Rätt till information om barnets kost på förskolan – Vad kan jag som vårdnadshavare kräva?

Min son på 1,5 år har för 2 veckor sedan börjat äta frukost på förskolan. Han ligger något under i viktkurvan och vi försöker därför äta bra alla målen. Han är det det enda nya barnet på frukosten. Om det skulle visa sig att han inte äter bra skulle planera för en extrafrukost hemma innan förskolefrukosten. Frågade därför nyligen vid hämtning en av vikarierna hur det gått och vad han äter. Då svarade hon att hon fått till sig från rektorn att endast svara ”bra eller dåligt” när nya vårdnadshavare ställer denna frågan, att inte ge detaljer och eftersom hon ”inte hört ngt måste det gått bra”. Hon hade dock aldrig suttit bredvid sonen vid frukosten. Pratade sedan med övrig personal som suttit bredvid sonen och då framkom att han vissa dagar inte ätit något alls och andra dagar bara ätit lite äppelbitar och knäckebrödsbitar utan något pålägg. Alla dagar hade han vägrat äta gröten, deras fil samt flingor. Ingen av barnen erbjuds annat pålägg än smör och de erbjuds inte heller något med protein ex ägg. Lite torra knäckebrödsbitar och äpplebitar skulle jag inte kalla ”äta bra”. Sms:ade rektorn och frågade om det vikarien sagt stämde och då bekräftade hon att det var sant! Har förskolan rätt att undanhålla sådan här viktig info som jag vårdnadshavare behöver för att kunna fatta omsorgsbeslut gällande sonen? Vilken info kan har jag juridiskt rätt till? Finns det någon lag som reglerar förskolefrukostens proteininnehåll?

Lawline svarar

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Du har ställt en fråga om rättigheten att få information om din sons måltider på förskolan, särskilt gällande hans frukost. Du nämner att personalen inte har givit tillräcklig information om vad din son äter och att han inte har ätit ordentligt under vissa dagar. Du undrar om förskolan har rätt att undanhålla sådan information och om det finns några juridiska regler om förskolefrukostens innehåll.


Rätt till information som vårdnadshavare

I Sverige gäller offentlighetsprincipen, som innebär att var och en har rätt att ta del av allmänna handlingar. Detta framgår av 2 kap 1 § tryckfrihetsförordningen (“TF”), som anger att handlingar som förvaras hos en myndighet är offentliga. Dock finns det begränsningar enligt 2 kap 2 § TF, särskilt när det gäller skydd för individens personliga och ekonomiska förhållanden, vilket kan innebära sekretess.


Trots att offentlighetsprincipen ger föräldrar rätt att få information om sitt barn, finns det sekretessregler som kan begränsa denna rätt. Enligt 23 kap 1 § offentlighet och sekretesslagen (OSL), är uppgifter som rör en individs personliga förhållanden sekretessbelagda om det inte är uppenbart att det inte orsakar någon skada för den enskilde eller deras närstående om uppgifterna röjs. Detta gäller också för uppgifter som rör elever i skolor.


Det är också viktigt att notera att sekretessbestämmelser enligt 12 kap 3 § OSL gäller gentemot vårdnadshavare, men dessa kan åsidosättas om vårdnadshavaren behöver information för att fullgöra sina skyldigheter enligt 6 kap 11 § föräldrabalken, där det stadgas att vårdnadshavaren har rätt att fatta beslut i frågor som rör barnets personliga angelägenheter. Bedömningen om vilken information som kan lämnas ut görs individuellt, med hänsyn till barnets ålder och vilken typ av information som begärs.


Förskolans ansvar för måltider och näring

Regler om skolmaten i förskolan hittar vi i skollagen. Där står det bland annat att eleverna ska erbjudas "näringsriktiga skolmåltider" (9 kap 8 § skollagen).


I Livsmedelverkets rekommendationer går det att läsa om vad som är näringsriktig skolmat. Om skolan följer de rekommendationer som ges kommer alltså maten troligen att vara näringsriktig.


Rätten till fortlöpande samtal och utvecklingssamtal

Vidare finns reglering kring personalens skyldighet att hålla löpande samtal med barnets vårdnadshavare om barnets utveckling, 8 kap. 11 § skollagen. Detta innebär att förskolepersonalen regelbundet ska kommunicera med dig som vårdnadshavare för att informera om och diskutera ditt barns framsteg och behov. Samtal kan föras exempelvis i samband med att barnet hämtas eller lämnas i förskolan. 


Utöver dessa löpande samtal ska minst ett utvecklingssamtal hållas varje år mellan personalen och vårdnadshavarna. Detta samtal ska ge en mer omfattande bild av barnets utveckling och lärande, och det är förskolläraren som har det övergripande ansvaret för att genomföra detta samtal.


Möjliga åtgärder

Om du anser att förskolan inte lever upp till sina skyldigheter kan du börja med att be om ett formellt samtal med förskolans personal, gärna ett utvecklingssamtal om ditt barns kost och näring. Enligt skollagen är personalen skyldig att hålla löpande samtal med vårdnadshavare, så du har rätt att få en detaljerad uppföljning om ditt barns matvanor på förskolan. Under samtalet kan du framföra dina bekymmer om att din son inte äter tillräckligt och påtala vikten av en näringsriktig frukost. Om du inte får den information eller de förändringar du efterfrågar kan det vara bra att kontakta förskolans rektor eller, om problemet kvarstår, anmäla situationen till Skolinspektionen för att säkerställa att förskolan följer riktlinjerna för näringsriktig kost.


Jag hoppas att detta svar ger dig klarhet i situationen. Om du har några ytterligare frågor är du varmt välkommen att kontakta mig på sara.djogic@lawline.se.

Lawline RådgivareRådgivare
Public question details image

Ställ en Expressfråga 1499 kr

Behöver du hjälp med att lösa en fråga gällande Offentlig rätt och Skola och utbildning? Vi kan hjälpa dig!

Ställ din fråga i formuläret nedan och få svar inom 72 timmar.

Betala medKlarna Logo
0 / 1500
swish logo