Fråga om vad som räknas till enskilda angelägenheter för ledighet på gymnasiet

2019-01-14 i Skola och utbildning
FRÅGA |Vad är enskilda angelägenheter för en elev att få ledight på gymnasieskolan?
Lovisa Lundgren |Hej!Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga. Även om det är frivilligt att gå på gymnasiet finns det en närvaroplikt när utbildningen påbörjats. Om gymnasieeleven inte kan närvara behöver det därför ansökas om ledighet. Ledighet kan beviljas vid så kallade "enskilda angelägenheter". Enskilda angelägenheter kan bland annat vara högtider inom familjen, besök hos en anhörig exempelvis i samband med sjukdom, resa till släkt utomlands av familjeskäl eller förtroendeuppdrag. Semesterresor räknas vanligen inte som enskilda angelägenheter. Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Med vänliga hälsningar,

När kan rektor ändra lärares beslut om betyg?

2018-12-30 i Skola och utbildning
FRÅGA |Jag undrar om en rektor efter att betygen är satta går in och ändrar betyget mot lärarens vilja är ett brott. Det har hänt att min rektor gick in och ändrade betygen för tre elever vars föräldrar klagat. Jag menade att eleverna var värda det betyg jag satt men rektorn gick in och höjde det utan min vetskap vilket jag upptäckte på avslutningsdagen. Jag hade varit i kontakt med Skolverket innan och Skolinspektionen och de sa att det var jag och ingen annan som satte betygen. Är det urkundsförfaskning? Vad kan hända om man anmäler detta till polisen för rektorn? Jag hade tagit kopior på mina betyg och betygsliggsaren och kopior på rektorns nya betyg. De tre eleverna som ville ha högre betyg trots att jag inte tyckte de var värda det gick ur skolan med högre betyg än vad jag satt.
Anja Bartholdsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Rätt att besluta om och ändra betygBetyg ska beslutas av den eller de lärare som bedriver undervisningen vid den tidpunkt när betyg ska sättas (Skollagen 3 kap. 16§). Jag har uppfattat din fråga som att du varit ensam undervisande lärare och då är det alltså du som ska fatta beslutet. Som lärare har man dock rätt att rådfråga tidigare lärare etc.Vad gäller rektorn får denne ändra ett betyg endast vid;uppenbara skrivfel eller förbiseenden (Skollagen 3 kap. 19§). Det gäller rent formella rättelser.när betyget visar sig uppenbart oriktigt på grund av nya omständigheter eller av annan anledning och du som lärare är förhindrad att ändra det på egen hand eller inte längre är anställd av huvudpersonen (Skollagen 3 kap. 20§).Urkundsförfalskning (Brottsbalken 14 kap. 1§)Den som obehörigen ändrar en äkta urkund kan dömas för urkundsförfalskning om åtgärden "innebär fara i bevishänseende".Begreppet "urkund" avser en handling som upprättats till bevis, eller annars är av betydelse som bevis. Betyg är exempel på en urkund. Vad gäller "fara i bevishänseende" innebär det att fara ska finnas att den förfalskade urkunden kan komma att förväxlas med en äkta, att det är sannolikt att den kommer till användning vid bevisning samt att det finns en sannolikhet att användningen av den skulle medföra skada eller olägenhet. Brottet anses fullbordat redan genom själva förfalskningsåtgärden. För ansvar krävs alltså inte att förfalskningen på något sätt hunnit användas.Såvida rektorn enligt ovan nämnda lagrum i Skollagen inte haft rätt att ändra betyget så kan hen alltså ha gjort sig skyldig till urkundsförfalskning. Påföljd kan bli upp till 2 års fängelse beroende på hur allvarligt brottet bedöms. Nämnas ska även att preskriptionstiden för brottet urkundsförfalskning är 5 år (Brottsbalken 35 kap. 1§). Är brottet begånget en längre tid tillbaka kommer rektorn alltså inte dömas till påföljd för ett eventuellt brott.Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Kan skolor sluta använda WIFI då det anses vara skadligt för eleverna?

2018-12-26 i Skola och utbildning
FRÅGA |Hej! Jag undrar hur det ligger till med barns rättigheter kring WIFI i skolor som det nu finns belägg för att det är skadligt, främst för barn. Enligt skolplikt är mitt barn skyldig att gå i skolan. Men om jag som förälder hävdar och har kommit med bevis på att detta kan skada mitt barn hur funkar detta då? Strålsäkerhetsmyndigheten verkar tyvärr ej komma in med den senaste undersökningen.
Lena Famulak |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Så som jag tolkar din fråga, menar du trådlös internet (WIFI) och undrar om skolor har rättighet till att använda sig av det i sina lokaler trots att det finns belägg för att det är skadligt för barnen som befinner sig på skolan. Trådlös internetuppkoppling är i dagsläget en stor del av det dagliga skolarbetet. Då uppgifter, skolscheman, information och mycket annat oftast uppdateras på skolans personliga webbplats, (och på det sättet sparar på papperskopior, vilket är positivt för miljön) skulle det vara otänkbart för en skola att sluta använda sig att trådlös internetuppkoppling. Trots belägg på att WIFI kan vara skadligt, anses det vara socialt adekvat att använda sig av det i dagens samhälleliga utveckling – inte minst i skolor för att underlätta det dagliga skolarbetet, Lycka till! Med vänliga hälsningar,

Studiebidrag för omyndiga personer tillfaller föräldrarna

2018-12-16 i Skola och utbildning
FRÅGA |Hej, jag är en kille på 16 år som går 1an på gymnasiet. Under hela min livstid har mina föräldrar tagit mitt barnbidrag, men nu när jag har studiebidrag gör dom fortfarande det. Jag har pratat med dom och bett dom ge mitt studiebidrag men dom vägrar. Är det ok och har föräldrarna rätt att ta ens barn studiebidrag eller inte? Eller är det meningen att studiebidraget ska gå till mig, (föräldrarna inte rätt till att ta pengarna)?
Jonas Wester |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Fram till att du är 18 år kommer ditt studiebidrag att tillfalla dina föräldrar. Studiebidraget till gymnasieelever bör inte ses som en slags månadspeng, utan snarare ett ekonomiskt stöd till familjen. Jag förstår att namnet kan tyckas vara lite missvisande eftersom det låter som att det är den studerande ungdomen som ska få pengarna. Men fram till du blir myndig bestämmer dina föräldrar vad pengarna ska användas till.Fram till du är 18 år kan du alltså tänka att studiebidraget fyller samma funktion som ditt barnbidrag gjorde. Eftersom bidraget kommer till dina föräldrar har de rätt att bestämma om du ska få pengarna eller ifall de måste användas till hushållet eller liknande.Jag hoppas att mitt svar har varit till hjälp!Med vänlig hälsning,

Kan man stämma en skola som brustit i sina skyldigheter enligt Skollagen?

2019-01-03 i Skola och utbildning
FRÅGA |Hej har en son som har varit mobbad och kränkt i skolan sedan han började fyran och det fortsätter även nu när han går i femman. Har varit på flera möten med skolan och kommunen även anmält till skolinspektionen men det blir inte någon förändring kan man stämma skolan för det eller och hur gör man då. Har ju skriftliga bevis från skolinspektionen att han är mobbad och kränkts
Amanda Keith |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Huvudmannen för en skola har ett ansvar att se till att det inom ramen för varje enskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever, 6 kap 6 § Skollag (2010:800). Huvudmannen är kommunen om det rör sig om en kommunal skola och en styrelse om det rör sig om en privat verksamhet. Det finns alltså ett krav på att huvudmannen ska bedriva ett målinriktat arbete mot kränkande behandling.Vidare ska huvudmannen tillse att det genomförs åtgärder för att förhindra sådan kränkande behandling av barn och elever, 6 kap 7 § Skollagen. En plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förhindra och förebygga kränkande behandling ska också upprättas varje år, 6 kap 8 § Skollagen. Personalen på en skola har en skyldighet att meddela rektorn om de får reda på att ett barn eller en elev anser sig blivit utsatt för kränkande behandling, personalen har alltså en anmälningsplikt. Rektorn som därmed får kännedom om den kränkande behandlingen har i sin tur en skyldighet att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är då skyldig att utreda omständigheterna kring kräkningen skyndsamt och eventuellt ta till sådana åtgärder som behövs för att förhindra sådan kränkande behandling i framtiden, 6 kap 10 § Skollagen. Så skolan har alltså en utredningsplikt när det kommer till kränkande behandling vilket innebär att skolan måste ta reda på vad som skett samt anledningarna till det. Skolan har vidare handlingsplikt vilket innebär att skolan ska arbeta fram åtgärder, utifrån utredningen som gjorts, för att få kränkningarna att upphöra. Om huvudmannen eller personalen åsidosätter de ovan nämnda skyldigheterna kan huvudmannen bli skadeståndsskyldig till barnet / eleven som blivit utsatt för kränkningen. För att denna skadeståndsskyldighet ska gälla krävs det att kränkningen varit mer än "ringa", 6 kap 12 § Skollagen. Ersättningen ska alltså utgå så snart kränkningen inte är ringa. Med detta menas att det är något som inte utgör ett "naturligt inslag i mellanmänskliga relationer", HD T2957-15. I fall av mobbning har alltså kränkningen varit mer än "ringa".Om mobbning av en elev sker och skolan inte lever upp till kraven om utrednings- och handlingsplikt, till exempel, är det till Skolinspektionen och Barn och elevombudet man kan anmäla ärendet. Skolinspektionen ska opartiskt granska problemet och utreda vad som skett. I fall då Skolinspektionen finner att skolan brustit i sina ovan nämnda skyldigheter kan Skolinspektionen kräva att skolan rättar till sina brister. Vidare kan Skolinspektionen i en tvist om skadestånd föra talan för barnet / eleven, då barnet / eleven blivit utsatt för kränkningar, 6 kap 15 § Skollagen. Att det i detta fall skett en anmälan till Skolinspektionen är alltså helt rätt eftersom det är Skolinspektionen är huvudansvarig i att tillse att skolan uppfyller dessa skyldigheter. Därefter beslutar Skolinspektionen om och hur de tar ärendet vidare. Myndigheten kan, som sagt, föra talan för barnet / eleven i en tvist om skadestånd, om barnet/ eleven medger det, eller utfärda ett beslut om att skolan ska rätta till sina brister om de finner att skolan brustit i sina skyldigheter. Skolan måste i sådant fall rätta sig efter myndighetens beslut. Besluten innehåller ofta ett förläggande om att skolan måste vidta åtgärder så att kraven enligt Skollagen, om att motverka kränkningar, uppfylls. I ditt fall har dock en anmälan till Skolinspektionen gjorts men någon förändring av situationen har inte skett. En skadeståndstalan mot skolan, alltså att stämma skolan i domstol, skulle då möjligen kunna vara det bästa sättet att gå vidare med detta och få upprättelse. Det framgår inte om Skolinspektionen i detta fall har kommit fram till ett beslut om att skolan gjort fel och ålagt skolan att rätta till sitt handlande, eller inte. Det framgår dock att det finns skriftliga bevis från Skolinspektionen om att mobbning och kränkningar sker på skolan, så som jag har förstått det. Om ett barn eller elev som anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling och visar omständigheter som ger anledning att anta att hen blivit utsatt för sådan behandling är det huvudmannen för skolan som måste kunna visa att sådan kränkande behandling inte förekommit, 6 kap 14 § Skollagen. Så fort ett barn eller en elev visat faktiska omständigheter som ger anledning att anta att hen blivit utsatt för kränkande behandling övergår alltså den s.k bevisbördan på huvudmannen för skolan. Huvudmannen av skolan måste då kunna styrka att sådan kränkande behandling inte har skett för att försvara sig.Viktigt att tänka på är att en process i domstol kan leda till stora rättegångskostnader och kan kräva mycket tid. Vidare är skolan och kommunen ofta mer resursstarka än en privatperson. Om du bestämmer dig för att ta detta vidare till domstol är det bra att anlita ett ombud som kan hjälpa till med att utforma en stämningsansökan och föra er talan. Om du vill ha hjälp med att ta ärendet vidare är du välkommen att boka tid med någon av Lawlines jurister via vår hemsida, här. Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Är det olagligt att ge sina elever presenter?

2018-12-29 i Skola och utbildning
FRÅGA |Hej!är det lagligt eller olagligt ge mina elever present?
Sebastian Näslund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Det är inte olagligt. Dock kan det sannolikt uppfattas som olämpligt i vissa fall. Som utgångspunkt bör man nog därför (som huvudregel) ge alla sina elever likadana presenter. Detta torde vara extra viktigt om du i din lärarroll bedriver myndighetsutövning dvs. sätter betyg osv. Att i denna maktposition endast ge vissa elever presenter skulle förmodligen resultera i svidande kritik från Justitieombudsmannen (JO) vid eventuell anmälan.Hoppas du känner att du fått ett bra svar på din fråga!

Skolplikt och att hoppa av årskurs 9

2018-12-16 i Skola och utbildning
FRÅGA |Kan man hoppa av nian när man är 16?
Frida Gustafsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår att du skulle vilja hoppa av 9an och undrar om det är möjligt. Alla regler och lagar kring skolan och skolplikt finns att hitta i skollagen. Jag kommer därför i mitt svar även att skriva vart detta står i lagen.Alla barn som bor i Sverige har skolplikt. (7 kap. 2 § skollagen) Skolplikt innebär att man är skyldig att gå i skolan under förskoleklass och grundskolan, men inte gymnasiet. Skolplikten avslutas därför som tidigast när eleven har avslutat årskurs 9. Som huvudregel kan man därför inte hoppa av årskurs 9. Om det är så att man går årskurs 9 men inte klarar kunskapskraven, så kan skolplikten förlängas med ett år. Det är en bedömning som kommunen gör. (7 kap. 13 § skollagen) Om kommunen inte tar ett sådant beslut om att skolplikten ska förlängas så kan man ändå gå om årskurs 9, vilket innebär att du har rätt till att gå till skolan, men du är inte skyldig att göra det. (7 kap. 12 § och 13 § skollagen)Om du är 16 år och går årskurs 9 för första gången så har du skolplikt. Kommunen kan besluta om att skolplikten ska fullgöras på annat sätt om det finns starka skäl för det, men det är inte så vanligt. Huvudregeln är därför att man inte kan hoppa av årskurs 9. Om du är 16 år och går årskurs 9 för andra gången så har du endast skolplikt om det finns ett beslut om fortsatt skolplikt. Om ett sådant beslut inte har tagits och du går om årskurs 9, så har du ingen skyldighet att gå, men du har rätt att gå. (7 kap. 15§ skollagen)Svaret på din fråga beror därför på om du går årskurs 9 för första eller andra gången, samt om det finns några beslut kring din skolgång och skolplikt. Jag skulle rekommendera dig att prata med någon vuxen som du har förtroende för och berätta varför du funderar på att hoppa av skolan. Många barn och elever upplever svårigheter under grundskolan som kan vara både kopplade till utbildningen eller till andra saker. Därför har man skolplikten då det är viktigt att gå klart grundskolan, samtidigt som det är svårt för en elev att så tidigt besluta om ifall det är en bra idé att hoppa av skolan eller inte. Hoppas du fick svar på din fråga och lycka till!

Får rektor/lärare gå igenom appar, kamerarulle etc. på en elevs mobiltelefon?

2018-12-13 i Skola och utbildning
FRÅGA |Hej jag går i högstadiet och det hände en incident i skolan och en person hade filmat detta. Folk hade skyllt på mig och sagt att det var jag som filma och då blev jag inkallad till rektorn och några lärare och rektorn gick igenom min telefon. De gick i genom kameran, kamera rullen och olika slags sociala medier men de trodde fortfarande inte mig. Min fråga till er är: Får lärarna ta en elevs telefon och gå igenom foton sociala medier och andra privata appar.
Sebastian Näslund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Svaret på din fråga bör rimligtvis vara nej. I skollagen finns bestämmelser som säger att en rektor eller lärare får vidta de åtgärder som är motiverade för att exempelvis säkra elevernas trygghet eller för att komma till rätta med en elevs ordningsstörande uppträdande. En lärare får således omhänderta en mobiltelefon från en elev om denna telefon används på ett sätt som är störande för utbildningen eller kan utgöra en fara för säkerheten (5 kap 22 § skollagen). Denna mobiltelefon ska då som huvudregel lämnas tillbaka till eleven senast vid skoldagens slut (5 kap. 23 § skollagen).En lärare eller rektor får alltså ta din telefon om de anser att den stör miljön (tryggheten, studieron etc). Det finns däremot inte något som helst lagstöd för att rektor eller lärare ska få undersöka och kontrollera själva innehållet i en elevs mobiltelefon. Varken rektor eller lärare har alltså rätt att öppna din telefon mot din vilja och ska således hålla fingrarna borta från din kamerarulle och dina sociala medier. Det bör understrykas att det ur integritetssynpunkt torde vara synnerligen allvarligt att skolans personal tvingar sig in elevers mobiltelefoner mot deras vilja. Man kan ju fråga sig vad som skulle hända om en elev vägrar öppna sin låsta telefon. Ska rektor/lärare då tvinga eleven att säga sin kod eller kanske än värre, sätta elevens finger mot fingerkodläsaren? Dessa metoder är knappast värdiga en högstadieskola i en rättsstat. Lärarna och rektorn saknar alltså lagstöd för att agera på det sätt du beskriver i din fråga och hade förmodligen fått hård kritik från Justitieombudsmannen (JO) vid en eventuell anmälan. Hoppas du känner att du fått ett bra svar på din fråga!