Samla in elevers mobiltelefoner vid skolans start och sedan lämna tillbaka de vid skolans slut

2019-03-19 i Skola och utbildning
FRÅGA |Kan skolan samla in alla skolans elevers mobiler vid skolans start och sedan lämna tillbaka de vid skolans slut? Även om alla inte använder mobilen på ett störande sätt eller fel tillfälle.
Robin Badili |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Skolan har en skyldighet att skapa en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero enligt 5 kap. 3 § Skollag (2010:800). Som en följd av detta måste varje skola ha ordningsregler. När ordningsreglerna bestäms ska eleverna också få möjlighet att tycka till om reglerna, men det är rektorn som har den slutliga bestämmanderätten enligt 5 kap. 5 § Skollag (2010:800).Jag rekommenderar dig att läsa igenom ordningsreglerna för skolan och se om det finns stöd för att samla in telefonerna så som läraren gjort. Skolan kan nämligen i sina ordningsregler föreskrivit hur mobiltelefoner ska hanteras i undervisningsmiljön och skolan kan till och med förbjuda mobiltelefoner om de önskar.Om det saknas stöd i ordningsreglerna får en lärare (eller rektorn), precis som du säger, bara omhänderta mobilerna om de används på ett sätt som är störande för utbildningen enligt 5 kap. 22 § Skollag (2010:800) och inte utan anledning när skolan startar. Din grund för att vägra att lämna in mobilen blir då att läraren saknar befogenheten att omhänderta din mobiltelefon så länge den inte stört undervisningen. Skolor har alltså inte, med stöd av skollagen, rätt att omhänderta mobiler i förebyggande syfte men kan ha det med stöd av skolans ordningsregler.Det är samma svar oavsett om vi pratar om grundskola eller gymnasieutbildning.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Trakasserier vid folkhögskola

2019-03-15 i Skola och utbildning
FRÅGA |Hej! Jag går på en folkhögskola just nu och har blivit utsatt för kommentarer. Jag är en person som lider av depression och GAD, diagnoser som räknas som psykiska funktionsnedsättningar. Det vet de som sagt kommentarerna mycket väl om. Enligt skolans regler och enligt lag får man inte säga funkofobiska kränkande kommentar, eller? Dessa personer har kallat mig psykotisk och störd i nedvärderande syfte. Skulle uppskatta lite hjälp ang. detta! Om ni har frågor så ställ dem, kan ha missat nått viktigt. Tack på förhand!
Henrik Witt-Strömer |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras främst av diskrimineringslagen (DiskrL), och i någon mån av brottsbalken (BrB) och skadeståndslagen (SkL).Folkhögskolans ansvar vid kränkningarSkolans regler har alltid betydelse för hur man får uppföra sig på skolan, men utöver att jag inte vet vilken folkhögskola det rör sig om (än mindre vilka regler som gäller där) är det fullt tillräckligt att redogöra för DiskrL. Folkhögskolor är nämligen alldeles oavsett sina regler skyldiga att följa DiskrL.I DiskrL definieras trakasserier som "ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med […] funktionsnedsättning, […]" (1 kap 4 § 4 p DiskrL). Till DiskrL:s definition av funktionsnedsättningar hör (givetvis) även psykiska funktionsnedsättningar (1 kap 5 § 4 p DiskrL). Det du utsätts för utgör således trakasserier enligt DiskrL:s terminologi. Om du meddelar din folkhögskola att du anser att du är utsatt för trakasserier – eller om de på annat sätt får reda på trakasserierna – är de skyldiga att utreda de uppgivna trakasserierna. De måste också, om det är nödvändigt, vidta de åtgärder som rimligen kan krävas av dem för att förhindra trakasserier i framtiden (2 kap 7 § DiskrL).En omständighet som inte avslöjas i din fråga är vilka som utsätter dig för trakasserierna. Jag gissar att det antingen är andra elever eller personal vid folkhögskolan. DiskrL förbjuder personal vid folkhögskolan från att trakassera eleverna, men lagen täcker däremot inte trakasserier från andra elever (2 kap 5 § DiskrL).Om folkhögskolan inte uppfyller de krav som ställs på den enligt DiskrL — antingen genom att den inte vidtar åtgärder mot trakasserierna eller genom att det är personalen som uttalar dem — är den skyldig att ersätta dig med diskrimineringsersättning motsvarande den kränkning som överträdelserna innebär (5 kap 1 § 1 st DiskrL).Övrigas ansvarTrakasserierna kan, oavsett om det är personal eller andra elever som uttalar dem, mycket väl utgöra brottet förolämpning (5 kap 3 § BrB). I sådant fall kan du vara berättigad till skadestånd motsvarande den skada du lidit av trakasserierna (2 kap 3 § SkL). Att driva frågorna om brott och skadestånd kan dock vara både tids- och energikrävande. Om din främsta prioritet är att slippa trakasserierna föreslår jag att du begränsar dig till att driva på folkhögskolans ansvar att arbeta mot dessa. Jag kan också betona att jag inte tror att det är lika utmanande att kräva diskrimineringsersättning av skolan om de inte uppfyller DiskrL:s krav. Förhoppningsvis har folkhögskolan sedan tidigare upparbetat ett tillvägagångssätt för dessa frågor, så att du får stöd i denna process.Hör av dig om du har fler frågor!Vänligen,

Drogpolicy i gymnasieskola

2019-03-05 i Skola och utbildning
FRÅGA |jag är en gymnasie elev (andra året) och fick nyligen ny krav på en drogpolicy. lärarna säger att om den inte skrivs under får vi inte visstas i verkstaden eller automationssalen. vilket i sin tur kommer leda till att jag inte blir godkänd i kurser som krävs för en gymnasieutbildning. Är det okej för en gynmasieskola att göra upp nya policys som alla elev måste följa efter att man börjat på skolan? då jag nu mer eller mindre blir tvingad av skolan att skriva på policyn för att bli godkänd på gymnasiet!
Isabella Arsov |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ordningsregler för trygghet och studieroSkolan har en skyldighet att utforma utbildningen på ett sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero, 5 kap 3 § skollagen. För att uppnå en god arbetsmiljö för elever och personal, samt skapa en trygghet ska rektor på skolan besluta om ordningsregler, 5 kap 5 § skollagen. Dessa ordningsregler framgår ofta av en policy ex. en drogpolicy med syfte att tidigt kunna upptäcka, förebygga och agera i samband med användning av droger. Policyn är med andra ord en viktig förebyggande åtgärd för att tillförsäkra alla på skolan trygghet och studiero. Det är inte orimligt att skolan ställer upp ett sådant krav i och med att användning av droger och vistelse i en verkstad eller automationssal kan föranleda oönskade olyckor.Att skolan uppställer en drogpolicy är en viktig insats eftersom utbildningen på gymnasiet ska ge en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier men även för personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhället, 15 kap 2 § skollagen. Vidare ska barnets bästa vara utgångspunkt i all utbildning som rör barn (upp till 18 år) vilket även får sägas innebära att ta avstånd från droger, 1 kap 10 § skollagen.Ingen rätt att tvinga elever att skriva under policySkolan har däremot ingen rätt att tvinga elever och studenter att skriva under en policy men som du nämner kan en vägran leda till att du inte blir godkänd eftersom du inte kan använda utrymmena. Det du kan göra är att prata med lärare eller rektor för att komma fram till en lösning då ordningsregler också ska utarbetas under medverkan av eleverna, 5 kap 5 § skollagen.SammanfattningEn skola har rätt att ställa upp en drogpolicy och kräva att den skrivs under för att till exempel använda vissa av skolans utrymmen då skolan civilrättsligt bestämmer över sin egendom och under vilka villkor det ska nyttjas. Du inte tvingas skriva under en policy, men det kommer att leda till andra konsekvenser ex. att du inte blir godkänd. Jag skulle råda dig att diskutera policyn med lärare eller rektor om du upplever att detta sker på ett felaktigt sätt och lyfta fram dina åsikter kring policyn. Hoppas du fick svar på din fråga! Hör gärna av dig om du undrar över något mer!Vänligen

Är det lagligt för elever att filma lärare, och vise versa?

2019-02-28 i Skola och utbildning
FRÅGA |Är det lagligt för en elev att fotografera eller filma sina klasskamrater och lärare i klassrum, korridorer och på skolgården? Spelar det någon roll om man filmar i smyg eller öppet? Spelar det någon roll om den som blir fotograferad eller filmad säger att den inte vill? Är det ok att publicera fotot/filmen i smyg? Är det okej att göra det om man frågat och fått ett nej? Gäller samma regler för personal på skolan?Tacksam för svar!
Jesper Horndahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kommer att dela upp mitt svar utifrån dina frågeställningar. Får man filma i skolan (klassrum, skolgård och korridorer)?Som utgångspunkt är det lagligt att filma vem som helst vart som helst. Det finns vissa inskränkningar mot denna rätt genom bland annat lagen om skyddsobjekt samt vissa bestämmelser i brottsbalken, bland annat ofredande, förtal och kränkande fotografering. En skola är inget skyddsobjekt och att filma i ett klassrum, skolgård eller korridor faller inte in under brottet kränkande fotografering då det där krävs att någon olovligen filmas i ens bostad (här avses också tillfälliga boenden så som hotellrum, båthytt och tält, dock inte klassrum, skolgård eller korridor med tanke på den tydliga lydelsen i lagen) enligt 4 kap 6 a § brottsbalken (hädanefter BrB)Att filma någon når heller inte per se upp till kraven som ställs för brottet ofredande (4 kap 7 § BrB). För att det ska bli aktuellt krävs i princip väldigt hänsynslöst filmande. Personen som blir filmad måste dessutom uppmärksamma det och troligtvis också säga ifrån. Höga krav ställs således för brottet ofredande. Spelar det någon roll om man filmar öppet eller dolt?Eftersom inget undantag är tillämplig på filmandet i sig spelar det ingen roll om det sker öppet eller dolt. För brottet ofredande krävs till och med att personen som blir filmad vet om det. Det spelar därför heller ingen roll om man först frågar om lov och personen inte medger (se dock nedan om GDPR)Är det tillåtet att publicera fotona?Att publicera bilder eller filmer på andra personer kan innebära brottet förtal (5 kap 1 § BrB). Detta om spridningen av bilderna/filmerna görs i syfte att utpeka någon som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt Förvisso är bilderna eller filmerna en spegling av någonting som hänt på riktigt vilket gör att det sannolikt inte är brottsligt enligt förtalsbestämmelsen att publicera dem. Detta eftersom det inte är förtal om uppgiften är sann och har lämnats i ett försvarligt sammanhang (5 kap 1 § andra stycket BrB). Att bilderna och filmerna är sanna säger sig själv (förutsatt att de inte har blivit redigerade att de föreställer osanningar). Frågan är om de lämnas i ett försvarligt sammanhang. Eftersom var och en har rätten att filma torde det sannolikt ställas höga krav för att publicering av bilder och filmer skulle ha gjorts i ett oförsvarligt sammanhang. Däremot är det fråga om omständigheterna i varje enskilt fall om bilderna är försvarligt lämnade. Men utgångspunkten torde vara att det inte är förtal att publicera bilder eller filmer på andra människor. GDPR (dataskyddsförordningen)GDPR (som du hittar här) skulle eventuellt kunna hindra spridandet av bilder och filmer, om sådant sker olovligen. Detta eftersom förordningen tar sikte på behandling av personuppgifter enligt artikel 2.1 i förordningen. Med personuppgifter avses allt som kan kopplas till en individ, således omfattas även bilder och filmer om det går att koppla till någon. Förvisso riktar förordningen sig inte mot vad personer gör i privat verksamhet (artikel 2.2 C). Frågan är då hur "privat verksamhet" ska tolkas. Det framgår indirekt av skäl 18 i dataskyddsförordningen att privat verksamhet, som saknar koppling till yrkesverksamhet inte nödvändigtvis gör att GDPR inte gäller. Är det fråga om publicering på sociala medier med ett öppet konto som gör att vem som helst kan se bilderna är min bedömning att publiceringen sannolikt faller utanför vad som klassas som privat verksamhet. GDPR skulle därför kunna vara gällande i fall som dessa. Denna slutsats bör däremot tas med försiktighet. Detta eftersom det inte finns någon uttrycklig regel i förordningen som säger att förordningen är tillämplig i fall som dessa.Rättsföljd om förordningen är tillämplig Den som utan att ha gett tillåtelse blivit publicerad i form av bilder eller filmer ska också enligt artikel 79.1 dataskyddsförordningen ha rätt till ett "effektivt rättsmedel" för att få upprättelse. Detta effektiva rättsmedel är skadeståndstalan vid domstol gentemot den ansvarige. Slutsats angående GDPRDet framgår indirekt av GDPR att den kan vara tillämplig. Däremot ska slutsatsen tas med stor försiktighet eftersom det inte uttryckligen sägs att den är tillämplig. Jag bedömer därför rättsläget som oklart. Gäller desamma för lärare?Delvis. Samma rättsläge gäller som utgångspunkt även för lärare. Dvs lärare har rätten att filma och reglerna om skyddsobjekt, ofredande, förtal och GDPR är desamma. Däremot kan det finnas ytterligare regler som hindrar lärares rätt att filma elever. En sådan regel kan vara 6 kap 9 § skollagen som stadgar att lärare inte får utsätta elever för kränkande behandling. Med kränkande behandling avses sådant som inte är diskriminering men som kränker en elevs värdighet (6 kap 3 § skollagen). En lärare bör på denna grund därför vara väldigt försiktig med att ta bilder på eller filma elever. Om en elev utsätts för kränkande behandling har huvudmannen för skolan skyldighet att utreda omständigheterna och in förekommande fall vidta åtgärder (6 kap 10 §). Kränkande behandling från en lärares sida kan därför ge upphov till saklig grund för uppsägning enligt 7 § lagen om anställningsskydd. Ordningsföreskrifter som förbjuder telefonerFör att undvika att elever filmar i skolan har rektorn rätt att bestämma att mobiler förbjuds från att användas. Ordningsregler får därför med hänsyn till arbetsron och tryggheten i skolan föreskriva att mobiler förbjuds och därför samlas in (se 5 kap 3 § och 5 § skollagen). Om inga sådana ordningsföreskrifter finns på skolan får mobiler ändå konfiskeras av läraren om det stör utbildningen (5 kap 22 § skollagen), vilket en mobiltelefon som någon filmar med högst sannolikt gör. SammanfattningRätten att ta bilder och filma är omfattande. Det ska mycket till för att något brott ska anses ha begåtts. GDPR kan ställa krav på behandlingen av bilder och filmer, men rättsläget är här oklart eftersom det är högst otydligt vad som menas med "privat verksamhet" i förordningen. Lärares rätt att filma i skolmiljöer är mer begränsat än elevernas, dock inte när det avser grunderna för brottsliga handlingar, men för vad som avser kränkande behandling enligt skollagen. Jag hoppas mitt svar har varit till nytta! Jag har försökt hålla det så kortfattat som möjligt men frågorna berör många rättsområden vilket kräver ett långt svar. Med vänliga hälsningar,

Skolan utredningsskyldighet m.m.

2019-03-18 i Skola och utbildning
FRÅGA |Hej, vi har en dotter som går åttonde klass och har blivit utredd för dyslexi. I samband med det kom det upp antydan för koncentrationssvårigheter. Hon har en vuxen bor som fått diagnos ADD på "äldre" dar. Vi bad då skolan att skriva en remiss för vidare utredning. Våra frågor är då:1. Kan skolan vägra att skriva en remiss överhuvudtaget?2. Om dom skriver en remiss skickar dom bara till BUP inom VGregionen där väntetiden för utredning är mycket lång så vi vill skicka till annat alternativ.3. Kan dom neka oss föräldrar en kopia av remissen, om dom skickar dill BUP (vi kan ju då skicka den till annan utredare).Tack på förhand
Anna Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag har uppfattat din fråga som att du undrar om vad skolan har för utredningsskyldighet i samband med misstanke om exempelvis ADD och vad ni som föräldrar har för möjlighet att ta del av och påverka en eventuell remiss.Att en elev har koncentrationssvårigheter kan påverka elevens skolgång och studieresultat. Enligt 3 kap. 8 § skollagen (2010:800) gäller därför att om det framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer nå de kunskapskrav som minst ska uppnås eller de kravnivåer som gäller, trots att extra anpassningar har getts, ska det anmälas till rektorn. Rektorn ska då se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Enligt samma bestämmelse ska behovet av särskilt stöd även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation.Skolan har således i sådana fall en utredningsskyldighet för det fall elevens situation påverkar dennes skolsituation eller befarar att påverka dennes skolsituation på ovannämnda vis. Skolan kan således inte vägra att skicka en remiss om en remiss är vad som krävs för att skolan ska uppfylla sin utredningsskyldighet. Du anger att ni vill att remissen ska skickas till ett annat alternativ än det som skolan väljer att skicka till. Jag kan tyvärr inte hitta något stöd för att ni som vårdnadshavare kan begära att skolan ska skicka remissen till ett annat ställe där utredningen går snabbare. Av ovanstående bestämmelse framgår dock att rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds (min kursivering). Att utredningen ska ske skyndsamt bör därför motivera att skolan skickar remissen till ett ställe där elevens situation utreds utan alltför lång väntetid. Som vårdnadshavare till eleven bör ni rimligtvis ha visst inflytande i frågan om vart skolan ska skicka remissen.Du undrar även om skolan kan neka er en kopia av remissen. Jag antar att remissen kan röra sådana uppgifter om eleven som är föremål för sekretess. Huruvida ni har möjlighet att få ta del av vad som står i remissen styrs i så fall utav sekretessregler.Enligt 23 kap. 2 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) gäller sekretess för uppgift om enskilds personliga förhållanden i sådan elevhälsa som avser psykologisk, psykosocial eller specialpedagogisk insats om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.Enligt 12 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen gäller sekretess till skydd för enskild även i förhållande till dennes vårdnadshavare, om den enskilde är underårig. Sekretessen gäller dock inte i den mån vårdnadshavare enligt 6 kap. 11 § föräldrabalken (1949:381) har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör den underåriges personliga angelägenheter, om det inte kan antas att den underårige lider betydande men om uppgiften röjs för vårdnadshavaren eller om det annars anges i lag.Det bör i detta sammanhang påpekas att i takt med barnets stigande ålder och utveckling begränsas vårdnadshavares bestämmanderätt och man tar allt mer hänsyn till barnets synpunkter och önskemål.Huruvida ni som vårdnadshavare har rätt att ta del av vad som står i remissen, kan jag tyvärr inte svara på då jag bedömer det som ett oklart läge och jag har inte tillräckligt med information om den rådande situationen. Förhoppningsvis kan dock redogörelsen för ovanstående regler ge en uppfattning om vad som gäller vid sekretess angående uppgifter som rör elevhälsan och i vad mån sekretess till skydd för en underårig gäller i förhållande till dennes vårdnadshavare.Med vänliga hälsningar,

Vem har rätt närvara på ett utvecklingssamtal i skolan?

2019-03-11 i Skola och utbildning
FRÅGA |Hej Har en fundering. Va gäller ang utvecklingssamtal i skolan? Min dotters pappa har tagit med sin särbo till ett utvecklings samtal utan min vetskap , skolan som informerade mig dagen efter.
Amanda Keith |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Det som gäller angående barn och elevers utveckling i skolan regleras i 3 kap Skollagen.Ett utvecklingssamtal riktar sig till elev och vårdnadshavare, enligt 3 kap 4 § Skollagen.Det är alltså endast vårdnadshavare som får närvara på ett utvecklingssamtal. En förälder som inte har vårdnaden om sitt barn, till exempel, har inte samma rätt som vårdnadshavaren vad gäller att ta del av vissa uppgifter som rör barnet eller att delta på utvecklingssamtal. En förälder som inte är vårdnadshavare ska dock hållas underrättad om sitt barns skolgång till den del det är möjligt men hur mycket man har rätt veta är beroende av om man är vårdnadshavare eller inte. Hänsyn måste dock alltid tas till sekretessbestämmelserna vad gäller barnets situation i skolan, oavsett vem man informerar. Sekretess för enskild i grundskola och gymnasieskola, m.m regleras i 23 kap 2 § Offentlighets- och sekretesslagen. Huvudregeln är vidare att sekretess som ska skydda ett barn också gäller i förhållande till vårdnadshavaren. Sekretessen gäller dock inte i förhållande till vårdnadshavaren i den utsträckning vårdnadshavaren har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter enligt 6 kap 11 § Föräldrabalken, om det inte kan antas att barnet lider betydande men om uppgiften röjs för vårdnadshavaren, 12 kap 3 § Offentlighets- och sekretesslagen. Enligt 6 kap 11 § Föräldrabalken har alltså vårdnadshavaren både rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter.SammanfattningEn person som inte är vårdnadshavare har inte rätt att delta på elevens utvecklingssamtal då det riktar sig till eleven och vårdnadshavaren. Utvecklingssamtalet kan beröra känsliga uppgifter om barnet som endast vårdnadshavaren har rätt att få kännedom om.

Skolhuvudmans ansvar vid kränkande behandling

2019-02-28 i Skola och utbildning
FRÅGA |Min dotter har blivit trakasserad, misshandlad på skolan. Skolan gör inte någonting och detta. Jag har anmält detta till kommunen som inte heller tagit tag i problemet. Jag undrar hur kan man stämma kommunen.
Joakim Synnergren |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Huvudmannen för en skola, i detta fallet kommunen, har ett ansvar att se till att det inom ramen för varje enskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever, 6 kap 6 § Skollag (2010:800).Vidare ska huvudmannen tillse att det genomförs åtgärder för att förhindra sådan kränkande behandling av barn och elever, 6 kap 7 § Skollagen. En plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förhindra och förebygga kränkande behandling ska också upprättas varje år, 6 kap 8 § Skollagen. Personalen på en skola har en skyldighet att meddela rektorn om de får reda på att ett barn eller en elev anser sig blivit utsatt för kränkande behandling, personalen har alltså en anmälningsplikt. Rektorn som därmed får kännedom om den kränkande behandlingen har i sin tur en skyldighet att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är då skyldig att utreda omständigheterna kring kränkningen skyndsamt och eventuellt ta till sådana åtgärder som behövs för att förhindra sådan kränkande behandling i framtiden, 6 kap 10 § Skollagen. Skolan har alltså en utredningsplikt när det kommer till kränkande behandling vilket innebär att skolan måste ta reda på vad som skett samt anledningarna till det. Skolan har vidare handlingsplikt vilket innebär att skolan ska arbeta fram åtgärder, utifrån utredningen som gjorts, för att få kränkningarna att upphöra. Om huvudmannen eller personalen åsidosätter de ovan nämnda skyldigheterna kan huvudmannen bli skadeståndsskyldig till barnet / eleven som blivit utsatt för kränkningen. För att denna skadeståndsskyldighet ska gälla krävs det att kränkningen varit mer än "ringa", 6 kap 12 § Skollagen. Ersättningen ska alltså utgå så snart kränkningen inte är ringa. Med detta menas att det är något som inte utgör ett "naturligt inslag i mellanmänskliga relationer", HD T2957-15. I fall av mobbning har alltså kränkningen varit mer än "ringa".Om mobbning av en elev sker och skolan inte lever upp till kraven om utrednings- och handlingsplikt är det till Skolinspektionen och Barn och elevombudet man kan anmäla ärendet. Skolinspektionen ska opartiskt granska problemet och utreda vad som skett. I fall då Skolinspektionen finner att skolan brustit i sina ovan nämnda skyldigheter kan Skolinspektionen kräva att skolan rättar till sina brister. Vidare kan Skolinspektionen i en tvist om skadestånd föra talan för barnet / eleven, vid det fall barnet / eleven blivit utsatt för kränkningar, 6 kap 15 § Skollagen. En skadeståndstalan mot skolan, alltså att stämma skolan i domstol, kan bli alltså bli nästa steg om skolan inte åtgärdar problematiken efter skolinspektionens föreläggande om åtgärder.Om ett barn eller elev som anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling visar omständigheter som ger anledning att anta att hen blivit utsatt för sådan behandling är det huvudmannen för skolan som måste kunna visa att sådan kränkande behandling inte förekommit, 6 kap 14 § Skollagen. Så fort ett barn eller en elev visat faktiska omständigheter som ger anledning att anta att hen blivit utsatt för kränkande behandling övergår alltså den s.k bevisbördan på huvudmannen för skolan. Huvudmannen av skolan måste då kunna styrka att sådan kränkande behandling inte har skett för att försvara sig.Sammanfattningsvis rekommenderar jag att ni i detta inledande skede tar kontakt med Skolinspektionen och Barn och elevombudet. Vänligen,

Har jag som lärarstudent rätt att få tillbaka mitt registerutdrag?

2019-02-21 i Skola och utbildning
FRÅGA |Hej, jag studerar till lärare och det är då av ren rutin jag måste uppvisa ett nytt utdrag från polis-registret som styrker att jag inte är dömd för något. Nu till min fråga, jag har läst runt lite på polisens hemsida och klart och tydligt fått fram att det inte behöver vara förseglat när man lämnar över det. Men hur ligger det till med att ta kopior och få tillbaka originalet - vad gäller? För så många praktikplatser jag varit på säger bestämt att de ska ha originalet (alltså behålla det) och jag då ska ta en kopia för mig själv.. Som sagt, kort och gott, vad gäller egentligen?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Skyldigheten att lämna registerutdrag regleras i skollagen. Enligt 2 kap. 31 § ska den som erbjuds anställning inom förskolan, förskoleklassen, fritidshemmet, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan samt inom annan pedagogisk verksamhet lämna ett utdrag ur belastningsregistret. Utdraget ska vara högst ett år gammalt. Skyldigheten gäller även för lärarstuderande. Enligt 2 kap. 33 § har den som lämnat ett registerutdrag rätt att på begäran få tillbaka det i original.Som svar på din fråga innebär det således att du har en skyldighet att lämna registerutdrag, däremot har du rätt att få tillbaka det i original efter att skolan kontrollerat det.Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,