ljus, underlåtit att iaktta stopplikt, kört om vid övergångsställe eller brutit mot någon annan regel som är väsentlig från trafiksäkerhetssynpunkt. Däremot ska körkortet inte återkallas om överträdelsen kan anses som ringa. Vad som menas med en ringa hastighetsöverträdelse framgår inte av lag utan det framgår av praxis och förarbeten (Prop. 1992/93:189 S. 3-4.). Förarbetena framhåller att hastighetsöverträdelser med 30 km/h eller högre på väg med hastighetsbegränsning 50 km/h eller högre bör inte anses som ringa. På vägar med hastighetsbegränsning lägre än 50 km/h, utanför skolor m.m., ska ett överskridande på 20 km/h anses vara av den karaktären för ett indraget körkort. Detta innebär exempelvis att om man kör 30 km/h över hastighetsbegränsningen på en väg där högsta tillåtna hastigheten är 50 km/h (80 km/h) kommer detta innebära att körkortet vanligtvis återkallas. Om man kör 20 km/h över hastighetsbegränsningen på en väg där högsta tillåtna hastigheten är 40 km/h (60 km/h) kommer det även här vanligtvis bli aktuellt med ett körkortsingripande.När blir körkortet återkallat?När man gör sig skyldig till en hastighetsöverträdelse som inte är ringa är det transportstyrelsen som återkallar körkortet, och väljer man att överklaga beslutet bör man göra det till förvaltningsrätten. När man får körkortet indraget får man även en S.K. spärrtid. Spärrtiden är den tid man måste vänta innan man kan få ett nytt körkort utfärdat, tiden bestäms på minst 1 månad och högst 3 år. Vid bestämmandet av hur länge spärrtiden ska löpa utgår man från överträdelsens svårighetsgrad. Andra omständigheter som kan vara av betydelse är behovet av körkortet, tidigare trafikförseelser och även hur lång tid det gått från dess att brottet begicks och körkortsingripandet ägt rum, 5 kap. 6 § KörkL.Vad innebär det att man har prövotid?Prövotid innebär att man under två års tid från att körkortet utfärdades måste göra körprov, teoriprov samt riskutbildning på nytt om man begår en trafikförseelse som inte är att anse som ringa. Detta innebär alltså att samma förutsättningar gäller för någon med prövotid resp. utan prövotid, den enda skillnaden är att en person utan prövotid på sitt körkort inte behöver lämna nya godkända kör- och teoriprov samt godkända riskutbildningar. Vad är storleken på bötesbeloppen?Det är riksåklagarens föreskrifter som bestämmer storleken på bötesbeloppen gällande trafikförseelser, vilka du finner här, S.15.Av förordningen framgår bötesbeloppen enligt: Hastighetsbegränsning 50 km/h eller lägre1–10 km/h: 2 000 kr.11–15 km/h: 2 400 kr.16–20 km/h: 2 800 kr.21–25 km/h: 3 200 kr.26–30 km/h: 3 600 kr.31–35 km/h: 4 000 kr.36–40 km/h: 4 000 kr.41– 50 km/h: till åklagare51 km/h och över: till åklagareHastighetsbegränsning högre än 50 km/h1–10 km/h: 1 500 kr.11–15 km/h: 2 000 kr.16–20 km/h: 2 400 kr.21–25 km/h: 2 800 kr.26–30 km/h: 3 200 kr.31–35 km/h: 3 600 kr.36–40 km/h: 4 000 kr.41–50 km/h: 4 000 kr.51 km/h och över: till åklagareVad gäller i ditt fall?I ditt fall har en hastighetsöverträdelse begåtts på en väg där högsta tillåtna hastighet är 70 km/h och du färdades 109 km/h, vilket är 39 km/h över den gällande hastighetsbegränsningen. Detta medför att påföljden blir 4000 kr i penningböter och du kommer förmodligen att inte få behålla körkortet, hade du däremot färdats 99 km/h skulle ditt körkort mest sannolikt inte blivit indraget och men däremot hade du fått 3200 kr i penningböter. Att du har en prövotid har betydelse i ditt fall eftersom detta innebär att du kommer att behöva göra ett nytt kör- och teoriprov med godkända resultat samt godkända riskutbildningar. Frågan om det finns möjlighet att få en varning istället för ett indraget körkort beror på om det finns särskilda skäl för detta, däremot är det en liten sannolikhet att transportstyrelsen skulle acceptera dessa skäl med hänvisning till överträdelsen som inte är av ringa betydelse, 5 kap. 9 § KörkL. Som giltiga skäl för varning är om det föreligger omständigheter som rättfärdigar din överträdelse som exempelvis nöd eller om det föreligger risk att du skulle bli av med jobb om körkortet skulle återkallas och återkallelsen är oskälig med hänsyn till påföljden av själva återkallelsen.Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Kan en kommun föra dröjsmålstalan?

2020-07-30 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hej!Jag undrar om en kommun kan föra dröjsmålstalan mot hyresnämnd (jml Förvaltningslagen 12§) när handläggningstid överstigit sex månader eller om den möjligheten endast finns för enskilda? Med vänlig hälsning
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Möjligheten att föra en dröjsmålstalan regleras som du skriver i 12 § förvaltningslagen. Det aktuella lagrummet ger en enskild part möjlighet att, om det är den enskilde som har inlett ärendet, skriftligen begära att en myndighet ska avgöra ärendet om det dessförinnan inte har avgjorts i första instans inom sex månader.Precis som framgår av ordalydelsen är det endast enskilda parter som kan begära att ett ärende ska avgöras genom en dröjsmålstalan. Det krävs därtill att det är den enskilde som har inlett ärendet, således omfattas inte ärenden som inleds på myndighetens egna initiativ av bestämmelsens tillämpningsområde.Svaret på din fråga är således att en kommun inte kan begära ett ärendes avgörande genom dröjsmålstalan, denna rätt tillkommer endast enskilda parter och de måste dessutom ha inlett ärendet.Hopppas att detta gav svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Vilka lagar styr kommuners verksamhet?

2020-07-30 i Myndigheter
FRÅGA |Hej!Jag undrar vilken lagstiftning man lutar sig mot när exempelvis en kommun beslutar att det är tillträdesförbud till ett område edyl.
Hellin Gültekin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Du kan ta en till på Kommunallagen och Förvaltningslagen. Dessa lagar är några av de författningarna som styr kommunens verksamhet och jag tror du kan hitta svaret på din fråga i dessa.Återkom om du har fler frågor!Vänligen,

Körtillstånd?

2020-07-30 i Trafik och körkort
FRÅGA |Kan dom efter det kräva en massa provtagningar eller kan man då få körtillstånd som vilken som helst ?
Michaela Iosifidou |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline. Jag förstår det som att du tidigare fått en fråga besvarad och att detta är en följdfråga. För att vi ska kunna svara på din aktuella fråga behöver vi en bakgrund. Formulera gärna en sådan och skicka sedan in frågan igen.Med vänliga hälsningar,

Är jag skyldig att betala tillbaka till CSN?

2020-07-30 i Myndigheter
FRÅGA |Jag gick i skolan i ett år och efter sommarstoppet ville jag inte gå mer i skolan. Måste jag återbetala det stödbelopp som CSN gav mig under föregående skolår?
Ebba Ekstrand |Hej och tack för att du kontaktar Lawline med din fråga.Från CSN kan du få två typer av betalningar, du kan dels få bidrag, dels lån. Lånen är du alltid skyldig att betala tillbaka när du avslutat dina studier. Du kan bli skyldig att betala tillbaka bidrag som du erhållit om du inte haft rätt till bidraget, det vill säga du inte läst det du angivit till CSN att du ska läsa (läs mer om detta på CSN:s webbsida). Har du slutfört de studier du fick bidrag för blur du inte återbetalningsskyldig för bidraget, det vill säga du fullgjort de studier du läste under året du gick i skolan. Tack för att du kontaktade Lawline, behöver du mer rådgivning kan du ringa till oss på Lawline, 08-533 300 04. Vi svarar på samtal måndag-fredag 10:00-16:00.

Felbetalning och polisanmälan

2020-07-30 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Jag sålde smink till en tjej på en sida för 110kr. När jag sedan skrev mitt nummer så hon kunde swisha råka jag skriva en av siffrorna fel och hon swishade då till fel nummer. Jag kände mig jätteskyldig och ledsen så ringde upp numret men blev klickad. Hon ringde också och sa att han varit väldigt otrevlig och inte ville ge tillbak pengarna. Jag smsade honom och bad om att då tillbaka pengarna men fick inget svar. Jag skrev då att ifall han skulle vägra betala tillbaks så skulle detta behöva polisanmälas. Han svarade efter ett tag och frågade efter vilket nr swishbetalningen skulle tillbaks till så frågade jag henne och hon sa skriv till egna nummer. Han sa då att han misstänker oss för att ett bedrägeriförsök och har polisanmält. Jag är bara 17 år är jätterädd att detta ska gå vidare eller så men min vän sa att det antagligen kommer läggas ner eftersom det endast handlar om 110kr och vi har ju inte gjort någonting fel. Han har nu swishat tillbaks till numret hon swishat från och hon har sedan swishat det vidare till mig. Men han sa att polisanmälan fortfarande är lagt så jag undrar bara hur stor risk är det att jag kommer bli kontaktad eller så? Vad är det värsta som kan hända?
Lisa Olsson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om det du beskriver stämmer så har ni inget att oroa er för. Ingen av er har gjort något fel eller begått något brott, man kan säga att ni har endast begått ett misstag genom att råka skicka pengar till fel person. Personen som mottagit pengarna är klart medveten om att pengarna inte var avsedda för denne och hade således aldrig någon rätt att använda pengarna. Angående polisanmälan kan den inte dras tillbaka utan när anmälan tagits emot undersöker polisen om något brott begåtts och om anmälan är riktig. Det är möjligt att du blir kontaktad av polisen för att de vill kolla upp ärendet, men det är inte givet. Det rör sig om en väldigt liten summa och i vilket fall borde ni inte oroa er då ni inte gjort något fel! Om du blir kontaktad kan du bara säga som det är och att pengarna kommit tillbaka och att det rörde sig om ett misstag. Det kommer säkert att lösa sig, det är bara att återkomma om du har fler frågor!Med vänlig hälsning