Vad händer om en vårdnadshavare vägrar att låta sitt barn gå i skola?

2019-06-30 i Skola och utbildning
FRÅGA |Om jag vägrar låta mitt barn gå i skola
Daniel Karl |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om jag har tolkat din fråga rätt så undrar du vad som kan hända om du inte låter ditt barn gå i skolan.I Sverige gäller en skolplikt mellan höstterminen det kalenderår då barnet fyller sex år till utgången av vårterminen det tionde året efter det att eleven börjat fullgöra skolplikten (7 kap. 10 § och 7 kap. 12 § skollagen)Den som har vårdnaden över ett skolpliktigt barn har ansvaret över att barnet fullgör sin skolplikt (7 kap. 20 § skollagen). Om en skolpliktig elev inte fullgör sin skolgång, och detta beror på att vårdnadshavaren inte fullgör sina skyldigheter enligt 7 kap. 20 § så får hemkommunen förelägga vårdnadshavaren att fullgöra dessa skyldigheter. Detta föreläggande får förenas med vite, vilket betyder att vårdnadshavaren får betala pengar för tiden som denna inte fullgör sina skyldigheter (7 kap. 23 § skollagen).En vårdnadshavare kan därför bli skyldig att betala vite om denna vägrar att låta sitt barn gå i skolan.Vänligen,

Vilka rättigheter har man att gå kvar i samma skola när man byter kommun?

2019-06-25 i Skola och utbildning
FRÅGA |Vi bor just nu i en kommun, men vill flytta till kommunen brevid. Äldsta barnet går i skolan nu, i 8an, och vill gå kvar i samma skola fast vi byter kommun. Hon har redan bytt skola nyligen. Vad har hon för rättigheter kring det?
Erika Redelius |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bestämmelser om grundskola finns i 10 kap skollagen.Vilka rättigheter har man att gå kvar i samma skola vid byte av kommun?Regelverket skiljer sig åt beroende på om ditt barn går i kommunal skola eller en fristående skola.Kommunal skolaDet är egentligen hemkommunen som har ansvar för att ditt barn ska gå i skolan (10 kap 24 § skollagen). När ni flyttar innebär det alltså att den nya kommunen tar över ansvaret. Dock har eleven en rättighet att få gå kvar i skolan utanför hemkommunen om det finns särskilda skäl till det (10 kap 25 § skollagen). Särskilda skäl kan utgöra saker som mobbning eller andra saker som gör att eleven har svårt att istället gå i skolan i hemkommunen. Om din dotter just avslutat sitt åttonde läsår och ska påbörja sitt nionde och sista år i grundskolan har hon alltid rätt att stanna kvar på skolan utanför hemkommunen (10 kap 28 § andra stycket skollagen).I övrigt finns ingen skyldighet för kommunerna att ta emot elever från andra kommuner. De har dock alltid en möjlighet att göra det om de vill, efter önskemål av elevens vårdnadshavare (10 kap 27 § skollagen). Du har alltså alltid möjlighet att kontakta skolan och be dem låta ditt barn gå kvar. Du kan även anföra till skolan om du anser att det finns särskilda skälFristående skolaOm ditt barn går på friskola finns tyvärr ingen skyldighet för skolan att ta emot elever från utomstående kommuner, oavsett anledning. Även här finns dock möjlighet att kontakta skolan och be dem godkänna att ditt barn får gå kvar ändå.Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Blir avtalet ogiltigt om ett avtalsvillkor är olagligt?

2019-06-20 i Skola och utbildning
FRÅGA |Faller hela avtalet då det i efterhand visas att delar av avtalet strider mot lagen? Elev och vårdnadshavareupprättar ett avtal om lånedatorer med skolan. Delar av avtalet visar sig sedan bryta mot skollagen. Kan man som elev hävda de saker i det ingångna avtalet som inte strider mot lagen? Eleverna vill hävda den texten som styrker deras rätt att frivilligt köpa loss datorerna vid avslutade studier. Skolan hävdar att hela avtalet faller dåtexter om att elever och vårdnadshavare förbinder sig att ta kostnader för b.l.a reparationer av datorn strider mot skollagen. MEN: Faller HELA avtalet. Att frivilligt köpa något från skolan strider inte mot skollagen.
Natasha Fathifard |Hej och tack för att du ställer din fråga till Lawline!Skollagen och läromedelSkolan har ingen rätt att ta betalt för eller ens villkora tillgången till läroverktyg, enligt Skolinspektionens bedömning. Skolan är avgiftsfri enligt skollagen, men det betyder inte att en elev kan vara vårdslös med skolans läromedel. Elever och vårdnadshavare kan bli ersättningsskyldiga vid exempelvis en skada p.g.a. elevens vårdslöshet på ett digitalt läromedel, men det har inget med skollagen att göra utan snarare skadeståndslagen. Annars är det skolan som ska stå för de kostnaderna.Det som du syftar på är att skolan i förväg inte får ställa ytterligare krav på ersättning.Följder av ett/flera ogiltiga avtalsvillkorAlltså har du rätt om att det avtalsvillkoret inte är förenlig med skollagen, men det betyder inte att hela avtalet blir ogiltigt. Det som gäller är att de villkoren som är olagliga blir ogiltiga, medan de andra som är lagliga är giltiga och fortsätter att gälla så länge som ni avtalat om. Ett avtal kan endast bli ogiltigt i sin helhet om det olagliga villkoret är betydande/har stor inverkan på avtalet, men i ditt fall har den inte det.Om det är så att eleven/föräldrarna betalat för en reparation i enlighet med det avtalsvillkoret, ska dem ha återbetalning på det betalda beloppet eftersom villkoret som sagt är olagligt.En part som vid tiden för avtalets ingående kände till eller borde ha känt till lagförbudet, kan vara ersättningsskyldig gentemot en avtalspart som inte kände till eller borde ha känt till lagförbudet. Om ersättning ska utgå, ska den försätta den ersättningsberättigade parten i samma ekonomiska position som om avtal inte hade kommit till stånd mellan parterna.Sammanfattningsvis innebär det att avtalet fortsätter att gälla, men att de ogiltiga avtalsvillkoren stryks. Med det sagt kan eleverna hävda att få köpa loss datorerna efter avslutade studier.Återkom gärna vid fundering.Önskar dig en fortsatt trevlig dag!Med vänlig hälsning,

Får en icke-legitimerad lärare ta föremål från en elev?

2019-06-10 i Skola och utbildning
FRÅGA |Hej Kan en icke legitimerad lärare tar föremål från en elev? I skollagen står det rektorn eller lärare? Hur differerar vi Lärare i lag texten?
Alicia Yngstrand |Hej! Vad roligt att du har valt att vända dig till oss på Lawline. Du verkar redan mycket påläst om detta, men jag kommer att förklara hur jag ser på saken, vilket förhoppningsvis hjälper dig!Definition av lärare i Skollagen (SkolL):Det finns ingen distinkt definition av lärare i lagen (SkolL 1 kap. 3 §).En lärarlegitimation innebär att du har möjlighet att bli tillsvidareanställd och sätta betyg. Men utan en lärarlegitimation, så kan du fortfarande vara en behörig lärare om du har rätt examen (Förordning om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare 2 kap.). Min tolkning av detta är att man blir lärare när man är behörig – inte legitimerad. I skollagen står det att lärare har rätt att ta ifrån en elev störande föremål (SkolL 5 kap. 22 §). Alltså om du är behörig, så har du som lärare rätt att vidta en sådan åtgärd. Mina råd:Detta är min tolkning av lagen. Jag tycker att det borde uttryckligen stå "legitimerad lärare" om det är det som åsyftas. För att vara på den säkra sidan, så hade jag pratat med din rektor på skolan. Han eller hon borde vara väldigt insatt i detta. Det kan också vara så att skolan har vissa regler för hur sådant ska hanteras!Det du också skulle kunna göra är att ta kontakt med skolverket. Här hittar du deras kontaktinformation.Jag hoppas att detta har hjälpt dig! Återkom gärna om det uppstår några följdfrågor eller en annan fråga för den delen. Med vänliga hälsningar,

Få beviljat studieuppehåll med platsgaranti för att öva inför högskoleprovet?

2019-06-27 i Skola och utbildning
FRÅGA |Hej! Läser för närvarande lärarprogrammet, men önskar studieuppehåll. Detta, eftersom målet är att satsa på högskoleprovet inför antagning av psykologprogrammet. Inför ett beviljat studieuppehåll med platsgaranti krävs särskilda skäl, såsom: vård av barn, militärutbildning eller studentfackliga uppdrag. Inga av dessa stämmer överens i mitt fall. Hur går jag tillväga?
Daniela Karlsson |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Genom att ta studieuppehåll kan du vara borta från studierna en period och göra något annat, exempelvis som i ditt fall studera inför högskoleprovet.Det finns inte mycket reglerat om denna situation i lag, men det som ändå kan bli aktuellt i ditt fall är det som finns reglerat om studieuppehåll i 7 kap. 33 § högskoleförordningen. En student har då rätt att ta studieuppehåll om det finns särskilda skäl och då behålla sin plats på programmet/kursen. Detta är däremot inte uttömmande och högskolor kan även ha andra krav för beviljande av studieuppehåll med platsgaranti. Det du borde göra är att vända dig till studievägledaren för ditt program och diskutera frågan med studievägledaren. Hälsningar

Skolans ansvar för elev med hög frånvaro

2019-06-22 i Skola och utbildning
FRÅGA |Jag har en son med adhd som har det väldigt tufft i skolan. Jag lyckas alltid få honom till skolan men han går väldigt sällan på lektionerna, utan hänger mest på skolans område. Eftersom min son är 12 år och har skolplikt undrar jag vilka krav jag kan ställa på skolan. Är det deras plikt att till varje medel få honom in på lektionerna? Kan jag kräva att han får en assistent som hjälper honom?
Gustav Östlund |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag uppfattar din fråga som att du undrar vilket ansvar din sons skola har för att din son ofta är frånvarande från lektionerna och vad du kan kräva att skolan gör.Från din fråga kan jag inte se om skolan har vidtagit några åtgärder redan för att nå en lösning, men jag kommer förklara genomgående för hur det går till när en elev i grundskolan är i behov är stöd för att klara undervisningen på grund av frånvaro från lektionerna.Barn har rätt till utbildningBarn som bor i Sverige har skolplikt, d.v.s. en skyldighet att gå i skolan. Av det följer att barn också har en rätt till utbildning, och därmed en rätt till en skolgång barnet klarar av. Om en elev inte får den utbildning eleven har rätt till, t.ex. för att eleven inte går på lektionerna, är det i första hand skolans rektor som är ansvarig och ska se till att skolan vidtar åtgärder för att eleven ska kunna fullfölja sin utbildning.Om en elev ofta är frånvarande från lektionerna ska skolans rektor inleda en utredning om frånvaron. Skolan ska då även, om det behövs, inleda en utredning om särskilt stöd för eleven (7 kap. 19 a § skollagen).Extra anpassningar och särskilt stödFör elever som är i behov av stöd för att klara kunskapsmålen, kan skolan ge stöd i olika nivåer.Extra anpassningarOm en elev inte klarar kunskapskraven, ska skolan inledningsvis skyndsamt genomföra "extra anpassningar" (3 kap. 5 a § skollagen). Det är mindre insatser som genomförs av skolan som inte kräver något formellt beslut för att kunna inledas. Det kan exempelvis vara att eleven får hjälp att strukturera och planera ett schema över skoldagen eller uppmanas av lärarna att gå på lektionerna.Särskilt stöd och åtgärdsprogramOm det, även efter att extra anpassningar har gjorts, kan befaras att eleven inte kommer att nå miniminivån eller har andra svårigheter i skolan, ska skolans rektor skyndsamt inleda en utredning om eleven är i behov av särskilt stöd (3 kap. 8 § skollagen). Att en elev har hög frånvaro är skäl att inleda en utredning om särskilt stöd.Om utredningen skulle visa att eleven behöver ett särskilt stöd ska barnet ges ett sådant stöd och ett åtgärdsprogram ska upprättas (3 kap. 8 § skollagen och 3 kap. 9 § skollagen). Stödet ska ges på ett sådant sätt och i sådan omfattning som behövs för att eleven ska kunna klara kunskapskraven. Sådant särskilt stöd kan t.ex. vara att eleven får en särskilt anpassad studiegång genom att till exempel ett ämne eller delar av ämnen tas bort eller att eleven får en elevassistent eller speciallärare under en längre tid.Skolan har ett ansvar för att eleven är närvarande på lektionerna och, om det är nödvändigt, inleda en utredning för att hitta orsakerna till och därefter en lösning till att eleven inte närvarar på lektionerna. Skolans ansvar för att komma till en lösning på elevens frånvaro är brett och långtgående och skolan kan därmed komma att behöva involvera resurser även utanför skolan, t.ex. socialtjänsten eller BUP.Det är viktigt att notera att, även om skolan har ett stort ansvar, är det skolan själv som genomför utredningen av elevens behov och själv bedömer vilka åtgärder som ska vidtas. Du kan kräva att skolan gör anpassningar och erbjuder stöd till din son, men du kan inte närmare kräva exakt vilken typ av stöd du vill att skolan ska ge, t.ex. en elevassistent, utan det är skolan som gör den bedömningen.Om du anser att skolan inte gör tillräckligtDet är viktigt att ha god kontakt med skolan och skolans rektor när det gäller att besluta om vilket stöd din son ska ges. I första hand bör du prata med rektorn och berätta att din son behöver stöd och att du inte tycker att skolan har gjort tillräckligt.Om du fortfarande anser att skolan inte gör tillräckligt, kan du göra en anmälan till Skolinspektionen, som granskar vilka åtgärder skolan har vidtagit och kan ge direktiv för hur skolan ska agera.Om skolan upprättar ett åtgärdsprogram du är missnöjd med, kan du överklaga beslutet om och innehållet i åtgärdsprogrammet till Skolväsendets överklagandenämnd.Sammanfattning — Vad du kan göraDu bör i första hand prata med skolans rektor för att förklara din oro och få en uppfattning om hur skolan förhåller sig till saken.Du kan till en början kräva att skolan skyndsamt gör extra anpassningar, alltså mindre omfattande åtgärder som inte kräver någon särskild utredning, för att ge din son stöd.Eftersom din son ofta är frånvarande kan du kräva av rektorn att skolan inleder en utredning och vidtar mer kvalificerade åtgärder, d.v.s. ger särskilt stöd, som krävs för att din son ska klara målen och få en förbättring i sin skolsituation och få lägre frånvaro. Det är dock i första hand skolan som bestämmer hur stödet ska ges och hur mycket stöd som ska ges efter en bedömning skolan själv gör. Du kan alltså inte kräva att skolan ger en viss typ av stöd, t.ex. en elevassistent.Det går inte att svara närmare på precis vad skolan måste göra utan en bedömning måste göras utifrån din sons personliga behov. Skolan har dock ett brett och långtgående ansvar för att se till att elever på skolan närvarar på lektionerna och det bör vara särskilt stort när eleven befinner sig på skolans område. Rimligtvis bör skolan göra stora ansträngningar för att en elev som befinner sig på skolans område också går på lektionerna.Hoppas detta var svar på din fråga. Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig.Vänligen,

När ska förskola erbjudas enligt 8 kap. 5 § Skollagen?

2019-06-18 i Skola och utbildning
FRÅGA |Hej!Hur ska jag som förälder tolka skollagens 8 kapitel 5§? Vad innebär "omfattning det behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete" och vad kan anses som "eget behov på grund av familjens situation i övrigt".Jag tänker till exempel på att föräldrarna måste sova då de arbetar skift.Tacksam för svar!
Evelina Lövgren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Enligt förarbetena till 8 kap. 5 § Skollagen ska förskola erbjudas ett barn från ett års ålder om det t.ex. rör sig om barn med ett annat modersmål än svenska eller om barn i glesbygd. Ett annat exempel är barn vars föräldrar deltar i arbetsmarknadspolitiska åtgärder eller har en funktionsnedsättning som begränsar barnets fysiska eller psykiska utveckling. Paragrafen motsvarar i huvudsak 2 a kap. 6 § i 1985 års skollag och 14 a § i 1980 års Socialtjänstlag varför vägledning kan sökas i förarbetena till dessa bestämmelser. I propositionen till 14 a § Socialtjänslagen anfördes att förskoleverksamhet och skolbarnomsorg dels tillhandahållas i sådan omfattning att föräldrarna kan sköta sina arbeten eller studier och dels tillhandahållas efter barnets eget behov. Någon närmare förklaring eller redogörelse för bestämmelsen har inte lämnats. I och med att bestämmelsen är allmänt hållen finns det utrymme för att formuleringen "den omfattning det behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete" även inkluderar de fall föräldrar arbetar skift. Med andra ord går det att utifrån 8 kap. 5 § Skollagen argumentera för att förskola ska erbjudas de barn som har föräldrar som jobbar skift och därför måste sova på dagen. Hoppas du fick svar på din fråga och välkommen åter till Lawline.Med vänlig hälsning,

Är gymnasie(fri)skola skyldig att erbjuda lunch till eleverna?

2019-06-05 i Skola och utbildning
FRÅGA |Hej!På vår gymnasieskola (friskola) har vi en app på telefonen för att beställa den mat vi ska äta under kommande vecka, och idag uppstod en fundering angånde detta. Vi uppmanas självklart att alltid använda denna app och beställa den mat vi vill ha, men om man inte har beställt mat, har då skolan/lärare/övrig personal rätt att neka eleven att äta lunch? Helt enkelt, är vår rätt till lunch reglerad via lag och är det olagligt att neka en elev lunch?Det ska tilläggas att jag inte har varit med om denna situation, men det hade varit intressant att veta hur det står till om den skulle inträffa.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!För gymnasieskolan finns det ingen skyldighet att erbjuda fri lunch (som det finns i grundskolan). En kommun kan besluta att alla elever, även de på gymnasienivå, ska erbjudas fri lunch. Däremot är friskolor inte bundna av kommunens beslut. Det innebär att även om en kommun beslutar att alla elever ska ha rätt till kostnadsfria måltider i gymnasiet, behöver inte en gymnasiefriskola erbjuda fri mat.Hoppas du fått svar på din fråga.Vänligen,